Utvisning av utländska medborgare vid grov brottslighet

Interpellationsdebatt 24 januari 2023

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Anf. 43 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)

Herr talman! Richard Jomshof har frågat justitieministern om ministern ämnar vidta några generella åtgärder i fråga om utvisning av utländska medborgare dömda för grov brottslighet och i så fall vilka. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Av Tidöavtalet framgår att en ny regering ska tillsättas - det ska vara en ny utredning, inte ny regering, som ska tillsättas - med uppdrag att ytterligare skärpa regelverket för utvisning på grund av brott. Enligt Tidöavtalet bör en sådan utredning få i uppdrag att föreslå författningsändringar som bland annat innebär att utvisningsfrågan alltid ska prövas när utlänningar är åtalade för brott, att inte mer hänsyn ska tas till en utlännings anknytning till Sverige vid prövningen av utvisningsfrågan än vad som krävs med hänsyn till internationella åtaganden och att verkställighetshinder inte ska medföra att domstolen inte fattar beslut om utvisning. Av Tidöavtalet följer bland annat också att en sådan utredning bör få i uppdrag att lämna förslag som innebär att återreseförbuden blir längre och som utgångspunkt meddelas på livstid vid allvarlig brottslighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samarbetspartierna har samsyn om att nämnda förslag samt övriga som räknas upp i Tidöavtalet för att skärpa regelverket för utvisning på grund av brott ska lämnas som proposition till riksdagen, och jag avser att verka för detta.


Anf. 44 Richard Jomshof (SD)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret.

Det råder ingen tvekan om att gängkriminaliteten, den organiserade brottsligheten och de ständigt återkommande skjutningarna och sprängningarna runt om i förorter och kommuner är värre i dag än någonsin tidigare. Som en direkt följd av det vet vi också och kan se att otryggheten breder ut sig. Det handlar inte minst om att oskyldiga människor alltför ofta hamnar i skottlinjen när de grovt kriminella gör upp.

En mycket stor majoritet av dem som ligger bakom denna brottslighet har en annan bakgrund. Det gäller även fenomen som förnedringsrån och överfalls- och gruppvåldtäkter. De kommer inte minst från länder i Mellanöstern och Afrika.

Jag har sagt det förr, men jag tycker att det är viktigt att understryka att de väl på plats här i Sverige har fått tak över huvudet, livslång bidragsförsörjning och tillgång till ett välfärdssystem som trots sina brister är ett av världens bästa och mest välfungerande. Trots det väljer alltför många att tacka för det genom att bedriva något slags lågintensivt krig mot det omgivande samhället. Alltför många är dessutom islamister med målet att nedmontera och motarbeta vårt öppna och jämställda demokratiska samhälle.

Mångkulturalismen, massinvandringen och islamiseringen som följer i dess spår är destruktiva krafter. De uppmärksammade korankravallerna, som drabbade Sverige under påskhelgen, är ett tydligt bevis på detta.

När jag skrev min interpellation i november hade 30 personer blivit dömda med anledning av de kravallerna. Av dessa kommer ingen att utvisas efter avtjänat straff, trots att en majoritet av dem är utländska medborgare - de är alltså inte medborgare i Sverige - och trots att de har dömts till fleråriga fängelsestraff för grovt blåljussabotage. Flera av dem är dessutom dömda sedan tidigare. Det handlar om alltifrån narkotika- till sexualbrott. Det finns till och med IS-återvändare bland dem. Sedan dess har ytterligare 17 personer dömts, och det kommer att bli fler under våren. Exakt hur många det rör sig om vet jag inte. Men fler kommer att dömas.

Det är märkligt att medborgare i ett annat land kan komma till Sverige och begå den sortens brott utan att skickas tillbaka. Det är anmärkningsvärt. Men precis som statsrådet konstaterar finns frågan om utvisning med i Tidöavtalet. Jag vill påstå att det är en central fråga. På sidan 19 står det: "En möjlighet att kunna utvisa gängkriminella som saknar svenskt medborgarskap utan att de dömts för brott ska utredas . Det bör vidare kartläggas hur många utländska medborgare som är aktiva gängkriminella."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är en jättebra skrivning. Jag ser verkligen fram emot ett skarpt förslag i frågan. Men det finns ett problem kopplat till just den skrivningen. Det här blir en öppen fråga. Hur ska vi, även när en ny lag kommit på plats, kunna utvisa gängkriminella som saknar svenskt medborgarskap utan att de har dömts för brott om vi inte i dag klarar av att utvisa de gängkriminella som saknar svenskt medborgarskap och som har begått väldigt grova brott? Det skulle vara intressant att höra vad statsrådet har att säga om det.


