Partiledardebatt

Herr talman! För två veckor sedan gick vi in i ett nytt årtionde. På nyårsafton samlades man runt om i landet och ringde ut det gamla och ringde in det nya.

För många är det tolvslaget en stund av förhoppningar - förhoppningar för sitt eget liv, naturligtvis, men också för vårt land, för omvärlden och för framtiden. Vi har nu ett viktigt år och ett viktigt årtionde för Sverige framför oss. Min förhoppning är att den politiska debatten gärna får vara hård och tuff men att den förs med respekt och med fokus på vad vi vill åstadkomma. Folket som vi företräder och landet som vi leder förtjänar att vi samarbetar och tar ansvar för framtiden så att människors förhoppningar för Sverige kan slå in.

Herr talman! Starten på det nya året har gett en brutal påminnelse om vikten också av internationellt samarbete. Ett civilt flygplan med bland annat svenskar ombord sköts ned. Det är en fruktansvärd tragedi. Jag känner starkt med alla er som förlorat anhöriga, nära och kära. Budskapet är: Ni står inte ensamma. Vi delar er sorg.

Partiledardebatt

Misstag eller ej, vi fördömer nedskjutningen och den initiala förnekelsen. Vi kräver att Iran nu tar ansvar fullt ut. I den fortsatta utredningen behöver Iran samarbeta utan inskränkningar, utan om eller men. Drabbade länder ska ha fullständig insyn i utredningen och möjlighet att delta med nationell expertis så att ansvaret och omständigheterna för nedskjutningen klargörs fullt ut.

Herr talman! Den senaste tidens militära och retoriska upptrappning i Gulfen är mycket allvarlig. Risken för en eskalerande våldsspiral med förödande konsekvenser består. Regeringen fortsätter att följa utvecklingen och vidta åtgärder. Det finns ett fortsatt behov av en gemensam EU-samordning, och Sverige kommer att verka för återhållsamhet, dialog i hela regionen och en politisk lösning.

I Australien har brutala bränder dragit fram. Människor har omkommit och män, kvinnor och barn har förlorat sina hem när eldmassorna har förstört allt i sin väg. Vi känner med Australiens befolkning, men vi behöver också göra det absolut nödvändiga, nämligen stoppa klimatförändringarna. Sveriges arbete för detta fortsätter intensivt och oavbrutet, hemma och internationellt, genom att lyssna på forskningen och med målet att bli generationen som lyckas med omställningen.

I en orolig omvärld ska Sverige alltid vara en röst och garant för demokrati, för mänskliga rättigheter och för internationellt samarbete. Men för att kunna vara det behöver vi ett starkt och robust samhälle här hemma.

Herr talman! Sveriges stora projekt det kommande årtiondet behöver vara återupprättandet av ett starkt samhälle byggt på gemenskap. Vi har i Sverige byggt ett starkt land förut. Folkhemsbygget påbörjades för snart 100 år sedan. Det var ett svårt projekt, men genom att prioritera generell välfärd och tanken att alla invånare ska vara jämlika blev Sverige ett blomstrande land. Det är dags igen. Vår välfärdsstat behöver repareras, jämlikhet prioriteras och trygghet garanteras. Socialdemokraterna är Sveriges välfärdsparti. Vi har sagt det länge, och jag säger det gärna igen: Ja, det kommer att behövas ännu mer pengar till kommuner och regioner, för välfärden kommer alltid först.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

(Applåder)

Men i ett starkt samhälle finns det inte heller i dag någon plats för kelgrisar. System där företag låter människor med privata sjukvårdsförsäkringar gå före i vårdkön behöver brytas. Vård ska ges till den som behöver det mest, inte till den som har betalat för en bättre köplats. Skolvalssystemet, som gynnar den vars föräldrar var förutseende nog att ställa sitt barn i kö strax efter att navelsträngen hade klippts, behöver också förändras. Likvärdigheten i skolan måste förstärkas.

I ett starkt samhälle gäller våra regler överallt, i alla bostadsområden. Därför ska vi fortsätta ge polisen allt stöd de behöver för att få stopp på skjutningar, sprängningar och värvningar av tonåringar. Vårt starka samhälle ser heller inte mellan fingrarna när brott och övergrepp begås i namn av någon kultur eller religion. Vi gör inte skillnad mellan hudfärg, etnicitet eller religion.

Vårt starka samhälle bygger inte bara på det offentliga utan också på tanken att varje människa bidrar till samhället genom att kanske uppfostra barn, vara aktiv i en pensionärsorganisation eller engagera sig i en kvinnojour. Vårt samhälle är byggt på plikt och rätt. Då ska varje människa veta: Du är en del av samhället. Vi är alla en del av vår gemenskap. Vi gör alla vår plikt för Sverige. Men i utbyte har vi ett samhälle som gör allt för att din morgondag ska bli något att se fram emot. Vår gemenskap är alltid inkluderande men aldrig kravlös. Plikt och rätt gäller för alla.

Du som är född i ett annat land men nu är en del av vårt lands gemenskap har samma plikt och samma rätt. Du är jämlik dina grannar vars släkt kanske har bott här i flera generationer. Välfärd, trygghet, jämlikhet - så återupprättar vi det starka samhället. Så tar vi ansvar för framtiden. Så ser Sveriges projekt ut detta kommande årtionde.

Herr talman! Det svenska folkhemmet byggdes i en orolig värld av en generation som hade svält i färskt minne. När man tänker på det blir tanken svindlande på vad Sverige faktiskt kan åstadkomma i dag. Vi ska ta ansvar för vårt land, och vi gör det genom att alltid prioritera jobb och välfärd. Vi tar ansvar för framtiden, och vi gör det genom att återupprätta det starka samhället, bygga trygghet i vardagen åt människor och bidra till gemensam säkerhet i vår värld. Så gör vi det här årtiondet till ett starkt årtionde för Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Vi står på tröskeln till ett nytt decennium. Det nya 20talet har just börjat. Vi står också inför ett år fyllt av hot och möjligheter. Måndagens bombdåd i Stockholm och Uppsala visar att vi har en historisk uppgift framför oss. Den grova brottsligheten, utanförskapet, invandringen, den dåliga integrationen, skolmisslyckandena - allt detta kräver vårt fulla engagemang nu om Sverige ska bli bättre sedan. Det är bara om vi gör det vi måste som vi kan bli det vi vill.

Jag tror på Sverige. Det har jag gjort i hela mitt liv. Jag fostrades i övertygelsen att ansträngning och hårt arbete ger resultat, oavsett om det gäller i skolan, i idrottshallen eller på jobbet. Miljoner svenskar är formade av precis samma ideal: att problem är till för att lösas. Fungerar inte det man hittills har prövat får man pröva någonting bättre och lära av misstag, sina egna och andras. Detta borde gälla även svensk politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

På 90-talet tog Sverige sig an sina långvariga ekonomiska problem. Då sjösattes stora reformer som lade grunden för många års tillväxt. På 00talet insåg många, både till höger och till vänster, att utanförskapet hade blivit Sveriges stora problem. Göran Persson sa att sjukfrånvaron borde halveras. Alliansregeringen återupprättade arbetslinjen.

Jag grundar alltså min optimism på att vi tillsammans har löst svåra problem förut och kan göra det igen. Det är ingen naivitet, än mindre uppgivenhet, utan en realistisk optimism.

De reformer som minskade budgetunderskotten och ökade tillväxten tog tid. Arbetslinjen krävde flera år, och därför var det bråttom. Men vi såg problemen i vitögat, och vi talade klarspråk. Vi stod pall även när besluten var jobbiga att genomföra. Det är bara om man tar problemen på allvar och har en idé om vad som borde göras i stället som man kan leda och lyckas.

Sverige måste nu se potentialen i vår dokumenterade förmåga att nå framgång. Vi måste gå från ord till handling, för vi är i ett allvarligt läge. Samhällsutvecklingen är rent sagt förfärlig. Misstron gror, förtroendekapital devalveras, glåporden haglar och ledarskapet lyser med sin frånvaro. Det här är inte mitt Sverige.

Den här regeringen har tappat kontrollen över bidragsfusket och bidragsberoendet, tappat kontrollen över kriminaliteten och vårdköerna, tappat kontrollen över invandringen och integrationen och tappat kontrollen över vilka som ens finns i Sverige. Den här regeringen har tappat kontrollen över själva samhällsutvecklingen.

De senaste tre åren har 130 människor skjutits ihjäl, och det har skett nära 1 000 skjutningar. Sverige har näst flest dödsskjutningar i hela EU. Sprängningarna saknar internationellt motstycke. Först var det handgranater och nu är det även hemmagjorda bomber. Hus och bilar sprängs. Två människor har dödats, och fler liv riskeras om ingenting görs. Det var ett under att ingen skadades av bomberna häromnatten.

Men i fredags i Uppsala dödades ett barn, en 16-årig grabb. Jag minns att efter dödsmisshandeln i Stockholm i oktober 2007 demonstrerade 10 000 människor i Kungsträdgården mot gatuvåldet. Men det gör man inte i januari 2020. Det här är en sliten fras, men våldet får inte normaliseras.

Samtidigt går välfärden på knäna och kommuner tvingas säga upp personal trots att befolkningen växer. Hårt arbetande skattebetalare kan inte lita på att välfärden fungerar. Cancerköerna har fördubblats sedan den här regeringen tillträdde, och då allt fler unga mår dåligt har köerna till barn- och ungdomspsykiatrin tredubblats. Rapporter om bidragsfusk avlöser varandra, och det handlar om allt från en irakisk försvarsminister till systematiska felutbetalningar i Malmö. För ett par dagar sedan rapporterade tidningen Hem & Hyra om en kvinna som misstänks ha lurat till sig en halv miljon i bidrag.

Växande problem kräver alltså tuffare prioriteringar. Då ser man över sina planer och fattar nya beslut. Därför kommer Moderaterna i morgon att lägga en fullt finansierad extrabudget på finansutskottets bord. Den innehåller mer pengar till välfärden och Sveriges kommuner och mer pengar till polisen och rättsväsendet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Det blir nu riksdagens uppgift att göra rätt prioriteringar om den här regeringen inte kan eller vill. Tar vi inte tag i det här kommer något att gå sönder i Sverige som kanske inte kan lagas alls. Det handlar om skattebetalarnas tillit till samhällets institutioner och människors tillit till varandra.

Herr talman! I Sverige växer samhällsproblemen för varje dag medan regeringen dividerar om ordningen på sina 73 punkter. Stefan Löfvens regering klarar varken av att fatta nödvändiga beslut eller att prioritera rätt när det gäller våra skattepengar.

I SVT:s mätning hade 11 procent av svenska folket respekt för januariöverenskommelsen. Allt fler ställer sig nu frågan: Har över huvud taget någonting blivit bättre i Sverige under det senaste året? Det enda som egentligen skulle kunna lösa ut den politiska paralyseringen i vårt land är ett extraval. Då läggs korten på bordet igen. Svenska folket får fatta ett nytt beslut om hur Sverige ska påbörja det nya decenniet. Är ni nöjda, eller ska vi byta riktning? Ett nytt mandat kan ges, och ett nytt mandat kan tas. Kan man inte leda landet ska man inte leda landet.

I Moderaterna står vi nu politiskt och organisatoriskt redo att möta väljarna igen. Sverige behöver en ny regering så fort det över huvud taget är möjligt.

(Applåder)

Herr talman! Vi tvingas tyvärr konstatera att det gångna året, 2019, var ett på många sätt förlorat år. Otryggheten, splittringen och orättvisorna fortsatte att tränga allt djupare in i Sverige som nation, fortsatte att dela upp vårt land och våra samhällen och fortsatte att slå in kilar mellan människor.

Det skedde 236 sprängningar fram till mitten av november, och till och med mitten av december skedde 316 bekräftade skjutningar, varav 38 resulterade i dödsfall. Nästan hälften av landets kvinnor i åldern 20-24 år väljer att ta en annan väg eller ett annat färdsätt på grund av sin oro för att utsättas för brott.

Det här är inte bara siffror, herr talman. Det här är den kalla, bistra verkligheten för många människor som lever i Sverige i dag, där den eskalerande brottsligheten och otryggheten gör att man tvingas lägga om och anpassa sitt liv. Man tvingas anpassa sig efter en kaosartad omgivning som gör allt tydligare avtryck i vardagen. Man tvingas ge upp en del av den frihet som många av oss andra tar för given.

Herr talman! Oförmågan att ta itu med dessa djupt rotade problem gör att inte ens en tiondel av svenska folket tycker att regeringens politik håller måttet. Vad som är än mer anmärkningsvärt är att inte ens regeringspartiernas egna väljare är speciellt imponerade. Bara lite drygt två av tio anser att den vänsterliberala politiken duger. Det säger en hel del. När inte ens de egna sympatisörerna förstår det rimliga i det som pågår har det gått väldigt, väldigt långt.

Herr talman! Vi har en regering som helt saknar krisinsikt. Vi har en regering som helt saknar förmågan att se verkliga problem och följaktligen saknar förmågan att identifiera lösningar på problemen. Vi har ett regeringsunderlag som är så splittrat i jakten på att hitta någon som helst röd tråd att det får anses vara ett omöjligt uppdrag. Pyttipannapolitikens tidevarv, herr talman, började med Stefan Löfven och Annie Lööf och slutar förhoppningsvis med Stefan Löfven och Annie Lööf.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Inte ens i detta läge när välfärden krackelerar, när utgifterna skenar, när social, kulturell och ekonomisk splittring har blivit så påträngande får vi något som kan liknas vid en rationell reaktion från regeringen. Det är häpnadsväckande uselt. I stället för att sätta stopp för den misslyckade politiken fortsätter man. Man fortsätter i samma riktning. Förra året beviljades närmare 120 000 uppehållstillstånd i vårt land. 120 000 människor på ett år. Det motsvarar landets tolfte största stad, Lund.

Herr talman! Det får vara slut på det här nu. Det får vara slut på det tomma pratets politik och slut på floskler. Det får vara slut på den verklighetsfrånvända skygglappspolitik som inte har medfört annat än skada för vårt land.

Våra äldre, våra sjuka och våra barn och unga ska inte behöva stå för notan när politiken sviker. Det krävs en kedja av tydliga politiska beslut för att åstadkomma någon form av vändning på den negativa utveckling vi ser.

En politik som strävar efter att nå ett nettominus vad gäller migrationen är en absolut grundförutsättning. Klara signaler som markerar att Sverige är fullt måste sändas ut. Danmark har gjort det. Finland har gjort det. Norge har gjort det. Och Sverige måste göra det.

Vi måste också reparera de hål som har rivits upp i vårt välfärdssystem. Anställda inom vård och omsorg måste ges lugn och arbetsro. Kommunerna behöver tillräckliga och långt större resurser än de regeringen har mäktat med att skjuta till.

Herr talman! Vi måste också stärka hela rättskedjan.

(Applåder)

I detta anförande instämde Paula Bieler (SD).

Herr talman! Resan hemifrån mig i Gävle hit till Stockholm tar ungefär en och en halv timme med tåg. Det är en resa som tar mig från en av Norrlands största arbetsmarknadsregioner över åkrar och genom skogar. Tåget passerar Uppsala med dess akademiska puls och rullar vidare genom orter och industriområden där småföretag och välkända varumärken verkar sida vid sida. Slutligen hamnar jag här, mitt i huvudstadens myller.

Det är en och en halv timmes resa genom det som bygger Sverige starkt: samspelet mellan industri och akademi, mellan de gröna näringarna, de mindre företagen, logistikcentralerna och exportbolagen. Men det är också en resa som påminner om hur viktigt det är med en politik som stärker allt det här och som förstår att villkoren och behoven ser annorlunda ut beroende på var man kliver på eller stiger av.

Trots att Sverige är ett land som det på många sätt går väldigt bra för - vi lever allt längre, 5 miljoner människor har ett jobb att gå till och våra företag är världsledande på många områden - finns det stora utmaningar. Om Sverige ska bli ett tryggare och starkare land måste vi klara av att möta utmaningarna. Då måste vi fortsätta sänka skatterna för företagen och samtidigt förändra svensk arbetsmarknad så att den med låg eller ingen utbildning lättare kan hitta sitt första jobb. Då måste vi stärka det svenska rättsväsendet, få ut fler poliser på våra gator och gripa och straffa dem som begår brott eller rekryterar andra till att begå brott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Vi måste sluta klyftan mellan stad och land och se till att den som är med och jobbar och bidrar eller som redan har gjort det under ett helt yrkesliv får samma tillgång till god omsorg och sjukvård, oavsett var i landet man bor.

Centerpartiet har varit en starkt pådrivande kraft för den svenska sjukvården, som nu stärks. Det har vi gjort genom en kömiljard som redan har gett önskad effekt i form av kortare köer, genom mer pengar till barn- och ungdomspsykiatrin och till en ny primärvårdsreform. Det är viktiga steg framåt för en närmare och bättre svensk sjukvård. Men, herr talman, det finns fortfarande mycket mer att göra.

Centerpartiet vill se en utbyggd elevhälsa med fler kuratorer och skolsköterskor. Vi vill se mer förebyggande arbete i hälsovården för våra äldre och skapa ännu fler karriärvägar för all fantastisk vårdpersonal, som är de som bibehåller och utvecklar en vård i världsklass varje dag. Allt det här skulle utveckla svensk sjukvård så att den skulle bli ännu bättre.

Men den verklighet vi står inför nu kräver också politiker som tar ansvar för ekonomin, som investerar i det som ger utveckling och tillväxt och som förstår att använda varenda skattekrona med förnuft. Det kräver också att staten tar ett större ansvar. Vi tillför i budgeten för 2020 ytterligare 5 miljarder kronor till kommuner och regioner. Det är bra. Men det kommer inte att räcka. Svensk sjukvård behöver mer pengar.

Vi ser ett behov av att skjuta till många miljarder under den här mandatperioden. Centerpartiet kommer därför i budgetförhandlingarna med start redan nu i vår att driva på för mer pengar till kommuner och regioner, för att säkra att hela Sverige får tillgång till en trygg och tillgänglig vård. Så tar vi ansvar för att minska klyftan mellan stad och land och för att bygga ett starkare Sverige.

