Studieavgifter för utomeuropeiska studenter

Herr talman! Fredrik Christensson har frågat mig vad jag och regeringen kommer att vidta för åtgärder med anledning av det som framkommit av Sveriges Radios granskning om studieavgifter och nyttjande av biståndspengar till reklam för svenska universitet och högskolor.

Vi lever i en tid när behoven av kunskap och kompetens ständigt ökar på arbetsmarknaden, samtidigt som vi ser en alltmer global och digitaliserad värld. Klimatutmaningen och antibiotikaresistensen är några exempel på utmaningar som vi måste arbeta tillsammans för att möta. Interna-tionell dialog och erfarenhetsutbyte skapar goda förutsättningar för att möta de gemensamma utmaningar vi står inför.

För att öka utbytet av kunskap och idéer blir studenter och forskare som rör sig mellan olika länder nyckelaktörer. Det är oerhört viktigt att studenter vill komma till Sverige för att studera. Det höjer kvaliteten på svensk utbildning, och i vår globala värld tjänar vi på att ha internationella miljöer på våra universitet och högskolor.

År 2011 införde den borgerliga regeringen studieavgifter, trots kritik från bland annat universitet och högskolor. Därefter sjönk antalet utomeuropeiska studenter med 80 procent, och först på senare tid har den negativa utvecklingen börjat vända. Utländska studenter är viktiga för Sverige. Därför är uppgifterna om brister i det system för studieavgifter som infördes av den borgerliga regeringen särskilt oroande.

Regeringens arbete i frågan om internationalisering i högre utbildning påbörjades genom hearingar med representanter för universitet och hög-skolor, studenter, näringslivet och fackliga organisationer. Efter dessa konstruktiva samtal om möjligheter och utmaningar med internationalisering arbetar vi nu aktivt vidare med frågan.

Herr talman! Jag vill tacka ministern för svaret.

Jag ställde interpellationen i förhoppningen om att få en konstruktiv debatt med anledning av den granskning som har gjorts av Ekot i fråga om två punkter. Den ena punkten gäller studieavgifterna för utländska studenter. Ekot visade på att utomeuropeiska studenter får betala allt från 20 000 till 60 000 kronor extra för utbildningarna jämfört med vad de egentligen kostar. Den andra punkten gäller att det också uppdagades att biståndspengar används för att göra reklam för de svenska lärosätena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tyckte mig tyvärr uppfatta att jag inte fick svar på min fråga i inter-pellationen. Det var två saker som stack ut i statsrådets svar. Den ena gäller att ansvaret läggs över på Alliansen. Den andra är att regeringen arbetar aktivt med frågan.

Låt mig börja med frågan om Alliansen. Självklart har vi ett ansvar. Det var vi som hade regeringsmakten när systemet tillkom. Det är ingenting som man ska hymla om, men det är först nu som utmaningarna har uppkommit. Nu är det statsrådet Helene Hellmark Knutsson som är ansvarig för frågorna. Därför bör det komma ett tydligare svar från ministern om vilka åtgärder som vidtas med anledning av vad som faktiskt har uppkommit och vad som görs för att få bukt med frågorna.

Att arbeta aktivt är ett begrepp som jag gärna vill att ministern utvecklar. Vilka åtgärder har ni vidtagit eller planerar att vidta för att få bukt med problemen för utomeuropeiska studenter?

Låt mig återigen ge ett förtydligande i dessa frågor. Det saknades ett resonemang i statsrådets svar på interpellationen, och dessutom uteblev i stort sett svaret om vilka åtgärder regeringen vidtar i fråga om studieavgifterna och att biståndspengar används för reklam. Är det något som statsrådet tycker är bra och ska fortsätta, eller kommer åtgärder att vidtas för att förändra situationen?

Herr talman! Tack, Fredrik Christensson, för följdfrågorna!

Jag kan inte göra så mycket åt att det faktiskt var den förra regeringen som införde systemet, eller snarare avsaknaden av system, när det beslutades att alla utländska studenter, så kallade tredjelandsstudenter, skulle betala avgifter. Det skedde skyndsamt, och därför blev det svårhanterligt för universitet och högskolor - förutom att de var kritiska till grundidén.

En viktig princip för den förra regeringen var att systemet skulle vara helt kostnadsneutralt, det vill säga att man skulle ta ut avgifter som motsvarade samtliga kostnader inklusive marknadsföring. Det ingick i det beslut som den förra regeringen fattade.

