tillsynen av eldistributionen

Herr talman! Gunnar Nordmark har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att tillsynen över eldistributionen i Sverige utövas på ett effektivt sätt. Gunnar Nordmark har också frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att ta fram krav och regler på elleverantörer som är avpassade för att säkerställa en elproduktion i det klimat och de väderförhållanden som råder i Sverige. Av Gunnar Nordmarks interpellation framgår att han ställer sina frågor mot bakgrund av det oväder som drabbade Sverige den 8 och 9 januari i år. Låt mig först konstatera att detta oväder var exceptionellt och att konsekvenserna och skadorna vida överstiger dem som följt av de oväder som normalt drabbar Sverige under höst- och vintertid. Jag vill också i detta sammanhang säga att jag givetvis starkt sympatiserar och lider med dem som ännu inte fått tillbaka sin el, trots att snart tre veckor har gått sedan ovädret drabbade Sverige. Innan jag närmare går in på de specifika frågeställningarna vill jag passa på att undanröja några, som jag tycker, missförstånd som finns i interpellationen. Det är helt riktigt att elmarknaden är avreglerad, men det gäller bara produktionen av och handeln med el. Nätverksamheten, det vill säga överföringen av el, bedrivs fortfarande under monopol, och denna verksamhet står under statlig tillsyn. Denna tillsyn utövas av Statens energimyndighet och innefattar såväl det grundläggande kravet att överföringen av el ska vara av god kvalitet som tariffnivåer med mera. Ansvaret för tillsynen av nätföretagen, inklusive överföringen av el, ligger enbart hos Energimyndigheten, med undantag av rena elsäkerhetsfrågor. Svenska kraftnät är i detta avseende att jämställa med vilket nätföretag som helst och står under Energimyndighetens tillsyn på samma sätt och enligt samma regelverk som alla andra nätföretag. När det sedan gäller att säkerställa att tillsynen av eldistributionen utövas effektivt har regeringen nyligen genomfört sådana åtgärder. Energimyndighetens tillsynsverksamhet har sedan årsskiftet tillförts 25 miljoner kronor årligen som direkt ska användas för att ytterligare effektivisera tillsynen. Tillsynsverksamheten i Energimyndigheten har också sedan årsskiftet stärkts och tydliggjorts genom att Energimarknadsinspektionen, som är den enhet som har ansvaret för tillsynen över nätföretagen, har givits en mera självständig ställning inom Energimyndigheten. Chefen för Energimarknadsinspektionen ska bland annat besluta i alla ärenden som rör tillsyn över nätföretagen och får inte delta i Energimyndighetens övriga verksamhet. Med detta är jag övertygad om att Energimyndigheten nu har alla nödvändiga förutsättningar för att utöva en effektiv tillsyn över nätföretagen. Min ambition är självklart att vi ska ha en mycket säker elförsörjning i Sverige. Regeringen har också under de senare åren lagt stor vikt vid denna fråga. Det kraftiga oväder som drog in över Sverige tidigare i år visar att situationen är så allvarlig att det nu är dags att ta till lagstiftning för att säkra eldistributionen i Sverige. Jag avser därför att vidta följande åtgärder. Statens energimyndighet kommer att få i uppdrag att snabbt utreda och lämna förslag till de ändringar som krävs i ellagen för att säkra eldistributionen. Syftet är att staten ska ställa tydliga krav på driftsäkerhet genom sådana funktionskrav på eldistributörerna som säkerställer elförsörjningen med driftsäkra nät. I Energimyndighetens uppdrag kommer också att ingå att ta fram underlag till en ny ersättningsmodell för de konsumenter och näringsidkare som drabbas av elavbrott. Det ska bli möjligt att få högre och snabbare ersättning vid strömavbrott. Det är till exempel rimligt att ersättning ska utgå efter 12 timmar i stället för, som fallet är nu, efter 24 timmar. Ersättningsnivåerna ska också vara på en sådan nivå att de starkt driver på elnätsbolagens arbete med att skapa driftsäkra elnät. Energimyndigheten ska också se över möjligheterna till och formulera förslag till ytterligare skärpning i reglerna för tvångsförvaltning av elnät respektive återkallande av koncession för de nätföretag som inte har en hög driftsäkerhet. Dessutom ska nätföretagen åläggas en skyldighet att rapportera långa och omfattande avbrott till Energimyndigheten. De ska också åläggas att göra systematiska risk- och sårbarhetsanalyser av sitt elnät. Analyserna ska omfatta de omständigheter som kan förorsaka störningar i överföringen av el och konsekvenser av sådana störningar. Jag avser att lämna ett förslag till riksdagen med de nämnda åtgärderna i höst. Jag avser också att initiera ett arbete inom Regeringskansliet för att se över möjligheterna för lantbrukare och näringsidkare att införskaffa reservelverk. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete mellan berörda departement för att få en helhetsbild av hur alla berörda aktörer agerat och vilka förbättringar som kan genomföras för att arbetet ska kunna bli effektivare om liknande händelser inträffar i framtiden. Utöver detta vill jag peka på följande åtgärder som har vidtagits. I den proposition om genomförande av EG:s direktiv om gemensamma regler för den inre marknaden för el och naturgas, vissa fjärrvärmefrågor med mera, som regeringen inom kort avser att överlämna till riksdagen kommer bland annat nätägarnas ansvar för att det egna nätet är säkert, tillförlitligt och effektivt att tydliggöras. Inom EU förhandlar vi för närvarande om ett nytt elförsörjningsdirektiv som syftar till att säkerställa att EU:s medlemsstater har en säker elförsörjning. Sverige har varit mycket aktivt i detta arbete, och vi har också fått stort gehör för våra synpunkter. Till sist har regeringen under de senaste åren haft en kontinuerlig dialog med branschen om elavbrott. I de diskussionerna har jag framfört att regeringen inte är främmande för att ändra lagstiftningen om situationen inte förbättras. Jag har också träffat branschen den 24 januari i år, då vi bland annat diskuterade hur företagen själva ser på sitt arbete med att bygga upp elnäten samt vilka erfarenheter företagen fått och vilka slutsatser de själva har dragit av avbrottet.

