Skatt på alkohol beställd via Internet

Interpellationsdebatt 30 oktober 2007

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 22 Anders Borg (M)

Fru talman! Laila Bjurling har frågat mig dels om jag avser att ta några särskilda initiativ för att garantera att all nätimporterad alkohol beskattas och att till Skatteverket inte anmäld nätimporterad alkohol beslagtas, dels om jag avser att ta några initiativ inom EU för att den fria rörligheten av just folkhälsofarliga produkter som alkohol och tobak ska begränsas. Det är viktigt att alkoholens negativa sociala och medicinska effekter begränsas. Missbruk av alkohol är förknippat med stora problem bland annat när det gäller ungdomsvåld, våld i hemmet och misshandel av kvinnor. EG-bestämmelserna innebär att punktskatt ska tas ut i Sverige då någon har beställt alkohol via Internet och varorna sedan förs in i Sverige. Dessa bestämmelser finns införda i svensk lagstiftning. Den praktiska hanteringen av alkohol som köps via Internet ingår i Skatteverkets och Tullverkets ansvarsområden. Hur dessa myndigheter organiserar sin verksamhet är deras ansvar. Av folkhälsoskäl är det dock av central betydelse att skatt tas ut i dessa fall. Det är därför viktigt att Skatteverket ser till att beskattningen fungerar. Om det blir tal om ändringar i lagstiftningen kan åtgärder från min sida komma i fråga. Något sådant behov har ännu inte identifierats. Jag har därför inte nu för avsikt att vidta några särskilda åtgärder. Det är dock viktigt att noga följa utvecklingen på detta område. Kommissionen lämnade 2006 ett förslag om inflationsuppräkning av minimiskatterna på alkohol inom EU med 31 procent. Det är ett förslag som Sverige välkomnar. Det har dock inte gått att få något stöd utanför den nordiska kretsen för förslagen om sänkta indikativa nivåer och återinförande av fasta införselkvoter. En ändring av gällande regler, som finns i ett EG-direktiv på skatteområdet, skulle kräva ett enhälligt beslut av samtliga medlemsstater. Det faktum att svensk skatt ska betalas för alkohol och tobak som beställts utomlands via Internet kan innebära ett visst skydd för folkhälsan eftersom det i regel inte blir ekonomiskt lönsamt att handla alkohol och tobak över nätet. Det EG-direktiv som innehåller regler om bland annat beskattning av distansförsäljning av alkohol och tobak kommer troligen inom kort att ses över inom EU. Det är då angeläget att Sverige verkar för att reglerna om denna typ av försäljning förbättras så att skattekontrollen kan bli ännu bättre och effektivare.

Anf. 23 Laila Bjurling (S)

