Sysselsättningseffekter av regeringens vårproposition

Interpellationsdebatt 10 maj 2016

Protokoll från debatten

Anföranden: 12

Anf. 38 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Helena Bouveng har frågat mig hur jag bedömer att sänkt moms på reparationer kan vara billigare än RUT-avdraget. Helena Bouveng har också frågat mig i vilken utsträckning jag bedömer att sänkt moms på reparationer bidrar till regeringens vallöfte om att Sverige ska ha Europas lägsta arbetslöshet år 2020. Niklas Wykman har frågat mig hur jag ser på inriktningen för regeringens budgetsamarbete, där målsättningar om återanvändande tillåts tränga undan reformer med positiva sysselsättningseffekter.

Regeringen har fler mål för sin politik, varav ett är lägst arbetslöshet i EU 2020 och ett annat är en bättre miljö. Att regeringen har fler mål för sin politik avspeglas även i den förda politiken. Den sänkta momsen på mindre reparationer syftar främst till att öka incitamenten att laga eller ändra redan tillverkade varor i stället för att köpa nya.

Att reparera och återanvända varor bedöms leda till en förbättrad resurshushållning och till att miljöbelastningen från produktionen av nya varor minskar. Därtill bedöms förslaget även kunna leda till en viss ökning av den varaktiga sysselsättningen och bidra till en lägre arbetslöshet i ekonomin som helhet.

Vad gäller Konjunkturinstitutets bedömningar av RUT-avdraget uttryckte de i remissvaret till förändringarna av RUT-avdraget att de delade regeringens bedömning att förändringarna endast skulle få små negativa effekter på sysselsättningen på längre sikt. Dessutom bedömde Konjunkturinstitutet att förändringarna skulle få begränsade effekter på efterfrågan av RUT-tjänster.


Anf. 39 Helena Bouveng (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Finansministern säger i sitt svar att den rödgröna regeringen har fler mål för sin politik, varav ett är lägst arbetslöshet i EU 2020 och ett annat en bättre miljö. Inga dåliga mål alls, fru talman, men det räcker inte bara med att sätta upp mål. De måste uppfyllas också, annars blir det bara vackra ord eller brustna vallöften.

Beträffande EU:s lägsta arbetslöshet, vilket var prio ett för den socialdemokratiska regeringen, undrar jag hur stor del av Sveriges befolkning som tror på det löftet med den politik som nu bedrivs. Trots att Sverige nu är på väg in i en högkonjunktur vänder sysselsättningen ned 2017, och jämviktsarbetslösheten stiger. Att Sverige behöver reformer som leder till att fler får jobb, inte färre, är hyfsat påtagligt.

Det är inte bara stora delar av Sveriges befolkning som oroas. Också Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet bedömer att regeringens åtgärder i stället förstärker problemen. Uteblivna reformer för att stärka sysselsättningen och minska utanförskapet ersätts med reformer som både fördyrar och försvårar för nya jobb att växa fram, reformer som gör det allt mindre lönsamt att gå från bidragsberoende till ett jobb.

Fru talman! I den framlagda vårpropositionen finner vi den förhandlade delen med oss allianspartier beträffande utökat antal tjänster som omfattas av möjlighet till RUT-avdrag, bland annat flyttjänster, enklare ittjänster och enklare trädgårdstjänster. Det tycker vi naturligtvis är jättebra. Det kan öppna upp för att människor med olika bakgrunder får en chans att få sitt första jobb och att fler kategorier av människor som stått utanför arbetsmarknaden får en fot in igen.

Samtidigt har den rödgröna regeringen halverat taket för RUT-avdraget, vilket förhindrar att fler människor får ett första jobb att gå till. Finansministern hänvisar själv i sitt svar till Konjunkturinstitutets bedömning att halveringen av RUT-avdraget endast skulle få små negativa effekter på sysselsättningen på längre sikt. Borde inte svaret på de förslag som regeringen lägger fram i stället vara en bedömning från Konjunkturinstitutet att det leder till stora positiva effekter på sysselsättningen?

Är små negativa effekter på sysselsättningen något finansministern är nöjd med? Är det vägen fram till Europas lägsta arbetslöshet 2020, när det enligt bland annat Svenskt Näringsliv behövs 460 000 nya jobb till 2020 om målet ska uppnås?


