Sälpopulationen

Interpellationsdebatt 18 juni 2021

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 78 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Magnus Oscarsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att främja säljakt. Han har även frågat mig om jag tänker verka för att underlätta jakt i skyddade områden samt om jag i internationella sammanhang tänker arbeta för att utverka undantag för handel med sälprodukter från djur som fällts under licensjakt.

Det finns i dag livskraftiga populationer av gråsäl och vikare i Östersjön samt knubbsälar i Västerhavet. Gråsälspopulationen i Östersjön har haft en mycket stark tillväxt de senaste åren och bedöms nu ha gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet. Gråsälen är vår största sälart och har ett relativt stort födobehov. Det kan tillsammans med andra påverkansfaktorer medföra negativa effekter på flera olika fiskbestånd. Jag är även medveten om att sälarna orsakar skada eftersom de kan ta fisk direkt ur fiskenäten och förstöra fiskeredskap.

Enligt Naturvårdsverkets beslut om licensjakt på gråsäl är det tillåtet att fälla 2 000 gråsälar under perioden 20 april-31 december 2021. Naturvårdsverket har även beslutat att tillåta skyddsjakt på 900 knubbsälar och 420 vikare under 2021 och början av 2022. En vetenskaplig utvärdering av licensjakten på gråsäl ska redovisas senast i juni 2021.

Regeringen är medveten om att säljakt är tidskrävande och förenad med kostnader för den enskilde jägaren. Det är inte heller möjligt för en jägare att sälja till exempel sälskinn eller kött på grund av EU-förbudet mot handel med sälprodukter. Regeringen bedömer att möjligheterna att i nuläget driva frågan om att häva EU-förbudet mot handel av sälprodukter är mycket små.

Inför 2021 har regeringen i Havs- och vattenmyndighetens regleringsbrev beslutat att högst 3 miljoner kronor får fördelas till länsstyrelserna för att användas till ersättning för hanteringskostnader av gråsälar som skjutits med stöd av beslut från Naturvårdsverket avseende skyddsjakt och licensjakt. Inför kommande havs, fiskeri- och vattenbruksprogram har regeringen även för avsikt att föreslå att en stödåtgärd inkluderas som ger möjlighet till ersättning för hanteringskostnader för fällda sälar vid skyddsjakt eller licensjakt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller jakt i skyddade områden är det sedan länge möjligt att bedriva olika sorters aktiviteter som till exempel jakt och fiske om det inte motverkar syftet med skyddsändamålet.

Sammantaget har jag och regeringen vidtagit flera åtgärder i syfte att underlätta förvaltningen av sälpopulationerna. Vi följer den här frågan mycket noga och kommer outtröttligt att fortsätta arbetet för friska hav, livskraftiga fiskbestånd och levande kustsamhällen.


Anf. 79 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag har efter samtal och diskussioner med boende i skärgården och aktiva kustnära fiskare förstått att den stora sälpopulationen är en stor och viktig fråga.

I Östersjön beräknas i dag antalet gråsälar uppgå till mellan 50 000 och 70 000 individer. Till det kan läggas en population på cirka 20 000 vikare. Båda arterna är klassade som livskraftiga i Artdatabanken, och populationen ökar enligt Naturvårdsverket med 8 procent om året.

Erfarna jägare som jag har pratat med rapporterar att sälpopulationer på grund av sin snabba tillväxt nu hotas av överpopulation. Många sälar påträffas avmagrade och i ett tillstånd av svält.

En studie som Danmarks Tekniske Universitet gjorde 2019 på gråsäl i västra Östersjön fann att individerna där åt drygt 1 300 kilo torsk varje år samt 130 kilo plattfisk. Gråsäl äter en bredare meny beroende på tillgång men föredrar torsk. Gråsälens årliga potentiella "torskkvot" i Östersjön är således 52 000 ton.

I östra Östersjön råder under 2021 förbud mot yrkesfiske efter torsk. I västra Östersjön råder fiskestopp gentemot lekande torsk. När det senast fanns en torskfiskekvot i Östersjön - det var 2019 - uppgick den till 7 000 ton.