Anf. 45 Ola Möller (S)

Herr talman! Jag ville delta i debatten med anledning av att det just nu är aktuellt med bristande vandel och sådana saker. Det förekommer att man ljuger för polisen när man har begått brott och att man ljuger för myndigheter när man begår brott. Kopplat till det som ledamoten Jomshof talar om när det gäller att kunna utvisa människor utan att de ens är dömda för något brott är min fråga till migrationsministern hur hon ser på att man ljuger för polisen.

Det kommer att pågå en utredning om bristande vandel. Missaktning mot svenska folket är också en punkt som ska utredas. Ingår att ljuga för polisen i missaktning mot svenska folket? Finns det skäl att utvisa en person som inte är svensk medborgare och som har ljugit aktivt både för polisen och för myndigheterna och som har till exempel tjuvfiskat?


Anf. 46 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)

Herr talman! Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna är överens om att tillsammans med Sverigedemokraterna ta ansvar för Sverige. Jag ser med tillförsikt fram emot de regelförändringar som är att vänta på migrationsområdet den kommande mandatperioden. Jag vill ta fasta på den fråga som Richard Jomshof avslutade med, det vill säga hur vi ska kunna utvisa utländska medborgare som ej har begått brott när vi nu inte lyckas utvisa dem som har begått brott. Det är en fullt berättigad fråga.

Min ambition som migrationsminister och regeringens och samarbetspartiernas ambition är att helt lägga om politiken. Vi behöver ett paradigmskifte. Vi måste se till att människor i mycket fler fall än i dag döms till utvisning. Det är det som alla de här förslagen syftar till.

Något som man ofta glömmer bort är att det även om det döms till utvisning tyvärr är alldeles för svårt att verkställa utvisningarna. Här har regeringen väldigt höga ambitioner om att jobba mycket mer med diplomati. Det verkade den tidigare regeringen inte särskilt engagerad i. Man måste jobba träget med de länder som vägrar ta emot sina egna medborgare, trots att folkrätten kräver att de ska göra det.

Det är också något som vi under den här veckan kommer att ta upp med våra kollegor i EU som vi har nöjet att välkomna till Stockholm för det första informella RIF-rådet här. Om vi tillsammans på EU-nivå kan jobba för att få till återtagandeavtal och jobba som en enad kraft mot ursprungsländer som inte vill samarbeta är det oerhört bra.

Vi kommer också att ta upp en särskild punkt om att man måste jobba med en whole-of-government approach. Vi kan alltså inte ha det så att en biståndsminister säger en sak, en handelsminister säger en annan sak, en utrikesminister säger en tredje sak och en migrationsminister som hemskt gärna vill att länderna ska ta tillbaka sina medborgare. Hela regeringen måste jobba samlat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Alla myndigheter som kommer i kontakt med frågan om utvisning av medborgare måste också jobba i samma riktning. Det är lättare sagt än gjort. Men här har Tidöpartierna höga ambitioner om att få till stånd en förändring. Vi vill till exempel använda biståndet som påtryckningsmedel mot de länder som vägrar att samarbeta.

Även om jag är medveten om att det är en svår uppgift att både genomföra lagändringar och få till en annan styrning av myndigheter har jag höga ambitioner i fråga om att regeringen ska lyckas betydligt bättre än vad som varit fallet tidigare.

När det gäller frågan om vandel har jag debatterat den med Ola Möller tidigare. Regeringen menar att även om man inte uppnått nivån för att dömas till utvisning till följd av ett brott ska man ändå i vissa fall kunna utvisas på grund av bristande vandel. Det handlar till exempel om personer som har samröre med en terrororganisation eller på annat sätt visar att de absolut inte vill bli del av det svenska samhället eller efterleva de demokratiska principer som gäller här.


Anf. 47 Richard Jomshof (SD)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Som Maria Malmer Stenergard konstaterat i sitt svar kommer en ny utredning att tillsättas - alltså inte en ny regering utan en utredning. Jag tycker nog att ni ska få chansen ett tag till.

Utredningen handlar om att ytterligare skärpa regelverket kring utvisning på grund av brott. På sidan 43 i Tidöavtalet står det att utvisningsfrågan alltid ska prövas när utlänningar står åtalade för brott samt att verkställighetshinder inte ska medföra att domstolen inte fattar beslut om utvisning. Det har statsrådet redan konstaterat, och det är naturligtvis väldigt bra. Om man frågar mig är detta den absolut viktigaste delen i hela Tidöavtalet.

Jag menar att människor av det här slaget - det spelar ingen roll vad de har för bakgrund - inte har i Sverige att göra. Kommer man till Sverige och begår väldigt grova brott ska man naturligtvis skickas tillbaka hem igen. Det spelar ingen roll om man kommer från ett grannland eller något annat land. I Sverige förväntar vi oss att man sköter sig och bidrar till det allmänna.