I dagarna är det ett år sedan Centerpartiet var med och tog ett brett ansvar för Sverige genom januariavtalet. Tack vare Centerpartiets inflytande fick Sverige en regering som värnar öppenhet och tolerans, som driver på för liberala reformer och som är för en resultatinriktad miljö- och klimatpolitik och fler jobb och starkare företag i hela landet. Det är en politik som bär tydliga spår av våra förhandlingsframgångar och som bygger vidare på vår grundtanke om att det som stärker individen och våra företag också stärker Sverige som land.

Centerpartiet kommer att fortsätta arbetet för att minska skillnaderna i Sverige, för att sluta klyftan mellan dem som har ett jobb och dem som inte har det och mellan dem som väljer att bo i stan eller att bo långt ut på landsbygden. Vi ska fortsätta kämpa för ett land där fler känner trygghet och där dödligt våld och organiserad brottslighet trycks tillbaka.

Vi kommer att välja att göra det som är rätt framför det som är lätt. Det är bara så vi kan ta hela Sverige framåt.

(Applåder)

Herr talman, ledamöter och åhörare! Januariavtalet fyllde ett år häromdagen. Det folkliga firandet på gator och torg var måttfullt och begränsat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Förra året hade vi en budget som kom från höger. Den kom från Moderaterna och Kristdemokraterna och fick stöd av Sverigedemokraterna. Den innebar sänkta skatter för dem som tjänar mycket och för lite pengar till välfärden. Det märktes. I år har vi en budget från januaripartierna. Den innebär sänkta skatter för dem som tjänar mest och för lite pengar till regioner och kommuner. Välfärdskrisen fördjupas i Sverige. Och det märks.

När jag var i Luleå besökte jag byskolor som kommunledningen, i något som liknar panik, försökte lägga ned för att sedan ångra sig. I Kiruna får två av tre elevassistenter gå fast de behövs. I Eskilstuna vill kommunen sälja ut det kommunala bostadsbeståndet. Hyresgästerna protesterar. Och på sjukhusen i Stockholm, där personalen är hårt pressad, ska hundratals sägas upp. I Göteborg samlas de som protesterar utanför kommunfullmäktigemötena. Kommunledningen verkar inte riktigt veta vad den gör. Så ser det ut över hela Sverige. Det är regeringens ansvar att se till att välfärdskrisen i Sverige hävs.

I går förklarade Vänsterpartiet att vi vill se minst 10 miljarder kronor extra till kommuner och regioner. Det behövs för att bara bibehålla den kvalitet vi har på servicen i dag. Egentligen behövs mer. Och nästa år behövs faktiskt ännu mer. Det går inte att lova sänkta skatter till dem som har mest och samtidigt säga: "Vi klarar välfärden." Det håller inte. Det är ett politiskt val.

Jag hoppas att vi i dag kommer att få besked från regeringen om att de håller det de sa i valrörelsen om att välfärden kommer först. Det är dags att ge det beskedet nu. Det duger inte att säga att man kommer att ge det i april eller att det kommer nästa år. Det är nämligen nu elevassistenterna får gå i Kiruna. Det är nu de öppna förskolorna läggs ned. Det är nu sjuksköterskorna på akuten i Stockholm funderar på om de orkar arbeta kvar. Det är dags att agera.

Välfärdskrisen gör Sverige mer ojämlikt, mer otryggt. Människor funderar på om de behöver en privat sjukvårdsförsäkring och på om de kan lita på barnens skola.

Men regeringen vill gå vidare och göra Sverige ännu mer otryggt och ännu mer ojämlikt. De vill slå sönder löntagares anställningstrygghet. Om man försämrar turordningsreglerna, som januariavtalet föreskriver, är det ett recept på godtycke. Det är ett recept för att chefen ska kunna peka ut den som har slitit ut sig som den som får gå. Det är ett recept för att den som har sagt emot en orättfärdig behandling ska bli den som får gå när företaget drar ned. Det är ett dåligt system. Ett system där fria fackföreningar med bra lagstiftning i ryggen förhandlar är ett system som fungerar och som ska värnas. Vi riskerar att få tysta och rädda arbetsplatser.

Vi behöver göra tvärtom: göra oss av med allmän visstid, göra någonting åt missbruket av bemanningsföretagen och förbättra vardagen för dem som har timanställningar med alltför få timmar och som väntar på sms:et i telefonen. Det är det enda rimliga.

Regeringen vill också införa marknadshyror i nyproduktion. Det är helt självklart vad som händer med marknadshyror och akut bostadsbrist. Hyrorna stiger. Segregeringen ökar. Trångboddheten ökar. Vinsterna för fastighetsägarna ökar. Desperationen för dem som inte får en bostad ökar. Den svenska bostadsmarknaden lider inte av för låga hyror. Den lider av för få lägenheter med rimliga hyror. Det löser man genom att ge stöd som är kopplade till rimlig hyra, genom att bygga ut lån och genom att ha en plan för att bygga bort bostadsbristen. Hyresgästerna är i dag ofta alltför maktlösa. Alltför många får lämna sin lägenhet efter en renovering som de aldrig bad att få så grundlig som den gjordes.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Januariavtalet har till stora delar ett dåligt innehåll. Men januariavtalet bygger också på en illusion. Den bygger på illusionen att januaripartierna har majoritet. Vi har i själva verket en liten minoritetsregering med ett minoritetssamarbete. En sådan regering får en väldigt skakig resa om den inte inser vilket läge som råder och agerar därefter. Jag hoppas att regeringen snart når den insikten och börjar prata med dem som vill bygga välfärden starkare, som vill ha trygga och fasta arbeten och som vill att man ska kunna få en bostad som man har råd med.

(Applåder)

Herr talman! Winston Churchill lär ha sagt att det som gör en person kvalificerad att bära ett politiskt förtroendeuppdrag är vederbörandes förmåga att förutsäga vad som kommer att inträffa i morgon, nästa vecka, nästa månad och nästa år och sedan efteråt förklara varför det inte hände. Vi kristdemokrater når uppenbarligen inte upp till dessa churchillska krav, för de förutsägelser som vi gjorde för nästan exakt ett år sedan om vad januariöverenskommelsen skulle leda till har tyvärr alla besannats.

Vi varnade då för att avsaknaden av gemensamma visioner skulle göra att det politiska ledarskapet gick i baklås. Vi varnade för att samarbeten och kompromisser skulle försvåras i stället för att underlättas. Vi varnade för att januariöverenskommelsen i praktiken skulle ge små partier på ytterkanten veto i viktiga frågor. I år har vi fått se hur Miljöpartiet stoppat regeringen från att göra upp om gängbrottslighet och migration.

Vi varnade för att denna överenskommelse skulle hindra det konstruktiva borgerliga samarbetet i riksdagen. Nu ser vi många gånger hur Centern och Liberalerna i fråga efter fråga tackar nej till samarbeten och försök att finna gemensamma vägar framåt med referens till just januariöverenskommelsen. De liberala partierna har i praktiken lämnat det borgerliga samarbetet i riksdagen och i det dagliga arbetet.

Vi varnade för att avtalet skulle leda till en skattepolitik som bara gynnar dem med de högsta inkomsterna men inte ger något till låg- och medelinkomsttagare. Nu när januaripartiernas första budget har blivit verklighet har en storbanks-vd fått en skattesänkning på 62 300 kronor i månaden. Men sjuksköterskan, vårdbiträdet och polisen, de som beskyddar och vårdar oss, fick inte en enda krona mer i plånboken.

Vi varnade för att denna överenskommelse skulle motverka sitt eget syfte, nämligen att bekämpa Sverigedemokraterna, och att detta parti skulle riskera att växa ytterligare. I dag visar flera opinionsinstitut att SD är Sveriges största parti.

Vi varnade för att om brunsmetningen, smutskastningen, insinuationerna och de hysteriska liknelserna belönas skulle de bara fortsätta och bli värre. Nu ser vi hur statsministern själv sjunker till nivån att kalla oppositionen för blåbrun.

Detta pågår samtidigt som nästan 80 000 patienter väntat olagligt länge på att få den vård de behöver, samtidigt som regeringens egna departement visar att det finns behov av att bygga 26 000 nya äldreboendeplatser - man har ingen plan för hur det ska gå till - och samtidigt som polisen har varit tvungen att i sin statistik införa en ny brottskategori för sprängningarna. Det är detta som politiken borde handla om: att lösa samhällsproblemen och ha Sveriges bästa för ögonen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Det hade inte behövt vara så här. Den borgerliga oppositionen var och är redo att axla ansvaret för Sverige utifrån en gemensam vision om samhällsgemenskap med en politik som sätter människan före systemet och där man förstår vikten av att prioritera. Det är det som borde vara den centrala kvalifikationen när man letar efter ett samarbete att bygga en regering på.

När Stefan Löfven och Magdalena Andersson tillträdde fick de en högkonjunktur att förvalta. Den borde ha använts för att säkra välfärden och tryggheten. Nu stiger i stället arbetslösheten för sjätte månaden i rad. Vi är på väg in i en lågkonjunktur. Ska då Sverige ledas av samma röda duo som förslösade de goda åren? Jag tror inte att vare sig Centerpartiet eller Liberalerna innerst inne anser det. Det är inte för sent att göra om och göra rätt. Kom hem till borgerligheten och ge Sverige ett nytt ledarskap!

KD är ett välfärdsparti och det alternativ i svensk politik som har modet att prioritera välfärden och kunskapen om hur välfärden måste reformeras. Vi är en röst för dem som annars ingen har: för de äldre, för de funktionsnedsatta, för patienterna. Detta är grundat i goda värderingar och insikten om att människan måste sättas före systemet. Utifrån det är vi beredda att 2020 söka möjlighet att ge Sverige en ny regering.

(Applåder)

Herr talman! Liberalerna beundrar alla modiga demokratiaktivister. Vi har sett dem i Hongkong, i Venezuela, i Ryssland och nu senast i Iran. Det är kvinnor och män som riskerar sina liv. Deras längtan efter frihet och demokrati är starkare än deras fruktan. Vi ser er, vi stöder er och vi beundrar er.

Liberalerna har drivit på för att demokratibiståndet ska bli en allt viktigare del av Sveriges utrikespolitik. Vårt systerparti Liberaldemokraterna i Taiwan vann i helgen en övertygande seger i president- och parlamentsvalen. Demokratiaktivisterna i Hongkong har påmint taiwaneserna om riskerna med att underkasta sig ett kommunistiskt styre. Låt 20-talet bli ett årtionde då vi åter tar avgörande steg framåt för demokratin i världen!

Herr talman! Liberala reformer har under både 1900- och 2000-talet gett människor mer makt över sina liv. Många reformer har mött motstånd från höger och vänster men accepteras brett i dag. Så har det varit historiskt, och så är det framåt. Det handlar om jämställdhetsreformer, språktest för medborgarskap, ett starkt svenskt försvar, kamp mot hedersförtryck, återupprättandet av kunskapsskolan, relevanta straff för kriminella och fler poliser. Detsamma gäller strategiskt sänkta skatter för ökat välstånd och omregleringar för fler nya jobb och fler nya hyresbostäder. Mycket är gjort, men mer finns att göra.

I över hundra år har Liberalerna bildat samarbeten i riksdagen för att tillsammans ta Sverige framåt. Politisk handlingskraft är viktigt. Förmåga till omtag är lika viktigt; det var till exempel nödvändigt beträffande den pågående omregleringen av Arbetsförmedlingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Där inte januariavtalet löser eller avser att lösa samhällsproblem söker Liberalerna alltid andra samarbeten i riksdagen. Även under detta årtionde, herr talman, kommer vi i Liberalerna att lägga vår kraft på de största utmaningarna. Det handlar nu bland annat om att komma till rätta med kommunernas och regionernas ekonomi, betala av på integrationsskulden och möta den otrygghet som kommer i spåren av den grova brottsligheten.

Vår ambition är inte att stå vid sidan om och ropa ut överbud. Vår ambition är att vara konstruktiva med resultat för människor som mål.

Januariavtalet är primärt inte en produkt för att skapa lugn åt socialdemokrater med eviga maktambitioner. Men det är heller inte en produkt för att skapa ett evigt kraftigt höjt blodtryck hos konservativa politiker. Avtalet är ett verktyg att regera Sverige efter valet 2018 där talmannen prövade flera olika alternativ, månaderna gick, men riksdagen sa nej.

Herr talman! Det är nästan så att klimatförnekarna fysiskt rökts ut ur sin förnekelsebubbla genom de pågående och ofattbara brandkatastroferna i Australien. Nu får man till och med ställa in Australian Open för att det är för mycket rök på banan.

Liberalerna kommer att fortsätta att driva på omställningen till det fossilfria samhället genom teknik och innovation, inte genom skuldbeläggning. Det gäller i Sverige, i EU och globalt.

Vi vill säkra välfärden genom att bygga vidare på de kunskapsreformer som lyfter den svenska skolans resultat. Vi vill se till att människor får mer tillgång till en fast läkarkontakt och god vård i tid. Vi vill säkerställa att LSS fungerar för att fler ska få lite mer frihet i sin vardag. Vi vill återupprätta det svenska rättsväsendet för att fler människor ska känna trygghet och få rätt när någon har gjort orätt.

Vägen framåt går som alltid via hårt arbetande människor i små, medelstora och stora företag som agerar varje dag i Sverige och som skapar jobb och bygger det välstånd som vi här inne till slut kan försöka dela på efter bästa förmåga.

Herr talman! Det för Sverige ännu oskrivna 20-talet förtjänar liberala fortsatta reformer och liberala framgångar.

(Applåder)

Herr talman! Världen står i brand, bokstavligt talat. Australien och Amazonas eldhärjas. Långt över 1 miljard djur har dödats i bränderna. I Sverige var temperaturen 3-6 grader varmare än normalt nu i december.

Samtidigt pyr missnöje och hat mellan människor världen över. Auktoritära regimer drar sig inte för att elda under hatet för att befästa sin makt. Nyckfulla män med fingret på avtryckarknappen håller hela mänskligheten i sin makt.

Det demokratiska styrelseskicket och respekten för mänskliga rättigheter som vi så länge trott var den enda och självklara vägen framåt är nu under stark attack. Vi ser det i FN. Vi hör det i retoriken från ledare och länder som utsett just Sverige som måltavla.

Det Sverige står för är jämställdhet, öppenhet, demokrati och en beslutsamhet att lämna beroendet av fossila bränslen. Det beroendet är något som just nu finansierar några av de minst demokratiska och mest auktoritära länderna i världen.

Det gör oss till ett hot mot de krafter som vill i motsatt riktning. Därför spinner trollfabrikerna mot oss. Därför nedlåter sig stora länder till att peka på just oss som ett avskräckande exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Världen befinner sig i en brytningspunkt. Nu gäller det att hålla huvudet kallt men hjärtat varmt. Framtiden skapar sig inte själv. Vi skapar själva vår framtid här och nu.

För ett år sedan slöts januariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Det är ett unikt samarbetsprogram som överbryggar ideologiska skillnader mellan partier i den politiska mittfåran. Det innehåller en lång rad viktiga och bra reformer.

Det gäller höjda pensioner, mer tid för föräldrar att vara med sina barn, mer pengar till polis och försvar och inte minst resurser för att minska vårdköerna och att bekämpa psykisk ohälsa. Det gäller insatser för att minska segregationen och förbättra skolan och en världsunik bred klimatpolitik där vi integrerar klimat i all politik.

Januariavtalet var ett styrkebesked för svensk demokrati. En klar majoritet var inte beredd att samarbeta med politiska partier som har sina rötter i nynazism och vitmaktrörelse. En majoritet är däremot beredd att ta sitt demokratiska ansvar i en tid av kris och bränder och stå upp för alla människors lika värde. Det handlar om feminism, klimaträttvisa, solidaritet och öppenhet och att bygga en brandvägg mot de krafter som vill rasera dessa värden.

Herr talman! För att bygga en tryggare och bättre värld krävs det tillit, framtidstro och ledarskap som bygger på långsiktighet. Därför är det med stor bedrövelse jag konstaterar att Moderaternas och Kristdemokraternas reaktioner på januariavtalet har blivit att underminera det som så länge har varit det svenska samhällets styrka, nämligen förmågan att nå blocköverskridande överenskommelser.

Man hoppar av energiöverenskommelsen. Man sviker löftena till väljarna om höghastighetstågen. Man vill inte visa enad front mot gängkriminaliteten. I stället fikar och lunchar man med Jimmie Åkesson som man dyrt och heligt lovade sina väljare att aldrig ge inflytande till. Man sprider medvetet bilden av ett Sverige som kollapsar. Det är en bild som välkomnas av de krafter som vill oss illa.

Jag trodde aldrig att jag skulle säga detta, men i dag kan jag sakna Fredrik Reinfeldt. Han vägleddes åtminstone av en vision, även om jag inte delade den. När världen brinner måste politiken ledas av visioner och framtidstro och inte vara en övning i att hitta slumpvisa konfliktämnen för att vinna makt.

Det är inte bra för Sverige. Det är inte bra för svenska folkets tilltro till sina valda representanter. Det är inte bra för demokratin, och det är inte så man släcker bränder.

(Applåder)

Herr talman! Det är bra att det nu är många partier som börjar hålla med oss socialdemokrater om behovet av satsningar på välfärden. Samtidigt är det många människor som känner stor tveksamhet inför om vi politiker ens lyckas lösa samhällsproblemen för Sverige.

Därför vill jag nu vända mig direkt till dig som känner misstro inför framtiden. Jag vänder mig till er som är besvikna på samhällsutvecklingen och till alla som tvekar inför socialdemokratin eller som därutöver tappat tilltron på politikens möjligheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Det som ibland avfärdas som missnöje ser jag tvärtom som högst legitima och rimliga förväntningar på vad Sverige borde vara och vad Sverige kan bli, och jag delar er ilska.

Det är ilskan över att ni som arbetar i välfärden får känna vad det innebär för arbetsbördan och kroppen när varje effektiviseringskrav följs av nya, samtidigt som skattepengar rinner iväg i marknadslösningar eller dyra konsultnotor. Det är ilskan hos er som bor i förorternas höghusområden som ser gängkriminaliteten och droghandeln i trappuppgången. Det är ilskan hos er som bor på svensk landsbygd och får se potthålen bli fler och att fler skyltar plockas ned när samhället har dragit sig tillbaka.

Jag hör er ilska, och jag delar den. Vi delar samma förhoppningar om vad Sverige kan bli. Därför ska de kommande åren och det kommande decenniet bli era genom bygget av ett starkt samhälle.

