Transportsektorns omställning

Herr ålderspresident! Sverige har tillsammans med många andra länder åtagit sig att ställa om mot en hållbar värld. Transportsektorn är den sektor som står för mest utsläpp.

Gunilla Svantorp har frågat mig om jag i närtid avser att presentera regeringens riktning vad gäller transportsektorns klimatomställning och om jag kan säga någonting om vägen framåt.

Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös, kostnadseffektiv och målinriktad. Vår klimat- och miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna, som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd. Vi kommer under detta år att lägga fram en handlingsplan där regeringen enligt klimatlagen (2017:720) ska beskriva hur Sverige ska nå sina etappmål för 2030 och 2040 och hur vi ska nå hela vägen till nollutsläpp 2045.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill inte föregå det viktiga arbete som nu pågår med den klimatpolitiska handlingsplanen. Men jag kan redan nu konstatera att en snabb elektrifiering av transportsektorn kommer att vara en viktig del i det fortsatta arbetet. Regeringen har ökat takten i elektrifieringen av transporterna, exempelvis genom stärkta satsningar på laddinfrastruktur.

Det behövs laddinfrastruktur där människor bor, arbetar och reser. Tillgången till laddstationer ska vara så god att elbil är ett bra alternativ för invånare såväl i glesbygd och på landsbygd som i våra städer. Laddinfrastrukturen för tunga transporter behöver också byggas ut vid depåer för destinationsladdning och längs vägar i hela landet.

Syftet med satsningarna på laddinfrastruktur i budgetpropositionen för 2023 är att säkerställa just detta. Regeringen kommer att återkomma med ytterligare åtgärder för att ställa om vår transportsektor i den klimatpolitiska handlingsplanen, som kommer att presenteras för riksdagen under året.

Herr ålderspresident! Tack för svaret, statsrådet!

Jag skrev interpellationen eftersom jag som så många andra är väldigt orolig för klimatet och för vad som ska hända framöver. Häromveckan fick vi IPCC:s, FN:s klimatpanels, rapport. Den visar framför allt tre viktiga saker. Havsnivån stiger, isarna smälter snabbare och extremvädret blir allt vanligare. Det är någonting som vi kan se så fort vi sätter på nyheterna. Vi ser att det någonstans i världen pågår någonting.

Vi är sena på bollen, men det är inte kört, säger IPCC. Så är det. Världen har förbundit sig att göra någonting, att agera och att ställa om. Vi vet att transportsektorn är den sektor som vi måste göra allra mest i. Vi vet att vi ska få ned utsläppen med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Då krävs det olika insatser.

När man träffar branscherna inom transportsektorn, vilket vi i utskottet gör väldigt ofta, ser man att de är på tå och ställer om. Men de är också oroliga. De saknar långsiktiga spelregler. De vet inte riktigt vad det är som kommer att gälla framöver. Ska jag våga, eller ska jag inte våga? Vad är det som gäller?

För tre fyra veckor sedan besökte jag Lastbilscentralen i Karlstad, en stor aktör hemma i Värmland. De har under flera år arbetat med att ställa om och att köpa in ellastbilar, som är dubbelt så dyra som vanliga lastbilar. De testar hela tiden ny teknik och nya bränslen. De följer färdplanen, som alla branscherna har tagit fram.

Deras vd Lars säger att de investeringar som de har gjort lönar sig eftersom efterfrågan på hållbarhet bland deras kunder är stor. Men han säger också att det är väldigt viktigt med det stöd som har funnits. Det gäller till exempel stöd från Energimyndigheten och Klimatklivet. Det har bidragit till att man till exempel har kunnat bygga ut infrastrukturen med laddstolpar och så vidare.

S- och MP-regeringen och sedan S-regeringen efter den hade en solklar riktning framåt från fossilt till förnybart. Det var inget snack om den saken. Den interpellation som jag ställt handlar just om riktningen.

Svaret som jag har fått är att vi får vänta och se. Det duger inte riktigt. Med tanke på IPCC:s rapport som kom tycker jag inte att vi kan vänta till hösten med att peka ut riktningen för alla de företag i branschen som ska investera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad är det de ska investera i? Skulle statsrådet kunna säga någonting om det? Åt vilket håll tänker man gå? Det räcker inte med att bara säga att vi ska elektrifiera och ha fler laddstolpar. Jag tycker att man måste kunna säga lite mer.

