Stängningen av Ringhals reaktorer 1 och 2

Interpellationsdebatt 23 januari 2020

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 1 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! har ställt tre frågor till mig avseende stängningarna av Ringhals 1 och 2. Den första frågan avser vilka åtgärder som jag ämnar vidta om de framtida koldioxidutsläppen ökar i Sverige och Europa som en följd av stängningen av Ringhals 1 och 2. Den andra frågan rör vilka åtgärder som jag avser att vidta om effektkapaciteten och stabiliteten på elnäten i västra och sydvästra Sverige försämras som en följd av stängningen. Slutligen gäller den tredje frågan på vilket sätt jag inom mitt ansvarsområde kommer att följa vilka konsekvenser som stängningarna av Ringhals 1 och 2 kan komma att få för industrin och tillväxten i västra och sydvästra Sverige.

Jag vill börja med att understryka att gällande stängningarna av Ringhals 1 och 2 ska inte jag i rollen som energiminister ha några synpunkter på Vattenfallkoncernens marknadsmässiga bedömningar. Stängningarna är ett beslut som är taget av Vattenfalls styrelse för många år sedan.

Vad gäller den första frågan satte Sverige under 2019 rekord i elexport. Vi exporterade 25,8 terawattimmar el, mer än någonsin tidigare. Fru talman! Det motsvarar tre fjärdedelar av Danmarks hela elkonsumtion.

Därutöver sker nu en kraftig utbyggnad av förnybar elproduktion. Det är glädjande! Energimyndighetens prognoser säger dessutom att Sveriges elöverskott kommer att fortsätta öka. Sverige bidrar alltså med mer fossilfri el, och därmed minskade koldioxidutsläpp, än någonsin tidigare. Sveriges stora elöverskott tillsammans med åtgärder för att förstärka elnätet ger oss goda förutsättningar att behålla en robust elförsörjning, vilket är en grundläggande förutsättning för ett modernt och väl fungerande samhälle.

Vad gäller den andra frågan om effektkapaciteten och nätkapaciteten i västra Sverige är risken för effektbrist i Sverige mycket låg. Det framgår av den utvärdering som Affärsverket svenska kraftnät gjort inom ramen för myndighetens långsiktiga marknadsanalys. När det gäller nätstabilitet är det också Svenska kraftnät som systemansvarig myndighet som fastställer vilka stödtjänster som behövs. Svenska kraftnät arbetar med nya och uppdaterade krav för frekvensrelaterade stödtjänster för att säkra en fortsatt god nätstabilitet.

Vad gäller den sista frågan följer regeringen och berörda myndigheter kontinuerligt utvecklingen på elmarknaden. Energipolitiken ska redan i dag bidra till konkurrenskraft, och svensk industri har i dag de lägsta priserna bland EU:s medlemsländer.


Anf. 2 David Josefsson (M)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Riksdagen hade ju en omröstning i går om Ringhals framtid. Jag kan väl börja med att konstatera att interpellationen i och med resultatet av omröstningen fortfarande är högaktuell, för den här debatten handlar inte om huruvida Ringhals 1 och 2 ska fortsätta vara i drift utan om vilka åtgärder statsrådet avser att vidta för att minska konsekvenserna av stängningarna av de två Ringhalsreaktorerna, fru talman. Det ger konsekvenser för vårt klimat i form av ökade koldioxidutsläpp och konsekvenser för den landsände som jag kommer från i form av effektkapacitet och stabilitet på elnäten när Ringhals i dess form av systemtjänst försvinner.

Jag tror inte att någon har kunnat undgå debatten om de globala utmaningar som finns med att få ned koldioxidutsläppen. Samhället håller nu på att ställa om från fossilberoende till fossilfritt. Transportsektorn elektrifieras och stora delar av den tunga processindustrin i Sverige arbetar stenhårt med att minska sitt klimatavtryck, men det innebär samtidigt ett ökat elbehov. Svenskt Näringsliv bedömer att behovet kommer att öka med minst 60 procent fram till 2045.

Att de förnybara energikällorna byggs ut är bra. Men det räcker inte, för förnybar energi i form av sol och vind kan under svenska förhållanden inte förse elnäten med tillräckligt stabil effektförsörjning. Utbyggnaden sker inte heller i sådan takt att vi har råd att öka vår förbrukning och samtidigt stänga ned kärnkraften, fru talman, inte utan att vi också gör oss beroende av fossila energikällor från våra grannländer. Ekvationen går helt enkelt inte ihop.

