Textilinsamling av företag

Herr talman! Kristina Yngwe har frågat mig vilka åtgärder regeringen kommer att vidta för att förtydliga regelverket så att frivillig insamling kan fortsätta.

Jag anser att det finns stor potential att förbättra hanteringen av textilavfall. I dag slängs stora mängder textilier i soporna och går till förbränning. Det är inte ett effektivt sätt att hantera en värdefull resurs. Frågan om hanteringen av textilier är viktig, och det finns ett behov av att förbättra insamlingen av textilier.

Jag välkomnar det engagemang som finns hos företagen när det gäller att öka återanvändningen. Det är angeläget att ta till vara detta engagemang och de system som har byggts upp på frivillig väg. Samtidigt är det viktigt att klargöra hur systemet för avfallshantering i stort ska se ut framöver. Det finns många aspekter att ta hänsyn till i insamlingen, och det är viktigt att vi hittar en långsiktigt hållbar lösning. För närvarande pågår ett analysarbete inom Regeringskansliet inför ett ställningstagande till hur den fortsatta processen ska se ut.

Kristina Yngwe har också frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att förbättra insamling och återvinning av textil för mindre miljöpåverkan, fler företag och fler jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns flera exempel på initiativ på olika nivåer. Regeringen har exempelvis tillsatt en särskild utredare som ska analysera och föreslå styrmedel för att generellt främja återanvändning av produkter och därmed förebygga uppkomsten av avfall. Det övergripande målet är att nå en mer resurseffektiv och cirkulär samhällsekonomi. Styrmedel ska ge incitament till både producenter och konsumenter i syfte att främja exempelvis handel med begagnade produkter samt reparationer och uppgradering av produkter. Detta uppdrag ska redovisas i februari 2017. Det pågår också omfattande forsknings- och innovationssatsningar, exempelvis genom stöd från Vinnova.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! För den som inte är helt insatt i den här problematiken tänkte jag ge en bakgrund till varför vi står här i dag.

De senaste 30 åren har svenskarnas konsumtion nästan fördubblats. Vi konsumerar betydligt mer kläder i dag än vi gjorde förr. Oftast går det åt väldigt mycket resurser - det går åt mark, vatten och kemikalier. Om det här inte används på ett bra sätt är det ett stort resursslöseri.

I Sverige köper vi ungefär 13 kilo textilier per person och år, och 8 kilo av dem slänger vi rakt i soptunnan. Av dessa 8 kilon är 60 procent hela och rena och skulle kunna återanvändas som bra kläder.

Inom avfallshierarkin finns det ett antal steg som klädesplagg ska gå igenom, eller som bör beaktas när det gäller klädesplagg.

Steg ett är att förebygga. Det innebär att vi ska låna eller hyra kläder i stället för att köpa nytt.

Det andra steget är att återanvända, vilket innebär att vi går till en secondhandaffär och handlar ett klädesplagg som är nytt för oss men inte nyproducerat.

Det tredje steget är materialåtervinning. Det innebär att man kan återanvända textilier som inte går att använda som klädesplagg. De kanske är smutsiga eller söndriga, men man kan använda dem till isolering eller stoppning i möbler. Man kan också riva sönder fibrerna och återanvända dem i nya kläder. Det är här vi i dag har ett problem. Vi har inget fungerande system för att återvinna insamlad textil. Därför är det en väldigt liten del av den textil som används i Sverige som faktiskt återanvänds och kommer in i systemet igen.

Det fjärde steget är att energiåtervinna, det vill säga bränna. Det är där som det mesta av textilierna hamnar i dag.

Det sista steget är att deponera.

Som sagt finns det i dag inget fungerande system för steg tre, för materialåtervinning. Det innebär att 8 kilo textilier per person och år bara försvinner, bränns upp och är en totalt förlorad resurs. Med tanke på att vi måste ställa om vårt samhälle från ett linjärt samhälle där vi konsumerar och sedan kastar till ett kretsloppssamhälle där vi cirkulerar material är detta såklart ett jättestort problem.

