Utredning av störningar i väginfrastrukturen

Fru talman! har frågat mig om regeringen avser att tillsätta en haverikommission för att utreda orsaken till störningar i vår viktiga väginfrastruktur.

Det är av stor betydelse att vinterväghållningen av vägarna håller en hög kvalitet. Det har betydelse för såväl framkomlighet som trafiksäkerhet. Trafikverket, som har regeringens uppdrag att ansvara för vinterväghållningen, har tillräckliga ekonomiska resurser, framtagna krav för vinterväghållningens standard samt rutiner och metoder för att följa upp entreprenörernas arbete så att det utförs på ett korrekt sätt. Det skapar förutsättningar för en fungerande vinterväghållning.

Det är viktigt att entreprenörerna fullgör sitt åtagande och genomför verksamheten i enlighet med ställda krav. Om en entreprenör missköter sitt åtagande och bryter mot kontraktskraven vidtar Trafikverket nödvändiga åtgärder. Det kan till exempel avse att utdela viten och att ålägga entreprenörerna att rätta till fel och brister.

Jag förutsätter att Trafikverket redan i dag utreder de eventuella brister som konstateras och att åtgärder vidtas. Det är Trafikverkets ansvar att ha en dialog med berörda aktörer för att säkerställa att rätt insatser görs i rätt tid och av rätt kvalitet. Det är också viktigt att aktörerna tillsammans arbetar långsiktigt för att utveckla verksamheten och verka för en effektivare och bättre halkbekämpning.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Vi har diskuterat vinterväghållningen tidigare, och vi kan konstatera att den inte blivit bättre. Ute på vägarna råder det blixthalka, och tyvärr inträffar det olyckor.

För en tid sedan var det två dödsolyckor i statsrådets hemlän Kronoberg. Det var två förare som omkom i två skilda olyckor. Där säger man att Trafikverket missade ishalkan - det var osaltat i flera timmar.

Jag pratar mycket med yrkesförare eftersom jag har den bakgrunden. De säger att det bara blir värre och värre. Det är ren isgata ute.

I går, tror jag att det var, gled en skolbuss av vägen med åtta skolbarn i. Det hör till saken att den stod still innan den gled av. Det är alltså inte fråga om höga hastigheter eller vårdslöst beteende hos förarna, utan underlaget är så halt att man helt enkelt inte får fäste.

Ett tungt fordon har en egenhet som lätta fordon inte har: Däcken blir varma även om det är vinterväglag, så när man blir stående smälter isen under hjulen. Sedan skapas det en liten vattenhinna, och då bär det i väg. Som förare kan man inget göra i det läget, utan man tappar kontrollen och åker av vägen.

Olyckan med skolbarnen fick ett lyckligt slut - de fick åka brandbil till skolan, för det var enda sättet att få dem dit. Men det visar ju hur underhållet av våra vintervägar är. När det är så halt att till och med stillastående fordon glider av, då har Trafikverket missat. De säger själva att det var osaltat i flera timmar.

I tidningarna står det "Glashalt i Kronoberg: 'Värre än halkbanan'" och "Man livshotande skadad efter en rad trafikolyckor - tre till sjukhus". Jag kan räkna upp rubriker från tidningarna i timtal.

Det måste vara något som är fel när en hel yrkeskår som faktiskt har vägen som sin arbetsplats säger att det har blivit värre än någonsin. Det går inte att köra på underlaget. Man fastnar i backarna.

De svenska fordonen har ju bra däck, men de utländska bilarna som kommer in har ostar som däck. De är alltså släta; de är som bordsskivan här. De bilarna fastnar i minsta motlut, och då fastnar även den som har bra däckutrustning när den kommer bakom och inte kommer förbi. Det finns ju inte en chans i världen att ta sig förbi i ett sådant läge.