Jag noterar att statsrådet inte ens nämner, än mindre bemöter, de beräkningar som Konjunkturinstitutet har gjort kring den så kallade annulleringsmekanismen inom EU:s utsläppshandelssystem. Dessa beräkningar är grunden för min första frågeställning.

Annulleringsmekanismen inom EU:s utsläppshandelssystem är ganska teknisk, men kortfattat kan man säga att när Sverige ökar sin export av fossilfri energi trängs fossil energi undan i våra grannländer. Då kan fler utsläppsrättigheter bli föremål för annullering och därmed kan utsläppen minska och tvärtom: När svensk nettoexport minskar i och med att svensk kärnkraft stängs ned kommer fler utsläppsrätter i EU att nyttjas och färre rätter annulleras, det vill säga att utsläppen inte minskar. Jag återkommer därför till min fråga: Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att det scenario som Konjunkturinstitutet varnar för inte ska uppstå?

En annan konsekvens som måste mötas är den som har uppstått i Skåne. Där har företag på grund av effektbrist haft svårt att etablera sig eller bygga ut verksamhet. Därför presenterade statsrådet själv ett paket med åtgärder för att komma till rätta med de här problemen i oktober förra året, fru talman. En av åtgärderna var att åter ta Heleneholmsverket, som är ett fossilt kraftvärmeverk i Malmö, i bruk.

Experter inom energiförsörjning varnade i en debattartikel i Dagens industri förra året för vilka konsekvenserna blir i Västra Götaland, Halland och Skåne av stängningar av Ringhals 1 och 2, med en total effekt om 1 765 megawatt, om Heleneholmsverket med sina 130 megawatt är nödvändigt för att säkra effekten i Skåne.

Jag undrar: Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att vi inte ska få samma problem med effektförsörjningen också i Västsverige? Frågorna i min interpellation vill både jag och, tror jag, stora delar av väljarkåren ha svar på.


Anf. 3 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Det var många fina och kanske lite tekniska ord från David Josefsson.

Jag ska göra det väldigt enkelt. Vad ska jag göra för att det som målas upp som ett möjligt scenario i Konjunkturinstitutets rapport inte ska bli verklighet? Vad ska jag göra för att se till att vi inte exporterar mindre el och därmed ökar koldioxidutsläppen i Europa? Svaret är enkelt: Jag ska se till att Sverige fortsätter öka elexporten. Vi ska ha goda marknadsförutsättningar så att fler investerar i svensk energiproduktion, inte färre.

Nu är verkligheten sådan - och då pratar jag inte om några avancerade framtidsscenarier - att vi har den största gröna elexporten någonsin i Sveriges historia. Titta gärna tillbaka! Vi har haft många år, många av dem under moderatledda regeringar, då vi hade underskott och var tvungna att importera, trots att vi då hade fler reaktorer i drift.

Nu är situationen den omvända. Vi exporterar mer grön el. Och prognoserna, David Josefsson, pekar inte på någon minskning; de pekar på en fortsatt ökning.

Jag kan tycka att det moderata intresset för utdaterad kärnkraft är lite underligt. Jag tror nämligen att jag och David Josefsson är överens om att kärnkraften har och kommer att ha en viktig roll att spela i det svenska energisystemet under många år framöver. Jag tror dock inte att utdaterad kärnkraft som inte klarar moderna säkerhetskrav och med rost i reaktorns bottenplåt har någon roll att spela i det svenska energisystemet.

Det är en naturlig utveckling att gammal och utdaterad teknik fasas ut och ny teknik fasas in. Det gäller inte bara kärnkraften utan även den förnybara energin. Det rivs massor av vindkraftverk i Sverige och Europa, men får jag interpellationer från moderata och sverigedemokratiska riksdagsledamöter som undrar hur vi ska kunna kompensera för den elen och den exporten till Europa? Nej, det får jag inte, för det moderata och sverigedemokratiska intresset för kärnkraften handlar inte om klimatet utan om en fixering vid just kärnkraftsproduktionen.

Den andra frågeställningen rör kapaciteten. Det är samma sak där. Vi ska vidta de åtgärder som krävs för att vi ska få ett robustare elsystem i framtiden. Därför tiodubblar Svenska kraftnät sina investeringar i elnätet jämfört med i början av detta århundrade, alltså för 20 år sedan, och därför kommer det de närmaste tio åren att byggas dubbelt så många luftledningar som det har gjorts de senaste 30 åren. Vi gör detta för att det stora svenska elöverskottet ska kunna komma svenska konsumenter och svenskt näringsliv till del.

