Utvärdering av elektronikskatten

Herr talman! Larry Söder har frågat mig dels om jag kan tänka mig att utvärdera effekterna av kemikalieskatten ur både ekonomiska och arbetsmarknadsmässiga aspekter, dels om jag kan tänka mig att förändra skatten så att den om möjligt blir på europeisk nivå.

Till att börja med vill jag reda ut vissa missuppfattningar i frågan. Larry Söder anger att skatten förväntades ge ökade skatteintäkter med 2,4 miljarder kronor. Den siffran kommer från Kemikalieskatteutredningens betänkande och baseras på det förslag som presenterades där. Det förslaget genomfördes aldrig. De beräknade skatteintäkterna för det förslag som regeringen lämnade, och som sedan genomfördes, var lägre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Larry Söder anger även att skatten slår mycket negativt mot företag som köper in gammal elektronik, renoverar den och sedan säljer den till andra länder eller verksamheter som inte kan eller behöver köpa nytillverkad utrustning. Men i lagen finns ett undantag för varor som skattskyldighet tidigare har inträtt för. Redan beskattade varor beskattas alltså inte en gång till. För aktörer som har registrerat sig hos Skatteverket som lagerhållare finns dessutom ett undantag för varor som levereras till en köpare i ett annat land.

När det gäller utvärdering av skatten lämnade regeringen den 28 november 2019 ett uppdrag till Skatteverket och Kemikalieinspektionen att utvärdera kemikalieskattens effekter. Utvärderingen omfattar bland annat samhällsekonomiska effekter, den administrativa bördan för företag och myndigheter samt vilka ämnen som omfattas av lagen.

Finansdepartementet har tagit fram en promemoria om hur skatten kan förändras för att även omfatta sådan försäljning från utländska säljare direkt till svenska konsumenter som i dag är undantagen beskattningen. Promemorian är ute på remiss till den 10 januari 2020.

Herr talman! Att med politiska styrmedel försöka få oss som medborgare att välja det som är rätt utifrån miljöperspektiv är i grunden bra. Det är dock viktigt att man utformar detta så att det får den effekt som man vill ha.

Det är alltför ofta vi får rapporter till riksdagen från Riksrevisionen där man anser att analysen och effektiviteten är alltför dålig i förhållande till det man vill uppnå med de olika åtgärderna.

Vi tittar på detta specifika fall och vilket syfte man ville uppnå. Syftet med elektronikskatten är att minska användningen av farliga kemikalier i prylar vi alla använder i vår vardag. Metoden man vill göra det med är att skattebelägga lagerhållningen av produkter med dessa farliga ämnen. Har man uppnått dessa syften?

Även om finansministern i sitt svar kritiserar den siffra på 2,4 miljarder som jag hänvisade till kan man säga att den budgeterade summan inte har uppnåtts. Syftet rent ekonomiskt har alltså inte uppnåtts.

Men de miljömässiga syftena som var grunden till skatten måste man väl ändå ha uppnått? Nej, det vill jag påstå att man inte har gjort. Detta eftersom skatten i dagsläget bara gäller dem som har lagerhållning i Sverige och vi medborgare ganska ofta inte ser skillnad på om varan vi köper på nätet lagerhålls i Sverige eller utomlands. Vi har alltså inte köpt mindre av denna typ av varor utan snarare mer.

Varor utan dessa kemikalier finns inte att välja på marknaden. Därmed har vi köpt samma typ av varor, bara till lägre kostnad utomlands i stället för i Sverige.

Varken de ekonomiska eller miljömässiga effekterna har man alltså uppnått. Vad gör regeringen i den situationen? Jo, man höjer elektronikskatten. Genom historien lär man sig om framtiden, sägs det. I detta fall lär höjningen av elektronikskatten spä på de negativa effekterna och inte hjälpa till att uppnå de mål man önskade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är för mig obegripligt att man väljer att göra detta innan man hittat ett sätt att klara av de miljömässiga målen eller de ekonomiska målen. Som jag antyder i min interpellation borde den rätta vägen vara att göra en utvärdering av elektronikskattens arbetsmarknadsmässiga och ekonomiska effekter.