Anf. 40 Niklas Wykman (M)

Fru talman! Skattesystemet ska hanteras med stor varsamhet, med stor aktsamhet och med stor försiktighet. Det ska vara enkelt att använda och ge god effekt.

Vi har sett hur Magdalena Andersson i sina tidigare uppdrag för socialdemokratiska regeringar agerat gravt vårdslöst, vilket har fått mycket stora negativa konsekvenser. Det var det som gjordes 2003 med näringsbetingade andelar som ledde till stor skatteflykt från Sverige och stort skatteundandragande. Det var det som gjordes med 3:12-regelverket 2005/06, som enligt ESO och andra utvärderare ledde till stor inkomstomvandling. Det var ingenting med positiva sysselsättningseffekter. Däremot borrade finansministern med en slagborr in i skattesystemet och skatteintäkterna och dränerade skattesystemet på legitimitet, trovärdighet och intäkter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är därför så oroväckande att Magdalena Andersson plockar upp trenden av att inte sköta skattesystemet på ett ansvarsfullt sätt. Man använder skattesystemet som en lekstuga för Miljöpartiet i stället för den centrala intäktskälla det är för att finansiera våra välfärdstjänster. Skattesystemet används för att göra avdrag påkomna troligtvis vid något partistyrelsemöte i en inrökt Södermalmslokal för reparationer. Finansministern står själv och berättar att skatteavdraget förvisso är krångligt, dyrt och inte leder till några jobb, men det gör det möjligtvis enklare att reparera vissa elektronikvaror. De flesta experter hävdar att det inte utgör någon miljövinst över huvud taget utan i stället leder till försämrade förutsättningar för miljön eftersom gamla maskiner innehåller mer gifter och dessutom har en högre energiåtgång.

Herr talman! Det är då man blir orolig för hur finansministern sköter skattesystemet, hur hon tar ansvar för att de åtgärder hon presenterar är effektiva, ger så många jobb som möjligt, har så god miljöeffekt som möjligt och inte bara ska användas för att stimulera regeringens samarbetspartier eller Socialdemokraternas samarbetspartier i regeringen.

Herr talman! Är det rimligt att finansministern låter Miljöpartiet ta sig in i kärnan av svensk statsförvaltning på detta sätt? Miljöpartiet manipulerar med skattesystemet på ett sätt som inte har positiva sysselsättningseffekter, som av mycket att döma har otydliga miljöeffekter vilka leder till ökat krångel, ökad arbetsbelastning för skattemyndigheter och inte ger några jobb. Är det så socialdemokrater runt om i landet vill att skattesystemet används?

Ska inte skattesystemet användas för att säkra intäkter till det gemensamma, för att uppmuntra till jobb, företagande, tillväxt och investeringar? Är det rimligt att ett så litet parti som Miljöpartiet med så mycket tveksamheter kring sig får ta sig in i kärnan av svensk statsförvaltning och använda skattesystemet till att uppnå sitt eget partis stora önskemål men som inte har några positiva samhällsekonomiska effekter?

Herr talman! Borde inte en finansminister sätta ned foten och säga att skattesystemet ska användas för att säkra intäkter till välfärden? Vidare ska systemet utformas på ett sådant sätt att det blir så hög tillväxt som möjligt i Sverige och så många jobb som möjligt i Sverige. Nu har vi i stället en finansminister som har släppt fram ett förslag som hon själv säger inte har några positiva jobbeffekter.

Finansministern säger att regeringen har många olika mål för sin politik. Det är ett enkelt sätt att uttrycka att lite vad som helst kan hända eftersom det ändå är i linje med regeringens politik. Hur många mål som finns vet vi inte riktigt eftersom det inte är redovisat på ett transparent sätt. Vad regeringen tror om reformerna döljer regeringen också för allmänheten att ta del av genom att inte ge någon redovisning.

Herr talman! Är detta ett bra sätt att sköta det svenska skattesystemet på?


Anf. 41 Finansminister Magdalena Andersson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det är ett extremt högt tonläge från Niklas Wykman i vanlig ordning. Han säger att renovering av maskiner är att manipulera skattesystemet. Jag antar att det är ROT-avdrag för reparation av vitvaror som ska vara att manipulera skattesystemet. Mindre reparationer av kläder, textilier och skor ska också vara att manipulera skattesystemet.