Fru talman! Tack för svaret, herr finansminister! När det gäller skatten på alkohol som säljs via Internet har jag ställt samma fråga en gång tidigare till finansministern. Svaret var ungefär detsamma då som nu, det vill säga att det är ett bekymmer för Skatteverket och Tullverket, och finansministern tycker inte att det finns något särskilt behov av att göra något åt frågan. I svaret på min interpellation verkar det ändå som om finansministern förstår att det finns problem med att få in skatten, och finansministern skriver att det är viktigt att noga följa utvecklingen på detta område. Det är bra att finansministern vill följa utvecklingen, men det vore kanske ännu bättre om Tullverket fick behålla sina pengar till gränskontroll så att man har en rimlig chans att utföra sina åtaganden. Kan finansministern tänka sig att medverka till att Systembolaget blir en form av utlämningsställe för Internetbeställd alkohol? Då skulle den Internetbeställda alkoholen behandlas på samma sätt som annan privatimporterad alkohol. Den andra frågan jag ställde gällde om statsrådet avser att ta några initiativ inom EU för att den fria rörligheten för folkhälsofarliga produkter som alkohol och tobak ska begränsas. Vi vet att de vinproducerande länderna inom EU är motståndare till allt som kan uppfattas som en begränsning av den fria rörligheten för deras produkter, men det borde inte hindra Sveriges ministrar från att ständigt vara på alerten och ta initiativ till att alkohol i alla former räknas som risker för folkhälsan, inte enbart som ett livsmedel bland alla andra. Finansministern anser att det faktum att svensk skatt ska betalas för alkohol och tobak som beställs utomlands via Internet i sig innebär ett visst skydd för folkhälsan. Det kan väl finansministern ändå inte mena? Den riktigt stora alkoholfloden över våra gränser utgörs fortfarande av den legala införseln, och den betalar vi ingen svensk skatt på över huvud taget. Det är ett hot mot folkhälsan. Dessutom verkar det tyvärr som om alla hämningar har släppt när det gäller att begå kriminella handlingar genom att sälja vidare den legalt införda alkoholen. Sverige måste fortsätta att driva på så att fler och fler av EU-länderna inser att alkohol är ett folkhälsoproblem som enskilda länder måste få rå över själva. Kommer finansministern att öka sina ansträngningar för att resten av EU-länderna ska inse att alkohol är ett folkhälsoproblem? Och tror finansministern att Tullverket klarar kontrollen av den Internetbeställda spriten trots att regeringen gör kraftiga neddragningar på Tullverkets anslag?

Anf. 24 Anders Borg (M)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Laila Bjurling för att vi får en diskussion om den svenska alkoholpolitiken med en koppling till både Internet och EU. Jag tror att det är viktigt att vi bevarar en traditionell svensk alkoholpolitik av många skäl. Jag tror att väldigt mycket av det sämsta hos människan kommer fram under alkoholberusning - aggressioner, våld och övergrepp - och det har vi all anledning att samlat och gemensamt försöka göra någonting för att hindra. Det är naturligtvis så att alkohol i form av vin, öl och andra sorter kan vara glädjande för människor. Det ska vi ha respekt för, och de flesta människor kan hantera detta. Men det förhindrar inte att alkoholen ställer till stora skadeverkningar i det svenska samhället, och det har vi all anledning att vara medvetna om. Samtidigt tror jag också att det finns en fara i om vi själva ger bilden att vi inte har en möjlighet att bekämpa alkohol. När man tittar på utvecklingen i Sverige och den statistik som finns förefaller det vara så att många tidigare trodde att Systembolaget inte skulle ha en chans att bevara sin ställning och att det faktum att man nu kan föra in alkohol över gränserna helt skulle undergräva det svenska systemet med utskänkningstillstånd och Systembolaget. Jag är inte så säker på det. Det kan naturligtvis finnas brister i vår statistik, men det finns ändå goda skäl att tro att till exempel Internet och införsel över gränserna via resor i huvudsak är ett marginalfenomen. Den ökning vi har sett av alkoholkonsumtionen ligger framför allt på vinsidan, och där är det ju så att Systembolagets personal är både kunnig, kompetent och ger en rimlig service. Låt oss alltså bevara grunderna i den svenska alkoholpolitiken. Den tror jag att vi ska värna om och slå vakt om. När det gäller Skatteverkets och Tullverkets verksamhet är det i huvudsak så att när det gäller att se till att skatt betalas på Internetinförd sprit ligger ansvaret på Skatteverket. Det är Skatteverket som ska se till att skatter drivs in i Sverige. Jag vet att Skatteverket har arbetat med den här frågan, och jag föreställer mig att man kommer att fortsätta göra det. Det finns säkert anledning för oss att noga följa den utvecklingen för att säkerställa att Skatteverket gör vad man kan på det här området. Jag inser att Skatteverkets primära uppgift är att få in skatteintäkter. Men skälet till att vi väljer en skattesats på alkohol som är hög är att det är ett primärt samhällsintresse att förhindra alkoholmissbruk. Därför är det också viktigt att Skatteverket fäster vikt vid frågan om att se till att vi får in våra skatter. När det sedan gäller EU-initiativ kan jag säga att jag förmodligen - jag säger förmodligen, för jag har inte räknat - är den finansminister som har yttrat sig flest gånger rörande alkoholpolitik, åtminstone per möte; jag har ju inte varit finansminister så länge. Det beror naturligtvis på att vi har haft en stor och omfattande diskussion om just införselkvoter och minimiskatter under den period då jag har varit finansminister. Jag tror det vore bra om vi kunde få en enighet i EU-kretsen kring ökade minimiskatter. Det vore lämpligt, därför att det skulle minska gränshandelsproblemet, det skulle bevara en viktig skattebas och det skulle underlätta ett viktigt folkhälsoarbete. Nu finns det ett antal olika länder som inte håller med. Man kan nämna vinländerna, men senast var det nog närmast ölländerna som var det stora hindret, därför att man ansåg att det var omöjligt att höja ölskatten. Jag tror inte alls att den svenska alkoholpolitiken är på väg ut. Jag tror att den svenska alkoholpolitiken är på väg in. Jag tror att fler och fler länder kommer att inse att det finns folkhälsoproblem, samhällsproblem och sociala problem förknippade med alkohol och att det därför är logiskt och rimligt att vi gemensamt i Europa försöker hitta ett regelsystem och ett lagsystem som underlättar för oss att bekämpa detta viktiga folkhälsoproblem.