Det här fick vi bevis på i Finnerödjabacken, där trafiken stod still i tolv timmar. I tolv timmar var E20 avstängd bara för att bilarna inte kunde flytta sig. Vilka kostnader får det för samhället när en sådan viktig pulsåder som en Europaväg är blockerad i tolv timmar?

Mycket av det gods som transporteras på vägarna är just in time. Industrin skickar iväg produkter som ska landa i en annan industri eller exporteras, och allt är tidsstyrt och ska vara på plats vid en given tidpunkt. Volvo hemma i Skövde klarar ett stillastående fordon men inte två eller tre, för då stannar produktionen nere i Göteborg. Så tajt är det, och det förutsätter att vägarna är farbara.

Vi kan konstatera att Trafikverket inte löser sitt uppdrag. Jag vill höra statsrådets svar på detta.

Fru talman! Jag tackar Thomas Morell för engagemanget. Jag uppskattar det och tycker att det är viktigt att vi har ett starkt engagemang när det gäller trafiksäkerheten.

En sak kan vara bra att klargöra för dem som följer debatten: Trafikverket har inga egna resurser när det gäller vinterväghållning. Jag har inte heller hört Sverigedemokraterna föreslå det. Detta upphandlas av entreprenörer på den privata marknaden, och det kontrolleras genom tredjepartscertifiering att de utför sitt uppdrag.

Det händer att en entreprenör inte fullföljer sitt uppdrag. Det var fallet relativt nyligen att man slarvade med vinterväghållningen och inte var ute i tid. Det finns tydliga tidsintervall - har det kommit så här mycket snö ska man inom någon timme ut vid den här typen av vägkvalitet. Om man inte fullföljer det, ja, då kan Trafikverket både utdöma vite och faktiskt häva upphandlingen och se till att andra aktörer får göra detta i stället. Jag tror att det är bra att man har den tydliga styrningen av vinterväghållningen.

Sedan är detta naturligtvis en utmaning. Thomas Morell nämner just in time, fru talman. Det är klart att det är en skillnad. Vi har diskuterat detta tidigare. Thomas Morell brukar referera till hur det var på 70-talet och 80talet, då man kontrollerade hur vägen var lite mer manuellt i stället för med de digitala metoder som finns i dag. Men på den tiden hade vi också 1 300 döda i trafiken. Nyligen kunde vi läsa i en debattartikel från rikspolischefen, där han lyfte fram trafiksäkerhetsarbetet, att vi är nere under 200 döda.

Det är ett framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete vi haft när det gäller både vinterväghållning och krav på däck. Jag är själv ansvarig för att vi numera ställer krav på vinterdäck även på utländska fordon. Det kravet fanns inte tidigare. Arbetet har varit framgångsrikt också när det gäller alkoholregleringen och inte minst hastighetsregleringen.

Men även om också jag håller yrkeschaufförerna högt kan jag tyvärr konstatera av Trafikverkets och även NTF:s undersökningar att det fortfarande är så att yrkestrafiken väldigt ofta kör för fort. Jag tror att ett av skälen är den hårda press som finns just beroende på just in time.

Det är tuffare att vara yrkeschaufför i dag. Det är hårdare krav och mer stress. Det är krav på snabbare leveranser. Inte minst har det varit ett läge där konkurrensen från utländska lastbilschaufförer har varit osjyst.

Vi har fått jobba med detta under ganska lång tid: utjämna konkurrensskillnaderna, ställa tydliga krav på utländsk lastbilstrafik, ställa krav på vinterdäck på både svenska och utländska fordon, öka kontrollerna på väg och utveckla bättre metoder för en fungerande vinterväghållning. Detta är ett successivt arbete som faktiskt går allt bättre. För, fru talman, antalet skadade och döda i trafiken blir färre för varje år som går.

Sedan kommer det alltid att finnas utmaningar. Thomas Morell refererade, fru talman, till läget hemma i Kronoberg. Det var några dagar då det verkligen var svartis; det var hopplöst. Trafikverket fick gå ut med meddelanden och säga: Ta det lugnt i trafiken - det är väldigt halt.