Herr ålderspresident! Tack för det utmärkta uttalet av mitt efternamn!

Det ställdes en fråga om i vilken riktning vi ska gå. Ledamoten Svantorp redogör här för att den tidigare regeringens riktning har varit solklar och att den har varit från fossilt till förnybart.

Om det är en riktning man vill ha är den här regeringens riktning från fossilt till fossilfritt. Det ska inte råda några oklarheter om vilken riktning vi har. Vi rör oss mot det fossilfria. Vi elektrifierar vår transportflotta.

Den här regeringen gör det också i praktiken genom att bygga vidare på vissa av de initiativ som har varit framgångsrika under tidigare regering. Det gäller bland annat Klimatklivet, som ledamoten själv lyfter upp. Det är ett initiativ där vi ser att branschen tydligt pekar på att det har bidragit till en utveckling av elektrifieringen och en utveckling där vi påskyndar omställningen av vår transportflotta. Det är precis vad regeringen ämnar göra, redan är igång med att göra och kommer att fortsätta att göra och utveckla. Det är det jag redogör för i svaret.

Vi vill öka takten i elektrifieringen. Vi ser ett stort behov av att utöka arbetet med att bygga ut vår laddinfrastruktur så att det inte bara är vissa som har möjlighet att köra fossilfritt utan fler får den möjligheten, helt enkelt.

Efterfrågan på hållbarhet, som också nämns av branschen själv, kommer inte att minska utan bara öka. Vi rör oss i hela samhället mot den omställning som just nu är i hög grad pågående för Sveriges och hela Europas del.

Om man ska sätta det i IPCC-kontext är Europa i framkant, och Sverige är ledande i det arbetet. Där är vi inte sena på bollen. Sverige har tvärtom varit väldigt tidigt på bollen. Vi har tidigt börjat arbeta hållbart och reflektera över hur vi bygger upp vårt samhälle. Det handlar om hur vår energiproduktion ser ut, hur vi värmer våra hem och hur vi får elektricitet i våra ledningar. Vi arbetar på i hög takt. Det ska vi fortsätta att göra.

Vi ser ett behov av att exempelvis inom transportsektorn utöka arbetet med elektrifiering och göra det i högre utsträckning än vad vi har gjort tidigare. Det behov som vi ser där gäller just laddinfrastrukturen.

Det är därför regeringen satsar så tydligt på just laddinfrastrukturen. Vi har inte bara fortsatt Klimatklivet utan utökat det med 400 miljoner kronor för 2023. Vi beräknar att öka det med 500 miljoner kronor för 2024 och för 2025.

Vi ser verkligen att vissa av initiativen har gett effekt. De har tagit hand om de delar som saknas för att transportflottan ska ställas om, och dem arbetar vi vidare med.

Sedan finns det också vissa saker där vi inte ser en önskad effekt, utan där man har stoppat in miljardbelopp och inte fått någon utbetalning i form av minskade koldioxidutsläpp och omställning från fossilt till fossilfritt. Då plockar vi bort dessa åtgärder, för det är så man bedriver en både ambitiös och effektiv klimat- och miljöpolitik som tar hänsyn till helheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kommer att fortsätta att bedriva arbetet med att gå från fossilt till fossilfritt. Det är vår riktning.

Herr ålderspresident! Tack så mycket för svaret igen, statsrådet! Det är många ord. Det finns en riktning, okej, men vi vet ju också vad som har hänt. Den 18 oktober tillträdde Kristerssons regering och statsrådet. Det är snart sex månader sedan.

Tre veckor efter den 18 oktober, den 7 november, fattade regeringen beslut om att dagen efter ta bort bonusdelen i bonus malus-systemet. Det skedde över en natt - pang! Vi såg vad som hände. Bilförsäljarna fick ha nattöppet, och människor fick bestämma sig väldigt snabbt. När de skulle fatta ett av sitt livs stora investeringsbeslut fick de göra det på bara några timmar på grund av att regeringen valde att förändra någonting som hade funnits ganska länge.

Och vad händer nu? Nu är det en iskall marknad. Det säljs nästan inga elbilar över huvud taget. Före den 7 november hade Sverige högst andel laddbara bilar av den totala nybilsförsäljningen. I dag är det som sagt iskallt.