Vi ska öka resurserna till välfärden. Vi ska ha ett pensionssystem som ger trygga pensioner. Vi ska klara av klimatomställningen. Vi ska bekämpa både brottsligheten och dess orsaker. Vi ska hålla i en långsiktigt hållbar migrationspolitik.

Det här årtiondet ska handla om din vardag, din vård och våra döttrars och söners framtid. Sverige ska klara mer än att lösa samhällsproblem. Vi ska bygga ett starkt samhälle och ett starkt Sverige för alla.

(Applåder)

Herr talman! Avvecklingen av den svenska kärnkraften fortsätter i detta nu, först med Ringhals 2 och sedan med Ringhals 1. Utsläppen väntas öka med 8 miljoner ton. Det finns ungefär 8 miljoner skäl att tänka om kring den förda politiken.

Det här är inte bara dålig klimatpolitik; det är också dålig energipolitik. Svensk industri behöver el dygnet runt, året om, och inte bara en ovanligt varm vinter. Om vi ska klara klimatmålen säger beräkningarna att vi behöver 60 procent mer el i Sverige till 2045.

Så tyckte nog även Stefan Löfven när han företrädde dem som jobbar i svensk industri och var ny partiledare. Han var öppen för nyinvesteringar och livstidsförlängningar.

Min fråga till Stefan Löfven är: Exakt när bytte Stefan Löfven ståndpunkt, och varför?

Herr talman! Vi slöt en långsiktig energiöverenskommelse. Det var ett viktigt mål att industrin och näringslivet skulle få långsiktiga spelregler.

För mig är långsiktighet mer än tre och ett halvt år. Det var Moderaternas långsiktiga perspektiv. När vi slöt överenskommelsen hade Vattenfall redan beslutat sig för att stänga reaktorer. De gjorde det på några väl avvägda grunder. Den ena är den säkerhetsmässiga. Säkerhetskraven har höjts efter Fukushima, och det krävs rejäla investeringar för att kunna uppnå detta. Den andra är att detta inte är affärsmässigt.

Det är så vi har sett till att lösa energipolitiken, både genom de långsiktiga spelreglerna och genom att förlita oss på att även här - vilket vi var överens om - måste marknaden sköta och ta hand om spelreglerna.

Men Moderaterna valde efter tre och ett halvt år att ändra sig. För mig är inte det långsiktighet. Nu är det råddigt igen. Vi har nu det största överskott av energi som vi någonsin har haft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

(Applåder)

Herr talman! När blev det långsiktigt att lägga ned konkurrenskraftig nödvändig kärnkraft för att ett enskilt bolag gör bedömningen att det inte tycker att den ger affärsmässig nytta? Denna fascinerande och lite ovanliga tilltro till marknadsmekanismerna imponerar onekligen.

Jag förstår inte varför ni accepterar detta historiska misstag i ett läge där elektrifieringen av svensk transport och svensk industri kommer att kräva mer el. Om den ska vara ren kan vi inte förlita oss på att det alltid blåser.

Det är alldeles uppenbart att inget enskilt land i hela världen lägger ut sin samlade energiförsörjning på entreprenad till ett enskilt företag - ett statsägt företag som man sedan dessutom vägrar ha kontroll över.

I eftermiddag, statsministern, har även ni chansen att fatta ett nytt och klokare beslut.

(Applåder)

Herr talman! Kärnkraften har spelat, spelar fortfarande och kommer att spela en viktig roll i svensk energimix. Kärnkraften försvinner inte. Men Vattenfall har i sitt bolag gjort en bedömning att dessa två reaktorer inte kan fortsätta att drivas - av marknadsmässiga skäl och av säkerhetsmässiga skäl. Det måste vi ta på allvar.

Detta beslut, Ulf Kristersson, fattades ett år innan vi slöt överenskommelsen. Vår överenskommelse innebar en förbättring för kärnkraftens möjligheter eftersom vi tog bort en del kostnader. Vi var överens om det då. Nu kommer Moderaterna, fem år efter det att Vattenkraft har beslutat om detta, och säger: Nej, det beslut ni fattade var fel. Ni skulle ha sagt det tidigare.

Långsiktighet kräver något helt annat, Ulf Kristersson, och det är långsiktiga spelregler för energin som behövs för det svenska näringslivet.

(Applåder)

Herr talman! När man lyssnar på Stefan Löfven i talarstolen är det lite som när någon sa: Nu vänder vi blad. Vi har gått in i ett nytt årtionde, och tyvärr räcker det inte att vända blad. Man måste också gå från vackra ord och fagra tal till handling.

Jag sa, herr talman, i mitt anförande att regeringen helt saknar krisinsikt. Jag vill påstå att det är det som kanske framför allt utmärker den här regeringen. Man låtsas förstå problem och låtsas att man tänker göra någonting åt dem men fortsätter sedan ändå i samma spår som tidigare.

Förra året, 2019, beviljades 120 000 uppehållstillstånd till människor i vårt land. Min fråga, herr talman, till Stefan Löfven är: När ska detta upphöra?

Herr talman! Det är den regering som jag leder som har lagt om migrationspolitiken. Vi hade en migrationspolitik som inte var hållbar. Vi har lagt om den, och vi har dragit ned rejält på antalet asylsökande som kommer till Sverige. Det måste vi hålla i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

När Jimmie Åkesson nu nämner en siffra på över 100 000 räknar han också in egna företagare, gästforskare, ingenjörer, civilingenjörer och itdesigner. Det är de människor som vi behöver här i landet. Jimmie Åkessons besked nu till svenska företag och svenska myndigheter är att dessa människor inte ska få komma in i Sverige. Jag tycker att det är väldigt olyckligt.

När tycker du, Jimmie Åkesson, att detta ska upphöra? När ska vi inte längre få hit ingenjörer och andra människor som vi behöver på våra företag? När ska det upphöra, Jimmie Åkesson?

(Applåder)

Herr talman! Det är det här som har varit problemet i migrationsdebatten i decennier: Man förstår inte att de allra flesta människor som kommer till vårt land inte är ingenjörer. De är inte designer. De har inte spetskompetens.

De allra flesta människor kommer i stället in i en oerhört svår situation där väldigt många hamnar i utanförskap och bidragsberoende. De blir föremål för rekryteringar till de gäng som Stefan Löfven säger sig vilja bekämpa.

På alla upptänkliga sätt splittras det svenska samhället. Det är det som har skett, och det är just den argumentation som vi nu hör från Stefan Löfven som har gjort att vi inte har kunnat komma till rätta med detta trots alla varningssignaler i decennier.

Trots alla uppenbara problem som den stora, ansvarslösa invandringspolitiken har skapat fortsätter Stefan Löfven att tala om dem som faktiskt bidrar till vårt samhälle. Ja, det är många som gör det. Jag har inga som helst ambitioner att hindra någon från att komma hit för att bidra till vårt samhälle, men massinvandringen måste upphöra.

(Applåder)

Herr talman! Nu framstår Sverigedemokraternas virrighet väldigt tydligt. I den ena repliken, den första, frågar Jimmie Åkesson mig när detta med 120 000 uppehållstillstånd ska upphöra. Det måste upphöra, säger han. I nästa replik ska det av någon konstig anledning inte upphöra. Jag fick frågan av Jimmie Åkesson, och jag svarade på den. Sedan säger Jimmie Åkesson: Nej, det var inte det jag menade.

Den största delen av invandringen är arbetskraftsinvandring. Vi har sett till att ta ned antalet asylsökande som kommer till Sverige. Det var helt nödvändigt, för hela EU och hela Europa måste ta ansvar för den här utvecklingen. Det kan inte bara Sverige göra. Vi ska hålla invandringen på en ansvarsfull nivå. Men vi måste också se till att de människor som svenska företag, myndigheter och andra behöver här i vårt land för vår utveckling ska få komma hit. Det ska inte Sverigedemokraterna få sätta stopp för.

(Applåder)

Herr talman! För tre månader sedan stod jag i den här talarstolen under statsministerns frågestund och ställde en fråga till honom. Det handlade om ett av de riktigt stora problem vi har i den svenska sjukvården och den svenska välfärden, nämligen missbruksvården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

På det området ökade antalet dödsfall kraftigt under den gångna tioårsperioden. Sverige är ett av de länder i Europa som har absolut högst dödlighet bland narkotikaberoende, trots att vi inte har särskilt många som använder narkotika.

Det här har politiska orsaker. Det beror på att vi har organiserat vården på ett märkligt sätt, där vi delar upp den mellan dem som har missbruk och dem som inte har det. Vi har dessutom en tvångsvård som är ett lapptäcke.

Här gick socialutskottet in på Centerpartiets initiativ och ställde ett krav på regeringen att göra någonting åt detta. Vi måste ändra på det här så att även en av de absolut mest utsatta grupperna i samhället får vård värd namnet. Här krävs politiska åtgärder.

När jag senast ställde frågan visste inte statsministern när detta skulle börja. Jag upprepar frågan nu: När kommer regeringen att sätta igång arbetet för att ge även denna grupp människor vård värd namnet?

Herr talman! För det första ska alla människor, alla medborgare, i vårt land ha vård efter behov. Det är det som gäller. Något annat kan inte accepteras.

Det är därför det är så viktigt att vi nu skjuter till resurser till vården och anställer fler i vården. Vi har 13 000 fler anställda i svensk sjukvård jämfört med när vi tillträdde på hösten 2018. Det är för det vi har fört till mer resurser.

Vad gäller själva organisationsfrågan, hur den nu ska förändras, måste det ske i diskussion mellan de partier som har krävt detta och regeringen. Exakt var i Socialdepartementet frågan ligger kan jag dessvärre inte svara på nu. Men det är klart att den, liksom frågan om hela den svenska vårdens framtid, är viktig. Alla ska ha vård, inte minst missbrukare.

Vi har redan engagerat oss, under förra mandatperioden, i att förändra missbruksvården. Vi måste göra mer för dessa människor. De har precis samma rätt som alla andra.

Herr talman! Om man kallar sig ett välfärdsparti måste man också se till en av de absolut mest utsatta grupperna.

Väldigt mycket annat i sjukvården handlar om att tillföra ekonomiska resurser, men här är det inte det som är problemet. Här är problemet att vi har organiserat vården för denna grupp av människor på ett fullständigt absurt sätt. De som har ett missbruk, en beroendesjukdom, och som dessutom ofta har en psykisk eller somatisk - alltså kroppslig - sjukdom ska få vård av kommunen men samtidigt av sjukvårdshuvudmannen. Dessutom har vi inte ordning på tvångslagstiftningen.

Här är det alltså inte främst pengar som behövs, utan här krävs det strukturåtgärder. Här krävs det ändrad lagstiftning, och i ett läge där Centerpartiet har sett till att vi i riksdagen har ett enigt socialutskott och ett beslut att vi måste åtgärda detta krävs det också åtgärder från regeringens sida. Det är hundratals ungdomar som dör helt i onödan. Här krävs det initiativ, och då måste regeringen vara beredd att kliva fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Jag delar helt den uppfattningen. Vi har inte skilda uppfattningar i detta.

Det här är dessutom ett problemområde som sträcker sig utöver detta. Vi har samma typ av problem vad gäller exempelvis äldreomsorgen, där både sjukvården och kommunerna och regionerna är skyldiga att göra någonting för de äldre. Här har vi uppenbarligen ett systemfel som vi måste ta tag i.

Som jag sa engagerade vi oss och förstärkte missbruksvården redan förra mandatperioden. Vi behöver göra mer, och vi vill göra det i samtal med alla partier som är engagerade i detta för att alla människor i vårt land, oavsett vilka de är, ska ha rätt till bästa möjliga vård.

Herr talman och statsminister Löfven! Välfärdskrisen griper om sig i Sverige.

I Eskilstuna skär Socialdemokraterna ned på socialtjänsten och säljer ut det kommunala fastighetsbeståndet delvis. I Hudiksvall ska motsvarande 120 tjänster bort inom skola och äldreomsorg, en betydande nedskärning som Socialdemokraterna gör. I Lidköping är det modersmålsundervisning, elevhälsa och musikskola som Socialdemokraterna skär ned på i kommunen. I Ludvika är det äldreomsorg och äldreboenden som får betydande nedskärningar.

Så här ser det ut. Det beror på regeringens politik. Det beror på regeringens budget.

Om man menar allvar med att välfärden ska komma först måste regeringen nu klargöra vilka extra resurser som kommer till välfärden. Det räcker inte att prata om välfärden. Det är dags att regeringen klargör att kommuner och regioner kommer att få tillräckliga resurser för att klara sin verksamhet.

(Applåder)

Herr talman! Det beskedet har lämnats länge, och det kommer att vara så. Redan förra mandatperioden tillfördes 35 miljarder till svensk välfärd, och 100 000 fler jobbar nu i den svenska välfärden. Sommaren 17 sa vi tydligt att här behövs ännu mer, så inför nästa val - alltså 2018 års val - kommer vi att lova ytterligare 20 miljarder. Det håller vi på att leverera. I fjol sommar sa finansministern att vi i framtiden har ett finansieringsgap på 90 miljarder i svensk välfärd. Vi måste föra till mer. I december på Sveriges Kommuner och Regioners kongress sa jag tydligt: Vi lämnar ingen kommun i sticket. Ingen. Det kommer att behövas mer pengar.

Nu kommer Moderaterna och säger att vi behöver 3 miljarder till, och det ska man ta ett initiativ om här i riksdagen. Jag säger: Det räcker inte. Ni är för snåla. Och dem ska Vänsterpartiet sätta sig och resonera med, de som dessutom vill ta bort investeringsstöd och extratjänster. Hur får du det att gå ihop, Jonas Sjöstedt?

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Jag uppskattar att statsministern talar om förra mandatperioden. Då gjordes budgeten med Vänsterpartiet. Då gick välfärden först.

Nu är det skattesänkningar för dem som tjänar mest som går först. Det är därför det ser ut som det gör ute i våra kommuner. Då räcker det inte med vackra ord och allmänna utfästelser. Då behövs kronor, då behövs miljarder, till kommuner och regioner.

Jag delar statsministerns syn att 3 miljarder kronor inte räcker. Det är för lite. Det är i praktiken ett recept på nedskärningar. Men faktum är att statsministern hittills har lovat noll kronor.

Upp till bevis, Stefan Löfven! Man sitter i kommunerna nu och säger upp folk och lägger ned verksamheter. Det är nu beskedet måste komma. Kan jag uppfatta statsministern som att statsministern lovar ett betydligt större tillskott till kommuner och regioner än de 3 miljarder kronor som han just fördömde som otillräckliga från Moderaterna?

(Applåder)

Herr talman! Det är precis så här det inte får gå till - att man tror att man bara kan sätta ett finger i luften och säga att så här mycket är det, och så tar vi något annat. När Moderaterna säger tre säger Vänsterpartiet tio.

I samma replik, i samma svar, säger Sjöstedt att om regeringen inte säger någonting kan jag sätta mig ned och resonera med dem som krävde en tredjedel. Dessutom är jag beredd att diskutera investeringsstödet för bostäder. V vill inte ha det, men det blir en diskussion om det.

Dessutom är man beredd att ta bort extratjänster. Det var beskedet - extratjänster är okej att ta bort. Tar du bort extratjänster, Sjöstedt, så har du direkt skickat en dyr nota till kommunerna. Extratjänsterna är bra för att vi ska få de invandrade kvinnorna i arbete så att de också kan bidra.

Man gör inte så här om man tror på svensk välfärd. Det krävs ett tydligt besked om välfärden och om pengarna till kommuner och regioner, och det ska vara ett långsiktigt besked. Då står man inte i en talarstol i riksdagen och försöker förhandla, och då kan man inte bara dra till med en siffra och sedan säga att man nöjer sig med en tredjedel. Det håller inte, Sjöstedt.

(Applåder)

Herr talman! Strax före nyår stängdes reaktor 2 vid Ringhals kärnkraftverk. Kristdemokraterna har under lång tid försökt få klarhet i varför det statligt helägda Vattenfall väljer att avveckla effektiv, säker och koldioxidfri elproduktion i förtid samtidigt som efterfrågan på el och lönsamheten för elproduktion ökar kraftigt. Det går inte ihop.

Kan statsministern inför denna kammare garantera att de regeringar han ansvarat för sedan 2014 aldrig utövat påtryckningar om förtida stängning av Ringhals 1 och 2 - inte genom tjänstemän, inte genom bakvägar, inte genom sitt parti eller koalitionsparti och inte genom sändebud?

Herr talman! Det lät som om vi var i en brottmålsdomstol här.

Nej, det är precis det som är poängen, Ebba Busch Thor - att Vattenfall fattar sina egna beslut. Detta beslut fattades ett år innan vi gjorde överenskommelsen, så vi visste alla om det. Däremot förbättrade vi villkoren för kärnkraften. Vi gjorde det billigare för kärnkraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Att komma några år efter det och säga att nu måste vi ändra det beslutet . Det stämmer ju inte att detta är helt säkert. Det vill till en enorm investering för att de här reaktorerna ska kunna gå. Det är det beslutet Vattenfall har fattat. Då måste det till en rejäl subvention, eller också ska dessa två reaktorer räddas med betydligt högre energipriser för kunderna. Jag tycker inte att det är någon bra idé.

Jag tycker att vi kan vara överens om att långsiktiga spelregler gäller och företag fattar sina egna beslut. När upphörde KD:s tro på marknadsekonomin?

(Applåder)

Herr talman! Som kristdemokrat är man för en social marknadsekonomi, och Vattenfall är ju ett statligt ägt bolag, inte ett privat bolag.

Låt oss tala om pengarna. Det finns tyvärr ingen officiell redovisning av vinsten för Ringhals 1 och 2. Men bakvägen kan man räkna ut att ägarna bör ha tjänat över 3 miljarder kronor enbart de senaste två åren. Då har man varken räknat in klimatnyttan eller värdet av den leveranssäkerhet i elnätet som Ringhals skapar, vilket ju är poängen med att över huvud taget ha ett statligt bolag.

Så här skrev teknologie doktor Staffan Qvist nyligen i Dagens industri: "Om Vattenfall faktiskt inte ser ekonomiska förutsättningar till vidare drift av just Ringhals 1 och 2 så beror det på att man, av någon anledning, ansatt en fundamentalt annorlunda bild av elmarknaden än marknadens alla övriga aktörer gör i sina kalkyler."

Jag hörde inget svar på min fråga. Har statsministern, något statsråd eller någon tjänsteman påverkat Vattenfall att stänga fullt fungerande kärnkraft i förtid? Den frågan kräver svar. Kan vi få garantier för det i dag?