Enligt Havs- och vattenmyndigheten är de skador som gråsälen orsakar fisket betydande. I ett yttrande till Naturvårdsverket uppger HaV att skador orsakade av säl i princip förekommer utefter hela Sveriges kuststräcka och att skadorna är omfattande. Inte minst det kustnära yrkes- och husbehovsfisket med passiva redskap anges vara hårt drabbat av skador från säl.

Enligt en gammal uppgift från 2014 uppgick de ekonomiska skadorna då till över 33 miljoner kronor. Enligt HaV finns det inget som talar för att skadorna minskat. Tvärtom föreligger stora mörkertal. Det är hög tid för en ny och färsk utredning så att vi får veta omfattningen av skadorna som sälen orsakar.

Jakt på säl tillåts i dag utifrån EU-direktiv och Helcoms rekommendation om sälar. Enligt gällande nationell lagstiftning är jakt på gråsäl tillåten i form av skyddsjakt och licensjakt. Naturvårdsverket är beslutande myndighet efter hörande av Havs- och vattenmyndigheten.

Under 2021 pågår licensjakten på gråsäl från den 20 april till den 31 december. Totalt får 2 000 gråsälar fällas i en gemensam kvot för de län där licensjakten får bedrivas. Den 5 maj i år var 126 sälar fällda. Förra året misslyckades jakten totalt, kan man väl säga, då kvoten var på 2 000 och man sköt endast 1 023.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ministern säger i sitt svar att regeringen följer den här frågan mycket noga. Det tycker jag är positivt. Men vad finns det för verktyg i ministerns verktygslåda så att kvoten kan fyllas i år och man kan gå från förra årets 1 023 till 2 000? Vilka verktyg har ministern att ta fram?


Anf. 80 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Tack så mycket, Magnus Oscarsson, för frågan!

Jag instämmer i det som Magnus Oscarsson inledde med att säga - att det här är en stor och viktig fråga som berör många, inte minst utifrån att det påverkar förutsättningarna att bedriva näringsverksamhet för fisket i vissa delar.

Frågan är också stor och viktig därför att överpopulation, som man möjligen ser i de här stammarna just nu, inte heller är något positivt. Det blir konkurrens om föda, och man ser i dag avmagrade sälar för att det helt enkelt finns för lite mat.

Samtidigt kan jag konstatera att det här är en art som har varit skyddad över tid. Det visar ju på att åtgärder som man vidtar, exempelvis förbud mot jakt, på ett positivt sätt faktiskt kan återskapa populationer.

När detta händer ska man förvalta dem, och då ska man använda de verktyg som finns, vilket i detta sammanhang i första hand är licensjakt och skyddsjakt. Regeringen jobbar numera med båda dessa verktyg. Vi införde för första gången på väldigt länge en möjlighet till licensjakt under denna period.

Sedan är det inte så enkelt som att problemet försvinner med detta. Magnus Oscarsson har också på ett väldigt tydligt och bra sätt redogjort för de problem vi ser när det gäller detta, inte minst kopplat till mängden avskjutningar i förhållande till volymen möjliga avskjutningar enligt licensjaktbeslutet. Beslutet gällde 2 000 avskjutningar, och antalet fällda sälar så här långt under perioden var 1 023, om jag kommer ihåg rätt. Detta är mindre än det antal man tog genom skyddsjakt; det är ju två olika jaktformer i detta sammanhang. Det är givetvis inte bra.

Detta kan säkert bero på många saker. När man frågar ansvariga myndigheter säger de att de tror att både coronapandemin, möjligen, och torskfiskestoppet har påverkat detta. Magnus Oscarsson nämnde själv att det kanske mest av allt är torskfiskarna som har sett problemet, givet att det är deras torsk som är primärföda för sälarna. De har också haft ett stort intresse av att skjuta av. Men att jaga säl är svårt. Man behöver kunna sin sak, och det är nödvändigt att jobba med incitament för detta.

Det vi dock kan konstatera och som är glädjande i sammanhanget är att fler rapporterar att man skjuter sälar i dag än tidigare. Det är alltså fler som nu finns i systemen och gör det möjligt med en effektiv förvaltning på sikt.