Anf. 25 Laila Bjurling (S)

Fru talman! Tack igen, finansministern! Det gläder mig att vi har samma uppfattning om den restriktiva alkoholpolitiken och att finansministern också tycker att det är viktigt att vi behåller den för att motverka en hel del av de problem och avigsidor med alkoholbruket som vi kan se. Vi ser också att alkoholbruket och alkoholmissbruket ökat väldigt kraftigt i Sverige. Vi ser det bland annat på de unga kvinnorna. Massor av unga kvinnor söker hjälp för alkoholskador och alkoholberoende. Det är en mycket otäck utveckling. Vi har haft ett seminarium, en hearing, i dag där forskare pratade om olika skattebaser. Där var det en av forskarna som sade att vi var lite ängsliga för att behålla hög alkoholskatt i relation till hur många vuxna missbrukare vi såg runt omkring oss, men däremot inte i relation till hur många ungdomars missbruk vi såg. Då kan jag känna att det kanske beror på att vi som vuxna inte ser ungdomars missbruk. De är ute på de tider då vi håller oss inne i våra lägenheter framför våra tv-apparater och kanske inte ser hur utbrett både bruket och missbruket är när det gäller ungdomars alkoholvanor i dag. Det är också en sak som jag tror att finansministern håller med mig om: Vi måste verkligen se till att vi sätter in riktigt kraftiga motåtgärder mot det här. Jag tror kanske inte att Internetspriten - det var ju en av de frågor jag hade här - är den stora delen, utan det är den stora legala införsel som vi faktiskt har i dag. Glädjande nog är Systembolagets ställning faktiskt ganska stark, och man har ju stärkt sin andel av alkoholen nu liksom även alkoholförsäljningen. Men vi kan ändå se att det totalt är ungefär 19 procent av alkoholkonsumtionen i Sverige som utgörs av den legala resandeinförseln. Man behöver ju bara åka och titta på en färja som går över vilken gräns som helst, där folk fortfarande bär sina grejor. Jag kan bara drömma om hur det ser ut i lastbilar och kombibilar av olika slag. Därför är det så viktigt att vi verkligen jobbar från Sveriges sida för att få alkoholskatten och alkoholproblemen att bli en folkhälsofråga. Så länge det är en vara bland andra varor i EU är det fråga om den fria rörligheten, men om vi talar om hälsofrågor har ju varje land för sig mycket större möjligheter att se till att behandlingen blir annorlunda utifrån de behov och relationer som länderna har. Jag har nu hört att finansministern håller med mig om att det är viktigt att staten ser till att få in dessa skatter. Det gäller givetvis även Internetspriten. Jag vill dock gärna veta, lite mer konkret, vad statsministern egentligen gör - annat än talar för att flytta fram våra positioner i EU - när det gäller att få detta att bestå och få alkoholfrågorna att bli en folkhälsofråga som vi själva på ett annat sätt kan rå över.