Herr talman! Ursäkta mig, men jag tycker nog med all respekt att detta börjar bli lite löjligt. Vi har inget minister- eller regeringsstyre av våra statliga företag. Det är precis av det skälet som jag säger att vi ska respektera Vattenfalls beslut. Jag tror att de kan det här. Med all respekt för kristdemokrater och andra är det i Vattenfalls styrelserum besluten ska fattas. Ska vi investera, och hur mycket ska det då kosta?

Är Kristdemokraterna beredda att gå in med en stor subvention? Är man då också beredd att ta diskussionen med EU, som kommer att säga: Om Vattenfall ska ha subvention ska alla andra företag också ha det. Det är så det kommer att bli. Så respektera det beslut som är taget!

Vi har nu ett större överskott i svensk energiproduktion än vi någonsin har haft. Vi exporterar över 25 terawattimmar i år. Det som däremot är vårt bekymmer och som vi ska sikta på är nätöverföringen. Det är där vi behöver göra en investering. Det ska vi göra så att vi ser till att varenda del av landet har tillräckligt med energi precis när det behövs.

(Applåder)

Herr talman! Liberalerna vill också bita sig fast lite vid frågan om svensk energiproduktion. Det moderna samhället kräver att vi ökar elproduktionen i vårt land. Då är det lite udda att vi lägger ned fungerande svensk kärnkraft, särskilt som vi har en väldigt stark nordeuropeisk energimarknad, där vi ger till och tar från varandra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Nu stänger vi ned svensk reglerkraft i form av bra vattenkraft och kärnkraft, som är fossilfri. Vi har ju talat lite om klimatet här i kammaren på senare tid, och Liberalerna anser att det är ganska viktigt att vi fokuserar på klimatsmart energiproduktion.

Min fråga är: Kan regeringen tänka sig en oberoende granskning av de villkor som har omfattats? När Vattenfall tar ett beslut på grundval av ett gammalt regelsystem, som ligger bakom att marknaden ser ut som den nu gör, och man nu har nya villkor har vi i Sveriges riksdag ändå ett ansvar för energimarknaden, utbildningen, arbetsmarknaden och bostadsmarknaden.

Herr talman! Energipolitiken syftar till att hushåll och företag ska ha säker tillgång till energi till konkurrenskraftiga priser. Det var därför vi slöt denna överenskommelse.

För Vattenfalls räkning har marknaden förändrats såtillvida att villkoren för kärnkraften blivit bättre. Det har blivit lättare att driva kärnkraftverk. Men man behåller sitt beslut av något skäl. Det är inte tillräckligt säkert som det är, och de investeringar som krävs är för dyra, anser Vattenfall; det lönar sig inte.

Återigen - vi ska fokusera på det vi har ett rejält problem med, nämligen nätöverföringen. Vi har ett stort överskott så gott som alla månader. Jag tror att vi något år fick importera el under en månad eller om det var en vecka, och det råkade faktiskt vara på sommaren. Det var inte på vintern vi hade problem. Vi har alltså överskott hela året, men vi måste se till att elen transporteras genom landet på ett effektivare sätt. Där har vi några flaskhalsar som vi absolut måste ta tag i.

Herr talman! Liberalerna delar naturligtvis ståndpunkten att vi måste bygga ut så att vi både får starkare effekt och bättre möjlighet att transportera elen i hela Sverige, så att industrin kan utvecklas.

Den forcerade stängningen av fungerande svensk kärnkraft innebär dock att vi kommer att bli mer beroende av dansk, tysk och polsk kolkraft som reglering under de tider då vi har problem. Ibland kommer det inte att blåsa. Vi kommer inte att ha dessa enorma regnmängder som vi har nu. Det regnar ju hela tiden; det blir inte ens vinter i det här landet. Vattenmagasinen är fulla, och vi har en reglerkraft som vi i stort sett kan stänga av och sätta på med en liten ljusknapp.

Men vi måste se det ur ett globalt perspektiv. Detta driver på kolkraftsutvecklingen i Danmark, Tyskland och Polen, och det skadar vårt gemensamma klimat.

Herr talman! Som jag sa har vi överskott hela året. En månad under ett år fick vi importera. Vi vet att detta går att åtgärda - det beror bara på hur vi exporterar och importerar. Vi sitter alltså inte med stora problem på vintern. Den månad när vi fick importera inföll som sagt under sommaren. Det är fel att säga att vi har så stora problem att vi nu blir beroende av dansk eller tysk kolkraft. Det blir vi inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Vårt överskott ökar för varje år. Vi har aldrig exporterat så mycket el som vi exporterar i år. Det är bra. Men vi har bekymmer med överföringen inom landet. Därför vill jag koncentrera mig på det. Alla delar av landet ska ha ström till konkurrenskraftiga priser alla delar av året, och det ska vara säkert.

(Applåder)

Herr talman! Inför valet 2014 lovade Stefan Löfven att satsa på näringslivet. En industrikansler och flera innovationskatapulter skulle göra en affärsplan för Sverige och ge oss Europas lägsta arbetslöshet 2020, om ni minns. Det var ett tag sedan vi hörde Socialdemokraterna lägga ut texten om just detta projekt. I stället för EU:s lägsta arbetslöshet fick vi EU:s lägsta tillväxt. Andelen långtidsarbetslösa är högre nu än när Stefan Löfven blev statsminister för fem år sedan, och den samlade arbetslösheten växer.

Lokalt och kommunalt ringer de ekonomiska varningsklockorna. Det handlar om demografin och integrationsproblemen förstås, men lika mycket om bidragsberoende som biter sig fast. När färre jobbar blir det svårare att finansiera det gemensamma. Mer än var tredje kommun räknar med underskott i slutet av en högkonjunktur.

Men i stället för att titta upp, se ut över Sverige och världen och fråga sig vad man nu borde ta tag i allra först tittar regeringen ned i ett internt avtal och bläddrar bland 73 punkter. Då väljer Socialdemokraterna och stödpartierna friår, byggsubventioner, utdömda ingångsavdrag och ökat bistånd framför kommunerna och välfärden, polisen och rättsväsendet.

Läget är allvarligt. Mer pengar behövs, och det kräver bättre prioriteringar. Därför kommer Moderaterna imorgon att lägga fram en extrabudget. Vi säger nej till sådant som kan avvaras och ja till sådant som inte längre kan vänta. Detta är vad Sverige behöver.

Och som Stefan Löfven numera vet är det i vår demokrati riksdagen som bestämmer, inte regeringen.

(Applåder)

Herr talman! En grupp som har en rättmätig förväntan på politiken är våra pensionärer. De som har jobbat och slitit för att göra kommande generationers liv möjliga förtjänar respekt och ekonomisk trygghet.

Vi socialdemokrater gick till val på högre och rättvisa pensioner. Vi börjar leverera tack vare januariavtalet. I år höjer vi exempelvis grundnivån i garantipensionen, och vi höjer också taket för bostadstillägget och sänker skatten för 1 miljon pensionärer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Men vi är inte nöjda; vi har saker kvar att göra. Vi måste höja pensionerna för dem som har slitit ett helt yrkesliv med låg lön. Därutöver behöver vi se till att vi får in mer pengar i pensionssystemet så att vi kan säga att vi når målet att minst 70 procent av slutlönen ska utgå i pension.

Det är bra att vi har ett långsiktigt arbete i Pensionsgruppen. Jag tror dock att det viktigaste för att garantera långsiktigheten i pensionssystemet är att folk får det de har rätt att vänta sig, nämligen högre, rättvisa pensioner. Är Moderaterna villiga att bidra till det?

Herr talman! Jag tycker att det är intressant att notera att statsministern nu är angelägen om högre pensioner för alla när det enda man gjorde var att förbättra pensionerna för dem med högst pension. Vi sänkte skatten för alla pensionärer i våra förslag. Alla skulle få mer pengar kvar i plånboken efter skatt, inte bara de med de höga pensionerna.

Vi är mer än gärna beredda att gå vidare med att sänka skatten för alla Sveriges pensionärer, som kommer att få mer kvar i plånboken efter skatt, för det är de värda.

(Applåder)

Herr talman! En konsumentupplysning: Vi började förra mandatperioden med att sänka skatten för dem som hade lägst pensioner. Dem började vi med.

Nu säger Kristersson att vissa skattesänkningar ska ge pensionärerna bättre ekonomi. Det är lite lustigt att höra detta. Det var ju ni som införde pensionärsskatten med era jobbskatteavdrag. Det är därför som pensionärerna relativt sett betalar högre skatt än löntagare på samma inkomst.

Pensionärsskatten ska bort, och jag tycker att den aldrig ska komma tillbaka. Jag önskar att den var helt borttagen, men nu gick inte det. Resan blir längre som en följd av er servettskiss, där ni drog till med ett jobbskatteavdrag till.

Men frågan till Kristersson var: Är ni beredda att bidra till högre pensioner - inte bara lägre skatter - till löntagare som har slitit ett helt arbetsliv, haft för låg lön och därmed får en för låg pension? Kan vi vara överens om att vi vill förbättra för den gruppen? Vad säger Moderaterna?

(Applåder)

Herr talman! Vi är helt överens om att förbättra för landets pensionärer. Skillnaden är att vi gör det på riktigt. Vi lade fram skarpa förslag om att öka köpkraften med mer pengar i plånboken efter skatt för landets pensionärer. Vill man göra något av detta och göra det snabbt är sänkt skatt för landets pensionärer det absolut bästa sättet att öka deras köpkraft. Alla andra saker tar mycket lång tid - annars hade ni ju gjort det för länge sedan, Stefan Löfven.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! År 2019 var som vi alla vet ett oerhört intensivt år i svensk politik, där vi började med att få ett januariavtal på plats, som gav Sverige en välbehövlig liberal reformagenda. Men det var också ett år som innebar en annan förändring i den svenska politiken - en helt annan spelplan, där Ulf Kristersson och Moderaterna öppnade för det som de tidigare så tydligt hade förkastat, nämligen ett närmare samarbete med Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna.

Mötet mellan Moderaternas och Sverigedemokraternas partiledare och beskedet om ett samarbete framåt väckte väldigt många funderingar. Min ärliga och uppriktiga fråga till Ulf Kristersson är därför: Vad vill Moderaterna med samarbetet med Sverigedemokraterna? Är det första steget i att bygga ett nytt konservativt block i svensk politik?

(Applåder)

Herr talman! Den vikarierande partiledaren för det parti som före valet lovade att absolut aldrig skapa en socialdemokratisk regering och därefter skapade en socialdemokratisk regering undrar om det har hänt någonting i svensk politik. Jajamensan, det har hänt något i svensk politik!

(Applåder)

Allvarligt talat: Varje parti fattar sina egna beslut. Jag tänker inte moralisera över era beslut. Jag tycker att ni gjorde fel. Vi hade kunnat ha en borgerlig regering som förde stabil, pålitlig, borgerlig politik, en politik som man tror på och inte motvilligt förhalar.

Det som har hänt sedan dess är att jag är beredd att prata med alla demokratiskt valda partier och politiker i den här kammaren om vi kan genomföra konkret sakpolitik som vore bra för Sverige. Det skiljer ditt parti från mitt parti, Anders W Jonsson.

(Applåder)

Herr talman! Detta är ju den stora skillnaden mot förra hösten, då Centerpartiet gjorde allt för att hitta en bred lösning när väljarna inte gav oss ett mandat för en alliansregering beroende på att andra partier förlorade för mycket. I det läget ville vi hitta en bred överenskommelse där Alliansen kunde hålla ihop och vi dessutom kunde hitta en överenskommelse över blockgränsen. Detta blockerades, inte minst av Ulf Kristerssons parti.

För Centerpartiet är värderingar oerhört viktiga. Vi tror också att liberalismen är vägen framåt. För att citera Carl Bildt: "Också i dessa motvindens tider står faktiskt de liberala idéerna och värderingarna starka. Där finns hoppet." I det läget har man som politiker ett val. Man kan inleda ett samarbete med ett parti som kallar sig för antiliberalt, eller så kan man söka breda samförstånd i det politiska mittfältet.

Min fråga kvarstår. Vad är egentligen Moderaternas ambition? Handlar det om att skapa ett nytt konservativt block i den svenska politiken?

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Nej, när till exempel Moderaterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna diskuterar om vi här och nu kan förbättra för landets kommuner handlar det om just detta, om vi här och nu kan förbättra för landets kommuner - inte mer och inte mindre. Sakpolitik är en underskattad dimension i svensk politik.

Tillbaka till historieskrivningen. Det var alltså ni som inte ville se en alliansregering. Ni ville inte ens pröva en alliansregering. Jag var nämligen med vid förhandlingarna. Det var inte du, Anders W Jonsson.

Det som inträffade var att ni krävde att Alliansen skulle hålla samman och bilda en socialdemokratisk regering. Det ville inte Moderaterna.

(Applåder)

Herr talman och Ulf Kristersson! Rasismen är ett av Sveriges stora samhällsproblem. Rasistiska organisationer och partier brukar särskilt peka ut människor med muslimsk tro som syndabockar och måltavla för sina angrepp. Jag är bekymrad över att Moderaterna är på väg att utvecklas åt samma håll. Det är särskilt tydligt i kommuner där man styr tillsammans med Sverigedemokraterna.

I Bromölla föreslår man böneförbud på arbetstid. Det är tydligt riktat mot muslimer utan att man säger det. I Sölvesborg handlar det om att inte köpa in böcker på elevers modersmål. I Staffanstorp handlar det om att inte servera mat som är slaktad på ett sådant sätt att muslimer kan äta den. I Staffanstorp och i Skurup handlar det om att man inte får bära slöja i skolan. Det är antagligen olagligt att genomdriva något sådant.

Detta är en typ av signalpolitik som skickar budskapet att det egentligen är muslimerna som är problemet. Frågan till dig, Ulf Kristersson, är: Är detta moderat politik?

Herr talman! Nej, det är verkligen inte moderat politik.

Jag håller med om att såväl rasism som antisemitism är växande problem i Sverige. Det finns för många människor och organisationer som ohöljt, inte minst på sociala medier, sprider hat och hot. Säkerhetspolisen har rätt bra koll på de människor som gör detta i brottslig bemärkelse. Men än fler gör det kanske utan att det är brottsligt. Det är djupt obehagligt.

Jag tycker att detta är något som vi har ett gemensamt ansvar att bekämpa.

Samtidigt finns det andra problem i Sverige som jag tycker att andra partier duckar inför. Hedersproblematiken är ett sådant problem. Det handlar om att människor i hederns namn tar sig rätten att förtrycka barn, ungdomar och kvinnor i ett land där individualismen står högt. Båda dessa saker förtjänar vår ständiga uppmärksamhet. Jag är glad över att du uppmärksammar det ena, Jonas Sjöstedt, men jag tycker att du borde uppmärksamma även det andra.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Hedersvåld ska alltid bekämpas. Våld och förtryck i hederns namn är aldrig acceptabelt. Antisemitism och islamofobi måste bekämpas.

Jag är glad över ditt svar, Ulf Kristersson, och att du var så tydlig i det. Men jag efterlyser moderatledarens röst mot de egna kommunpolitikerna när de spelar med i det ynkliga rasistiska spel som Sverigedemokraterna bedriver och där man i kommuner tar beslut om den här typen av åtgärder som egentligen bara har ett enda syfte, nämligen att stigmatisera och peka ut svenskar som har muslimsk tro.

Vi ska värna religionsfriheten. Vi ska värna likheten inför lagen. Vi ska värna människors rättigheter och därmed avvisa rasismen.

(Applåder)

Herr talman! Vi är i grund och botten överens. Kommuner ska hålla sig till grundlagen. Kommuner ska göra sådant som kommuner har i uppgift att göra, inte andra saker. Och kommuner - jag har själv varit kommunalråd - har nog med det.

Sedan ska jag ärligt säga: Jag tycker att frågan om slöja och huvudduk på mycket unga barn i Sverige är en svår fråga. Religionsfriheten är oundgänglig på alla tänkbara sätt. Så är också barns rätt till självbestämmande och att flickor och pojkar har samma rättigheter. Det var därför vi landade i slutsatsen. Låt oss på allvar utreda hur vi ska hantera denna fråga! Här kan det finnas genuina intressekonflikter som är svåra att hantera. Men i grund och botten är svaret: Vi ska aldrig tolerera rasism och antisemitism i vårt land.

(Applåder)

Herr talman! Jag tänker att det är ganska bra att som liberal prata lite om skolan och bildningen i en partiledardebatt.

Före jul, herr talman, kom resultatet av en stor internationell mätning, den mätning som man pratar om på detta område. Det handlar om utvecklingen och framtiden för ett land, det vill säga barnens resultat i skolan. För andra gången i rad hade resultaten glädjande förbättrats, inte minst tack vare det samarbete som vi hade under de år det var en alliansregering, Ulf Kristersson. Då lade vi grunden för den moderna kunskapsskolan med ökad lärarauktoritet, fokus på tidig utvärdering och så vidare.

Men jag har en fråga till Ulf Kristersson. Nu fortsätter vi inom ramen för januariavtalet med tidigare betyg. Vi utreder statlig skola. Vi har mängder av insatser för att stärka kunskapsskolan. Det är nämligen där det börjar med möjligheter till förändring och framtida välstånd. Moderaterna kommenterade utvecklingen: Detta var skrämmande. Det var en tragedi som kommer att sluta i förskräckelse, och resultaten var politiskt styrda. Vad menar Moderaterna med att de inte accepterar PISA:s resultat?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Detta tror jag är ett missförstånd. Jag kommenterade PISA-undersökningen och sa att det fanns en mycket god signal. Jag tror att jag uttryckligen pekade på våra gemensamma insatser. Jag är nästan 100 procent säker på att jag uttryckligen nämnde Jan Björklunds namn i detta sammanhang - på mycket goda grunder. Och så pekade jag på att likvärdigheten minskar i svensk skola. Vi har stora skillnader, som inte är acceptabla, mellan olika skolor. Det var till och med så att många inte kunde göra testet för att de inte kunde svenska väl nog. Det är faktiskt ett bekymmer.

Det här med att hålla två tankar i huvudet samtidigt tycker jag är en bra idé.

Herr talman! Ja, jag kämpar på med just den utmaningen.