När det sedan gäller incitamenten är de utmanande på många sätt, inte minst givet att det är kostsamt och svårt och att man inte får sälja köttet. Detta regleras delvis genom ett förbud på EU-nivå men framför allt genom att Sverige, som tidigare hade ett undantag från denna reglering i EU, blev av med det när WTO beslutade att det inte var lämpligt att vi hade det, efter en överklagan från Norge och Kanada, om jag kommer ihåg rätt.

Vi har alltså både WTO:s och EU:s regelverk att hantera i detta sammanhang. Så här långt signalerar man inte från någon av dessa organisationer att man är öppen för eller intresserad av att ändra de här besluten. Men vi följer givetvis detta noga för att se om det finns någon öppning för att lyfta dessa frågor och åstadkomma konstruktiva förändringar i syfte att uppnå jaktetik, för det är detta det ytterst handlar om i det här sammanhanget. Jag tycker självklart att det är oetiskt att man skjuter djur och sedan inte kan ta vara på köttet och skinnet utan i stället måste bränna det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har i nuläget hanterat situationen genom att det finns en hanteringskostnad. Jag återkommer gärna till den och till vad vi gör mer på området i nästa inlägg.


Anf. 81 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Precis som ministern var inne på är detta en väldigt stor fråga för många som lever och verkar i kustnära områden och är helt beroende av att kunna få fisk i sina nät. Jag skulle gärna, som jag tog upp förut, vilja höra lite mer om verktygen från regeringens sida. Vad har man för konkreta åtgärder och förslag i verktygslådan som faktiskt kan förbättra så att det fälls fler sälar?

Under min diskussion med erfarna jägare rapporterar de just om hur sälpopulationen på grund av sin snabba tillväxt nu hotas av överpopulation. Många sälar som påträffas är avmagrade och befinner sig i ett tillstånd av svält.

På en fråga från min kollega Elin Lundgren, som uppmärksammade den svältsituation som flera jägare vittnar om på Hälsingekusten, hänvisar ministern till Havs- och vattenmyndighetens okulära besiktning i samband med pälsbytet under maj och juni. Koncentrationen av sälar i denna del har emellertid uppmärksammats under en längre tid, vilket väcker frågan om inte sälförvaltningen regionalt måste få en ny inriktning där jaktens villkor kan utökas.

Jakten på säl kräver en bra båt och framför allt en jägare med stor kunskap. Men - nu kommer det vanliga - jägaren måste också vara beredd på massor av byråkrati, för det krävs tät dialog med myndigheter kring rapportering, tillstånd med mera. De skarpa avgränsningarna av jakten gentemot Natura 2000-områden och övriga skyddade områden gör också att sälstammarna får hög koncentration i dessa områden, med överpopulation och svält som följd.

En faktor som höjer tröskeln för jägare att jaga säl är att somliga länsstyrelser tar ut en avgift för ansökan om jakt på allmänt vatten. Att en handläggning ska behöva utföras för varje jägare måste ses som onödigt när länsstyrelsen lika gärna kunde utlysa en generell jakt på allmänt vatten under de tider som är avsedda.

Min fråga till ministern är, fru talman: Kommer ministern att verka för ett enklare och mindre regelverk för jägare för jakt på säl så att kvoten kan fyllas under 2021? Som vi pratade om förut har den alltså inte fyllts mer än till lite drygt hälften. Förra året fälldes 1 023 sälar av en kvot på 2 000. Och vi har en sälstam som är så stor som mellan 50 000 och 70 000.

Man får tänka på vad det innebär. Den allmänna debatten i Sverige går ut på att det är gulligt med säl - och det är absolut gulligt. Men det är inte gulligt när de dör av svält. Vi måste i debatten verkligen efterlysa att vi får ned stammen så att det verkligen gör skillnad, för sälarna själva men framför allt för att fiskarna ska märka skillnaden.


Anf. 82 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tror att jag och Magnus Oscarsson i grunden är ganska överens, både om hur problembilden ser ut och om att det krävs långsiktiga incitament för att vi ska få en utveckling som innebär att man på ett klokt sätt förvaltar sälstammen. Det är detta det handlar om i det här läget.