På vilket sätt, Niklas Wykman, är det att manipulera skattesystemet att få avdrag för att renovera ett kylskåp? Alliansregeringen införde ROT-avdrag för reparera ett tak, måla om en vägg eller reparera ett golv. Varför är inte det att manipulera skattesystemet när det ena är att manipulera skattesystemet?

Niklas Wykman menar kanske också att det är att manipulera skattesystemet att ha sänkt moms på mindre reparationer. Under Niklas Wykmans tid sänktes momsen på restaurangområdet. Varför är det ena att manipulera skattesystemet och inte det andra? Det är ett märkligt sätt att resonera på.

Niklas Wykman undrar också om inte finansministern borde sätta ned foten och stoppa ett litet parti från att genomföra det som inte har så stor sysselsättningseffekt. Hur tänkte Niklas Wykman när han arbetade för sin företrädare Anders Borg? Det är kanske något självupplevt. Det här är ett förslag som jag tror inte har stora sysselsättningseffekter men det har positiva sysselsättningseffekter. På Niklas Wykmans tid införde alliansregeringen en del reformer som hade direkt negativa sysselsättningseffekter. Inte minst vårdnadsbidraget drev ett litet parti i alliansregeringen hårt, och det hade direkt negativa sysselsättningseffekter. Det skrev man också i den budgeten. Borde inte Niklas Wykman och Anders Borg ha satt ned foten på den tiden?


Anf. 42 Helena Bouveng (M)

Herr talman! Jag kunde fortfarande inte i svaret från finansministern höra någon typ av väg framåt för att få fram Europas lägsta arbetslöshet 2020.

I svaret i dag kunde vi höra att förslaget om sänkt moms på mindre reparationer, exempelvis cyklar och skor, främst syftar till att öka incitamenten till att laga eller ändra redan tillverkade varor i stället för att köpa nya. Några större förhoppningar om jobb andas inte direkt i det svaret.

Det ligger i linje med vad finansministern i en intervju den 24 mars i SVT gav uttryck för när hon sa att använda momsen för att öka sysselsättningen är ett mycket dyrt och ineffektivt sätt att använda skattebetalarnas pengar. Däremot blir det lite förbryllande när finansministern i samma intervju får frågan om varför hon motsätter sig sänkt moms i en sektor men i stället vill gynna en annan. Då svarar finansministern att momssänkningen är betydligt billigare.

Herr talman! Min egen reflektion är att en regering som säger sig sätta jobben först lägger fram ett förslag som säkert leder till att cykelverkstäder och skomakare kan få en ökad lönsamhet och, som någon skrev, få ut en veckas semester till. Det lär inte leda till fler jobb.

Jag har inga problem med att Jack skomakaren och cykelreparatören Conny hemma i Vetlanda får en ökad lönsamhet, men själva säger de att det inte är momsen som är problemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att reparera och återanvända är bra för miljön, men varför inte prioritera en bransch som både leder till att fler får jobb och samtidigt gynnar miljön genom att människor lägger pengar på tjänster i stället för prylar? Då kan vi verkligen tala om att miljöbelastningen från produktionen av nya varor minskar. Dessutom utförs tjänsten i Sverige. Det är fråga om en ökad tjänstesektor som håller igång vår egen ekonomi.

Menar finansministern allvar med att sänkt moms på reparationer utanför hemmet är mer kostnadseffektivt för både miljön och jobben i förhållande till att fler får jobb inom RUT-sektorn?


Anf. 43 Niklas Wykman (M)

Herr talman! Jag håller med finansministern om att vårdnadsbidraget inte skapar några arbetstillfällen utan tvärtom bidrar till att dämpa sysselsättningen. Det är bra att vårdnadsbidraget har avskaffats. Det berömmer jag gärna finansministern för.

Det hjälper dock inte att man gör en positiv justering när man gör många förändringar som är till det sämre.