Ja, men vad bra att likvärdigheten nämndes. Jag tänker på den ödesdigra kommunaliseringen av den svenska skolan. Jag kommer ihåg när jag som elevrådsordförande demonstrerade. Tusentals elever i Örebro var emot detta. Det var kanske för att vi skulle få ledigt, inte vet jag. Men vi var emot detta. Vi såg att det var ett problem, och lärarna hejade på oss.

Vi vill se till att vi får en statlig skola, ett statligt ansvar för skolan, för att öka likvärdigheten. Sedan kommunsammanslagningarna har befolkningen minskat i en majoritet av kommunerna. På många orter är det nästan bara kyrkogården som växer, så att säga. I detta läge undrar jag om Moderaterna kan tänka sig att stödja det arbete som Liberalerna driver. Det är ju det viktigaste för att se till att barn ska få samma chans i Laxå som i Landskrona.

Herr talman! Jag tror inte att kommunaliseringen av svensk skola är den största och främsta reformen som vi har genomfört i modern tid för svensk skola. Mot det ska jag säga: Jag tror inte att vår stora uppgift just nu är att göra ytterligare en gigantisk organisationsförändring där vi ska förstatliga den svenska skolan. Ett och annat kommunalråd kan med viss rätt påpeka att han eller hon ser en och annan statlig myndighet och verksamhet som inte fungerar felfritt. Därför tror jag inte att det är där svaret ligger. Däremot tror jag att staten måste ta ett mycket större ansvar för likvärdighet, för kvalitetskontroll och för kvalitetsuppföljning. Det handlar också om att aldrig acceptera friskolor eller offentliga skolor som inte ger den kunskap och den undervisning som barnen har rätt att kräva. Där måste staten vara kompromisslös.

(Applåder)

Herr talman! Blocköverskridande överenskommelser har varit bra för Sverige. Det har gett stabilitet över mandatperioderna. Det har gett trygghet i frågor om pensioner, försvar och energiförsörjning. Alla partier får förstås inte exakt vad de vill i förhandlingarna. Det handlar om att sätta landets bästa framför partiets bästa.

Tyvärr har Moderaterna börjat svika i dessa frågor. Man lämnar energiöverenskommelsen. Man svänger om höghastighetstågen. Man tackar nej till viktiga blocköverskridande samtal. Det är djupt beklagligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Ulf Kristersson! Kommuner, regioner och företag i hela södra Sverige har tagit staten i hand om miljardinvesteringar i stambanor, förbättrad kollektivtrafik och 285 000 nya bostäder i den Sverigeförhandling som alliansregeringen inledde om höghastighetståg. Varför är inte det löftet till alla kommuner och företag viktigare för er än er plötsliga lust att vara emot någonting som regeringen är för?

(Applåder)

Herr talman! Nej, det är ingen plötslig lust att vara emot sådant som regeringen är för. Det är tvärtom en väldigt tydlig vilja att fokusera på de stora problemen och på att lösa de problemen. Det handlar inte om att till formen hålla fast vid en överenskommelse med andra som inte löser problemen. Det är den gemensamma nämnaren.

De breda överenskommelserna är bra om de löser problem. Annars är de en illusion. Det hade varit dumt att hålla fast vid höghastighetståg när de stora investeringsbehoven finns i en helt annan form av infrastruktur. Det hade varit dumt att hålla fast vid gängsamtal och enas om att inte göra de saker som nu krävs. Och det hade varit dumt att hålla fast vid en energiöverenskommelse som garanterar att vi inte har el på de ställen där den bäst behövs.

Jag tror alltså mer på sakpolitiken - på att lösa problemen - än på politikens vilja att till formen ha en överenskommelse som regeringen kan nöja sig med.

(Applåder)

Herr talman! Ett handslag är ett handslag, oavsett om det är här i riksdagen eller vid Hédi Frieds köksbord.

Så här är det: Sveriges befolkning har vuxit. Allt fler vill åka tåg. Vi behöver nya stambanor. Frågan är inte om vi måste bygga nya stambanor, utan frågan är om vi ska bygga dem med gammal, föråldrad och långsam teknik eller med snabb teknik som rustar oss för framtiden, så att vi kan bygga ihop Stockholm, Göteborg och Malmö och åka mellan städerna på två tre timmar.

Detta visste du när du var minister i alliansregeringen. Du stod upp för det då. Men inget av detta gäller tydligen nu.

Jag har en uppriktig undran, med tanke på hur det svänger i den moderata politiken. Låt oss säga att Moderaterna i en framtid åter sitter i en regering. Nu pratar ni om extraval. Ni kanske ska ha stöd av Sverigedemokraterna. Men kommer ni då igen att se värdet av blocköverskridande överenskommelser om infrastrukturinvesteringar som är historiskt viktiga för Sverige?

(Applåder)

Herr talman! Svaret är glasklart: Ja, om de löser de problem som Sverige står inför. Det är alldeles uppenbart. Politiska överenskommelser är inget sällskapsspel. Det är inte ett sätt att garantera makten för några partier som har lust att regera trots att de tycker olika. Politiska överenskommelser syftar till att lösa riktiga, fysiska och handfasta problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Jag tror på två saker i politiken. Jag tror på tydliga, stabila och fasta värderingar om vad som är rätt och fel, och jag tror på politisk pragmatism. Se problemen! Förstå problemen! Lös problemen pragmatiskt, så att de som tycker ungefär lika kan ta varandra i hand och förenas om att lösa ett konkret problem! Det är för mig riktig politik. Men det syftar inte till att januaripartierna ska ha makten i Sverige. Jag är ledsen - det är inte mitt mål.

(Applåder)

Herr talman! Regeringen saknar krisinsikt. Regeringen saknar också självkritik. De problem och det haveri som vi i dag ser på område efter område i ett land som splittras i allt högre takt, med kommuner som går på knäna och våld som sprider sig och kryper allt närmare vardagen för allt fler människor i vårt land, är inte problem som har uppstått i ett vakuum eller ur tomma intet. Inte heller har dessa problem vuxit upp som svampar ur jorden lite här och där, utan det är problem som har skapats genom politiska beslut och politiska prioriteringar.

Det är politiska beslut och politiska prioriteringar som i allra högsta grad faller tillbaka på Stefan Löfven och Socialdemokraterna sedan decennier tillbaka. Inte minst ansvarslös migrationspolitik och kravlös integrationspolitik vill jag påstå är de främsta skälen till att Sverige ser ut som det gör i dag.

När man lyssnar på debatten kan man få intrycket av att regeringen nu har förstått detta. Vi stramar åt och lägger om migrationspolitiken, säger man. Ändå fortsätter det med 120 000 uppehållstillstånd 2019.

Visst, en del av dem är människor som tillför vårt land en hel del. Så har migrationspolitiken sett ut i decennier. Det kommer några som tillför mycket och som vi behöver. Men det kommer också väldigt många som inte får möjlighet att tillföra någonting som vi behöver, och det är det som är problemet.

Tänk, herr talman, om vi kunde ha haft en migrationspolitik där de som kommer får möjlighet att bidra till vårt land! Det hade varit helt fantastiskt.

(Applåder)

Herr talman! Jag är väldigt stolt över det som socialdemokratin har åstadkommit genom decennier för att skapa ett av världens absolut bästa välfärdsländer. Många blickar riktas mot Sverige som ett föredöme.

Förra mandatperioden tillförde vi exempelvis 35 miljarder till välfärden - välfärdspengar som Sverigedemokraterna sa nej till. De behövdes inte.

Förra mandatperioden ville vi ta bort hela överskottsmålet, för vi insåg att vi behöver mer pengar till välfärden. Vi förhandlade så att det blev en tredjedel kvar. Sverigedemokraterna ville ha kvar hela överskottsmålet, vilket innebär mindre resurser till välfärden.

Sverigedemokraterna vill ha ett vårdnadsbidrag som säkerställer att inte minst invandrade kvinnor blir kvar hemma och inte kommer ut på arbetsmarknaden, inte får jobb och inte kan bidra i ekonomin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Sverigedemokraterna drar ned på språkutbildning och på arbetsmarknadssatsningar som gör att också nyanlända kommer in i arbete. Detta ökar räkningen för kommunerna. Sverigedemokraterna har ingen trovärdighet när det gäller välfärd.

(Applåder)

Herr talman! I den budget som vi beslutade om för inte så länge sedan sköts det till en del pengar till kommunerna. Men det var långt ifrån tillräckligt. Den budget som vi lade fram sköt till avsevärt mer pengar till kommunerna - så mycket pengar som Sveriges Kommuner och Regioner har sagt att kommunerna behöver för att kunna upprätthålla välfärden på den nivå man har i dag.

Det är alltså Sverigedemokraterna som lägger fram en politik som gör att kommunerna kan upprätthålla välfärden, medan det är Socialdemokraterna med stödpartier som lägger fram en politik som gör att kommunerna fortsätter att gå på knäna, som gör att kommunerna behöver höja skatterna, som gör att kommunerna behöver lägga ned verksamheter, som gör att kommunerna behöver avskeda personal.

Det är Socialdemokraterna som gör detta i Sverige i dag 2020, inte Sverigedemokraterna.

(Applåder)

Herr talman! Det var Socialdemokraterna som tillförde 35 miljarder till svensk välfärdssektor - 100 000 fler anställda. Det var Sverigedemokraterna emot.

Ni har aldrig varit något välfärdsparti. Nu säger ni att ni vill ge mer pengar till kommunerna. Å andra sidan ska ni ha en stupstock i sjukförsäkringen. Vad innebär det? Jo, det kommer att bli fler människor som måste gå till kommunens socialkontor för att få pengar. Det är inga inkomster för kommunen - det är utgifter.

Nu säger ni nej till möjligheter för de människor som har kommit till vårt land och ska stanna här och som också omfattas av plikt och rätt och ska in i arbete. Dem vill ni hindra från att få språkutbildning och arbetsmarknadsåtgärder så att de faktiskt kommer i arbete. Var hamnar de människorna? De hamnar på kommunernas socialkontor, för de behöver ekonomiskt bistånd.

Det är en giftcocktail som Sverigedemokraterna bjuder på. De säger att de vill ha mer pengar till kommunerna, men samtidigt ser de till att kommunerna får väsentligt större utgifter. Dessutom får vi ett splittrat land med Sverigedemokraternas politik.

(Applåder)

Herr talman! Vi stannar upp ett tag och funderar över det som Stefan Löfven nyss sa: Vi får ett splittrat land med Sverigedemokraternas politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Har Stefan Löfven inte sett hur vårt land ser ut i dag? Har Stefan Löfven inte sett hur splittrat vårt samhälle har blivit de senaste decennierna till följd av just den politik som Stefan Löfven står här och skryter om?

Det är ju Stefan Löfven och Socialdemokraterna som har splittrat Sverige. Den är den faktiska politik som har förts som har splittrat vårt land och som har sett till att kommunerna i dag saknar resurser att upprätthålla den nivå av välfärd som inte ens räcker. Vi behöver inte bara upprätthålla välfärden - välfärden ska utvecklas! Vi är ett land med ett av världens högsta skattetryck. Vi måste kunna ha en bättre välfärd än den vi har i dag.

Stefan Löfven och Socialdemokraterna, med hjälp av många andra partier i den här församlingen, har prioriterat massinvandring från världens alla hörn framför välfärden. Det är slut med det nu, herr talman.

(Applåder)

Herr talman! Den största frågan i världen i dag är klimatfrågan. Där skulle jag vilja ha lite besked från Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson.

För några år sedan satte man ordet "klimatförändringar" inom citationstecken i sin egen budget. Den klimatpolitiska talespersonen Martin Kinnunen säger att det inte är fråga om någon klimatkris, att klimatet inte är något som människan förstår sig på och att vi inte vet vilka effekter koldioxidhalten får på klimatet.

Björn Söder, en annan tung företrädare, sa nyligen att klimathotet är överdrivet, att det inte finns någon vetenskaplig överensstämmelse kring problemet och att man inte vet vad det här beror på.

Min fråga till Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna är därför: Anser ni fortfarande att Parisavtalet är ett jippo? Är det er uppfattning att klimathotet är överdrivet och att det inte finns någon överensstämmande åsikt bland världens vetenskapsmän kring hur koldioxidhalten påverkar klimatet?

Herr talman! Det pågår en klimatförändring. Det är med största sannolikhet så att mänsklig påverkan bidrar till den i väldigt hög grad. Om det råder inga tvivel, vill jag påstå. Det är väl de vetenskapsmän som sysslar med de här frågorna tämligen överens om.

Debatten är däremot inte rimlig. Debatten är fullständigt orimlig. Jag instämmer inte i och det finns inga som helst vetenskapliga belägg för att världen går under om tio år. Men när man läser en tidning i dag är det det intrycket man får.

Det tror jag är dåligt om vi ska kunna få en effektiv global klimatpolitik på plats. Jag tror att det är dåligt att stå i riksdagens talarstol eller i debatter i andra sammanhang och tala om klimatpolitiken som om någonting är på väg att gå under. Så är det ju inte. Vi kan lösa det här. Vi ska åtgärda det här med effektiva lösningar, teknisk utveckling och liknande - inte genom att hetsa och skrämma människor.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Det är ändå förvånande hur Sverigedemokraternas partiledare kan ha alla dessa olika besked i de här frågorna: Man måste lösa det här internationellt, men Parisavtalet är ett jippo. Ledande företrädare för partiet säger att man inte vet vad det här beror på. Partiledaren själv står här och säger att situationen inte är akut och att det inte krävs åtgärder här och nu.

Klimatproblemen är ett av de stora hoten mot mänsklighetens överlevnad. Om det är tio år eller längre tid på sikt är en annan fråga, men här krävs åtgärder. Ändå uppträder Sverigedemokraternas företrädare gång på gång i den politiska debatten som inget annat än klimatförnekare. Det vore klädsamt om Jimmie Åkesson som partiledare kan säga att det är problem som ska åtgärdas politiskt. Det handlar om hur Sverigedemokraterna uttalar sig och vad de hävdar i sina skrifter. Därmed kan det bli slut på den dubbla bokföringen från Sverigedemokraternas sida i klimatfrågan.

(Applåder)

Herr talman! Det finns ingen dubbel bokföring, utan det handlar om att Anders W Jonsson letar efter saker som han skulle kunna tolka som något han kan kasta på mig i den här situationen.

Jag har till exempel aldrig påstått att Parisavtalet är ett jippo. Däremot har jag påstått att det var dåligt av oss i Sveriges riksdag att fatta beslut om att ansluta oss till Parisavtalet utan att vi visste vilka åtaganden det innebar för vår del. Det visste vi inte, utan det beslutades sedan på EU-nivå. Det har fått till följd att vi får ta ansvar för till exempel Polens och Bulgariens utsläpp, vilket är fullständigt orimligt.

Jag tror att lite sans och balans i debatten och lite intellektuell hederlighet långsiktigt gynnar klimatdebatten och klimatet.

Vi ska ha en intressant omröstning senare i dag i kammaren om fortlevnaden för svensk kärnkraft. Jag tycker att Centerpartiet ska ta sitt ansvar i frågan.

(Applåder)

Herr talman! I nästa vecka ska jag åka till Jimmie Åkessons hemkommun Sölvesborg. Det är en kommun som Sverigedemokraterna brukar framhålla som ett skyltfönster. Jag ska besöka ett kommunalt äldreboende som ska läggas ned på grund av kommunens beslut, trots protester från de boende och från anhöriga. I stället ska Frösunda ta över en del av äldreomsorgen i kommunen. Frösunda är känt för allt från underbemanning till felmedicineringar.

Personer som har deltagit på informationsmötet är förskräckta. Det är slut med den lagade maten på äldreboendet, och i stället blir det industrimat. Det blir extremt låg bemanning, krav på att de anställda ska utbilda sig på sin fritid och kanske inte heller rätt till heltid för dem som ska arbeta åt Frösunda.

Varför är det så viktigt för Sverigedemokraterna att ge skattepengar till företag som Frösunda, som redan har skämt ut sig i ett antal svenska kommuner?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Jag vet inte om det är viktigt för mig att ge pengar till vare sig det ena eller det andra företaget. Här handlar det om att få en så effektiv och bra verksamhet som möjligt. Jag har inte, och inte heller Jonas Sjöstedt, full insikt i vad som ligger bakom besluten i det enskilda fallet. Självklart handlar det om att det ska bli bättre. Självklart handlar det om att ge en bättre omsorg till dem som behöver omsorgen. Det är syftet.

Vänsterpartiet brukar i andra sammanhang tro på politikens möjligheter. Jag gör också det. Och jag har fullt förtroende för att man i den kommun jag bor och verkar inte låter det ske som Jonas Sjöstedts farhågor ger uttryck för här. Tvärtom har jag full tillit till den politiska majoritet som ligger bakom beslutet. Jag tror att det blir jättebra.

Herr talman! Hela Frösundas affärsidé är att ha så låg bemanning som möjligt, så låga kostnader som möjligt, för att stoppa skattepengarna i egen ficka i stället för att ta hand om de äldre.

Kan Jimmie Åkesson lova att skyltfönstret kommer att skina fint i framtiden på Frösundas äldreboende? Kan han verkligen lova att maten ska lagas på äldreboendet, som förut, och att man inte tar in industrimat? Kan Jimmie Åkesson lova att det blir rätt till heltid, som det ska vara i kommunerna, som Jimmie Åkesson brukar tala om i debatterna? Kan Jimmie Åkesson lova att det inte blir en bemanning med två anställda per tio demenspatienter på äldreboendet? Man kan läsa i tidningen att Frösunda har informerat om att det kommer att ske. Det skulle vara välkomna löften från Jimmie Åkesson, och jag skulle gärna höra dem upprepas här och nu.

Herr talman! Jag vet inte om det här är rätt sammanhang att ställa ut den typen av löften. Jag föreslår att Jonas Sjöstedt när han besöker fantastiska Sölvesborg - det var väl i nästa vecka? - tar chansen att prata med kommunala politiker som driver dessa frågor. Han kan till exempel prata med ordföranden i omsorgsnämnden, som är den som ytterst kan dessa frågor. Så får han säkert svar på sina frågor. Jag tänker inte ställa ut några löften om Sölvesborgs kommun i Sveriges riksdag. Det vore fullständigt orimligt.