Det är utmanande - det tror jag också att vi är överens om. Men regeringen har vidtagit ett stort antal åtgärder kopplade till detta i syfte att åstadkomma precis det som Magnus Oscarsson efterfrågar, nämligen att göra det enklare, bättre och smartare så att detta kan hanteras på ett bra sätt. Inte minst var införandet av licensjakt en sådan åtgärd givet att licensjakten är tänkt att ske på ett enklare sätt - man behöver inte söka anstånd, och man behöver inte ha ett myndighetsbeslut för varje fällning.

Samtidigt jobbar vi med att försöka hitta kompensatoriska ersättningar givet att vägen framåt i alla fall är krånglig när det gäller att få tillstånd att sälja produkterna, vilket givetvis från ett jaktetiskt perspektiv hade varit eftersträvansvärt i nuläget. Men när det inte går jobbar vi med andra verktyg till dess att det förhoppningsvis är möjligt. Det kan exempelvis vara att säkerställa fällavgifterna - att man får betalt för den merkostnad man får för hanteringen av köttet. Det finns i nuläget sådana stöd att söka. Vi tittar också på att utöka den möjligheten i det nya havs- och fiskeriprogrammet, som vi nu arbetar med inför nästa programperiod - att lägga till det som ett sökbart moment även där för att ännu bättre hantera den situation som råder.

Samtidigt tittar vi på helhetsbilden kopplat till detta. Vi vill ha ett friskt Österhav, livskraftiga fiskbestånd och en sund och välförvaltad sälpopulation. Dessa delar hänger givetvis delvis ihop, så åtgärder i en del påverkar förutsättningar i andra delar. Vi har jobbat väldigt mycket med att rikta medel för att få bättre vattenmiljö och klimat i havet. Vi satsar 200 miljoner årligen på det. Sverige har varit aktivt i de diskussioner som har handlat om torskfiskestoppet och den situationen. Vi har också varit aktiva när det gäller att fatta nationella beslut för att exempelvis kunna införa licensjakt. Men det räcker inte; det kan jag hålla med Magnus Oscarsson om.

Utöver detta avsätter vi i sammanhanget pengar för viltskademedel. När det gäller detta har HaV 20 miljoner kronor årligen att fördela. Av dem går 5 miljoner till förebyggande åtgärder, och 15 miljoner kronor går till ersättningar för skador orsakade av sälen.

Det är klart att det hade varit mycket trevligare att använda framför allt de sista 15 miljonerna, som går till skador, till något som hade varit framåtsyftande i stället för att bara hantera problem. Därför behöver vi ha mer åtgärder på plats som visar sig vara effektiva.

När det gäller de förebyggande delarna av länsstyrelsernas arbete kan det säkert se olika ut hur man jobbar. Här har vi ganska nyligen antagit en nationell förvaltningsplan för sälen. Vi har också gett regionerna - på tal om det som Magnus Oscarsson frågade efter - ett uppdrag att revidera sina regionala förvaltningsplaner utifrån den nya nationella plan som nu finns.

En del länsstyrelser, framför allt de som har mycket problem, till exempel Länsstyrelsen i Stockholms län, har varit duktiga och ligger långt framme. De har jobbat med förebyggande åtgärder som sälstängsel och ljudavstörning, som är exempel på verktyg i det här sammanhanget. Sådant vill jag se mer av.


Anf. 83 Magnus Oscarsson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag lyssnar på vad ministern säger och hör att det finns några korn där som jag tycker är positiva.

Det jag vill lyfta fram som viktigt är detta med att det finns länsstyrelser som tar ut en speciell avgift. Det tycker jag att ministern nu ska ta med sig och fundera på. En annan sak är det mörkertal som vi talade om. Här är uppgifterna från 2014. Det är hur länge sedan som helst! Man måste se vad det kostar i dag. Vi vet ju att sälpopulationen fullkomligen har exploderat.

Det är klart att om detta skulle ske på land skulle man ha en helt annan känsla för det. Ministern och jag har ju talat mycket om vildsvin. Men i havet märker man det inte på det sättet. Det är bara de stackars fiskarna som märker att sälen är framme gång på gång. Därför är det så viktigt att det görs något.