Det ställs krav på alla typer av insatser för att komma till rätta med halkan, men det gäller också att ibland inse att i dag ska vi inte ut och åka. Det måste även produktions- och transportsystem ibland relatera till.

Vi har inte större avbrott i trafiken nu än tidigare, men det kommer alltid att finnas utmaningar när det gäller att få den perfekta vinterväghållningen. Där bidrar naturligtvis Thomas Morell med många kloka förslag. Jag tror att Trafikverket säkert kan ta dem till sig när man upphandlar ny teknik av entreprenörer för att få en bättre vinterväghållning.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Jag är den förste att säga att man ska ta det lugnt på vägen. Jag har sett konsekvenserna när en olycka inträffar. Jag har suttit på dikeskanten och försökt trösta människor som har upplevt den värsta stunden i sitt liv. De hade turen att överleva, men det är en fasansfull upplevelse att vara inblandad i en trafikolycka.

Det finns en fördel med att ha fått några år på nacken. Jag har varit med så pass länge att ABS, antisladdsystem, bromsförstärkning, airbag, bältesförsträckare och allt sådant inte fanns i bilarna när jag tog körkort. Det gick att ta sig fram på vägarna fast man hade betydligt sämre däckutrustning. Man hade inte tillgång till antislirsystem eller ABS-bromsar. Men det gick att ta sig fram; man hade fäste på underlaget. I dag har bilarna mängder av stödfunktioner, men det hjälper inte. Jag står still och kanar av vägen trots att jag har däck som har avsevärt bättre egenskaper än de som fanns på 70 och 80-talet, med de sajpningar och gummiblandningar som finns i däcken i dag.

Vi hade många döda i trafiken på 70-talet. Backar man ännu längre tillbaka, till 60-talet, hade vi långt fler. Den stora förändringen kom när vi gick över till högertrafik. Sedan har säkerhetssystemen kommit slag i slag. Det går inte att jämföra bilarna på 70- och 80-talen med de bilar vi har i dag. Den säkerhetsnivå vi har i fordonen i dag är outstanding. Så länge vi håller oss under 70 kilometer i kollisionsögonblicket överlever vi, om vi har normal fysik. Det går alltså inte att jämföra de förhållandena.

Men när det gäller att hålla sig kvar på vägen går det att jämföra. En hel yrkeskår säger att det är blixthalka på vägarna. Det går inte att bromsa eller styra under vissa förhållanden. Vi ser att det inträffar olyckor.

Det skedde en häromdagen, den 6 februari, när en buss och en lastbil frontalkolliderade på E4. Det var 18 passagerare ombord på bussen, och den frontalkolliderade med en lastbil. "Fordonen är ganska demolerade och de inblandade har haft tur." "Det är halt på platsen och stökigt på hela E4 längs Norrlandskusten med snö och is på vägen, säger Göran Sundqvist."

E4 är en av de stora pulsådrorna. Trafikverket borde ha resurser ute och se till att prioritera den vägen, dels för att den är så tungt belastad av trafik, dels för att den har en så viktig roll för infrastrukturen utmed Norrlandskusten. När det gäller Trafikverket och deras upphandling styrs mycket av de regler som gäller där.

De meteorologer som står på en stolpe i dikeskanten med en termometer nedfräst i vägbanan är alltid för sent ute när det gäller att berätta när det är halt. Då kommer inte resurserna ut; detta har vi diskuterat flera gånger förut. Man litar blint på att stolpen i diket talar om när det är halka. När den väl talar om det har det varit halt i kanske en timme eller två. Resurserna kommer ut för sent, och så får vi en olycka på vägen, helt i onödan. I stället skulle den elektroniska meteorologen kunna kombineras med de fysiska kontroller man hade förr.