Detta stora överskott gör också att vi har ett rekordlågt elpris. I inget annat land i Europa har näringslivet ett lika konkurrenskraftigt elpris.

Om vi börjar peta i detta och förstör marknadens funktionssätt genom att subventionera den ena eller andra energikällan är risken att vi får färre investeringar, mindre el och större koldioxidutsläpp.


Anf. 4 David Josefsson (M)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret, även om jag blir lite nedslagen av att han försöker ifrågasätta min ambition att koldioxidutsläppen inte ska öka. Jag är övertygad om att energiministern inte heller vill att koldioxidutsläppen ska öka.

Denna debatt handlar som sagt inte om Ringhalsreaktorernas vara eller icke-vara. Här finns mycket att säga, bland annat om den tekniska statusen, som energiministern precis kallade för utdaterad teknik men som Vattenfall i en läckt intern rapport konstaterar att med låga investeringar klarar både 50 och 60 års drift.

Denna fråga avgjordes dock av riksdagen i går med en rösts marginal. Det som återstår att diskutera är konsekvensernas icke-varande. Industrin i västra och sydvästra Sverige är beroende av en stadigvarande elkraftsförsörjning, oavsett om det handlar om Volvos fabriker på Hisingen, det petrokemiska klustret på Bohuskusten eller tillverkningsindustrin i Gnosjöområdet.

Jag undrar fortfarande vilka åtgärder statsrådet är beredd att vidta för att mildra de konsekvenser en stängning av Ringhals 1 och 2 riskerar att få för industri och befolkning i Göteborg, västra Småland, Halland, Bohuslän, Skaraborg och kanske även Närke.

Det är bra att stamnätet byggs ut, men det behövs också en systemtjänst i stamnätet som håller uppe effektstabiliteten.

Bara Gnosjöregionen omsätter ca 30 miljarder kronor och skapar många hundra arbetstillfällen. Fordonsklustret i Göteborg är världsledande inom elektrifiering av fordon, men vilka blir konsekvenserna för en elektrifierad fordonspark och kollektivtrafik om effektbalansen inte finns i elnätet? Det är en viktig fråga, även om energiministern försöker dribbla bort det med att det är tekniskt avancerade ord.

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att undvika samma situation i Västsverige som i Skåne? Kommer statsrådet om några år att presentera ett krispaket också för Västsverige likt det i Skåne, där Stenungsunds kraftverk, också det ett fossilberoende verk, åter blir en viktig hörnsten för att säkra effekten i Västsverige?

Samtidigt som EU-parlamentet proklamerar klimatnödläge varnar Konjunkturinstitutet för att stängningen av Ringhals 1 och 2 riskerar att öka utsläppen av koldioxid med uppemot 8 miljoner ton eftersom färre utsläppsrätter kommer att annulleras.

Man kan säga att det är en teknisk fråga som vi inte behöver diskutera här, men jag tycker att det är en viktig frågeställning.

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att minska effekterna av nedstängningen av Ringhals 1 och 2 och möta upp EU-parlamentets klimatnödläge?


Anf. 5 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Det blir lite märkligt att höra David Josefsson först bli upprörd över att jag ifrågasätter hans genuina klimatintresse och sedan tala om EU-parlamentets klimatnödläge samtidigt som jag vet att David Josefsson har lagt ett förslag på riksdagens bord om att bensinskatten ska sänkas med 1 krona så att fler ska kunna köra fossildrivna bilar. Precis när vi står inför eldriftens stora genombrott vill David Josefsson försvåra för elbilar och göra det billigare att köra fossilt.

I det gemensamma initiativ som presenterades för Skåne och Stockholmsregionen är varje kilowattimmeeffekt som tillkommer fossilfri. David Josefsson kallade två gånger Heleneholmsverket fossileldat - inte i det initiativet; det ska eldas med biogas. Kom därför inte och påstå att det skulle vara en fossil komponent där.

David Josefsson bygger vidare på det lilla, ska vi kalla det, fantasislottet. Han tror att det kommer att bli vissa konsekvenser av att Ringhals stängs och vill ställa mig till svars angående vad jag ska göra åt de påhittade konsekvenserna.

Vad säger Svenska kraftnät att konsekvenserna ska bli? Vad säger energibranschen att konsekvenserna ska bli? Vad säger Energimarknadsinspektionen att konsekvenserna ska bli? Jo, Sverige kommer att fortsätta att öka sitt elöverskott. Elexporten av grön el kommer alltså att öka, inte minska.