Det här har också många företag uppmärksammat, och för att ta sitt ansvar i en cirkulär ekonomi är det många företag som har startat egna insamlingar. Kunden kan ta med sig en påse textilier till Lindex, H&M eller något annat företag när man ändå är på stan och lämna in gamla kläder, gardiner, dukar etcetera. En del kläder är hela och rena och kan lämnas till en secondhandaffär för att återanvändas. Andra textilier är smutsiga eller söndriga, och det är där problemet uppstår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det har alltså visat sig att dessa företags insamling av textilier som lämpar sig för materialåtervinning eller energiåtervinning i praktiken är olaglig. Eftersom detta avfall egentligen tillhör kommunen bryter företagens frivilliga producentansvar mot rådande regelverk. Det är i princip olagligt.

Det är såklart absurt att det finns ett regelverk som stoppar företag som verkligen vill göra något gott för miljön och ta ansvar för det man släpper ut på marknaden och som stoppar utvecklingen av ett fungerade kretslopp för textilier.

Ministern säger i sitt svar: "För närvarande pågår ett analysarbete inom Regeringskansliet inför ett ställningstagande till hur den fortsatta processen ska se ut." Jag tror faktiskt inte att man kan bli mycket luddigare än så i ett svar. Det pågår alltså en process för att ta ställning till hur en fortsatt process ska se ut.

Anser ministern att det är rimligt med den ordning som finns i dag - att frivillig insamling av vissa textilier för återvinning faktiskt är olaglig? Vad tänker regeringen de facto göra för att förändra detta?

Herr talman! Jag kanske ska bli tydligare. Nej, jag tycker inte att det är rimligt som det är i dag.

När man tittar på hur miljöarbetet och arbetet för ett resurseffektivare samhälle pågår och dras framåt ser man en spännande dynamik. Ibland är det vi lagstiftare som sätter ned foten och driver fram innovation och nyheter i ett arbete. Ibland är det näringslivet och konsumenterna i samverkan som går före. Då får vi komma efter och rätta till regelverken.

Det här är ett fall av det senare. Vi behöver rätta till regelverket här, eller skapa ett regelverk för det som nu händer. Problemet är att det för närvarande inte är reglerat. Man har bara börjat göra så som näringslivet gör när man är duktig på sitt innovationsarbete. Vi behöver skapa ett regelverk som möjliggör detta, styra upp och sätta det i ett relevant sammanhang - inklusive de eventuella risker som finns - så att det blir ordning och reda.

Det här arbetet sker på flera nivåer. Det är där det börjar bli lite vagt.

Det finns ett arbete på europeisk nivå som är viktigt och där vi från regeringens sida är mycket aktiva. Det pågår EU-förhandlingar om avfallslagstiftningen. Där verkar vi för att på EU-nivå komma överens om ökad återanvändning och återvinning av textilier, exempelvis genom krav på utsortering.

Vi har också ett samarbete på nordisk nivå för mer hållbar hantering av textilier. Vid det nordiska ministermötet den 2 november enades vi nordiska miljöministrar om att gå vidare med ett gemensamt inspel till Europeiska kommissionen rörande det sjunde miljöhandlingsprogrammet. Vi skickade i dag ett brev om detta, där jag med stöd från mina nordiska kollegor uppmanar EU-kommissionen att ta upp textilierna i arbetet med miljöhandlingsprogrammet på europeisk nivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns också ett analysarbete på svensk nivå som är baserat på det uppdrag som vi har gett till Naturvårdsverket. Det är därifrån vi fått uppgiften att det som nu sker med textilierna är oreglerat,. Det har nyligen inkommit till Regeringskansliet. Utgångspunkten är att säkerställa möjliga miljö- och hälsovinster för samhället i stort på ett så resurseffektivt sätt som möjligt.

Det här behöver sättas i ett riktigt stort sammanhang: frågan om hur vi hanterar avfall och ökar återvinningen i Sverige i stort. Jag har tidigare lovat här i kammaren att verka för en bred politisk överenskommelse, och det löftet avser jag att hålla. Jag tror och hoppas att ledamoten kan vara överens med mig om att vi ska ha god ordning i det, att jag inte ska göra det via en interpellationsdebatt.