Däremot vet vi att Vänsterpartiet är ett parti som avskyr privat företagande i största allmänhet. Det förvånar mig inte att Jonas Sjöstedt står här och talar om ett enskilt privat företag och i allmänna ordalag uttalar sig om skurkar och så vidare. Det finns säkert brister inom enskilda företag i det här landet. Det är möjligt att det här enskilda företaget som Jonas Sjöstedt talar om har brister, men det finns också brister i kommunala verksamheter. Men jag tycker inte att det är relevant i den här frågan. Syftet är naturligtvis att det ska bli så bra som möjligt. De som Jonas Sjöstedt omger sig med och pratar med tycker säkert att det är jättedåligt. Andra tycker att det är bra. Vi får väl se, helt enkelt.

(Applåder)

Herr talman! Jag tänkte väl bita mig fast lite i klimatfrågan. Jag biter mig fast i det mesta när jag får chansen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Klimathotet är på riktigt. Vi hade en diskussion nyss. Jimmie Åkesson erkänner nu ändå att klimathotet är ett problem och en utmaning som Sverigedemokraterna tar på största allvar. Det tycker jag är bra, och det gläder mig att Sverigedemokraterna inte har hoppat i galen tunna när det gäller kärnkraften utan står bakom att Sverige ska ha en stark koldioxidfri energiproduktion. Det är viktigt eftersom vi då kan exportera mer till länder och vi kan dra ned på kolkraften inte minst i de nordiska länderna och i EU i övrigt. Mer fossilfri produktion!

Men frågan är hur man ska se på samarbetet. Sverigedemokraterna är emot att vi jobbar inom OECD, EU och World Economic Forum, det vill säga de globala arenorna som för oss liberaler är centrala. Vad har Sverigedemokraterna för väg att möta klimathotet mer konkret, förutom svensk kärnkraft?

Herr talman! Det där var en verklighetsbeskrivning som lämnar en del övrigt att önska. När det gäller till exempel globala miljöproblem är det väl ett alldeles ypperligt sammanhang att samarbeta internationellt.

Om Johan Pehrson hade bemödat sig med att lusläsa vår budget - jag förstår att han inte har gjort det, och jag tror inte att han kommer att göra det, ärligt talat - framgår det till exempel att när vi nu föreslår en forskningsreaktor för fjärde generationens kärnkraft vill vi också delta i det europeiska forskningssamarbetet. Vi anslår pengar till det. Det finns en rad sådana exempel i vårt budgetförslag. Det är väl så man bör göra, det vill säga mellanstatligt samarbete för att nå gemensam framgång och gemensam utveckling för att nå gemensamma mål. Det är fullt rimligt och viktigt.

Jag får ändå ge Liberalerna att de tillsammans med oss under de år vi har funnits här i riksdagen varit ett tydligt parti i frågan om kärnkraftens fortlevnad. Det är jag glad för.

Herr talman! Jag noterar att det finns ett område inom EU där Sverigedemokraterna är för ett fördjupat samarbete, nämligen forskningen om energi. Det är viktigt att vi stärker energiunionen eftersom vi tillsammans i Europa ansvarar för vår gemensamma framtid i den här delen av världen.

Globalt är det mängder av andra länder som måste göra sitt, men vi vet att Sverige snarast, helst först av alla eller effektivast, ska komma ned till nollutsläpp. Det är dit vi ska. Att minska hit och dit hjälper inte. Det är klart att vad man gör i Kina spelar stor roll, som Jimmie Åkesson brukar påpeka, men vi måste se till att vi är bäst i vår del av världen. Då är de gemensamma internationella avtalen så viktiga.

Nu stöder Jimmie Åkesson Parisavtalet, men det är sorgligt att hela tiden höra klimatförnekare inom Sverigedemokraterna som är emot forskning, som säger att det inte alls brinner i Australien - typ. Det är allvarligt.

Det är viktigt att Sverigedemokraterna slår in på riktningen att vi tillsammans globalt ska jobba i internationella organisationer, inte minst i EU, för att säkra vårt klimat.

Herr talman! Jag får ändå, för tydlighets skull, tillstå att jag tror att det brinner i Australien!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

(JOHAN PEHRSON: Tack!)

Jag har inte heller stött någon förnekare.

Problemet är inte att vi globalt ska samverka för att få ned utsläppen. Problemet skulle vara det som Johan Pehrson tog upp, nämligen att det är viktigt att vi här och nu kommer ned till nollutsläpp i Sverige. Nej, det är faktiskt inte viktigt, Johan Pehrson. Det är, i det globala sammanhanget, inte viktigt att Sverige kommer ned till nollutsläpp.

Den kostnad som det innebär för oss att komma ned ytterligare, till just nollutsläpp, är gigantisk. Dessa pengar skulle göra ofantligt mycket större nytta i till exempel internationella klimatinvesteringar eller internationella satsningar för att få fram ny energiteknik än i satsningar för att komma ned till nollutsläpp i Sverige.

Snälla, Johan Pehrson och Liberalerna, kan ni inte bara förstå att det är fullständigt bortkastat att vi ska ned till nollutsläpp när andra länder beter sig som de gör? Det är där vi måste lägga resurser.

(Applåder)

Herr talman! De senaste veckornas upptrappning i Mellanöstern gör världsläget alltmer osäkert. I området finns olja - historiskt en ständigt stor källa till blodiga konflikter, maktkamp och korruption.

Att Miljöpartiet kämpar för att vi ska ersätta vårt beroende av bensin och diesel med svenska biodrivmedel och förnybar el och göra Sverige oberoende av import av fossila bränslen gör väl ingen förvånad. Mer förvånande är egentligen att Sverigedemokraterna - ett i grunden så kallat nationalistiskt parti - lägger ned så mycket kraft och pengar på att Sverige inte ska bli självförsörjande på drivmedel till våra bilar.

Hur kommer det sig, Jimmie Åkesson, att ni i er skuggbudget satsar omkring 7 miljarder på att sänka bensinskatten? Detta är pengar som kunde gå till att gynna den svenska landsbygden men som i stället gynnar oljeproducerande diktaturer. Det är för mig helt obegripligt, och jag vill gärna höra Jimmie Åkessons svar på detta.

Fru talman! Om människor i Sverige, som är ett stort och avlångt land med ganska stora avstånd, inte kan köra bil kommer samhällsekonomin och därmed välfärden och hela vår levnadsstandard att försämras. Om människor internationellt skulle börja ta segelbåt hela tiden i stället för att flyga skulle hela världsekonomin drabbas starkt negativt. Detta måste man ha med när man gör sin kalkyl och när man funderar över vilka politiska beslut som är de rimliga.

Är det rimligt att i Sverige, som är ett stort och avlångt land med stora avstånd, göra det svårare och dyrare för vanliga människor med vanliga inkomster att transportera sig till jobbet, till skolan eller till vad de nu behöver göra? Är det rimliga politiska beslut? Mitt svar är nej; Miljöpartiets svar är ja.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Fru talman! Vad Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson gör är att låta den svenska befolkningen vara kvar i ett beroende av olja från diktaturer som gör att man är helt i händerna på vad som händer i Mellanöstern och i Ryssland när det gäller huruvida oljepriset - det vill säga bensinpriset vid pump - ska gå upp eller ned.

Vi har i Sverige möjlighet att gynna vår landsbygd och att producera egna biodrivmedel. Det handlar inte om att vi ska stanna Sverige; det handlar om att vi ska ställa om till andra alternativ.

Olja ger makt, men det bidrar också till klimatkrisen. I förrgår blommade körsbärsträden i Kungsträdgården här i Stockholm. Det är mitt Sverige, som jag älskar och som jag är rädd håller på att försvinna i den klimatkris som vi ser framför våra ögon.

Varför subventionerar Sverigedemokraterna ekonomiska intressen som profiterar på att förstöra planeten? Och varför, Jimmie Åkesson, vill du inte klippa navelsträngen till oljeintressena i Mellanöstern och Ryssland?

(Applåder)

Fru talman! Sverige är inte på väg att gå under bara för att det blommar i Kungsträdgården - jag lovar. Jag vill bara ha det sagt.

Om någon profiterar på att vi kör bilar på bensin är det väl Isabella Lövin och den svenska staten. Två tredjedelar av de pengar som vi lägger på att tanka vår bensin vid pump går ju till Isabella Lövin. Detta är pengar som hon sedan kan använda och fördela till olika verksamheter inom ramen för den budget som vi fattar beslut om här i Sveriges riksdag.

Ingen skulle bli gladare än jag om vi på lång, medellång eller kort sikt kan göra oss helt oberoende av olika skurkstater runt om i världen. Jag arbetar också för att vi ska bli det - till exempel vill vi behålla kärnkraften och utveckla den, så att vi slipper importera oljebaserad eller fossilbaserad el från andra länder.

Isabella Lövins och Miljöpartiets politik är en verklighetsfrånvänd politik som straffar vanliga människor med vanliga inkomster i vårt land, och den tänker jag aldrig ställa mig bakom.

(Applåder)

Fru talman! Det som för många av oss är helt centrala delar av ett tryggt och bra liv, nämligen familjen och hemmet, är för alldeles för många den raka motsatsen. År 2018 blev 22 kvinnor mördade av sin partner. Sju av tio kvinnor som mördades i Sverige 2018 mördades av sin partner. Trots det är mäns våld mot kvinnor en fråga som vi alldeles för sällan talar allvar om.

Så här kan det inte fortsätta. Centerpartiet är en aktiv röst för förändringar. Vi har drivit på för att se till att landets kvinno- och tjejjourer får en mer långsiktig finansiering. Vi har också varit med om att satsa pengar för att steppa upp arbetet mot våld i nära relationer och mot hedersrelaterat våld och förtryck, men det behöver göras mycket mer.

Vi vill se hårdare straff för grov kvinnofridskränkning och en höjning av såväl minimistraffet som maxstraffet. Maxstraffet borde ligga på samma nivå som - eller strax över - dagens maxstraff för synnerligen grov misshandel, vilket är tio år, sett till vilken typ av brott detta handlar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Vi vill också förändra lagstiftningen som reglerar vårdnaden av barn vid våld i nära relationer. Vi vill att en vårdnadshavare som uppsåtligen dödat eller utsatt den andra föräldern för dödligt våld per automatik blir av med vårdnaden.

Dessutom vill vi göra kontrollerande beteenden i nära relationer olagligt. Detta skulle ge kvinnor en möjlighet att ta sig ur en destruktiv relation innan det är för sent.

Dessa tre förslag skulle, fru talman, vara viktiga steg framåt i arbetet med att stoppa mäns våld mot kvinnor och ge fler kvinnor tryggheten tillbaka.

(Applåder)

Fru talman och Anders W Jonsson! På 1990-talet jobbade jag som montör på Volvo Lastvagnar i Umeå. Krisen på 90-talet slog väldigt hårt mot lastvagnsindustrin, och det kom stora uppsägningar. Jag var en av dem som fick gå ett tag - jag fick senare komma tillbaka till arbetsplatsen.

Mitt i denna bedrövelse var det en trygghet att veta att fackföreningen kunde förhandla för mig. När det gjordes neddragningar kunde fackföreningen se till att det inte var fritt fram för företaget att säga upp till exempel den som hade stått upp för sina arbetskamrater och varit lite obekväm. Man kunde inte plocka ut den som hade slitit ut sig efter många år på bandet och säga att det var den som fick gå och inte någon annan. Man fick göra det i ordning. Man fick förhandla, och man fick ge och ta.

Detta väl fungerande system, som är ett skydd mot godtyckliga uppsägningar, vill Centerpartiet förstöra genom att göra mycket allvarliga inskränkningar i turordningsreglerna. Varför vill Centerpartiet att godtycket ska härska vid uppsägningar i Sverige?

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för frågan. Detta visar lite grann på skillnaden i hur man ser på trygghet på sin arbetsplats.

För Centerpartiet är trygghet att ha ett arbete på ett framgångsrikt företag som kan konkurrera på en global marknad och som kan se till att man har ett jobb att gå till. Dessutom är det en trygghet att kunna se till att man har ett annat arbete att gå till den dag man vill sluta och att man har en trygghet mellan arbetena.

Det problem vi har i Sverige är att vi har byggt upp alldeles för höga murar runt dem som har arbete och runt dem som inte har arbete. Detta är en av de främsta orsakerna till det utanförskap vi har, där allt fler människor hamnar längre och längre bort från arbetsmarknaden, beroende på att murarna är alldeles för höga.

Vi har i januariavtalet tagit ett viktigt steg och ser nu till att förhandlingarna kommer igång mellan fack och arbetsgivare för en ökad flexibilitet på den svenska arbetsmarknaden, och det är vi stolta över.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Fru talman! Det Anders W Jonsson säger stämmer inte. Det finns helt enkelt inget som helst samband mellan ökande arbetslöshet och att arbetsgivarna kan frångå turordningsreglerna. Det är inget problem som åtgärdas.

Det enda som sker med Centerpartiets förslag är att godtycke får råda. En dålig chef kan peka ut den som man är missnöjd med och som kanske har sagt ifrån på rätt grund. Gamla trotjänare får i stället för en framförhandlad fin pension när nedgången kommer gå ut på gatan i vetskapen om att inte kunna få ett nytt jobb.

Det enda detta åstadkommer är tysta och rädda arbetsplatser. Det ger inga fler jobb och ingen ökad konkurrenskraft. Det ger heller ingen större trygghet för dem som står utanför. Centerpartiet river ned trygghetssystem som a-kassan. Ni bygger ju inte upp dem.

(Applåder)

Fru talman! Det handlar inte om att riva ned hela anställningstryggheten. Det handlar om att införa möjligheter att också ta hänsyn till kompetens i ett läge där du som företagare hamnar i en situation där du måste minska antalet anställda. Om man, som jag gör, rör sig ute bland de svenska småföretagen vet man att detta är ett av de främsta skälen till att den lilla företagaren inte vågar anställa en ytterligare.

Om vi på allvar ska kunna få ned arbetslösheten, inte minst bland de människor som står längst bort från arbetsmarknaden, måste vi se till att de svenska småföretagen - det är där anställningarna växer - vågar ta de här stegen. Då är förändringar av arbetsrätten en helt avgörande del, och jag är glad över att de är en del av januariavtalet så att vi äntligen kan göra någonting åt det här.

(Applåder)

Fru talman! Före januariöverenskommelsen gick Centerpartiet till val på sloganen Ett nytt ledarskap för Sverige.

Annie Lööf kritiserade Stefan Löfven personligen för att ha ett bristande ledarskap och menade att han valde vackra, fluffiga ord före handlingskraftigt ledarskap. Centerpartiet ansåg att Stefan Löfven hade ett anmärkningsvärt synsätt på landsbygden och satt fast i ett storstadstänkande. Centerpartiet menade att Stefan Löfven tappat bort solidariteten med de allra mest utsatta och att Socialdemokraterna varit maktpartiet framför allt. Centerpartiet anklagade Socialdemokraterna för att bedriva en smutsig valrörelse och uppmanade Stefan Löfven att höja nivån.

Min fråga till Anders W Jonsson är: Hur ser Centerpartiet på Stefan Löfvens ledarskap i dag? Är det fortfarande ryckigt, bristande, landsbygdsfientligt, osolidariskt, maktfullkomligt, fluffigt och smutsigt? Hur beskriver Centerpartiet statsministerns ledarskap i dag?

Fru talman! Vi gick till val på att få en alliansregering efter förra valet. Tyvärr fick vi inte stöd för det av väljarna. Väljarna gav oss inte möjlighet att skapa en alliansregering, vilket vi tror skulle ha varit det bästa. I det läget var det för oss viktigt att hitta en annan väg framåt än det destruktiva samarbete som hade skett under förra mandatperioden, då regeringen lutade sig mot Vänsterpartiet. Vi lyckades med det i januariavtalet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Januariavtalet innehåller en mycket stark liberal reformagenda. Där finns ett antal förslag för att stärka den svenska landsbygden. Där finns förslag om att reformera bostadsmarknaden och arbetsmarknaden. Mycket av Alliansens sjukvårdspolitik finns med på listan över sådant som ska genomföras. Vi har lyckats få igenom en förändring så att vi nu kan återställa assistansreformen, något som är oerhört viktigt för oss.

Med reformagendan med 73 punkter och ett budgetsamarbete kommer skillnaden mot hur det var under förra mandatperioden att bli väldigt tydlig.

(Applåder)

Fru talman! Jag saknar fortfarande svar på min fråga hur Centerpartiet i dag skulle beskriva statsminister Stefan Löfvens ledarskap.

Flera av de delar som Anders W Jonsson räknar upp här är lovvärda. Jag berömmer er för att ni har fått med dem i avtalet. En del av dem var det till och med Kristdemokraterna som drev i förhandlingarna tillsammans med er och andra. De delarna är positiva, men helheten blir djupt problematisk för Sverige.

Det var ändå ganska hårda ord som Centerpartiet uttryckte. Jag repeterar: bristande, landsbygdsfientligt, osolidariskt, maktfullkomligt, fluffigt, smutsigt. Hur mycket har detta ändrats? Har det ändrats? Skulle Centerpartiet uttrycka sig annorlunda om Stefan Löfvens ledarskap i dag?

Fru talman! Det är en avsevärd skillnad nu mot hur det var med den regering som regerade Sverige mellan 2014 och 2018. Då tog regeringen stöd av Vänsterpartiet för att genomföra mycket stora skattehöjningar, inte minst på jobb och företagande. Vi hade en situation där man gradvis monterade ned assistansreformen och köerna i sjukvården fördubblades och inom barn- och ungdomspsykiatrin tredubblades. Där ligger den stora skillnaden mot den regering som sitter i dag, för i dag har de ett samarbete med Centerpartiet och Liberalerna.

Det är en liberal reformagenda med väldigt mycket av tidigare gemensam allianspolitik som nu ska verkställas. Det gör att skillnaden mellan den här regeringen och den regering som satt 2014-2018 är mycket stor, inte minst vad gäller det sakpolitiska innehållet. Det är jag och Centerpartiet oerhört stolta över, för Sverige behöver mer av liberala reformer.

(Applåder)

Fru talman, ledamöter och åhörare! I Australien brinner de fnösketorra markerna. Människor flyr för sina liv undan bränderna. Sambandet med klimatförändringarna är uppenbart när värmerekord på värmerekord slås.