Vad ska jag göra åt konsekvenserna av en ökad elexport? Ingenting. Jag ska glädjas åt att Sverige trycker bort fossileldad el.

Låt oss vara medvetna om att detta är en ganska kort horisont, för resten av Europa gör samma omställning som Sverige. Det finns ingen stor fossilel att importera från Danmark. Det finns snart bara vindkraftsel. Det finns inga stora fossilkällor att importera el från i Norge. Den mesta el vi importerar de få dagar om året vi behöver kommer från norsk vattenkraft, i princip utan klimatpåverkan.

Så till stabiliteten i elnätet. Nyligen blev det svenska elnätet av IEA, det internationella energirådet, utsett till det stabilaste elnätet i världen. Men vi är inte nöjda med det. Vi tiodubblar utbyggnaden av elnätet jämfört med för tio år sedan. Vi dubblerar antalet luftledningar de närmaste åren jämfört med hur många som byggts de senaste 30 åren. Vi har sannolikt inte haft en sådan här stor utbyggnad av elnätet sedan elektrifieringen fick sitt genomslag i Sverige.

Vi har ett växande elöverskott och en stark utbyggnadstakt i elnätet. Precis som David Josefsson var inne på gör vi detta på ett positivt sätt för att vi har två stora elektrifieringar att göra. Vi ska elektrifiera industrin och fordonssektorn. Då krävs det fasta marknadsförutsättningar så att marknadens aktörer vågar investera i Sverige. Jag kan glädja David Josefsson med att de gör det. De senaste tre åren har det investerats 80 miljarder kronor i svensk energisektor.


Anf. 6 David Josefsson (M)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret, även om jag inte blir så mycket klokare av det.

Det som statsrådet målar ut som mitt luftslott är alltså Konjunkturinstitutets bedömning av riskerna med annulleringsmekanismen.

Att nettoexporten ökar trots att Ringhals 2 stängs ned är inte samma sak som att nettoexporten är på samma nivå som om reaktorn varit i drift.

Det är likadant med effektbalansen. Statsrådet säger att det inte kommer att bli någon effektbrist i Sverige trots att effekten minskar med totalt 1 765 megawatt när Ringhals 1 och 2 stängs ned.

Samtidigt, vilket statsrådet var inne på, elektrifieras industrin och transportsektorn för att bli mindre beroende av fossil energi.

Statsrådet kommer alltså inte att vidta några åtgärder för att säkra eventuella effektbrister i Västra Götaland trots att bedömare varnar för just detta. Det oroar mig, fru talman.

Jag är också oroad över de globala klimatutmaningar som vi står inför, men här silar regeringen mygg och sväljer kameler. Samtidigt som man ger premier till dem som köper elcyklar och ger bidrag till människor med klimatångest stänger man ned en av de absolut renaste och mest stabila energikällor vi har här i Sverige. Jag är även oroad över konsekvenserna för industrin i Göteborg och i västra och sydvästra Sverige vid effektbrist.

Stefan Löfven blev som förbundsordförande för IF Metall intervjuad av Svenska Dagbladet om kärnkraftens framtid i februari 2009. Då konstaterade han det viktiga var tillgången på el, och sedan lade han till att det måste säkerställas att vi i Sverige har ett nyttoöverskott. Jag är benägen att hålla med, fru talman.

Med detta vill jag tacka för en bra debatt.


Anf. 7 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Tack, David Josefsson, inte minst för att du delar min och Stefan Löfvens syn på energipolitiken och vikten av att ha ett fortsatt överskott på svensk energi!

Jag vill bara rätta David Josefsson på en punkt. Jag dömer absolut inte ut KI-rapporten. Det är säkert sant att det skulle kunna leda till att det blir mer utsläpp i Europa om vi minskar vår elexport kraftigt. Detta tror jag att vi kan vara överens om, men verkligheten är den motsatta: Exporten minskar inte, utan den ökar. Då måste ju samma analogi i KI-rapporten innebära att vi minskar utsläppen i Europa, något som både jag och David Josefsson kan glädjas åt.