Finansministern frågade hur vi resonerade kring olika skatteåtgärder under alliansregeringens tid. Vi hade ett tydligt mål: full sysselsättning. Alla människor som vill och kan arbeta ska också ha ett jobb att gå till. Det är samma målsättning som alltjämt dominerar vår politik. När vi gjorde förändringar i skattesystemet var det just för att nå detta mål. Det betyder inte att varje enskild förändring visade sig vara den bästa, men det var målet för varje förändring. Sedan kan man ompröva, ändra och göra nytt under resans gång. Det är självklart för ett reformistiskt parti som Moderaterna att man kastar ut det som visar sig fungera sämre, gör mer av det som visar sig fungera bra och är beredd att testa nya saker.

Den stora skillnaden mellan den här regeringen och den regering som Moderaterna vill leda är att den regering som Moderaterna vill leda vill göra skatteförändringar som ger fler jobb. Den här regeringen gör tvärtom. Man höjer skatter som kostar jobb genom att till exempel halvera RUT-avdraget. Sedan inför man skattelättnader som man inte bedömer ger några jobb, till exempel olika krångliga avdrag för reparation av textilier och andra saker som krånglar till skattesystemet, försvagar legitimiteten och driver ned intäkterna men inte har starka positiva sysselsättningseffekter.

Jobbskatteavdraget ger ungefär 130 000 fler arbetstillfällen. Det försämrar finansministern. RUT-avdraget ger ungefär 20 000 arbetstillfällen. Det försämrar finansministern. Här går det bra att höja skatten. I stället sänker man skatten på sådant som inte bedöms ha positiva sysselsättningseffekter.

Herr talman! Det är just för denna paradox - att ministern är beredd att sänka skatter som inte ger jobb men samtidigt, för att betala för det och annat, vill höja skatter som kostar arbetstillfällen - som den här regeringen och Magdalena Andersson måste ställas till svars. De måste svara på hur de faktiskt vårdar skattesystemet och vilka skattereformer de föreslår.

Och, herr talman, är det rimligt att Miljöpartiet får sitta inne i kärnan på Finansdepartementet och diktera den här typen av villkor? Ska egna hemkokta förslag utan evidens eller teoretiskt stöd för att de ökar arbetsutbudet få dominera skattepolitiken över åtgärder som faktiskt skulle kunna öka arbetsutbudet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vilken reform, eller vilka reformer över huvud taget, har Magdalena Andersson presenterat som förväntas öka arbetsutbudet i samhället? Nästan ingen - eller kanske till och med inga alls. Det är väldigt allvarligt, för de flesta som slår upp en valfri bok om arbetsmarknadsekonomi kommer på ena eller andra sidan att hitta att det som långsiktigt styr sysselsättningen är arbetsutbudet.

Finansministern väljer att presentera skatteåtgärd på skatteåtgärd som minskar arbetsutbudet i samhället i stället för att öka det. Är det en rimlig avvägning av hur skattepolitiken ska se ut? Eller, herr talman, är det så att Miljöpartiet har kopplat ett sådant starkt grepp här att det inte spelar någon roll? Det är inte sysselsättningen utan sammanhållningen med Miljöpartiet som är ankaret för politiken.


Anf. 44 Peter Persson (S)

Herr talman! Den här interpellationsdebatten är snarlik den föregående, och den åskådliggör de stora skiljelinjerna när det gäller sysselsättningspolitik.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen tror att utbildning mot de arbeten som finns, kompetensutveckling och att gå vidare på värdeskalan är det avgörande viktiga. För det krävs det samverkan mellan näringspolitik, arbetsmarknadspolitik och utbildningspolitik.

Vad Moderaterna hela tiden förespråkar är att subventionera vissa sektorer och satsa på låglönejobb.

Jag vill ställa en fråga till interpellanterna. Jag sitter liksom ni i skatteutskottet och läser intresserat alla motioner. Moderaterna har motionerat om avdragsrätt för att utöva golfsport, avdragsrätt för att segla och avdragsrätt för att ha en häst att rida runt på. Hur många nya jobb skapar det?

Och ni som lovsjunger RUT:s välsignelser, kan ni berätta för mig vad det beror på att Danderyd, Lidingö, Vaxholm, Nacka, Täby, Lomma, Vellinge, Kungsbacka och Sollentuna - höginkomsttagarkommuner i en klass för sig - har så många som behöver RUT? Varför finns det inte andra stadsdelar och kommuner - Botkyrka eller andra - med på den skalan, Niklas Wykman? Behöver människor i Danderyd och Lidingö tjänster i större utsträckning än andra? Det är en viktig frågeställning, tror jag, för er som en gång kallade er det nya arbetarpartiet. Men jag förstod ju att det bara var ett skämt.