Det är självklart att marknadsföra att det kan erbjudas kurser till exempel på engelska eftersom det är relativt okänt runt om i världen. Kostnaderna får inte betalas på annat sätt än genom avgifter. Att det skiljer sig åt, precis som Ekots granskning visade, hur mycket mer man tar ut i avgifter är en av de saker där jag avser att vidta åtgärder. Jag ska ge en av mina myndigheter i uppdrag att kartlägga hur avgifterna tas ut och vad som läggs in i dem.

Den peng man ersätts med går inte att jämföra med den faktiska kostnaden för en högre utbildning. Eftersom man är fri att disponera denna pengapåse kan kostnaden för en masterstudent överstiga den ersättning man får från staten. Det tas då från andra utbildningspengar. Så är det även för svenska studenter. Det är dock inte möjligt att göra för så kallade tredjelandsstudenter eftersom det enligt det system som den förra regeringen införde måste vara helt kostnadsneutralt. Man får inte använda skattepengar för tredjelandsstudenter.

En av åtgärderna som jag planerar är att ge i myndighetsuppdrag att kartlägga hur man jobbar med detta och varför det skiljer sig åt. Det är ett viktigt kunskapsunderlag om vi ska gå vidare med att reformera systemet - eller rättare sagt skaffa oss ett system.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hoppas att vi är överens om att internationaliseringen är viktig och att det var en förlust för svenska universitet och högskolor att förlora dessa utländska studenter.

Vägen framåt är aldrig bakåt, utan vi måste titta på vad vi ska göra utifrån där vi står i dag. Jag hoppas att Centern står kvar vid sitt kongressbeslut att avskaffa detta eller i alla fall reformera det. Det ger oss en bred möjlighet att diskutera detta konstruktivt i riksdagen.

Herr talman! Jag tackar för att ministern utvecklade svaret. Jag fick ut mer nu än jag fick i interpellationssvaret.

Låt mig börja där ministern slutade. Centerpartiet har mycket riktigt ett stämmobeslut på att vi när budgetutrymme finns vill ge utomeuropeiska studenter samma villkor som europeiska studenter.

Jag vet att Socialdemokraterna också har ett beslut om det, och det står med i diverse handlingar från tidigare kongresser. I valrörelsen kunde man dessutom uppfatta det som en form av vallöfte. Ministern får gärna utveckla om det är något man planerar att gå vidare med. Här delar vi uppfattning.

Så länge vi har nuvarande system är det viktigt att det är så bra som möjligt och att det får fler utländska studenter att söka sig hit eftersom det är bra för Sverige och svensk konkurrenskraft.

I sitt tidigare inlägg sa ministern att man inte kan göra så mycket och att man planerar att ge ett uppdrag. När kommer detta uppdrag att ges? Hur går processen vidare framåt så att vi genom åtgärder får bukt med problemet att det skiljer sig mycket mellan olika utbildningar hur mycket man tar betalt av de utomeuropeiska studenterna och att det därigenom är ett ganska orättvist system?

I sin granskning tog Ekot också upp ett pågående rättsfall om kvaliteten inom högre utbildning. Det är viktigt att de utomeuropeiska studenter som betalar för sin utbildning känner att de får kvalitet för pengarna. Det är en stor investering.

Svenska studenter är lyckligt lottade med gratis utbildning. Den investering man gör är att ta lån med förmånliga villkor. För de utomeuropeiska studenterna handlar det om att lägga ned stora resurser på en utbildning. Lägger man mycket pengar utan att få den kvalitet man efterfrågar är det ett stort problem.

Ett exempel är den student som betalade 90 000 kronor per år och som uppgav att det var bara två föreläsningar i veckan. Jag har full förståelse för att den studenten var missnöjd med kvaliteten om han inte fick mer för de stora pengar som investerades i utbildningen.

Det gäller att utbildningarna håller en kvalitet som matchar den kostnad som hamnar hos den enskilde studenten.

Herr talman! Jag tackar Fredrik Christensson. Som statsråd kan jag självklart inte kommentera pågående rättsfall. Här väntar vi på ett utfall i detta enskilda ärende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Enligt det regelsystem som den förra regeringen införde kan man bara betala tillbaka om studenten är förhindrad att delta i studier. Det är det regelverk som finns.

Det finns stor anledning att se över nuvarande regelverk eftersom antalet tredjelandsstudenter har minskat för mycket, vilket har påverkat våra universitet och högskolor så att internationaliseringen har minskat.