Jag noterar att finansministern inte bemötte mitt påpekande att vi kanske har tappat 1 000 jobb i Sverige på grund av denna skatt. Med samma system men högre elektronikskatt behöver vi ingen utredning för att förstå att allt fler jobb flyttas utomlands - jobb som blir svåra att hämta hem igen. Med tanke på det ekonomiska resultatet för staten på denna skattebeläggning tappar vi alltså arbetsgivaravgifter och inkomstskatt för minst 1 000 arbetstillfällen.

Jag har noterat att regeringen startat en utredning i syfte att försöka ha liknande regler även för dem som säljer in till svenska konsumenter. Det är bra men borde ha föregåtts av en utvärdering av helheten ur både ekonomiska och arbetsmarknadsmässiga aspekter.

Jag har två frågor till finansministern.

Vad är finansministerns bedömning av antalet jobb som vi i Sverige har förlorat till andra europeiska länder på grund av elektronikskattens utformning i dag?

Vad är finansministerns bedömning att höjningen innebär i förlorade jobb de närmaste åren?

Herr talman! Det är helt korrekt att skatten inbringar mindre än regeringen bedömde när man lade fram förslaget. Det är ju alltid svårt att bedöma hur mycket en ny skatt kommer att uppbåda. Det bygger på en rad antaganden, och därför är det inte ovanligt att det kan se lite annorlunda ut.

Det skulle också kunna vara så att skatten har större styreffekt än regeringen trodde och därför inbringar mindre, alltså att människor väljer varor med mindre kemikalier. Det skulle också kunna vara en förklaring.

Det är just därför vi har tillsatt en utredning - för att kunna studera vad det är som har hänt på marknaden. Man ska också utvärdera de samhällsekonomiska effekterna, och där ingår naturligtvis sysselsättningseffekterna. I stället för att stå här och spekulera är det bättre att invänta denna utredning så att har vi ett bra faktaunderlag att diskutera utifrån.

Herr talman! Jag tycker att det är bra när vi som konsumenter kan göra uppenbara miljömässiga val. Då är det bra om vi kan välja mellan en vara utan dessa kemikalier och en vara med dessa kemikalier som är mycket dyrare och med skattebeläggning.

Problemet när det gäller elektronikskatten är att vi inte kan göra det valet. Varorna på bägge sidor innehåller samma typ av kemikalier. Det betyder att vi bara kan välja mellan en dyrare vara och en billigare vara. Jag som konsument väljer den billigare varan, för den är precis likadan. Då är den utomlands ifrån, och det betyder att vi förlorar jobb i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att detta är en dålig politik. Man borde utvärdera detta på ett tydligt sätt innan man går vidare med kemikalieskatten.

För de företag som bedriver denna typ av verksamhet är det en stor administration kring kemikalieskatten. Många av dessa företag är små och drivs av få människor, som ska klara administrationen och det praktiska på företaget men även kunna dessa regler och kunna hantera dem på bästa sätt.

Precis som finansministern säger kan undantag göras för varor som är använda och för vilka skatt har betalats tidigare; man behöver inte betala kemikalieskatt två gånger. Problemet är bara att företagen inte kan bevisa att de redan har betalat skatt för dessa varor. Det betyder alltså att alla varor beläggs med skatten. Annars skulle man behöva en ännu större administration kring detta.

Det här är problemet, som jag ser det. Vi tycker att man borde premiera att använda varor används och säljs igen. Men det går inte i praktiken, för skatten blir i många fall dyrare än själva varan.

Jag vill hävda att syftet med en sådan här skatt borde vara att staten inte ska få in en enda krona eftersom man inte vill att varor som innehåller denna typ av kemikalier ska användas. Men faktum är att det görs, och man kommer inte att få in mindre skatt eftersom konsumenterna inte har möjlighet att välja ett annat alternativ.