Grundläggande i politiken är att jobb skapas genom att man ökar efterfrågan. Nya arbetstillfällen tillkommer som man utbildar människor till.

I dag ser vi redan effekter av den politiken. Arbetslösheten minskar - radikalt för unga men också för långtidsarbetslösa. Sysselsättningsnivån ökar. Det fungerar att höja skatten och utöka verksamheter i det gemensamma som kommer barnen i Botkyrka liksom barnen i Danderyd till nytta, som kommer barnen i Södertälje liksom barnen i Lidingö till nytta, nämligen verksamheter riktade till alla. Så kan man använda samhälleliga resurser i stället för att ha avdrag för hästen, segelbåten eller golfträningen.


Anf. 45 Finansminister Magdalena Andersson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Niklas Wykman har fortfarande inte svarat på frågan. Han sa att jag manipulerar skattesystemet när vi inför möjlighet till avdrag för att renovera vitvaror och sänkt moms för reparation av cyklar, textilier och annat. Varför är det att manipulera skattesystemet? Jag antar att Niklas Wykman inte menar att han själv satt och manipulerade skattesystemet när man införde ROT-avdrag för renovering av till exempel golv eller tak eller när man införde sänkt moms för restauranger. Givet det höga tonläge Niklas Wykman hade i början av den här interpellationsdebatten tycker jag att det vore klädsamt om Niklas Wykman svarade på hur han resonerar kring den frågan.

Självklart är det inte så att Miljöpartiet dikterar villkoren. Jag tycker att sänkt moms på reparationer är ett bra förslag. Jag tycker att vi ska komma bort från slit-och-släng-samhället. Jag tycker att det är bättre att man renoverar än att man slänger. Därför tycker jag att det kan finnas anledning att lägga skattepengar på att halvera momsen på de tjänsterna.

Jag noterar att både Helena Bouveng och Niklas Wykman säger att regeringen halverar RUT. De vet båda två att det inte är korrekt. Det är taket för RUT som halveras, och det berör ungefär 1 procent av dem som använder RUT-tjänster. Däremot utvidgar vi RUT-avdraget så att det kommer att beröra betydligt fler personer.

Båda interpellanterna frågar hur regeringen bedriver politik och vilken politik vi har för att fler människor ska komma i sysselsättning. Vi har från regeringens sida varit tydliga med regeringens jobbagenda, hur vi vill få fler människor i sysselsättning.

Det som är tydligt för den som är ute och träffar företagare nu när ekonomin går starkt framåt och sysselsättningen ökar mycket - det blev ju inte tusentals arbetslösa ungdomar när vi höjde ungdomsarbetsgivaravgifterna; tvärtom sjunker arbetslösheten bland ungdomar snabbare än den övriga arbetslösheten - är att det de efterfrågar är personal med rätt kompetens. Det är en stor arbetskraftsbrist som upplevs på många företag, och regeringen har viktiga åtgärder för att vidga de flaskhalsarna.

Det handlar om 50 000 matchnings- och utbildningstillfällen i år för att företag ska kunna hitta rätt kompetens. Det är en omfattande satsning.

Vi gör också omfattande satsningar på att få upp bostadsbyggandet så att människor ska kunna flytta dit där jobben finns.

Vi genomför omfattande investeringar på järnvägsunderhåll, så att arbetspendlingen ska bli lättare, vilket vidgar arbetsmarknaderna och också vidgar de flaskhalsar vi ser. Det är en oerhört viktig politik för att fler människor ska komma i sysselsättning, så att vi får ned arbetslösheten.

Därutöver bedriver regeringen en aktiv näringspolitik, där en närmare samverkan mellan näringslivet, det offentliga och akademin är en grundsten när vi ska fortsätta bygga och utveckla det svenska näringslivet.


Anf. 46 Helena Bouveng (M)

Herr talman! Jag blir alltid lika fascinerad av Peter Persson, som ständigt fokuserar på Danderyd och annat i stället för på dem som faktiskt får sitt första jobb. Det är därför Moderaterna är det enda arbetarpartiet i Sverige. Det är också därför Moderaterna i sin vårmotion väljer att dubblera RUT-avdraget.