Herr talman! Jag ber att få tacka för svaret. Det som är missförstånd tror jag delvis inte är missförstånd, därför att Svenska Kraftnät är inte enbart en nätägare utan Svenska Kraftnät har också uppgifter i samband med kriser där man måste ställa krav på elförsörjningen. Det är här, och det har det ju pekats på tidigare, som det kan finnas svårigheter. Även om det inte är en formell tillsynsuppgift kan det finnas saker som har hamnat mellan stolarna. Det som hände i södra Sverige den 8-9 januari var just en sådan kris där Svenska Kraftnät tog det här ansvaret. Men har man myndigheter som dels Energimyndigheten, dels Svenska Kraftnät, vars uppgifter i mycket specifika situationer delvis går ihop och där dessutom den ena är en aktör och själv sköter nät, kan det finnas risk för att det begås misstag och att tillsynen inte utövas på det sätt som kanske borde göras. Det var det jag ville lyfta fram lite här. Jag ser gärna att ministern tar upp detta. Är det så att man ska se över Svenska Kraftnäts uppdrag och kanske renodla det mer än man har gjort? Jag tycker också att det är bra att det nu tas initiativ till att se till att vi får en mer säker försörjning av el. Det är inte första gången som vi har strömavbrott i det här landet, och det är inte första gången som vi har långa och omfattande strömavbrott. I många delar av vårt land är vi medvetna om att med jämna mellanrum under höst, vinter och vår kommer strömavbrotten. Framför allt för människor som bor på landsbygd har detta visat sig vara förödande. Man är strömlös inte i några timmar utan i dagar eller som nu senast förmodligen mer än sex veckor för dem som kommer att få ström allra senast. Det här har inte varit acceptabelt. Det är också så att man från regeringens sida ett antal gånger har sagt att man skulle vidta åtgärder. Nu verkar det som om dessa åtgärder kommer. Det tycker jag är bra. Jag skulle vilja ställa ännu en fråga till ministern som jag inte har tagit upp i interpellationen men som har blivit aktuell nu. Det gäller ersättningar till dem som nu har drabbats. Har detta på något sätt tagits upp i samtalen med nätbolagen, och hur har man i så fall tänkt där? De strömavbrott som har varit nu har på ett helt annat sätt än tidigare förorsakat enskilda personer och företag kostnader som är långt över vad vi tidigare har varit vana vid. Dessutom är det skador på ett sätt som vi inte heller tidigare har kunnat se. Jag undrar om det finns något samtal med nätbolagen om hur man ska kompensera detta.

Herr talman! Jag är helt överens med Gunnar Nordmark om att effekterna av den här stormen, även om den var exceptionell och väldigt omfattande, inte är acceptabla. Det är icke acceptabelt att så många tusentals kunder som det handlar om nu står utan el och därmed också utan fast telefon. Vi är många som behöver dra många slutsatser och lärdomar av detta. Det är absolut sant. Det har hänt en massa i regeringens arbete redan innan detta, med skärpta punkter på många områden, som jag redogjorde för i interpellationssvaret, men utifrån det som skett har regeringen bedömt att vi också måste gå vidare. Det agerandet noterar jag att det finns tillfredsställelse över också från Gunnar Nordmarks sida. Självfallet ska vi också när vi tittar på erfarenheterna vara väldigt observanta när det gäller tillsynen och om det finns slutsatser att dra där. Det är en viktig del i eftervärderingen av hur alla bolagen och lagstiftningen har fungerat och också hur myndigheterna har agerat. Men jag vill också säga att Svenska Kraftnät ställde sina resurser till förfogande på ett sätt som jag har hört att elbolagen har uttryckt stor tillfredställelse över liksom över det samarbete som man har haft med Svenska Kraftnät. När det gäller ersättningarna kan vi notera att det finns olika ersättningar i dag. Det är en av bakgrunderna till att en av lagförändringarna som jag vill göra är att det måste vara lika ersättningar för alla. Därför måste det in i lagen. De två områden vi har tittat på och kommer att återkomma till har varit när ersättningen ska börja gälla - i dag är det 24 timmar i den frivilliga överenskommelsen, och vi har diskuterat om 12 timmar är en mer rimlig tidpunkt - och slutpunkten på ersättningarna, som i dag i de flesta fall är ungefär tre dygn. Nu handlar det om avbrott som är oändligt mycket längre. När det gäller de ersättningar som nu kommer att betalas ut är det lite olika besked från de olika bolagen. Det har också skett en del förändringar i bolagens löften till kunderna vartefter tiden har gått. Vi får väl se vad slutintrycket kommer att vara, vad bolagen kommer att göra. Men för min del har det bara förstärkt min syn på att det är viktigt att konsumentskyddet blir starkare, att det blir mer lika och att det därför måste föras in i lagstiftningen.