För att spetsa till diskussionen och se om finansministern ändå kan diskutera de förlorade jobben vill jag hävda att finansministern säljer ut mer än tusen jobb för några miljarder i skatteintäkter. Tycker man att det inte spelar någon större roll om dessa jobb går förlorade i Sverige och flyttas utomlands? Eller vill man göra en riktig utvärdering och se hur vi kan få tillbaka dessa jobb till Sverige? E-handeln ökar hela tiden. Det här är inte något som kommer att minska i framtiden, utan jag tror att antalet jobb som försvinner utomlands kommer att öka om inget görs åt detta.

Herr talman! Det är lite svårt att i alla lägen förstå interpellanten. En brist med kemikalieskatten är just att den inte omfattar köp som görs direkt från utlandet. Det bygger på att det inte finns några svenska mellanhänder. Det här vill vi rätta till genom det förslag som nu är ute på remiss, men Larry Söder verkar vara emot även detta - att man går vidare för att minska risken för att handel flyttar utomlands. Jag tycker att det är bra att vi går vidare och förstärker så att risken minskar för att vi ska tappa svenska jobb med denna skatt.

Det är viktigt att utvärdera skatten ordentligt; där delar jag helt interpellantens uppfattning. Det är just därför regeringen har gett i uppdrag att skatten ska utvärderas så att vi sedan kan se hur vi kan utveckla den på allra bästa sätt.

Det är viktigt att ha en skatt för att minska antalet farliga ämnen i vår närmiljö. Inte minst vet vi att det inte är bra för barn att växa upp i miljöer där det finns mycket farliga kemikalier. Det är detta som är syftet med den här skatten.

Herr talman! Jag sa i mitt första anförande att jag noterade att regeringen hade tillsatt utredningen. Jag tycker att det i grunden är bra, för det blir mer jämlika villkor för företagen i Sverige gentemot dem i Europa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Grunden till problematiken med kemikalie- eller elektronikskatten finns dock fortfarande kvar. Vi som konsumenter kan inte välja en vara som inte innehåller dessa kemikalier, för det finns ingen sådan vara att välja. I dagsläget får vi välja mellan en dyrare eller en billigare vara, och den billigare kommer i de flesta fall från övriga Europa. Då väljer den svenska konsumenten givetvis den varan.

Min idé är att man i grunden diskuterar varför vi över huvud taget har denna skatt om vi inte kan uppnå det mål vi vill nå. Då är det ju bara ett sätt att få in skattemedel till staten. Konsekvensen blir då att för några miljarder in i statskassan flyttar tusen eller fler jobb utomlands. Jag kan inte se att vare sig mitt eller finansministerns parti kan tycka att detta i grunden är bra.

Då är det bättre att göra en grundlig utvärdering. Vad är målet med en sådan här skatt? Uppfylls inte målet borde den förändras så att så sker.

Det finns flera bidrag och skatter av denna typ som enligt Riksrevisionen inte analyserats i grunden och inte är effektiva. Detta är också en av de skatter som jag tror att Riksrevisionen skulle ha kritik mot, om de skulle kunna kontrollera den.

Herr talman! Larry Söder är väldigt fokuserad på siffran 1 000 arbetstillfällen. Men detta är inget vi vet utan ett antagande som Larry Söder gör. Det är viktigt att vi gör en ordentlig utvärdering av den här skatten och ser vad den har haft för effekter.

Därutöver vidtar regeringen nu åtgärder för att minska risken för att den ska leda till att arbetstillfällen flyttas till andra länder genom att även varor inköpta från andra länder kommer att beskattas. Vi är alltså på väg att åtgärda denna problematik.

Larry Söder glömmer att det finns ett problem. Det är inte bra att barn i Sverige växer upp i miljöer där det finns mycket farliga kemikalier - att vi har fullt med apparater i våra hem som innehåller många farliga kemikalier. Det är farligt för barns hälsa. Detta vill vi åtgärda. Att via en skatt hjälpa konsumenter att välja en vara som innehåller färre farliga kemikalier är ett utmärkt sätt att skydda våra barn.

En del kemikalier ska förbjudas, vilket också sker, på både svensk nivå och EU-nivå. Andra kemikalier kan vi styra bort från genom beskattning. Det är så man styr konsumenter så att de gör klokare val. Det handlar om att skydda våra barn, som är vår framtid.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.