Statsrådet står och pratar väldigt mycket och har hela tiden som mål att vi ska bygga ut laddinfrastrukturen. Men då måste man också ha bilar som ska laddas. Om nybilsförsäljningen sjunker, vad händer då? Det måste ju hänga ihop, och jag tycker inte riktigt att politiken hänger ihop. Det är jättebra att vi bygger ut laddstolparna, och vi har också ett EU-gemensamt beslut om att det ska finnas en laddstolpe per tio elbilar. Men där ligger Sverige jättelångt efter. Det är bara 2 av 21 län och 52 av 290 kommuner som uppnår målet.

Vi kan inte räkna med att vi ska nå målet genom att se till att det säljs färre elbilar. Vi måste ju ändå se till att göra rätt saker, och det känns inte riktigt som att regeringen gör det. Det är märkligt att öka takten när det gäller att sätta upp fler laddstolpar samtidigt som man tar bort incitamenten för att köpa en ny elbil.

Men allting kan inte klaras med laddstolpar. Det finns fler saker som vi måste göra, och det är det jag tycker att jag saknar i resonemanget och i det svar som jag har fått. Vad är det vi behöver göra mer för att vi ska åstadkomma de minskade utsläppen?

Framför allt handlar det om att flytta gods från vägen till järnvägen och sjöfarten. Och vad händer då? Då har vi kapacitetsbrist på framför allt järnvägen, där vi saknar spår. Vad gör regeringen då? Då stoppar man utbyggnaden av nya spår för järnvägen. Politiken hänger inte riktigt ihop.

Klimatpolitiska rådets rapport kom häromveckan, och den säger tydligt att EU håller kursen och ökar tempot men att Sverige har tappat styrfart och till och med ökar utsläppen. Vi har en iskall elbilsmarknad, vi har brist på järnvägsspår för att kunna flytta gods och vi har brist på långsiktiga spelregler. Hur ska vi då kunna uppnå det transportpolitiska målet? Dessutom ska vi tydligen vänta på handling till hösten.

Vad säger statsrådet om de här dubbla signalerna? Vad ska branschen göra? Vad ska de investera i?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Det är många spännande frågor som ställs här.

Men det görs också ett väldigt tydligt påstående om att vi har en iskall elbilsmarknad. Jag undrar om det finns belägg för det påståendet. Vi har en iskall bilmarknad. Försäljningen av bilar har stannat av. Men har försäljningen av just elbilar stannat av? Det har såvitt jag vet inte framkommit några fakta som lägger någon grund för ett sådant resonemang. Det vore intressant att höra vilka siffror eller fakta som jag, trots ganska nogsam övervakning av området, inte har fått tillgång till.

Bilförsäljningen har stannat av. Det är en ganska naturlig utveckling att vi har en iskall bilmarknad givet det ekonomiska läge som Sverige är i. Men, herr ålderspresident, att specifikt elbilsmarknaden skulle vara iskall är ett påstående som åtminstone jag inte skulle kunna stå och göra i denna talarstol.

Regeringen bedriver inte vår omställning av transportsektorn på samma sätt som tidigare regering har gjort, och det anser jag är en fullt naturlig del av att vi har en annan regering än tidigare.

Den här regeringen väljer inte bara att bedriva en ambitiös klimat- och miljöpolitik, vilket jag är helt övertygad om att också den tidigare regeringen gjorde. Precis som ledamoten redogör för i sin interpellation är det här är en fråga där Sverige har åtagit sig att ställa om till en hållbar värld. Det är ett arbete som Sverige ska fortsätta att göra, och det tror jag att alla regeringar i det här landet väljer att ta ansvar för. Det är väldigt bra. Men vi gör det på olika sätt.

Här skiljer vi oss åt. Vi skiljer oss åt i bemärkelsen att den här regeringen i vår första statsbudget gör den tydliga analysen att det finns ett stort behov av investeringar i exempelvis infrastruktur för att vi ska kunna ställa om till el. Vi behöver satsa just på laddinfrastrukturen, och vi behöver göra det ordentligt.

Vi gör det genom att utöka Klimatklivet med 400 miljoner, genom att under andra utgiftsområden satsa över 1 miljard på laddinfrastruktur och genom att bygga ut laddinfrastrukturen för tunga transporter på depåer för destinationsladdning och längs vägarna i landet. Det är det vi ser ett tydligt behov av.

Det är därför regeringen utökar arbetet inom Klimatklivet. Det är därför regeringen har utökat satsningen på stöd för publika laddstationer för tunga fordon, för tankinfrastruktur och för vätgas till tunga transporter med totalt nästan 1,1 miljarder kronor för 2023 och beräknar att stoppa in ytterligare stora summor i detta.