Herr talman! Jag har inga synpunkter på hur Svenska Kraftnät har agerat i just denna situation. Det är mer om man ska dra några slutsatser av det uppdrag som Svenska Kraftnät har, inte enbart som nätföretag utan när det gäller att vara en myndighet som tar ett ansvar vid kriser där det krävs att man har en säker eldistribution. Jag undrar om det finns några slutsatser nu om att man skulle ha en mer renodlad myndighet som enbart sköter det och att Svenska Kraftnät är ett nätföretag och ingenting annat. Kan det ha varit något i att man har denna lite dubbla roll som har inneburit att man kanske inte sett saker och ting på ett sådant sätt som man borde ha gjort? När det gäller ersättningarna tycker jag att det är viktigt att konstatera att de frivilliga ersättningar som finns i dag, som bolagen normalt sett tar på sig att betala ut, över huvud taget inte står i proportion till den skada och de kostnader som enskilda och framför allt mindre företag, som kanske inte har samma försäkringsskydd och liknande som de större, har haft. De bär så att säga inte de kostnader man har haft. Det tror jag också är viktigt, dels därför att ett högre skadestånd är ett incitament för nätbolagen att se till att man får säker el, dels därför att skadestånd eller ersättningar i betydligt större utsträckning speglar de faktiska förluster som enskilda människor har gjort. I många fall handlar det om flera tiotusentals kronor. Än en gång tycker jag att det kanske är bra om man kan få besked om vilka ersättningar som nätbolagen i dag kan tänka sig att betala ut för elavbrott som har varat orimligt lång tid och gett orimliga ekonomiska konsekvenser för många enskilda.

Herr talman! Först vill jag bara upprepa hur jag svarade i förra inlägget. Gunnar Nordmark frågar om det finns anledning att göra förändringar i myndighetstillsynen. I dag har jag inga sådana planer. Men vi är många som gemensamt måste utvärdera vad som har skett och dra lärdomar av det. De tankarna får man i så fall återkomma till när vi ser hela bilden. Fortfarande är många mitt uppe i arbetet med att någorlunda återställa eldistributionen. Det kommer att behöva ske mycket större ingrepp i ledningsnäten under ganska lång tid för att göra dem så driftsäkra som framför allt den nya lagstiftningen kommer att kräva. Men självklart ska också myndigheternas sätt att jobba utvärderas. Vi får se vilka erfarenheter vi kan få av det. Gunnar Nordmark frågade mig igen om jag kunde berätta hurdana ersättningarna från bolagen kommer att bli. Den bilden har inte jag. Jag tror inte heller att bolagen har den. Beskeden har förändrats med tiden. Min erfarenhet hittills har väl varit att i början tog inte alla bolag det ramaskri som har varit riktigt på allvar. I dag gör man det. Man har därmed efterhand förändrat sin syn på hur ersättningar och skadestånd ska se ut. Därför tror jag inte att man kan ha hela bilden i dag. Jag har den i alla fall inte. Sedan till det Gunnar Nordmark uttryckte om huruvida ersättningarna i framtiden i större grad måste präglas av de förluster som många kunder har upplevt. Jag vill gärna betona det jag sade i svaret. Ersättningsnivåerna ska vara på en sådan nivå att de starkt driver på elnätbolagens arbete med att skapa driftsäkra nät. Detta synsätt tror jag att Gunnar Nordmark och jag delar. Det måste alltid vara rimligare och bättre för företagen att gå in och skapa så leveranssäkra nät som möjligt. Där måste också ersättningsnivåer, eventuella vitesbelopp och risken för att eventuellt tappa koncessionen driva hela marknaden i den riktningen. Det ska vara utgångspunkten för den nya lagstiftningen.

Herr talman! Jag vill bara tacka för svaret och hoppas att denna interpellationsdebatt och att de åtgärder som regeringen avser att vidta leder till att bolagen har en mer rimlig inställning, både i den akuta situation som nu har uppstått och i framtiden när det gäller att skapa en säkrare elförsörjning.