Vi gör det lönsamt att gå från bidrag till arbete. Vi satsar på yrkesutbildning och på kompetenskartläggning från första dagen. Vi ställer krav på att människor som går på bidrag anstränger sig för att få ett jobb. Det ska alltid löna sig att arbeta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen skriver i sin vårproposition att den svenska modellen bygger på att alla är med och bidrar. Ändå höjer man bidragen, gör det mindre lönsamt att gå från bidrag till arbete, fördyrar för unga och äldre att få jobb och gör det mindre lönsamt att utbilda sig och arbeta några extra timmar. Regeringens svar på hur man vill möta morgondagens utmaningar är traineejobb, som inte blir särskilt många, och nu senast 5 000 beredskapsjobb fram till 2020. Hur kan finansministern säga sig företräda den svenska modellen samtidigt som hon och Peter Persson bedriver en politik som gör att allas vilja att arbeta faktiskt inte tas till vara?


Anf. 47 Niklas Wykman (M)

Herr talman! Först och främst vill jag säga att jag uppskattar Peter Perssons deltagande i debatten. Jag hoppas att han väljer att delta vid fler tillfällen framöver också, om inte annat för att det är många som känner stor oro inför den sönderfallande regering vi har och det sätt Sverige sköts på. Det blir en tydlig påminnelse om att det kunde ha varit värre.

Det är också tydligt att Peter Persson behöver läsa handlingarna noggrannare. Det finns inga sådana förslag från Moderaterna som Peter Persson hänvisar till.

Många människor funderar nog på regeringens prioriteringar. Vi har ett finanspolitiskt ramverk som finansministern har slagit i spillror. Vi har underskott i statens finanser varje år, trots högkonjunktur. Vi har ett utanförskap som nu växer mot 1 miljon människor. Det är ungefär 250 000 människor som har kommit till Sverige och behöver komma in på arbetsmarknaden. Då väljer finansministern att lägga mycket krut och energi på ett avdrag för reparationstjänster.

Finansministern hänvisar till Mikael Dambergs aktiva näringspolitik, som vi ju vet blev till Annika Strandhälls förtidspensioneringar av 19åringar och utökat sjuklöneansvar för företag - så mycket för den aktiva näringspolitiken!

Finansministern frågar mig om inte också vi i Alliansen är beredda att manipulera med skattesystemet och om RUT-avdrag och jobbskatteavdrag inte är just sådana åtgärder. Visst är det så. Det är därför jag är tydlig och säger att när vi gör justeringar i skattesystemet handlar det om att skapa arbetstillfällen, vilket de här reformerna gör. Då handlar det om att långsiktigt säkra välfärdens finansiering. Finansministern är inne och pillar i skattesystemet utan att det blir fler jobb och utan att finansieringen stärks. Därför är jag och många med mig oroliga.


Anf. 48 Peter Persson (S)

Herr talman! Det finns något oerhört utmanande och klassmässigt i den agitation som Moderaterna bedriver.

Du som förlorar jobbet ska också komma ned till en oanständig ersättningsnivå, ty då är du mer engagerad i att söka jobb.

Du som får en svår sjukdom ska fasas ut ur sjukförsäkringen - pang! - efter ett år, medan de som har det bäst beställt i vårt land ska få fördubblade möjligheter till avdrag i förhållande till den nivå som en gång var och som vi nu har halverat för att de ska kunna använda tjänster i hemmet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ni vill över huvud taget inte kommentera att jag räknade upp de tio kommuner i landet som är rikast. Jag respekterar alla som bor där. De ska kunna köpa sina tjänster. Men varför ska människor som har sämre inkomster och utgångsläge vara med och betala för det? Den frågan ville ni över huvud taget inte beröra.

Jag tror att en utsliten undersköterska eller en pensionerad byggnadsarbetare kanske är i större behov av tjänster än de som har så goda inkomster att de själva kan betala för dem. Detta är den avgörande och tydliga konfliktfrågan. Moderaterna är ett pålitligt parti med sin kärna bland grosshandlare.