Jag hoppas att vi kan föra samtal med branschen men också över blockgränserna för att hitta en bred och gemensam lösning där textilier ingår.

Herr talman! Tack så mycket, ministern! Det är såklart välkommet att det tas initiativ för att vi ska ha breda samtal; detta är ju inte någon nyuppkommen fråga.

Från Centerpartiet har vi sett att producentansvar är en lösning för att faktiskt kunna komma framåt. Det är ju egentligen en form av frivilligt producentansvar som företagen just nu ägnar sig åt: Man tar ansvar för att man sätter ut produkter på marknaden och samlar också in dem. I förlängningen kan man hitta innovativa system för materialåtervinning.

När vi satt i alliansregeringen tillsatte vi denna utredning och gav Naturvårdsverket i uppgift att dels utreda förutsättningarna för ökad insamling, dels titta specifikt på hur ett producentansvar för textilier skulle kunna se ut.

Detta har nu redovisats; tyvärr blev det försenat, men bättre sent än aldrig! Många upplever dock att det står och stampar. Att den insamling som just nu pågår är olaglig var känt redan innan rapporten skrevs, så det har under ganska lång tid funnits ett behov av att göra något. Det var också anledningen till att vi tillsatte utredningen.

Vi tror att det finns stor potential att förbättra hanteringen av textilier genom att införa ett producentansvar även på det området. Det skulle förbättra insamlingen och återvinningen och därmed minska miljöpåverkan. Får man det fulla ansvaret för insamlingen och återvinningen tror jag att det skapas incitament och förutsättningar för nya tjänster och lösningar för bättre service, teknikutveckling och innovation. Det är också något som kan skapa jobb.

Vi ser också att det just nu i Modesverige uppstår jättemånga olika intressanta lösningar. När jag har varit ute och träffat textilföretag har jag förstått att man verkligen upplever detta som ett hinder: att man inte får ha ansvaret för de produkter man släpper ut. Därför är det verkligen viktigt att hitta en lösning.

Jag är väldigt glad över att ministern gav ett lite mer uttömmande svar när det gäller vad man gör utöver regelverket. I ministerns ursprungliga svar hänvisar hon till den utredning om cirkulär ekonomi som just nu pågår och som ska bli jättespännande att läsa när den presenteras i februari. Där står inte uttryckligen något om textilier, så vi kanske inte får läsa så mycket om det. Men det var bra att höra att det pågår annat, och det skulle vara önskvärt att man sedan i nästa steg tittade vidare specifikt på cirkulär ekonomi för textilier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utredningen ska bland annat kartlägga vilka hinder som finns i lagstiftning och andra regelverk, men när det gäller textilier är det ganska tydligt vilka hindren är. Naturvårdsverkets rapport har identifierat ett, nämligen att vi inte har ett fungerande system för insamling av textilier. För Centerpartiet är det därför väldigt tydligt att ett producentansvar som grund, som man sedan bygger vidare på, skulle vara en lösning.

Vi ser också att regeringen inte har skickat ut Naturvårdsverkets rapport på remiss. Jag skulle vilja fråga om det finns någon plan på att den ska skickas ut eller någon anledning till att så inte har skett.

Herr talman! Precis som ledamoten redogör för fick Naturvårdsverket i augusti 2014 i uppdrag att utveckla förslag om hantering av textilier. Jag hoppas att ledamoten håller med mig om att det var naturligt att vi från regeringens sida inväntade svar från Naturvårdsverket. Det har vi nu fått, och vi analyserar det.

Där identifieras ett hinder men också ett antal åtgärder som Naturvårdsverket kan och kommer att vidta för egen del, utan att vänta på svar från oss. Man har bland annat för avsikt att tillsammans med Kemikalieinspektionen hålla branschdialoger med textilbranschen. De planeras starta under nästa år och pågå i tre år.