Australiens rikaste jordbruksmarker riskerar att snart bli obrukbara. Röken syns över en stor del av det södra halvklotet, och havet är nu så varmt att det stora barriärrevet med dess unika artrikedom är på väg att försvinna utanför Australien. Så ser klimatkrisen ut. Den är här, just nu med fokus på Australien.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

I Australien kan vi också se klimatförnekarna, vilka de är, vad de säger och hur de fungerar. Premiärminister Scott Morrison, helt i händerna på kolindustrin i Australien, har hört till dem som har uttryckt sig spydigt, ungefär som Jimmie Åkesson i den här kammaren, om dem som tar klimatproblemen på allvar och vill vidta nödvändiga åtgärder. Han åkte på semester till Hawaii när det brann som värst. När han sedan vågade sig ut till de områden som drabbades blev han bortjagad av ursinniga invånare som kräver att Australien, som är en av världens största utsläppare per person och en av världens stora kolexportörer, ska ta ansvar.

Samma typ av klimatförnekare finns här. De finns i Sverigedemokraterna, och de finns också delvis i Moderaterna. Det måste bli ett slut på detta. I den meningen är faktiskt klimatfrågan också en höger- och vänsterfråga. Det finns mycket få klimatförnekare på den rödgröna vänstersidan.

Sveriges Television kallade Greta Thunberg för vänsterpopulist i en uppmärksammad politisk analys. Det säger någonting om vår tid. Det enda hon har sagt, som är hennes huvudbudskap, är att man ska lyssna på vetenskapen och agera. Om det är så att lyssna på vetenskapen och agera är vänsterpopulism behöver klimatfrågan så oändligt mycket mer vänsterpopulism.

(Applåder)

Fru talman! Under förra mandatperioden hörde vi ofta Jonas Sjöstedt här i riksdagens talarstol berätta om hur stort inflytande han hade på den svenska politiken. Det var under den mandatperioden som assistansreformen gradvis monterades ned. Det var under den tiden som köerna i sjukvården fördubblades och inom barn- och ungdomspsykiatrin tredubblades.

Inte minst såg vi hur Arbetsförmedlingen fungerade sämre och sämre. Få arbetsgivare kunde vända sig till Arbetsförmedlingen och få hjälp med att hitta nya att anställa. Ytterst få av de arbetslösa kunde få stöd från Arbetsförmedlingen. Vi hade 100 000 lediga jobb och hundratusentals arbetslösa. Arbetsförmedlingen klarade inte av matchningen. Kritiken var manifest från Riksrevisionen, arbetslösa och arbetsgivare.

Min fråga till Jonas Sjöstedt, med tanke på hans engagemang här veckorna före jul i den här frågan, är: Vilka frågor var det som Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet drev under de fyra år som ni hade del av makten för att se till att få en bättre fungerande arbetsförmedling?

Fru talman! Anders W Jonsson är en modig man. Jag nästan beundrar hans mod. Tänk att som centerpartist komma till kammaren och tala om Arbetsförmedlingen efter att Martin Ådahl varit på Timbroseminarium och fått feeling och tänkt att allt ska privatiseras och det stora kaoset utbryter. Aj, aj, aj, alltså.

När sedan Arbetsförmedlingen försvinner på ort efter ort står de centerpartistiska kommunalråden där och ber er lägga om politiken från en kaosprivatisering som är så dålig att inte ens era borgerliga partikamrater tycker att den är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Det är modigt, Anders W Jonsson. Det är faktiskt riktigt modigt att kliva fram på detta sätt.

I dag är Arbetsförmedlingen delvis i spillror. Man har svårt att klara sitt uppdrag, man svarar inte i telefon och personal lämnar myndigheten.

Arbetsförmedlingen var långt ifrån perfekt förut. Vi skulle inte ha velat lasta på den så mycket åtgärder som man gjorde. Vi skulle ha velat ha en större tillgång till direkta yrkesutbildningar, som nu ställs in.

Men att ställa det som var då, med de brister och fel som fanns, mot det fullständiga kaos Centerpartiet har skapat - det är modigt, Anders W Jonsson.

Fru talman! Orsaken till den viktiga reformeringen av Arbetsförmedlingen är att den sedan lång tid tillbaka har fungerat dåligt. Det finns 100 000 lediga jobb samtidigt som hundratusentals arbetslösa inte får hjälp och arbetsgivare inte får stöd. I detta läge är en reformering av Arbetsförmedlingen helt nödvändig, och det finns många sätt att nå dit.

Det Jonas Sjöstedt är kritisk mot är den M-KD-budget som innebar stora neddragningar, men de partierna krokar han gärna arm med.

Vad gäller nedläggningen av kontor har Centerpartiet nu genom regleringsbrevet sett till att kontor kommer att öppnas.

Frågan kvarstår: Vad är Jonas Sjöstedts och Vänsterpartiets förslag för att se till att den bevisligen dåligt fungerande Arbetsförmedlingen ska kunna fungera bättre? Ni hade möjlighet att påverka 2014-2018. Vad gjorde ni? Problemen fanns redan då.

(Applåder)

Fru talman! Viktiga delar i vår politik är att det ska finnas fler yrkesutbildningar inom Arbetsförmedlingens egen ram, att verksamheten inte ska privatiseras och att man ska ha kompetens att utföra den själv, att man ska finnas över hela landet och att man inte ska lastas på nya arbetsuppgifter, till exempel inom integrationsområdet, vilket gjordes och ledde till att Arbetsförmedlingen överbelastades. Det är några av våra synpunkter.

Nu har vi tvingat januaripartierna att backa. Kontor ska öppnas igen och kaosprivatiseringen omprövas. Nu ska man veta vad man gör innan man gör det - något som kan tyckas vara rimligt att veta även inom politiken men som man inte visste tidigare. Nu ska Arbetsförmedlingen få mer resurser.

Nu är Centerpartiet plötsligt där Socialdemokraterna var förra mandatperioden. När Vänsterpartiet tvingar igenom något riktigt bra försöker man själv ta åt sig äran.

(Applåder)

Fru talman! Vänsterpartiet agerar friskt. Det är ingen hemlighet att om Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna går ihop har de 182 mandat och utgör en majoritet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Januariavtalet kom till för att Vänsterpartiet inte skulle få inflytande över utvecklingen eftersom vi tror att Sverige behöver ett antal viktiga liberala reformer som jag genom åren noterat att Vänsterpartiet milt uttryck sällan är för. Men nu har vi detta avtal, och det levereras. Inget är någonsin perfekt, men vi går framåt - så som Sverige har gjort under många år, ofta mot Vänsterpartiets vilja.

Vad tänker Vänsterpartiet göra? Jag hörde att det diskuterades extraval här inne i kammaren förut. Tänker Vänsterpartiet delta i det? Det vore intressant att höra strategin för Jonas Sjöstedts kommande år i kammaren.

Fru talman! Blir det extraval tänker vi delta. Det beskedet kan jag ge redan nu.

Allvarligt talat, vårt mål är inte extraval. Vårt mål är inte en ny regering. Det var vi som såg till att denna regering fick sitta, men det verkar den ha glömt bort.

Vårt mål är att ändra regeringens högerpolitik. Vi stoppade kaosprivatiseringen av Arbetsförmedlingen. Vi kommer att pressa fram mer pengar till välfärden och kommer inte att nöja oss med de luddiga svar vi får i dag. Vi kommer inte att godta att man slår sönder anställningstryggheten för miljoner svenska löntagare, och vi kommer att stoppa förslaget om att införa marknadshyror i Sverige.

Detta är något av det vi har gjort tydligt. Det kommer mera; det kan jag lova. Men jag kan inte berätta allt, för då blir det inte spännande sedan.

Om regeringen inte inser att den är en minoritetsregering - januariavtalet är ju bara ett avtal mellan partier i minoritet - kommer den att stöta på stora problem. Mitt råd till regeringen är att inse detta och dra tillbaka alla planer på att slå sönder anställningstryggheten och att införa marknadshyror.

(Applåder)

Fru talman! Det är ett privilegium att vara riksdagsledamot och få företräda människor, att få vara med och modernisera och utveckla Sverige och att få bryta idéer på ett sådant spännande sätt med bland annat Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet har dock en bild av svensk arbetsmarknad och inte minst svenska företag som jag tycker är skrämmande. Jag hörde nyss i ett replikskifte med Jimmie Åkesson hur Jonas Sjöstedts hat mot privata entreprenörer i välfärdssektorn fullkomligen vällde ut, trots att dessa företag står för en viktig del av den omsorg vi tillsammans betalar för via skattsedeln.

För att få majoritet krävs att Vänsterpartiet gör upp med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Moderaterna. Planerar ni ett nytt januariavtal för att utveckla er kraft? Vilken form har era samtal med Sverigedemokraterna?

Fru talman! Vi pratar med Kristdemokraterna och Moderaterna, aldrig med Sverigedemokraterna. Så är det, och det kommer vi att stå fast vid.

Man måste skilja på riktigt företagande och fuskföretagande. Att ta för sig av skattebetalarnas pengar genom att ha underbemanning i äldreomsorg, skola och sjukvård är inte riktigt företagande. Det är ett sugrör rakt ned i skattebetalarnas pengapåse. Jag tror många riktiga företagare inte är så imponerade av företag som underbemannar äldreomsorgen och stoppar pengarna i egen ficka. Vinstjakten hör inte hemma där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Kommersialiseringen och vinstjakten har bidragit mycket till att den svenska skolan är i djup kris med den segregering vi har. Sjukvården i Stockholm är ett skräckexempel, och där har Liberalerna ett stort ansvar. Det finns hur mycket pengar som helst till konsulter och privat vinstjakt medan sjuksköterskor och läkare får sparken.

Ja, Liberalerna och Vänsterpartiet har olika syn på saker och ting. Vänsterpartiet tycker inte att utbildning, äldreomsorg och sjukvård ska styras av vinstjakt. Här ska vi ha samma värde, människovärdet.

(Applåder)

Fru talman! Trots att det ännu inte råder lågkonjunktur är det kris i Kommunsverige, och det drabbar välfärden. Det gäller inte minst sjukvården, som har stora problem runt om i hela landet. Inte ens de rikaste regionerna klarar av att ge alla patienter rätt vård i tid. Inte ens de rikaste regionerna klarar av att ge personalen goda arbetsvillkor. Så här är det trots att Sverige redan i dag satsar ungefär lika mycket på vården som exempelvis Frankrike och Nederländerna, som inte har samma problem med köer och långa väntetider.

Sjukvården behöver mer resurser. Det är ingen tvekan om den saken. Men enbart mer pengar kommer inte att lösa vårdens problem. Det är inte pengar som är problemet när en tysk läkare i genomsnitt träffar tre patienter på samma tid som en svensk läkare bara träffar en patient. Inte heller är det en fråga om lathet eller arbetsovilja, om någon skulle tro det. Nej, det har att göra med sjukvårdens struktur.

Det är uppenbart att det saknas rationella skäl att fortsätta att driva sjukvården utifrån principen att 21 olika regioner, landsting, ska ha ansvaret. Det är ineffektivt, byråkratiskt och föråldrat.

Efter åtta år på Socialdepartementet, där vi prövade en rad olika reformer, landade Kristdemokraterna i att staten måste ta över ansvaret. Denna dörr har nu även M, L och SD öppnat. Jag hoppas få höra fler partier antingen motivera sitt stöd till landstingen eller ge sitt stöd till att staten tar över ansvaret.

Var man bor i landet ska inte avgöra ens chans att få god vård i tid.

Fru talman! Den socialdemokratiska regeringen införde 2006 en lag som förbjöd vårdgivare att låta dem som har råd att köpa sjukvårdsförsäkring tränga undan människor som inte har råd att göra detta från vårdköerna. Dessvärre upphävde Kristdemokraterna lagen redan 2007 och återinförde möjligheten till gräddfiler. Det var dock inte vad man ville ha, utan Göran Hägglund, dåvarande ansvarigt statsråd och partiledare, sa att det aldrig får handla om gräddfiler och att den gemensamma vården ska ges efter behov, inte efter plånbokens storlek eller något annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Nu ser vi att det blev precis så som vi sa att det inte skulle vara. Då undrar jag hur Kristdemokraterna ställer sig till ett initiativ för att komma till rätta med gräddfilerna i sjukvården. Jag är helt övertygad om att det finns ett starkt stöd i Sverige för den svenska modellen, där man får vård efter behov, inte efter om man har råd att betala sig före i köerna. Därför är det oroande att höra hur Ebba Busch Thor nu pratar om att människor ska betala mer för sjukvården.

Vad är det som Kristdemokraterna vill göra här?

Fru talman! Ni ska nu få höra något ovanligt. Jag ämnar svara på statsministerns fråga. Vi är beredda att stödja initiativ som säkerställer att det inte är plånboken som avgör vilken vård man får. Vi kommer heller inte att bidra till alternativ och bedriver i dag ingen politik som innebär att man ska behöva betala en massa mer för den vård man är i behov av. Det är inte vår politik och kommer inte att vara det.

Min fråga tillbaka till statsminister Stefan Löfven blir: Är Stefan Löfven beredd att göra det som krävs för att korta vårdköerna på riktigt och ge personalen de arbetsvillkor som de förtjänar? Är Stefan Löfven beredd att se över frågan om ett statligt huvudmannaskap för landstingen?

Fru talman! Vi har redan påbörjat en förstärkning av resurserna till sjukvården, och vi kommer att behöva göra mer. Men det är faktiskt 13 000 fler anställda i svensk sjukvård nu.

Vi är beredda att se till att välfärdens finansiering säkras, men det kommer en hel del idéer från högerkanten. Moderaterna beslutade på sin stämma att utreda om vi inte helt ska lämna den offentliga finansieringen, och när Ebba Busch Thor fick tänka fritt i en intervju i Svenska Dagbladet sa hon att vi behöver en diskussion om att ha mer privat finansiering och höjda avgifter. Att gå mot höjda avgifter är något som Kristdemokraterna redan har gjort. Man vill ta bort den avgiftsfria mammografin för kvinnor, och man vill ta bort den avgiftsfria öppenvården för människor över 85.

Varför vill Kristdemokraterna att människor ska betala mer ur egen ficka för sjukvård, och vad blir nästa steg när det gäller att människor ska betala mer för sjukvård?

Fru talman! Först och främst stämmer det inte att vi vill ta bort sådant som är avgiftsfritt. Vi lägger 30 miljarder mer under denna budgetperiod än vad Socialdemokraterna gör på välfärd och trygghet - 30 miljarder mer! Detta möjliggör för de regioner som tror att avgiftsfritt är avgörande och ser att det gör skillnad för att människor ska få vård i tid. De har betydligt mer utrymme att göra detta med vår budget än med Socialdemokraternas.

Vi har i dag människor som betalar ungefär 50 procent i skatt och som ändå känner att de behöver lägga mer pengar ur sin egen plånbok för att säkerställa att de får vård i tid. Varför då? Jo, därför att statsminister Stefan Löfven är den statsminister som gång på gång har slagit rekord i vårdköer - rekord! Det är detta vi borde prata om i dag: hur vi säkerställer rätt finansiering och mer resurser till välfärden, mer än vad Socialdemokraterna lägger, men framför allt ett kunnande om hur vi säkerställer att dessa pengar verkligen når patienterna och förbättrar arbetsvillkoren. Detta kunnande har inte S.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

(Applåder)

Fru talman! Ebba Busch Thor! Vi har en mycket allvarlig välfärdskris. Vi har uppsägningar i sjukvården, vi har nedläggningar av hela verksamheter i olika kommuner och vi har ogenomtänkta besparingar. Det finns ett akut behov av ett tillskott till kommuner och regioner, och vi menar att detta bör vara på minst 10 miljarder kronor.

Jag hade hoppats att Stefan Löfven skulle ge ett besked i dag om att vi ska få ett tillskott, men inget besked kom. Det kom bara uttalanden i största allmänhet. Detta är jag bekymrad över, för kommunerna måste få reda på nu hur det kommer att bli. Nu när inget besked kommer från regeringen undrar jag: Är Kristdemokraterna beredda att sätta sig tillsammans med Moderaterna och Vänsterpartiet i finansutskottet och ta fram ett gemensamt initiativ som garanterar ett betydande tillskott till välfärden?

Fru talman! Vi prövar igen att svara på frågan. Svaret till Jonas Sjöstedt är: Ja, det är vi.

Jag delar Jonas Sjöstedts oro för tillståndet i den svenska välfärden. Vi är överens om att situationen inom inte minst sjukvården är alarmerande och att januaripartierna prioriterar fel. Frågan är hur pass mycket mer vi är överens om. Vänsterpartiet vill öka utgifterna med 43 ½ miljard i år. Det är mer än 4 procent av bnp och tre gånger mer än Sveriges ekonomiska tillväxt. Skatterna höjs med 39 miljarder samtidigt som den fungerande kömiljarden stryks.

Dessutom kan man inte höja skatterna i en vårbudget. Skatter höjer man på hösten eller helst inte alls, om man är kristdemokrat. Eventuella extrapengar måste alltså hittas i den budget som redan antagits. Därför har vi identifierat ca 7 miljarder kronor - finansierat och klart - som borde omprioriteras till välfärdens kärna. Det är mycket möjligt att det finns mer. Är Vänsterpartiet berett att förhandla utifrån dessa premisser?

Fru talman! Jag hade hoppats att regeringen skulle kunna ge ett besked i dag och att det skulle bli ett ordentligt tillskott till välfärden, men det blev bara ord. Jag hoppas fortfarande att regeringen kommer med ett tillskott som överstiger det alltför låga tillskott som Moderaterna har och som är större än det som Kristdemokraterna föreslår.

Det är alldeles riktigt att vi har en finansiering för en välfärd som kan investera, inte bara klara den nivå som man har nu. Om regeringen inte kommer med något mer än ord är jag beredd att sätta mig ned och förutsättningslöst diskutera utifrån de olika partiernas syn för att se till att kommuner och regioner får en bättre ekonomisk situation.

Fru talman! Bra, då tycker jag att vi skrider till verket med detta. Och bara så att åhörare och tittare hänger med när det gäller varför vi över huvud taget diskuterar detta: Det har att göra med att Stefan Löfven och Magdalena Andersson, trots att höstbudgeten för detta år antogs i denna kammare för bara några veckor sedan, i december inte kunde förutse den kris som vi har i välfärdssektorn runt om i landet. Både Kristdemokraterna och Vänsterpartiet tog på olika sätt höjd för det i sina alternativ i höstas. Därför är vi beredda att förhandla om en tilläggsbudget som vi skulle kunna gå fram med snabbt i finansutskottet, inte vänta till i juni.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Vi måste hörsamma nödropen från kommunerna, äldreomsorgen och sjukvården. Såväl de som är i behov av vård och omsorg som personalen förtjänar bättre.