Anf. 26 Anders Borg (M)

Fru talman! Det blir mycket tackande här, men jag vill ändå tacka Laila Bjurling för jag tycker att det är viktigt att vi för en aktiv dialog och diskussion kring alkoholpolitiken. Det sprids mycket myter om att svensk alkoholpolitik är på väg ut, att den inte kan överleva för nu har vi Internet och fri rörlighet och att den därför måste föras till historiens skräphög. Jag tror inte alls att det är så. Jag tror att det finns en utbredd folklig legitimitet för att det är gott med vin, att det är gott med öl och att det är trevligt med en snaps till sillen. Men det är inget argument för att vi inte ska ta hänsyn till dem i vårt samhälle som drabbas av alkoholens avigsidor. De är mörka och brett förekommande, och vi har ett gemensamt ansvar för att motverka dem. Alkohol skapar problem för kvinnor, för barn och för ungdomar. Alkohol är också ett av de stora sociala problemen bland män. Om vi tittar på gruppen män som varaktigt fastnat i socialbidragstagande och utanförskap ser vi att den ofta består av personer med svåra missbruksproblem som i slutändan många gånger landar i ett djupt alkoholmissbruk. Många människors livsdrömmar och livsplaner förstörs helt enkelt av alkoholen. Därför ska vi naturligtvis värna om den moderna svenska alkoholpolitiken och snarast bidra till att den sprids i Europa. Vidare tror jag att det i ett modernt ekonomisk-politiskt resonemang är rimligt att tänka sig skattebaser som alkohol, tobak och bensin som något som vi i större utsträckning ska vara beroende av, medan arbete, investeringar och produktion är sådant som vi i mindre utsträckning ska vara beroende av. Jag tror att det är ett viktigt resonemang. Vi har under de senaste åren sett att flera EU-länder höjt alkoholskatten. Våra vänner i Estland har gjort det liksom våra vänner i Finland, och nu har även vi i Sverige gjort det. Det är början på en ny trend. Vi jobbar alla med att hantera ett skattetryck som, om jag formulerar det så, är bekymmersamt i ett globalt perspektiv. Om det då finns några skattebaser som är rimligare än andra är det naturligtvis de som är förknippade med sådana varor och tjänster som ur ett samhällsekonomiskt och socialt perspektiv är djupt problematiska. Jag föreställer mig att våra vänner på Skatteverket noga följer de tydliga signaler som regeringen ger dem. Vi anser att det är viktigt att de tar uppdraget att följa Internethandeln på stort allvar. Det räcker inte med att göra en och annan stickprovskontroll, utan dessa frågor måste noggrant och kontinuerligt följas. Vi måste se till att det är enkelt för dem som vill importera att göra rätt för sig. Det är inte rimligt att kräva omfattande blanketter eller komplicerade förfaranden som vanliga människor inte klarar av att hantera. I stället måste det vara enkelt att göra rätt för sig. Detta måste naturligtvis följas upp på ett rimligt sätt. Människor ska betala skatt på det sätt de är skyldiga att göra när de importerar via Internet. Därtill är det naturligtvis vår uppgift inom EU att både argumentera för folkhälsoaspekten och, anser jag, för den ekonomiska vikten av att alkohol och andra varor som förknippas med betydande problem är högt beskattade. Jag känner därför en stark tilltro till att vi har ett brett folkligt stöd för en restriktiv alkoholpolitik - den går brett över blockgränserna - och att vi gemensamt bör arbeta för att bevara en svensk framtidsinriktad alkoholpolitik.