Man föreslår också andra uppdrag till andra myndigheter, och det tittar vi också på. Ett sådant förslag är att ge både Konsumentverket och Tillväxtverket särskilda uppgifter för att verka för ett hållbarhetsarbete på textilområdet och för ökad återanvändning och återvinning.

Detta visar vilket brett grepp vi från regeringens och olika myndigheters sida behöver ta för att verka för det vi är överens om: att värdet i de textilier vi har kan användas på ett mycket bättre sätt - genom återbruk och uppgradering vid design men också genom återanvändning av fibrer. Vi behöver hantera detta med ett brett grepp men också följa, uppmuntra och ta till vara kraften och initiativen från de privata sidorna. Vi får ibland konstatera att de hinner före oss.

Det pågår också mycket aktivitet på den kommunala sidan. Flera kommuner har tagit initiativ till att samla in textilier - i de fall som jag känner till i samverkan med olika typer av privata aktörer, både de som samlar in och säljer reella kläder och andra aktörer inom branschen. Det är en bred bransch.

Vi är helt överens om att det finns en potential här och att vi behöver styra upp regelverket. Men det är inte en åtgärd som behövs, utan vi behöver arbeta tämligen brett. Vi ska sätta det i ett sammanhang med förbättrad insamling och återanvändning i stort. För detta är jag helt övertygad om att vi behöver en bred överenskommelse. Jag kommer att ta ett sådant initiativ, och jag hoppas att vi kommer att kunna sätta oss ned i sådana samtal i ordnad form.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Det är bra att höra att regeringen också känner engagemang för denna fråga.

Under klimattoppmötet i Marrakech, där vi båda var, deltog jag i ett seminarium som handlade just om textilier och den potential som finns för Sverige i denna fråga. Vi skulle kunna ta en oerhört stark global ledarroll när det gäller hållbar konsumtion av textilier. Vi har världsledande företag som Ikea och H&M, som finns globalt och är väldigt stora aktörer. Vi har designer med mycket högt anseende, till exempel Filippa K, som redan arbetar hållbart och med hållbara textilier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har redan en framskjuten position i det globala miljö- och klimatarbetet. Vi har god tillgång till de råvaror som man skulle kunna använda för att byta ut tyger som polyester, som baseras på olja, till lyocell, som jag har på mig, som bygger på träråvara.

Det finns alltså en otrolig potential för Sverige, men jag upplever samtidigt att mycket står på paus nu eftersom denna fråga inte riktigt är löst. Därför är det positivt om det tas initiativ, och från Centerpartiets och Alliansens sida är vi såklart villiga att diskutera frågan. Vi har arbetat med den under alliansregeringens tid och ser att den måste lösas för att Sverige ska kunna ta en ledande roll på en global marknad för hållbara textilier.

Jag tackar ministern för svaret och ser fram emot fortsatta diskussioner!

Herr talman! Det är fantastiskt roligt, men lite stressigt, att jobba med denna typ av frågor. Vi har ju nämligen, som ledamoten upprepar, näringar som verkligen arbetar på i ett snabbt tempo i design- och produktionsledet och textilindustrin men också i försäljnings- och återbruksledet. Så det gäller att hänga med, men det gäller samtidigt självklart att göra rätt och titta på detta som en helhet.

Utöver det jag har nämnt här arbetar vi också inom nyindustrialiseringsstrategin och tittar på vilka affärsmodeller som blir aktuella för den nya cirkulära ekonomin. Där är Vinnova aktiv bland annat i ett projekt som heter Smart Textiles.

Det är alltså en stor rörelse som pågår, och i den kommer vi troligtvis att få se tekniksprång. Det är inte helt självklart vilken politik och vilket regelverk som ska vara på plats för att uppmuntra detta och landa det på rätt sätt så att det blir hållbart, resurseffektivt och säkert i alla delar. Men vi ska nog kunna hitta fram.

Grunden är självklart att vi har engagerade politiker, som är beredda att stödja och ta hand om det engagemang som finns på den privata sidan. Jag är väldigt optimistisk om att vi ska kunna hitta en lösning med bred förankring här i riksdagen.

Överläggningen var härmed avslutad.