Det är precis som ledamoten redogör för: Det finns ett behov av stora, dyrbara investeringar i vissa delar av det här. Men här vill ni alltså göra dessa stora, dyrbara investeringar genom att med skattebetalarnas pengar finansiera köp för de personer som har råd med en fabriksny elbil i ett läge där elbilarna inte kostar som de gjorde när man införde en sådan reform.

Detta vore olämpligt, och det är inte någonting som regeringen har hittat på helt själv utan något som bland annat tydligt redogörs för i Konjunkturläget. Det vore olämpligt, ineffektivt och dåligt att fortsätta med detta. Det är därför regeringen gör det ansvarsfulla att sluta med den politiken, som vi ser kostar miljarder och inte genererar minskade utsläpp

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gör regeringen i stället? Jo, ordentliga investeringar i laddinfrastruktur. Utöver detta blickar vi framåt och plockar i lugn och ro fram en klimathandlingsplan som i enlighet med Sveriges klimatlag ska redogöra för hur vi under mandatperioden avser att arbeta med att få vår transportflotta att ställa om så som den verkligen ska.

Herr ålderspresident och statsrådet! Det är många ord, men det sägs väldigt lite.

Jag skulle vilja påminna statsrådet om att vi fram till dess att hon tillträdde hade sänkta utsläpp. Nu har vi ökade utsläpp. Så där helt jättebra kan alltså inte den politik vara som regeringen har fört sedan den tillträdde, för då skulle vi inte ha ökade utsläpp inom transportsektorn eller ökade utsläpp över huvud taget - vilket vi har.

Jag skulle vilja säga så här: Vi har en gemensam utmaning oavsett vilket parti vi tillhör. Vi måste sänka utsläppen. Vi måste göra någonting åt att vår planet håller på att försvinna om vi inte gör någonting nu. Alla partier i Sveriges riksdag utom Sverigedemokraterna står bakom att vi ska göra någonting. Det är viktigt, och det förpliktar. Vi ska göra någonting oavsett vilket parti vi tillhör.

Många branscher inom transportsektorn står inför investeringsbeslut, på samma sätt som staten gör. Man ska investera i stora, tunga, nya och dyra maskiner eller lastbilar. Då måste man veta vad det är man ska investera i och åt vilket håll man ska gå. Då räcker det inte att bara säga att elektrifiering löser allting, utan vi måste ha med lite andra saker också.

S-regeringen satsade på incitament och visade åt vilket håll man ville gå. Jag skulle vilja fråga statsrådet: Är incitament en bra lösning framåt? I så fall - vilka incitament tänker sig statsrådet kan vara bra verktyg för att vi ska gå åt rätt håll och för att vi ska lyckas med att ställa om transportsektorn?

2030-sekreteriatet är noga med att säga att vi har en bred politisk majoritet som står bakom våra klimatmål och att vi har starka aktörer som ställer om. Så vad tänker regeringen göra?

Herr ålderspresident! Tack, ledamoten Svantorp, för en intressant interpellation som gjorde att vi återigen fick diskutera vikten av att vi ställer om vår transportsektor, ett arbete som alla partier är engagerade i - men på olika sätt.

Vi ser att Sverige leder det arbete med omställning som sker inom Europa. Det har vi gjort under lång tid, och det gör vi fortsatt - inte minst under ordförandeskapet, där Sverige efter många ansträngningar har sett till att vi nu har ett förslag på plats om förbud mot att bygga bilar med förbränningsmotor efter 2035. Vi ser hur Sverige driver på för omställningen till elektrifiering på många fronter, inte bara i EU genom att leda den omställning som hela Europa går igenom utan också nationellt.

Detta är ett arbete som vi fortsätter, inte genom att rulla på som vanligt med tidigare regeringars politik utan genom att göra en analys: Var finns behoven för att vår transportflotta faktiskt ska kunna ställa om? Hur kan vi se till att såväl våra tunga transporter som personbilarna går från fossilt till fossilfritt? Då är det genom en stor satsning på elektrifieringen och på att bygga ut den infrastruktur som krävs för en elektrifiering av vår transportflotta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är ett arbete som regeringen inte bara avser att göra utan gör. Vi har gjort stora satsningar i vår budget det här året, och fler satsningar kommer att komma.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.