Anf. 27 Laila Bjurling (S)

Fru talman! Även jag tror att vi har en bred folklig legitimitet för vår restriktiva alkoholpolitik. Men det är nog många i Sverige som tycker att det är bra att få föra in mängder av lågt beskattad alkohol över våra gränser. Systemets monopol, som vi pratade om tidigare, har ett starkt stöd, och glädjande nog återvänder många kunder dit i stället för att köpa utomlands. Samtidigt tror jag att många svenskar känner sig lite lurade av att vi av EU blir tvingade att öppna våra gränser för en i stort sett obegränsad alkoholinförsel. Finansministerns partikolleger i skatteutskottet tror att en höjd skatt på spriten i Sverige skulle innebära mindre införsel från lågskatteländerna, men det tror varken jag eller mina partikamrater. Därför vill jag fråga finansministern: Håller finansministern med sina partikamrater i skatteutskottet om att höjd skatt på spriten i Sverige skulle göra det mindre intressant att handla i lågskatteländer? Eller håller finansministern med mig och mina partikamrater om att det behövs förstärkta resurser till Tullverket, Skatteverket och polisen för att hindra kriminell handel med alkohol samtidigt som Sverige ökar sina ansträngningar att få resten av EU att inse hotet från alkoholen?

Anf. 28 Anders Borg (M)

Fru talman! Låt mig upprepa att jag tycker att det är bra att vi får en diskussion om alkoholpolitiken. Det är nämligen en del av signalsystemet, om jag säger så, till våra myndigheter och verk att detta är en viktig fråga, att det är viktigt att de följer den, att det är viktigt att vi gör vad vi kan för att bevara en sund och rimlig alkoholpolitik. När det sedan gäller mina partikamrater i skatteutskottet håller jag alltid med om deras kloka och väl övervägda ställningstaganden. Vi får naturligtvis värdera även den här frågan. Vi har nu gjort höjningar av ölskatten och vi har höjt tobaksskatten - områden där det allmänt finns skäl att höja skatterna - men det finns avgränsningsproblem vad gäller risken för smuggling. Jag är övertygad om att de måttliga höjningar av skatterna som vi gjort inte leder till fördjupade gränshandelsproblem, även om det återstår att se. När vi väl utvärderat frågan kan vi också förhålla oss till vilka möjligheter det finns att göra ytterligare insatser på området. Grunderna för den svenska alkoholpolitiken bör bestå; det är vi överens om. Därför är det glädjande att vi kan ha den här typen av diskussioner. Det är en del av signalsystemet gentemot myndigheterna och visar på vikten av dessa frågor. Jag vill tacka Laila Bjurling för diskussionen.

den 18 oktober

Interpellation

2007/08:51 Skatt på alkohol beställd via Internet

av Laila Bjurling (s)

till finansminister Anders Borg (m)

Sverige har en restriktiv alkoholpolitik för att vi tror att det värnar folkhälsan. Hög beskattning och kontrollerad försäljning är grundstenar i detta. Alkoholkonsumtionen i Sverige har tyvärr ökat drastiskt. Genomsnittsmannen drack 13,6 liter ren alkohol år 2006 och genomsnittskvinnan 6,1 liter. Mycket tyder också på att unga människor dricker alltmer.

En ny källa till alkoholflödet in i Sverige är att beställa alkohol via Internet. Att köpa via nätet har genom EG-domstolens dom i juni blivit laglig, men skatt ska betalas i konsumtionslandet. Det är Skatteverket och Tullverket som är de statliga myndigheter som ska se till att beskattningen fungerar, men finansministern har ett särskilt ansvar för att se till att den höga beskattningen och den kontrollerade försäljningen fortsätter och fungerar utifrån nya utmaningar.

Mina frågor till statsrådet är därför:

Avser statsrådet att ta några särskilda initiativ för att garantera att all nätimporterad alkohol beskattas och att till Skatteverket ej anmäld nätimporterad alkohol beslagtas?

Avser statsrådet att ta några initiativ inom EU för att den fria rörligheten av just folkhälsofarliga produkter som alkohol och tobak ska begränsas?