Jag vill också påstå att frågan om utvisning är central för att komma till rätta med gängkriminaliteten och den allt grövre organiserade brottsligheten, för den är till stor del ett importerat problem. Den bilden förstärks inte minst av att omkring en tredjedel av dem som avtjänar straff i svenska fängelser de facto saknar svenskt medborgarskap.

Problemet med att grovt kriminella utlänningar tillåts stanna i Sverige började inte med korankravallerna utan har funnits under väldigt lång tid, i väldigt många år. Såväl våldtäktsmän som mördare har tillåtits stanna i Sverige efter avtjänat straff när de i själva verket borde ha skickats tillbaka hem igen.

Ett uppmärksammat fall är de fyra eritreanska män som gruppvåldtog en kvinna i Flemingsberg i fjol. Två av männen våldtog dessutom kvinnan ytterligare en gång i en hiss på Flemingsbergs station. Samtliga män kommer att dömas till fleråriga fängelsestraff, men trots att åklagaren yrkade på utvisning vid fällande dom kommer ingen att utvisas efter avtjänat fängelsestraff. Det är bara ett tragiskt exempel av många.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man kan också titta på siffror från Brå som visar att närmare sex av tio utländska mördare som var folkbokförda i Sverige när brottet begicks slipper utvisning efter avtjänat straff. Det är väldigt allvarligt att situationen ser ut så.

Att utländska medborgare avhåller sig från att våldta och mörda i Sverige är inget orimligt krav - inte heller att de inte startar eller deltar i kravaller där man till exempel försöker döda poliser. Jag tycker att det ligger inom rimlighetens gränser att man inte sysslar med den sortens verksamhet. Därför är det såklart bra att ny lagstiftning på området planeras.

Men vad gör vi innan ny lagstiftning är på plats? Vad gör vi med alla de grova brottslingar som tillåts stanna kvar i Sverige i dag? Vi har till exempel dem från korankravallerna som jag nämnde, och det blir förmodligen fler med tanke på hur man har valt att döma. Och när lagstiftning väl är på plats, vad gör vi då med människor som inte borde ha fått stanna i Sverige? Finns det något vi kan göra i efterhand?


Anf. 48 Ola Möller (S)

Herr talman! Jag tycker att det är viktigt i sammanhanget att lyfta fram att människor som de facto inte har begått något brott ska utvisas, oavsett om det är på grund av gängkriminalitet eller andra skäl. Jag vill höra migrationsministerns uppfattning om människor som ljuger för polisen. Det är ju ett problem! Tystnadskultur råder i gängmiljöerna. Om man aktivt försvårar polisens arbete skulle jag kalla det bristande vandel utifrån skrivningarna i slottsavtalet. Det handlar också om att ljuga för myndigheter.

Ministern bör väl kunna ha en uppfattning om det är bristande vandel att ljuga för polisen? Om ministern inte kan säga att det är bristande vandel när till exempel gängkriminella ljuger för polisen måste jag säga att jag har ännu svårare att förstå hela den utredningen. Någonstans måste man väl ändå grunda den i en uppfattning om vad bristande vandel är? Är det att respektera svenska folket att aktivt ljuga för myndigheterna, eller kommer sådana saker också att ligga till grund för utvisning när utredningen är klar och sedan blir till en proposition här i kammaren? Jag tycker att det är en viktig fråga.

Jag vill även påpeka att den förra regeringen gjorde mycket när det gällde att få till utvisning och utlämning av utländska medborgare. Fallet med de marockanska gatupojkarna var ett tydligt exempel på en bra insats från den dåvarande regeringen för att få till avvisning av de personer som inte hade i landet att göra. Det jobbades väldigt mycket med det, men det är en svår materia. Det vet både ledamoten Jomshof och migrationsministern. Men svara gärna på frågan om det är bristande vandel att ljuga för polis och myndigheter.


Anf. 49 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)

Herr talman! Mitt svar på Ola Möllers fråga är att regeringen har tillsatt en utredning som ska titta på huruvida man kan utvisa människor på grund av bristande vandel. Jag vill inte föregripa resultatet av utredningen men ser mycket fram emot resultatet av den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller Richard Jomshofs inlägg vill jag hänvisa till det som statsministern var tydlig med i regeringsförklaringen. Man har fått ansvar för ett land som befinner sig i flera parallella kriser, och den senaste tidens eskalerande våldsspiral vittnar tyvärr om att det inte finns någon återvändo. Kampen mot den grova kriminaliteten måste vinnas och tryggheten upprätthållas i hela vårt land.