Ministern nämnde det stora bekymret med att vi inte får använda säl till någonting. Förr användes säl i skärgårdsmiljöer till målarfärg. Den kan användas i kläder och till väskor, möbler och konst. Men som ministern var inne på får man inte längre göra det.

Jag undrar: När tog ministern senast upp frågan om huruvida förbudet skulle kunna hävas och att Sverige skulle kunna få göra ett undantag? Eller har ministern för avsikt att göra detta i ett sammanhang där hon kan förändra?


Anf. 84 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Låt mig tacka för en bra debatt. Jag uppskattar alltid konstruktiva debatter. Jag skulle väldigt mycket uppskatta om vi i den framtida debatten om just denna problematik gemensamt kunde fundera på vilka verktyg man skulle önska som inte finns.

Jag kan notera att vi är väldigt överens om problembilden. Också Magnus Oscarsson noterar att regeringen faktiskt gör ett antal saker på detta område som är bra och efterfrågas, men det är svårt och utmanande.

Den specifika frågan som kom nu på slutet - exakt när man ska lyfta frågan på internationell nivå - får jag möjligen återkomma till. Vi gör en samlad bedömning av alla de frågor som är i varje portfölj, om de är aktuella för samråd, kräver beslut eller acceptans på EU-nivå eller, som i det här fallet, på WTO-nivå. Det gör vi kontinuerligt hela tiden.

Den här frågan finns över huvud taget inte på dagordningen just nu. Ett enskilt land kan givetvis ta upp den, men ska man föra upp en fråga på dagordningen måste man göra bedömningen att man åtminstone kan förflytta den framåt. Annars riskerar det att bli ett bakslag i hanteringen.

Vi gör just nu inte bedömningen att det skulle förflytta frågan framåt om vi tar upp den som enskilt land. Vi bedömer att vi bör avvakta och se om det händer något ytterligare på området, givet att den situation som vi har på området rimligen inte är unik för Sverige.

Vi har haft en situation - hela debatten lider av det - då sälbestånden inte hade gynnsam bevarandestatus. Över hela världen kablades det ut bilder av hur man klubbade ihjäl sälungar. Den bilden finns kvar i många medlemsländer. Jag tror att den kommer att sitta där tills man upplever att sälarna faktiskt är många och orsakar problem.

Vi väntar på att några till ska vara beredda att kroka arm med Sverige. I det läget är det intressant och smart att lyfta upp frågan på internationell nivå igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2020/21:728 Sälpopulationen

av Magnus Oscarsson (KD)

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

 

Antalet gråsälar i Östersjön beräknas i dag uppgå till 50 000–67 000 individer. Till det kan läggas en estimerad population om 20 000 vikaresälar. Båda arterna är klassade som livskraftiga i Artdatabanken och växer enligt Naturvårdsverket med 8 procent om året. Erfarna jägare rapporterar om hur sälpopulationer på grund av sin snabba tillväxt nu hotas av överpopulation. Många sälar påträffas avmagrade i ett tillstånd av svält.

Enligt en studie från Danmarks Tekniske Universitet (2019) på gråsäl i västra Östersjön fann man att individerna där åt drygt 1 300 kilo torsk varje år, samt 130 kilo plattfisk. Gråsäl äter en bredare meny beroende på tillgång men föredrar torsk. En gråsäls årliga potentiella ”torskkvot” i Östersjön kan uppgå till 52 000 ton. I östra Östersjön råder under 2021 förbud mot yrkesfiske efter torsk. I västra Östersjön råder fiskestopp gentemot lekande torsk. När det senast fanns en torskfiskekvot i Östersjön 2019 uppgick den till 7 000 ton.

Enligt Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) är de skador som gråsälen orsakar fisket betydande. I ett yttrande till Naturvårdsverket uppger HaV ”att skador orsakade av säl i princip förekommer utefter hela Sveriges kuststräcka och att skadorna är omfattande. Inte minst det kustnära yrkes- och husbehovsfisket med passiva redskap anges vara hårt drabbat av sälskador”. En uppgift kring de ekonomiska skadorna som fastställdes 2014 uppgick till 33,3 miljoner kronor, och enligt HaV finns inget som talar för att skadorna minskat sen dess och att stora mörkertal föreligger.