Anf. 49 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Det är väldigt svårt att hänga med när Niklas Wykman pratar. När jag inför ett avdrag för reparationer är det att manipulera skattesystemet, men när Niklas Wykman gör det är det för att fler människor ska komma i arbete. På vilket sätt - detta är en retorisk fråga - kommer fler i arbete när man reparerar ett golv än när man reparerar ett kylskåp? Detta hänger ju inte ihop!

När jag sänker momsen på reparation av cyklar och skor är det att manipulera skattesystemet. När Niklas Wykman sänker momsen på restauranger är det för att fler ska få jobb. Men det skapas ju inte fler jobb per skattekrona i restauranger än när man renoverar cyklar. Troligen är det tvärtom. Niklas Wykmans argumentation hänger inte ihop, och det är bekymmersamt att den här kammaren ska behöva ta del av den typen av argumentation. Det är högt tonläge men utan grund.

Den här regeringen bedriver en ansvarsfull politik. Vad gäller statsfinanserna har vi vänt den utveckling som var under åtta alliansår, med underskott som ökade månad efter månad, år efter år. Det var ständigt ökande underskott som vi såg till att vända när vi tog över. Nu har vi minskande underskott och går åter mot balans och överskott i de offentliga finanserna. Den här regeringen tar ansvar.

Vi tar också ansvar för jobbpolitiken, och vi ser hur våra åtgärder får effekt. Fler människor får möjlighet till en vidareutbildning, fler kan få en ny bostad och fler kan pendla till jobbet. Vi ser resultaten. 80 000 fler har ett jobb att gå till. Arbetslösheten sjunker. Ungdomsarbetslösheten sjunker och långtidsarbetslösheten är bland de lägsta i EU. Det är resultatet av den här regeringens politik.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2015/16:583 Sysselsättningseffekter av regeringens vårproposition

av Helena Bouveng (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Vi moderater ser att RUT-avdraget är viktigt för att skapa fler jobb och för att göra svarta jobb vita. Därför förhandlar vi med regeringen för att fler ska kunna utnyttja fler tjänster och göra mer avdrag. Notan till skattebetalarna för RUT-avdraget ligger på noll kronor, enligt beräkningar från Konjunkturinstitutet, som visat att avdraget länge varit självfinansierande genom nya och numera vita arbetstillfällen.

Genom våra förhandlingar har regeringen och allianspartierna enats kring att RUT-avdraget från den 1 augusti i år även ska omfatta:

  •  Flytt av bohag och annat lösöre mellan bostäder.
  •  Enklare it-tjänster i bostaden: installation, reparation och underhåll av persondatorer, läsplattor, tv-apparater, smarta telefoner med mera. Även handledning och rådgivning omfattas.
  •  Beskärning och borttagning av träd och buskar på tomt i anslutning till bostaden.

Tyvärr genomförde regeringen samtidigt så stora förändringar av RUT-avdraget att tillväxten avstannat i branschen. Det betyder alltså att människor som hade kunnat få jobb inom branschen för hushållsnära tjänster nu inte får det.

Nu väljer regeringen i stället att gå fram med förslag om momssänkning för reparationer av exempelvis skor och cyklar.

I en intervju med SVT den 24 mars om momssänkningen gör finansministern följande uttalande: ”Att använda momsen för att öka sysselsättningen är väldigt dyrt och ineffektivt sätt att använda skattebetalarnas pengar.”

När finansministern i samma intervju får frågan om varför man motsätter sig sänkt moms i en sektor men i stället vill gynna en annan är svaret från finansministern att momssänkningen är betydligt billigare.

Vi moderater är för att människor reparerar och återanvänder, precis som regeringen. Vårt löfte till väljarna inför valet 2014 var att sätta jobben högst upp på vår politiska agenda, och finansministerns parti lovade väljarna detsamma, med tillägget att er politik ska leda till att Sverige har Europas lägsta arbetslöshet år 2020.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansministern:

Hur bedömer finansministern att sänkt moms på reparationer utanför hemmet kan vara billigare än det genom nya och numera vita jobb självfinansierande RUT-avdraget?

I vilken utsträckning bedömer finansministern att sänkt moms på reparationer bidrar till regeringens vallöfte om att Sverige ska ha Europas lägsta arbetslöshet år 2020?

Besvarades tillsammans med