Detta fallerar gång på gång. De jourhavande släpper inte ut de entreprenörer som har uppdraget. De står i garaget och väntar på att få komma ut, och när de väl släpps ut har det varit halt i timtal. Detta duger inte.

Fru talman! Jag tror att Thomas Morell och jag är helt eniga om att vi ska göra vad vi kan för att säkerställa en bra vinterväghållning.

Jag noterar i det fall som Thomas Morell lyfte fram gällande E20 vid Finnerödja att entreprenörerna snabbt var ute. Men det var otroligt svåra väderförhållanden, som dessutom ändrades under kvällen och skapade stora utmaningar, till och med för det åkeri som hade hand om sandningen.

Jag noterar också att Thomas Morell i detta sammanhang ännu en gång lyfter fram att Trafikverket ska ut med resurser. Jag vill ändå fråga: Tycker Sverigedemokraterna nu att vinterväghållningen ska förstatligas och att Trafikverket ska ha egna resurser? Jag hör återkommande sådana synpunkter från Sverigedemokraterna. Det skulle vara intressant att veta. Jag tror att den modell vi har i dag ändå är väl fungerande, där Trafikverket upphandlar, åkerier sköter sitt ansvar och tredje part sedan certifierar och kollar och ser till att man sköter sig.

För den som följer denna debatt kan det vara viktigt att veta att detta inte är en pengafråga. En del tror att det sparas på vinterväghållningen. Nej, det får faktiskt inte finnas en budgetrestriktion. Vi kan konstatera att vi avsätter tillräckliga resurser för att ha en väl fungerande vinterväghållning. Den får ibland kosta mer och ibland mindre, beroende på hur vädret är, helt enkelt.

Det som är intressant är det utvecklingsarbete som pågår. Jag är väsentligt mer optimistisk än Thomas Morell, och det bygger jag på statistiska och vetenskapliga grunder. Det var 1 300 döda i trafiken när man arbetade på det sätt som Sverigedemokraterna ibland lyfter fram som det mest optimala, och nu är det under 200.

Vi använder teknik i en utsträckning vi inte gjort tidigare. Det som ligger inom räckhåll nu när fordonsparken byts ut är det vi ser i till exempel Scanias lastbilar: De byter information med varandra så att man som förare kan få information om att de här bekymren finns i backen lite längre fram - ta en annan väg. En del av oss har redan stött på den typen av funktioner i navigatorer i våra bilar. Det kommer att bli än mer vanligt förekommande, med fler mätpunkter och bättre möjlighet att ge rätt information.

Detta är ett smart sätt att använda ny teknik för att få bättre transporteffektivitet. Jag tror att det är så vi generellt kommer att behöva arbeta framöver. Det kommer att ställa andra krav på yrkeschaufförer; det är ingen tvekan om det. Men rätt hanterad kan svenska åkerier som vill sköta sig och jobba effektivt men också ge trygga och bra arbetsförhållanden till sina yrkeschaufförer använda denna utrustning för att också göra yrket och jobbet som lastbilschaufför än mer attraktivt.

Vi står nämligen inför en utmaning; jag vill passa på att säga det, fru talman. Mobilitetspaketet träder nu i kraft - det som gör att vi förhandlat fram tuffa regler för utländska lastbilschaufförer i Sverige. De ska ha svenska löner och avtal. De ska åka hem var tredje vecka för sin vila. Fordonet ska återvända var åttonde vecka. Det är andra sanktionsavgifter om man bryter mot kör- och vilotidsregler. Detta kommer att utjämna konkurrensskillnaden och kanske också stärka svensk transportnäring; det hoppas jag. Men då måste vi också se till att fler söker sig till yrket och vill ingå i det här viktiga blodomloppet så att vi kan transportera gods genom Sverige. Där kan nog ny teknik hjälpa till.

Jag valde att använda denna del av interpellationsdebatten till att säga att det händer väldigt mycket positivt. Statistiken - inte anekdoter - talar för att vi är på rätt väg. Det är färre döda och skadade i trafiken än någonsin. Men vi nöjer oss inte förrän vi har ett nollresultat, naturligtvis.