En skärpning av regelverket för utvisning på grund av brott kommer inte att vända utvecklingen på egen hand, men det är en otroligt viktig del. Redan i opposition visade de fyra partierna i regeringsunderlaget samsyn kring utvisning på grund av brott. Det var också dessa tillkännagivanden som ledde fram till att man i augusti fick ett nytt regelverk på plats som innebar en skärpning i vissa delar men som inte alls går så långt som samarbetspartierna vill.

Jag är väldigt glad för att det finns samsyn hos regeringssamarbetspartierna, för det är viktigt att Sverige som rättsstat kan upprätthålla tryggheten i samhället och respekten för våra lagar. Var och en som befinner sig i vårt land, oavsett om den är svensk eller utlänning, behöver följa svensk lag och avhålla sig från brott. Men det handlar också om att stå upp för brottsoffren. Regeringens ambition är att med kraftfulla åtgärder försvåra kriminellt leverne i Sverige på många plan.

Om en utlänning har begått allvarliga eller upprepade brott måste det finnas bättre förutsättningar att besluta om utvisning. För att återgå till Richard Jomshofs ursprungliga fråga om vidtagande av generella åtgärder i fråga om utvisning av utländska medborgare kommer det inte att handla om generella åtgärder utan om flera specifika sådana, och inte bara inom mitt ansvarsområde.

När det gäller frågan om vad man kan göra innan den nya lagstiftningen finns på plats är jag lika otålig som Richard Jomshof och vill peka på hur otroligt viktigt det är att säkerställa att i de fall någon får en utvisning - de är få - ska utvisningen också kunna verkställas. Det har man lyckats alldeles för dåligt med, men vi kommer att jobba med full kraft för att man ska kunna göra det.


Anf. 50 Richard Jomshof (SD)

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet! Det var ett bra svar. Jag tycker att det är positivt att frågan om utvisning är så central och att man - vi - arbetar med den på ett så omfattande sätt. Den frågan är nämligen avgörande för att komma till rätta med den här sortens kriminalitet, just för att en majoritet av dem som begår dessa brott tyvärr - eller hur man nu väljer att se på det - har en annan bakgrund. Det är så verkligheten ser ut.

Jag hoppas att vi får ny lagstiftning på plats så fort det bara går, för det handlar naturligtvis också om att de som befinner sig i Sverige, och som sköter sig, inte ska behöva drabbas för att det finnas andra människor som inte förstår hur man beter sig i vårt land.


Anf. 51 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)

Herr talman! Mitt fokus är inställt på att under den kommande mandatperioden åstadkomma det paradigmskifte som svensk migrationspolitik verkligen är i behov av.

På tal om paradigmskifte slog det mig att Magdalena Andersson vid något tillfälle ska ha sagt att det paradigmskifte som nuvarande regering pratar om redan genomfördes av Socialdemokraterna 2015. Vi är nog dock alltför många som ser igenom detta försök att skriva om historien. Att Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet skulle kunna stå för ett paradigmskifte i migrationspolitiken - åtminstone ett som går i rätt riktning - faller på sin egen orimlighet. Det är denna regering som tillsammans med Sverigedemokraterna står för ett paradigmskifte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns väldigt många delar av migrationsområdet som behöver stramas åt. Som jag har sagt här tidigare i dag är utvisning på grund av brott inget undantag, och det är jag och Richard Jomshof helt överens om, trots att regelverket skärptes så sent som i augusti förra året. Men liksom andra förändringar under de senaste åtta åren handlade detta om något som kom alldeles för sent och som var alldeles för lite.

Vi har en helt annan ambition, och vi kommer att återkomma med stramare lagstiftning. Vi kommer också att säkerställa att hela regeringen jobbar som en samlad kraft för att kunna verkställa utvisningsbeslut.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2022/23:63 Utvisning av utländska medborgare vid grov brottslighet

av Richard Jomshof (SD)

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

Den organiserade brottsligheten och den grova importerade gängrelaterade kriminaliteten, med sina ständigt återkommande uppgörelser och skjutningar runt om i våra förorter och kommuner, blir allt värre. Vi kan se hur otryggheten breder ut sig i kommun efter kommun som en direkt följd av detta.

Mångkulturalismen och massinvandringen, samt den islamisering som följer i dess spår, har minst sagt visat sig vara en destruktiv kraft. De uppmärksammade påskupploppen, eller korankravallerna som de också kallas, som skakade Sverige i flera städer under påskhelgen är ett tydligt bevis på detta.

Att ingen av de 30 personer som så här långt har blivit dömda med anledning av dessa händelser kommer att utvisas efter avtjänat straff är anmärkningsvärt. Detta trots att en majoritet av de dömda är utländska medborgare.

Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till justitieminister Gunnar Strömmer:

Ämnar ministern att vidta några generella åtgärder i fråga om utvisning av utländska medborgare dömda för grov brottslighet, och i så fall vilka?