Jakt på säl tillåts i dag utifrån EU-direktiv och Helcoms rekommendation om sälar. Enligt gällande nationell lagstiftning är jakt på gråsäl tillåten i form av skyddsjakt och licensjakt. Naturvårdsverket är beslutande myndighet efter hörande av Havs- och vattenmyndigheten. Licensjakten på gråsäl pågår från den 20 april till den 31 december under 2021. Totalt får 2 000 gråsälar fällas i en gemensam kvot för de län där licensjakten får bedrivas. Den 5 maj 2021 var 126 sälar fällda. Säljakten under 2020 misslyckades att nå sin kvot då endast 1 023 av 2 000 sälar sköts.

Erfarna jägare rapporterar om hur sälpopulationer på grund av sin snabba tillväxt nu hotas av överpopulation. Många sälar påträffas avmagrade i ett tillstånd av svält. I en skriftlig fråga 2020/21:816 av Elin Lundgren (S) uppmärksammades den svältsituation som flera jägare vittnar om på Hälsingekusten. Statsrådet hänvisade till Havs- och Vattenmyndighetens okulära besiktning i samband med pälsbytet under maj och juni. Koncentrationen av sälar i denna del har emellertid uppmärksammats under en längre tid vilket väcker frågor om inte sälförvaltningen regionalt måste få en ny inriktning där jaktens villkor kan utökas.

Jakten på säl kräver en bra båt och stora kunskaper som jägare men också beredvillighet till tät dialog med myndigheter kring rapportering, tillstånd och dialog. De skarpa avgränsningarna av jakten gentemot Natura 2000-områden och övriga skyddade områden gör också att sälstammarna får hög koncentration i dessa områden, med överpopulation och svält som följd. Möjligheterna till jakt i skyddade områden som inte är nationalparker kan beviljas om det kan ske utan hinder av de regler som gäller i berörda områden. 

En faktor som höjer tröskeln för jägare att jaga säl är att somliga länsstyrelser tar ut en avgift för ansökan om jakt på allmänt vatten. Att en handläggning ska behöva utföras för varje jägare kan synas onödigt när länsstyrelsen lika gärna skulle kunna utlysa en generell jakt på allmänt vatten under de tider som är avsedda. Tonvikten för rapportering bör i stället koncentreras till efter att en säl nedlagts i enlighet med beslutet om licensjakt.

Ett problem är också förbudet mot handel med sälprodukter. Traditionellt har späcket efter att ha kokats till sälolja utgjort basen för den målarfärg som i skärgårdsmiljö använts till att måla hus. Säloljan uppges också kunna användas som hälsovårdsprodukt för att lindra ledsmärtor och som kosttillskott (omega-3). Skinnet kan bearbetas med applicering för kläder, väskor, möbler och konst. Köttet uppges med hänsyn till det maximala intaget av organiska föroreningar och tungmetaller kunna konsumeras 500 gram i veckan av. Förbudet mot handel med sälprodukter upprättades 2010 av Europakommissionen men har sedan dess fått undantag för inuiter på Grönland. Kanada och Norge har gemensamt överklagat förbudet till WTO utifrån den diskriminerande effekt som undantaget på Grönland medförde. I de processer som följde uppges nordiska röster ha anfört möjligheten till undantag för att förebygga överpopulation. Överklagandet föll emellertid utifrån vad som motiverades med “allmän moral”. Handeln med sälprodukter utifrån licensjakt på överpopulationer ansågs inte kunna särskiljas i förbudet.

Utifrån den snabba tillväxten av våra sälstammar och svårigheterna med licensjakten finns anledning att resa ett antal frågor.

Jag vill därför fråga statsrådet Jennie Nilsson:

 

  1. Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att främja säljakt?
  2. Tänker statsrådet verka för att underlätta jakt i skyddade områden?
  3. Tänker statsrådet i internationella sammanhang arbeta för att utverka undantag för handel med sälprodukter från djur som fällts under licensjakt?​