Fru talman! Ebba Busch Thor och jag har mycket gemensamt. Våra medlemmar har sida vid sida i kyrkor och föreningslokaler Sverige över engagerat sig för att hjälpa människor på flykt. Också här i kammaren har vi stått sida vid sida i kampen för en medmänskligare värld, vägledda av en moralisk kompass när det gäller att de svagaste i samhället aldrig ska lämnas ensamma. Men Kristdemokraterna har nu bytt kurs. I EU röstar man emot räddningsinsatser för flyktingar på Medelhavet, och här hemma har Ebba Busch Thor bytt sin övertygelse om att barn ska få återförenas med sina föräldrar mot ett allt närmare samarbete med Sverigedemokraterna.

Min fråga till Ebba Busch Thor är: Vad säger du nu till dina medlemmar som engagerar sig i kyrkans arbete för gömda flyktingar och som serverar soppa till papperslösa? Vad säger du, och hur förklarar du den vändning som ni har gjort i politiken?

Fru talman! Sverige har under lång tid bedrivit en migrationspolitik som gör att många människor har lämnats efter - många av de allra mest utsatta, många av dem som vi med stora ord här i denna kammare och på andra håll har lovat att vi ska finnas där för. De blir många gånger kvar i konfliktdrabbade områden - i oroshärdarna - i fullkomligt inhumana situationer. Det är många gånger äldre som inte klarar de farliga illegala flyktvägarna över Medelhavet och genom Europa. Det är många gånger sjuka och barn.

Vi måste ha en annan ordning, där migrationspolitiken i Sverige i dag i första hand hjälper de allra mest utsatta. Vi har ett stort söktryck mot Sverige. Det är fortfarande alldeles för stort. Det beror på människor som inte har rätt till asyl. Det vill vi ändra på.

Fru talman! Jag hörde egentligen inget svar. Det finns människor som har asylrätt och som söker sig till Sverige. Nu vill Kristdemokraterna till exempel att de barn som flyr från Syrien och som har ett enormt utsatt läge sedan inte ska ha rätt att återförenas med sina föräldrar.

Före valet sa Ebba Busch Thor att hon absolut inte kunde tänka sig ett samarbete med Sverigedemokraterna på ens 20 års sikt. Nu kan hon visst samarbeta med dem i alla frågor, enligt en intervju som hon har gett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Då undrar jag om Ebba Busch Thor alltså inte håller med den gamle kristdemokratledaren Alf Svensson, som sagt att det finns en kolossal aningslöshet vad gäller Sverigedemokraterna och att KD inte ska ha med dem att göra på grund av deras människosyn. Håller Ebba Busch Thor inte med om att det är farligt att bygga ett samhälle som Sverigedemokraterna ser och som delar upp oss i vi och dom? Jag undrar, Ebba Busch Thor, vad det är som har fått din moraliska kompass att rotera så snabbt att du nu kan samarbeta med Sverigedemokraterna.

Fru talman! Isabella Lövin verkar varken kunna läsa tidningen och mina citat korrekt eller ha koll på grundläggande asylskäl. Är man barn eller vuxen och är i behov av skydd och en fristad i Sverige ska man kunna få det. Man ska inte behöva tvivla på det på det sätt som i dag sker på grund av otillräckliga och felaktiga bedömningar hos till exempel Migrationsverket. Är man ett barn som flyr från Syrien ska man kunna få skydd här i Sverige. Den sortens familjeåterförening kommer vi aldrig att stå i vägen för. Vi fortsätter att värna den.

Men jag har också fått stöd från tidigare partiledare i mitt eget parti kring att om man är trygg i sina värderingar kan man samtala med alla partier i Sveriges riksdag som är folkvalda, utifrån sin egen övertygelse och utifrån sina grundläggande värderingar om att stå upp för det som är rätt och riktigt. Och det fortsätter att vara vår kompass i välfärdsfrågorna och i migrationspolitiken.

Fru talman! Åhörare! Jag har en dotter som tog studenten för ett halvår sedan, och jag är väldigt stolt över henne. Jag vill att hon ska få känna sig fri och känna sig trygg, hitta en kärlek och framför allt få skapa sitt eget liv - ett liv hon själv väljer. Det gäller för övrigt alla mina barn.

Nästa vecka är det 18 år sedan en annan pappa beslutade sig för att mörda sin egen dotter - Fadime - för att hon ville leva sitt eget liv.

När jag ska sova på kvällen kan jag vara orolig för att någon person ska göra mina döttrar eller mina söner illa. När Fadime gick och lade sig på kvällen var hon orolig för att hennes egen pappa skulle göra henne illa.

Med januariavtalet som verktyg har vi sett till att ytterligare utveckla och förstärka det svåra och viktiga arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i alla former.

Häromdagen kom en rapport från Norrby, en stadsdel i Borås som är ett av de så kallade utsatta områdena i Sverige. Den handlar om flickor som angrips av moralpoliser för sin klädsel eller för att de inte bär slöja och om hur ett illiberalt klansystem tagit kontroll över hela området. Det finns mycket kvar att göra i Sverige när det gäller detta.

Liberalerna vill se ett förortslyft för att Sverige inte ska ha några särskilt utsatta områden om tio år. Rättsstaten måste omedelbart upprätta sin kontroll i dessa områden, och fattigdomen i alla sina bemärkelser måste bekämpas långsiktigt. Den mentala istiden måste få ett slut. Vi talar i praktiken om en Marshallplan för de områden där utsattheten är som värst. Det kommer att ta hela detta årtionde för att lyckas. Men det finns inga andra liberala alternativ. Vårt uppdrag är att flytta människor från utanförskap till innanförskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

(Applåder)

Fru talman! Det fanns tidigare en stor samsyn mellan Liberalerna och Kristdemokraterna om kriminalpolitiken och behovet av fler poliser. Vi ansåg båda att polisen utreder för få brott och att för få brottslingar straffas. Liberalerna har tidigare lyft fram New York-polisen som ett framgångsexempel. En viktig del i deras arbete var just att lagföra kriminella även för så kallade vardagsbrott.

Vi välkomnar att Liberalerna insåg att gängsamtalen med regeringen var fruktlösa, eftersom Miljöpartiet i praktiken fick igenom sitt veto. Men genom att stötta januariöverenskommelsen bidrar Liberalerna till en ökad otrygghet. Om den budget som januaripartierna presenterade i höstas fullföljs kommer det nämligen att ske besparingar inom rättsväsendet. Om några år innebär budgeten att polisen, Åklagarmyndigheten och domstolarna får göra nedskärningar. Vad säger Johan Pehrson till dem som röstade på Liberalerna i tron att det skulle leda till att fler åtalades och dömdes för brott?

Fru talman! Ebba Busch Thor och Kristdemokraterna tar upp en mycket viktig fråga. För ett år sedan hade vi en budget från Moderaterna och Kristdemokraterna som vi delvis indirekt släppte fram genom att vi från Liberalerna, och för den delen även Centerpartiet, inte protesterade. Men i våras fick vi lägga till 800 miljoner kronor extra, eftersom det som anslogs i budgeten inte räckte. Nu har vi lagt till 700 miljoner kronor extra. Och vet du vad, Ebba Busch Thor, jag tror faktiskt att det behövs ännu mer.

När det gäller den diskussion som nu förs i medierna, och som det var presskonferenser om i går, delar jag uppfattningen att pengarna till välfärden inte räcker. För oss liberaler är en fungerande rättsstat en stor del av en fungerade välfärd, eftersom den är till för dem som är mest utsatta.

Liberalerna står bakom ett avtal för att vi har fått garantier. Och vi driver på för 10 000 fler nya polisanställda, vilket är helt avgörande. Jag vill understryka att det kanske är ett minimum. Vi kommer att göra mer, och mer resurser måste anslås nästa år.

Fru talman! Vi såg en kraftigt ökad tillströmning av mål förra året. Det gjorde att det som fanns i KD-M-budgeten faktiskt inte räckte till när verkligheten förändrades under förra året. Därför sköt vi också till mer resurser. Det gläder mig därför att höra att det finns en sådan insikt här.

64 procent av poliserna anser att lönen är den viktigaste frågan om de ska stanna kvar i yrket. Regeringen strök detta ur budgeten. Regeringen ville inte anslå en krona extra under gängsamtalen. Man tog, som sagt, bort den särskilda lönesatsningen. Domstolarna får bara hälften av vad de har begärt. Satsningen på Åklagarmyndigheten blir i realiteten en nedskärning redan nästa år. Och regeringen underfinansierar alltså domstolarna, trots att man bedömer att antalet brottmål kommer att öka med 35 procent mellan 2015 och 2022. Polisen har själv räknat ut att det saknas 1 ½ miljard kronor för att nå 10 000 fler polisanställda 2024.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Fru talman! Jag är glad över att Ebba Busch Thor driver på detta. Som jag sa i mitt inledningsanförande reglerar januariavtalet ett antal frågor om hur vi tar Sverige framåt med liberala reformer. En grundbult på rättsområdet är att det ska bli 10 000 fler nya polisanställda. Det måste rimligen få följder i övriga delar av rättsväsendet.

När jag reser runt och besöker min gamla arbetsplats Örebro tingsrätt eller migrationsdomstolen i Göteborg ser jag hur målrummen ser ut, hur akterna står där och riskerar att samla damm till en stor kostnad och till stort förfång både för dem som är utsatta för brott och för dem som väntar på ett besked om att få stanna eller inte. Dessa långa kötider innebär en rättsförlust. Jag brukar säga att man kan ha köer på Systembolaget, men man ska ha inte ha köer till domstolen.

Jag lovar att pengarna kommer att komma. Det handlar också om regeringens självbevarelsedrift. Annars är man inte ens omvalbar.

Fru talman och ärade åhörare! För tredje året i rad kom Sverige på första plats i rankningen av vilka länder som har den bästa klimatpolitiken. Det är internationella miljöorganisationer som gör den rankningen. Utsläppen är på väg ned, trots att vi har haft en stark högkonjunktur och trots att det tar tid för reformer att träda i kraft. Nu sätts Sverige på kartan när Europas största vindkraftspark byggs i Piteå, Europas största batterifabrik byggs i Skellefteå och världens första fossilfria stålindustri byggs upp i Luleå. Med grön politik skapas tusentals jobb utanför storstäderna.

Klimatomställningen har lagt grunden för en ny grön våg, men ändå finns det partier som vill stoppa den. Man säger här i kammaren att det inte spelar någon roll vad vi gör eftersom Sverige är så litet och våra utsläpp så små. Det är fel på tre sätt.

För det första: Det spelar roll vad vi gör, för det gynnar oss själva. Det gynnar vår industri, vår sysselsättning och vår miljö.

För det andra: Om alla länder som står för mindre än 2 procent av jordens utsläpp lades ihop till ett land skulle vi vara jordens största utsläppare - större än Kina, Indien och Ryssland tillsammans, det vill säga jordens största utsläppare.

För det tredje: Vi visar det ledarskap som världen så desperat behöver nu. Sedan vår klimatlag antogs har andra länder tagit efter oss, och nu har Finland, Danmark och Österrike mer ambitiösa klimatmål än vad vi har.

Världen behöver framtidstro, men framtidstro handlar inte om att tro eller hoppas på det bästa utan om att jobba för en bättre framtid. Jag vill säga som Ingemar Stenmark: Jag vet ingenting om tur; det enda jag vet är att ju mer jag tränar, desto mer tur har jag.

Den ljusa framtiden skapar vi själva genom att jobba här och nu.

(Applåder)

Fru talman! I dag presenteras forskarrapporten Svensk politik för globalt klimat. I den menar man att den globala utsläppsminskningen måste vara politikens verkliga mål. Nu är det forskare och inte politiker som har skrivit den, och de tycker nog inte som vare sig ditt eller mitt parti, Isabella Lövin - men de kanske kan lära oss någonting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

De skriver att stängningar av existerande kärnkraftverk riskerar att leda till stora ökningar av utsläppen i grannländer som Polen och Tyskland genom att exporten av fossilfri el minskar och ersätts med kolbaserad elkraft. Hur ser Isabella Lövin på alla varningar om att avvecklad kärnkraft i Sverige ökar utsläppen i världen?

Fru talman! Först och främst har Sverige aldrig haft ett så stort elöverskott som vi har just nu. Vi exporterar till länder som exempelvis Finland, där man fortfarande sliter med att bygga klart det kärnkraftverk man beslutade om i början av 2000-talet. Kostnaderna för att bygga det kärnkraftverket har skenat iväg - det har tredubblats - och när det väl står färdigt kommer kostnaden för konsumenterna att vara mycket högre än för dem som köper billig vindkraftsel.

Vi har en explosion av vindkraftsel i Sverige just nu, och det ligger 18 terawattimmar i pipeline. Detta byggs på helt marknadsmässiga grunder. Min fråga till dig, Ulf Kristersson, är därför: När du talar om att andra ägare än Vattenfall har beslutat, på marknadsmässiga grunder, att det inte är lönsamt att renovera gamla reaktorer som R1 och R2 - vilka ägare tänker du då på? Är det ryska investerare, eller är det kinesiska? Vilka är det? Det finns nämligen inga marknadsmässiga aktörer som vill investera i R1 och R2.

(Applåder)

Fru talman! Jag noterar att Isabella Lövin inte ens tangerar min fråga i sitt svar. Hon är inte ens i närheten. Jag vill alltså veta hur Isabella Lövin ser på varningarna för att stängd svensk kärnkraft skulle öka utsläppen i andra delar av världen. Jag ställer frågan ännu enklare: Har de forskare, analytiker och prognoser fel som nu säger att utsläppen i andra länder kommer att påverkas och att det globala klimatet riskerar att påverkas om vi avvecklar den svenska kärnkraften? Har de fel, Isabella Lövin?

Fru talman! Alla länder har skrivit under på att vi ska klara 1,5-gradersmålet. Tyskland är på väg att avveckla sin kolkraft och sin kärnkraft; man har en explosion av el från vind och sol, det vill säga förnybar el, där. Danmark har satt ett ännu ambitiösare mål än vad Sverige har. Om länderna lever upp till sina löften kommer den kolkraft som dessa forskare refererar till alltså inte att finnas. Det vi importerar några få dagar om året är inte främst kolkraft från Tyskland, utan det är vattenkraft från Norge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Energiöverenskommelsen, som innebär en stabilitet för enorma investeringar och skapar tusentals jobb i Sverige just nu, har Moderaterna svikit och lämnat. Det har skapat en osäkerhet för den explosion av förnybar el som vi så otroligt väl behöver. Vi behöver satsa på forskning om lagring och överföring, inte investera i rostiga reaktorer.

(Applåder)

Fru talman! Januariöverenskommelsens skattepolitik skiljer sig radikalt från den som Alliansen stod för och som Kristdemokraterna alltid har stått för. När vi som socialt borgerligt parti riktat våra skattesänkningar har de alltid gått främst till låg- och medelinkomsttagare. Det märktes bland annat i M-KD-budgeten, som gav en vanlig familj flera hundra kronor mer i månaden. Breda skattesänkningar är en del av en välfärdspolitik som gör det möjligt för fler familjer att till exempel köpa sig ett hus eller bygga upp sitt eget sparande.

Nu är det annorlunda. Trots att huvudreformen i regeringens budget var sänkt skatt fick vårdbiträdet 0 kronor. Läraren fick 0 kronor av detta, och polisen fick 0 kronor. Isabella Lövin fick dock en skattesänkning som motsvarar två hela månadslöner för en undersköterska. Varför är det viktigare att en minister får en skattesänkning än att en undersköterska får det?

Fru talman! Jag tycker verkligen inte att det är viktigare att en minister får en skattesänkning än att en undersköterska får det; jag skulle önska att det var tvärtom.

Jag tycker dock att det är viktigt att politiker är någorlunda hederliga i vad de framför i Sveriges riksdag. Vi har en publik och tv-tittare som verkligen tror på det här. Ebba Busch Thor erbjöd ju själv ett borttagande av värnskatten för att få sitta i regering tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna. Min fråga till Ebba Busch Thor måste därför bli: Hur kunde du ge ett sådant erbjudande om du tycker att det är så dåligt? Var det så viktigt att få sitta i Regeringskansliet, med stöd av Sverigedemokraterna, att du kunde offra undersköterskornas lönekuvert?

Fru talman! I förra veckan hörde vi den här attacken från Mikael Damberg i tv, och nu hör vi den från Isabella Lövin. Man låter som om man har hittat någonting som varit dolt - ett radikalt avslöjande - men det här satte vi ju på pränt och var helt öppna med.

Jag har inga problem med att hårt arbetande människor får sänkt skatt och lite mer kvar i plånboken i slutet av månaden. Det jag tycker är fullkomligt oansvarigt och oförsvarbart är att en minister får närmare 50 000 kronor i sänkt skatt i år medan ett vårdbiträde eller en polis får 0 kronor i skattesänkning. När vi sänker skatten får alla ta del av det, och vi har riktat det främst till låg- och medelinkomsttagarna.

Vi valde inte att prioritera värnskatten i vår enskilda budget. Vi var beredda att göra det i förhandling - men inte bara. Det hade vi aldrig gjort. Barnfamiljerna ska inte behöva betala notan när vi är med och styr, men så är det uppenbarligen när MP och S styr.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Fru talman! Tack för det inlägget, Ebba Busch Thor! Det var inte särskilt klart. Ebba Busch Thor tycker tydligen att det är bra om hårt arbetande höginkomsttagare får sänkt skatt, och samtidigt är det fel om de får det. Jag står upp för vad Miljöpartiet tycker, och det är inte att man ska prioritera sänkt skatt för dem som tjänar allra mest. Det kommer det aldrig att vara. Ebba Busch Thor ville tydligen ge det för att få en alliansregering. Det var ingen hemlighet, och Ebba Busch Thor bekräftade det just. Bra!

Vad den här regeringen gör är att höja pensionerna för de pensionärer som har jobbat ett helt liv och behöver förstärkning. Vi höjer bostadstillägget. Vi ger ett stöd till att bygga billiga hyresrätter. Det är en lång rad reformer som gör att det faktiskt blir mycket enklare för dem som i dag har de största behoven.

När Ebba Busch Thor tillsammans med Moderaterna röstar igenom budgetar sänker man skatterna för de rikaste.

(Applåder)

Partiledardebatten var härmed avslutad.