Fru talman! Den där tekniken har jag haft i personbil sedan 2017, så det är inget nytt. Det är fem år sedan.

Men statsrådet hänvisar till dödstalen på 1970-talet. Vad satt människor i för bilar då? Jo, flertalet av dem hade inte ens säkerhetsbälte. Vi talar om Volkswagen 1200, Opel Kadett, Morris Minor och sådana bilar. De tålde inga större smällar. Det räckte med en hastighet på 30-40 kilometer i timmen för att det skulle bli svåra skador.

De bilar vi har i dag är något helt annat. Det är inte konstigt att dödstalen har minskat.

Jag tycker att det är dålig stil att man inte ens lyssnar på de yrkesförare som kan berätta hur illa det är där ute. Efter den förra debatt som vi hade här i kammaren blev jag uppringd av ett antal entreprenörer som sa: Vi får inte åka ut. Trafikverket tillåter inte detta enligt det avtal som gäller. Om de ger sig ut får de inte betalt. Ökar de saltgivaren för att de vet att det i en viss kurva eller i en viss sänka fryser på hårdare drabbas de bums av ett vite för att de lägger ut för hård saltblandning.

Inte undra på att det är glashalt på vägarna när människor litar mer på en aluminiumstolpe i diket än på yrkesmän som ska se till att vägen är farbar. Det må vara en ny teknik, men när man inte kan handskas med den så att den fungerar blir den nya tekniken ens värsta fiende. Så är det nu.

Just nu i denna kväll sitter ett antal åkeriägare och entreprenörer och tittar på debatten. Jag hoppas att statsrådet nu säger att vi måste ta tag i detta och se till att vi får en fungerande vinterväghållning.

Fru talman! Låt mig först säga något om jämförelsen av bilparkerna. Thomas Morell gör det lätt för sig när han säger att det är skillnad mellan bilarna på 70-talet och dem vi har i dag. Det är helt rätt. Men det förklarar inte skillnaden mellan Sverige och USA, Tyskland, Spanien eller andra länder. Vi har väsentligt lägre dödlighet i trafiken i Sverige än i nästan alla andra länder i världen. Möjligen kan Norge mäta sig med oss. Detta ser vi som har jobbat med nollvisionen och arbetat med bättre tekniska system för utformandet av infrastrukturen.

Det är klart att man också har en modernare bilpark i andra delar av världen, men Sverige är framgångsrikast, och det är för att vi systematiskt arbetar med att säkra arbetet vid våra vägar. Det handlar om hur vi bygger infrastruktur - mitträcken, fartkameror, hastighetsbegränsningar - och om en välfungerande vinterväghållning.

Mitt uppdrag som statsråd är att se till att Trafikverket har rätt resurser. Det finns inga ekonomiska begränsningar. De ska ha en tydlig kontroll på vilka som utför. De har tredjepartscertifiering. De ska göra sitt allra bästa och ständigt ha ett utvecklingsarbete. Det säkerställer de att de har.

Jag tror att man på Trafikverket säkert också är beredd att ta emot goda synpunkter från både Thomas Morell och andra. I de samtal jag har med åkeriägarna tycker jag att det är väldigt många som säger att det fungerar väl, men ibland är man väldigt kritisk. Det är så vi utvecklar detta ständigt och jämt, så att arbetet och samhället kan bli bättre.

Min förhoppning är också att fler med den bakgrund som Thomas Morell har, som har arbetat inom transportnäringen, kan arbeta inom Trafikverket, så att den kompetensen tydligare ska kunna tas till vara.

Jag vågar ändå påstå att vi numera har det lägsta antalet dödade och skadade i trafiken. Det är ett gott betyg, men det återstår fortfarande väldigt mycket att göra för att det ska vara säkert på våra vägar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.