Trots att David Josefsson två gånger har sagt att debatten inte handlar om Ringhals kommer han ändå tillbaka till samma ruta: Det skulle kunna gå att driva Ringhals vidare, och det spelar ingen roll att finska, tyska och svenska ägare säger att det inte är lönsamt. På Moderaternas partikansli har man grävt upp en rapport som visar att det är lönsamt. Det spelar ingen roll att Strålsäkerhetsmyndigheten säger att Ringhals inte lever upp till moderna säkerhetskrav och inte skulle få drivas vidare därför att det är rost i reaktorplåtens inneslutning på grund av att det saknas moderna silar och oberoende härdavkylning. Det spelar ingen roll - man kan driva dem vidare ändå.

Jag säger samma sak som jag sa i början till David Josefsson: Värna gärna om kärnkraft! Prata gärna väl om kärnkraft, men gör det om den moderna kärnkraften, som lever upp till säkerhetskraven och som inte har rostskador! Varför ska vi bevara rost i uttjänt kärnkraft när det finns modern kärnkraft som lever upp till säkerhetskraven? Om kärnkraften är konkurrenskraftig går det väl att bygga ny kärnkraft?

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2019/20:247 Stängningen av Ringhals reaktorer 1 och 2

av David Josefsson (M)

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Vid årsskiftet 2019/20 stängs kärnkraftsreaktorn Ringhals 2 ned, och ett år senare stängs Ringhals 1 efter beslut från Ringhals huvudägare, det statliga Vattenfall, utifrån vad bolaget beskriver som affärsmässiga skäl.

Stängningen av de båda reaktorerna är politiskt omdebatterad. Sverige står nämligen samtidigt inför en elektrifiering av samhället som kommer att ställa större krav både på tillgång på energi och på effekt i det svenska elnätet. Det pågår också en omfattande global diskussion om hur vi minskar beroendet av fossil energi för att minska utsläppen av koldioxid i atmosfären.

Nyligen reformerades EU:s utsläppshandelssystem. Den viktigaste delen av denna reform är en snabbare nedtrappning av antalet utsläppsrätter som årligen tillförs systemet. Två andra delar av reformen är införandet av en så kallad marknadsstabilitetsreserv och en mekanism som under vissa förutsättningar automatiskt återkallar (annullerar) utsläppsrätter.

I en debattartikel i Dagens Nyheter av företrädare från Konjunkturinstitutet den 3 maj 2019 konstateras att annulleringsmekanismen innebär att enskilda länder därmed kan påverka de totala utsläppen i Europa.

Författarna skriver: ”En politik som exempelvis ökar den svenska nettoexporten av el och därigenom tränger undan fossilbaserad elproduktion i våra grannländer leder nu till att fler utsläppsrätter överförs till reserven och därmed kan bli föremål för annullering. Resultatet blir i slutändan att antalet utsläppsrätter som över tid finns tillgängliga minskar. Motsatt effekt fås av en politik eller åtgärd som minskar den svenska nettoexporten av el, till exempel en stängning av svenska kärnkraftreaktorer.”

Annulleringsmekanismen inom utsläppshandelssystemet fanns inte 2015, när beslutet om stängningen av reaktorerna i Ringhals togs, varför debattörerna menar att stängningen bör omprövas och beslut tas i ett bredare perspektiv än bara de rent affärsmässiga.

I en debattartikel i Dagens industri den 13 december 2019 skriver två svenska energiexperter och en näringslivsexpert om riskerna med att stänga Ringhals 1 och 2 och ställer frågan hur det påverkar elkraftsförsörjningen och klimatpåverkan såväl i länen runt Ringhals som ur ett globalt perspektiv.

Författarna tar upp att det redan finns produktions- och kapacitetsbrister i elnäten i flera regioner och exemplifierar med Skåne, där det nyligen beslutades att det fossila Heleneholmsverket i Malmö ska fortsätta hållas i drift, eftersom det anses vara absolut nödvändigt för regionens elförsörjning.

Slutsatsen i artikeln är att Sverige riskerar att bli ännu mer beroende av import av fossil elkraft från utlandet för att garantera stabiliteten i elnäten i västra och sydvästra Sverige, något som är nödvändigt med tanke på den tunga industri som regionen är beroende av.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

  1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta om de framtida koldioxidutsläppen ökar i Sverige och Europa som en följd av stängningen av Ringhals 1 och 2?
  2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta om effektkapaciteten och stabiliteten på elnäten i västra och sydvästra Sverige försämras som en följd av stängningen av Ringhals 1 och 2?
  3. På vilket sätt kommer statsrådet att, inom sitt ansvarsområde, följa vilka konsekvenser som stängningen av Ringhals 1 och 2 kan komma att få för industrin och tillväxten i västra och sydvästra Sverige?