Internationaliseringen är viktig för kvaliteten i den högre utbildningen, men den påverkar också rankningen av våra universitet. För lite internationalisering är negativt för rankningen, och det är i sin tur negativt för Sverige som kunskapsnation och när det gäller att locka till sig studenter.

Därför finns det all anledning att se över detta.

Först måste vi dock veta varför det ser så olika ut när det gäller till exempel avgiftens storlek. Därför kommer jag att ge ett myndighetsuppdrag så skyndsamt som möjligt så att vi får detta kunskapsunderlag. Det är redan klart att vi ska tillsätta en utredning om internationaliseringen av högre utbildning, och det kommer jag att göra under hösten. Inför det behöver vi ett bättre kunskapsunderlag och en bättre uppföljning av varför det ser ut som det gör.

Avsaknaden av regelverk känner vi till. Det som är tydliggjort i de regler som finns är att studieavgiften bara kan betalas tillbaka om studenten av särskilda skäl är förhindrad att delta i utbildningen eller om det har konstaterats att utbildningen är icke avgiftsskyldig.

Jag hoppas som sagt att vi kan föra en konstruktiv dialog utifrån det faktiska och sakliga läget för att på det sättet bidra till att Sverige blir attraktivt för studier även för de studenter som kommer från länder utanför EU och EES-området. Det är viktigt om vi ska stärka Sverige som kunskapsnation och se till att vårt näringsliv är fortsatt konkurrenskraftigt och har en god internationell bredd att hämta sin framtida kompetens från.

Vi har företag som jobbar över hela världsmarknaden, och vi har många samhälleliga utmaningar som är globala. Dessa måste vi möta tillsammans, och våra studenter är bättre rustade om de har fått möta den internationella miljön redan under sin högre utbildning.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag ser positivt på att det skyndsamt kommer att tillsättas en utredning, och jag kommer att följa regeringens arbete i denna fråga noga för att se att så blir fallet.

Internationalisering är viktigt i flera avseenden. Det är inte bara denna fråga som är viktig. En utmaning är att få studenter att stanna kvar efter sin utbildning eftersom det kan vara en krånglig process. Det finns mycket att ta tag i när det gäller just internationaliseringen av den högre utbildningen.

Ministern lyfter upp att avsaknaden av regelverk har varit känd under en tid. Nu har regeringen suttit i nästan två år, så det är välkommet att det sker en översyn av systemet så att man kan se vilka förändringar som kan göras för att få till ett bättre system även för de utomeuropeiska studenterna.

När det gäller återbetalning lyfte Ekots granskning upp att avgifterna skiljer sig mycket åt mellan de svenska lärosätena. Är det något som regeringen kommer att titta vidare på?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I det som regeringen planerar att göra kopplat till internationalisering och uppdrag till myndigheter, tänker regeringen titta på att möjliggöra för utomeuropeiska studenter att få sina studieavgifter återbetalda om utbildningen inte håller tillräckligt hög kvalitet?

Jag tackar ministern för debatten och ser fram emot det skyndsamma uppdraget till myndigheterna att arbeta vidare med frågan.

Herr talman! Tack, Fredrik Christensson, för en angelägen debatt! Jag är glad över att det är flera partier här i riksdagen som är engagerade i den här frågan och som ser att det finns brister i det nu gällande systemet som kan rättas till.

Vi är överens om att internationalisering är av godo för svenska studenter, för Sverige och för svensk högre utbildning. Självklart bidrar det också till en utveckling av kunskapen runt om i hela världen. Vi ska, som sagt, vara ett attraktivt land att studera i för flera.

Vi ska titta på det här. Det är för tidigt att säga exakt vilka uppdrag som vi ska ge till vår utredare. När det gäller myndighetsuppdraget handlar det mer om ett kartläggningsarbete för att se hur det fungerar i dag och hur universitet och högskolor jobbar med dessa frågor - detta för att vi ska kunna få en viss analys av och kunskapsunderlag till varför det skiljer sig så mycket åt och varför man gör så olika bedömningar av kostnader för olika utbildningar.

Kvaliteten i högre utbildning ska säkerställas genom det kvalitetssäkringssystem som riksdagen har fattat beslut om. Men det ska också säkerställas genom aktiv studentmedverkan. Studenterna ska vara aktiva och jobba tillsammans med lärare och forskare för att varje dag säkerställa en hög kvalitet på den högre utbildningen. Vi ska också säkerställa att internationella studenter är med i det viktiga kvalitetsarbetet.

Överläggningen var härmed avslutad.