Resurser till landets lärcentrum

Herr talman! Niklas Sigvardsson har frågat mig varför regeringen har valt att prioritera ned stödet till landets lärcentrum, vad jag avser att göra för att det även i framtiden ska finnas möjlighet till lärcentrum i hela landet och vad jag avser att göra för att utveckla möjligheten att studera i hela landet via lärcentrum.

Med lärcentrum avses i förordningen (2017:1303) om statsbidrag för lärcentrum en verksamhet som organiseras av en eller flera kommuner och där den studerande erbjuds stöd i sitt lärande från lärare och annan personal samt ges möjlighet att möta andra studerande. Lärcentrum kan vara tillgängliga för studier inom kommunal vuxenutbildning, yrkeshögskola, universitet och högskola eller andra utbildningsformer. Syftet med statsbidraget är att stimulera utveckling av lärcentrum i kommunerna.

Statsbidrag får lämnas till kommuner som i samverkan med andra kommuner genomför insatser för etablering av nya eller utveckling av befintliga lärcentrum. Statsbidrag får även lämnas till kommuner som genomför dessa insatser utan samverkan med andra om det finns särskilda skäl.

Skolverket fördelar medlen, och myndigheten ska vid sin fördelning av statsbidraget bland annat ta hänsyn till i vilken grad insatserna kan främja tillgång till och genomströmning i utbildningen, behovet av geografisk spridning av lärcentrum och om samråd med regional utvecklingsansvarig aktör har skett.

Staten bidrar årligen med 50 miljoner kronor till verksamheten vid lärcentrum runt om i Sverige. Den försämrade arbetsmarknaden under covid-19-pandemin skapade ett extra stort behov av utbildning och omställning i hela landet. Då förstärktes statsbidraget tillfälligt, men därefter har det återgått till den ursprungliga nivån.

Regeringen kommer att fortsätta följa frågan.

Herr talman! Runt om i vårt land möjliggörs studier för tusentals invånare på ställen långt från etablerade lärosäten och residensorter. Mycket av detta fantastiska arbete görs på något av landets alla lärcentrum. Ett lärcentrum är en fantastisk smältdegel av människor som läser på olika nivåer och med olika mål, alltifrån den nyanlända som kanske lär sig språket och ett yrke samtidigt via yrkesvux till den som har jobbat som vårdbiträde under många år och kanske behöver läsa upp någonting för att kunna fortsätta läsa på sjuksköterskeprogrammet, vilket till och med kan ske på samma ställe, eller någon som har fått ett stort teknikintresse och vill skola om sig till 3D-printtekniker genom att läsa ett yrkeshögskoleprogram. Det är något fantastiskt med lärcentrumets möjligheter att ge tillgång till ett brett utbud av kurser, program och utbildningar med flera olika utbildningsanordnare och utbildningsformer på ett och samma ställe, där människor med ringa erfarenhet av akademiska studier får möta dem som har lång erfarenhet. Det är en fantastisk miljö som fler borde få chansen att nyttja.

Det är därför regeringens politik är kontraproduktiv. Mats Perssons interpellationssvar här i dag säger tyvärr allt om regeringens avsaknad av utbildningspolitik för de många.

Mats Persson står ofta här i debatter med mig om utbildningspolitik och säger att det refereras till dopade pandemisiffror när jag presenterar åtgärder och satsningar. Det är nivåer som inte tillhör det normala, anser han. Men det är nivåer som vi socialdemokrater fullt ut har stått upp för i budget efter budget under den här mandatperioden. Det handlar om människors möjligheter till omställning. Det handlar om människors möjligheter att växa och växla inom sina yrken.

Det är därför en sak Mats Persson sa i interpellationssvaret gör mig lite extra beklämd: "Den försämrade arbetsmarknaden under covid-19-pandemin skapade ett extra stort behov av utbildning och omställning i hela landet. Då förstärktes statsbidraget tillfälligt, men därefter har det återgått till den ursprungliga nivån." Det är väldigt lätt att säga, men då behöver man betänka att tiotusentals fler nu är arbetslösa i och med den konkursvåg som har sköljt över landet under det senaste året. Konkurserna är på en nivå som vi inte har sett sedan 90-talskrisen.

Det man då kan säga är att det här är en fantastisk reform, att vi behöver vara proaktiva och att vi behöver fortsätta att ha höga nivåer. Men i stället kommer man dragande med att det var dopade nivåer som tillhörde pandemin och som man inte kan stå upp för i nuläget. Det är en defensiv inställning som tyvärr visar på både en dålig utbildningspolitik och en dålig arbetsmarknadspolitik.

Jag vill att utbildningsministern i sitt nästa inlägg besvarar en fråga som jag ställde i interpellationen men som jag inte anser det vara möjligt att hitta något svar på i hans interpellationssvar: Vad avser ministern att göra för att utveckla möjligheten att studera i hela landet via lärcentrum?

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. En av de frågor som jag verkligen brinner för är rätten till utbildning, även högre utbildning, oavsett var i landet man bor. Nu vill jag verkligen ta chansen att diskutera detta med utbildningsministern.

Lärcentrum är viktiga just för att se till att man oavsett var i landet man bor har möjlighet att gå en högre utbildning. Vi har under några år haft ett väldigt viktigt projekt, Nya vägar, som har fått mycket statliga pengar från olika instanser för att djupstudera olika aspekter av decentraliserad utbildning. Om inte utbildningsministern har satt sig in i det projektet är det ett tips att göra det. Där kan man också se de utmaningar som finns. Av 290 kommuner är det 251 - det är 2018 års siffror, och jag skulle kunna tänka mig att det är fler i dag - som har en lägre andel högutbildade än genomsnittet. Det borde få utbildningsministern att vilja göra någonting åt det här, för de siffrorna är verkligen inte bra. Och skillnaderna ökar.

SCB har en statistikatlas, som det kallas, där man kan se att befolkningens utbildningsnivå höjdes mellan åren 1990 och 2016 och att det är kopplat till etablering av lärosäten. Man får verkligen tacka de socialdemokratiska regeringar som har sett till att bygga ut den högre utbildningen i hela landet. Man kan dock också se att den högre utbildningsnivån håller sig inom cirka en timmes restidsavstånd från de olika högskolorna och universiteten. Det räcker alltså inte. Man måste ta ytterligare steg för att nå hela landet.

År 2019 kommenterade för första gången UKÄ i sin rapport om ungas övergång till högre utbildning att geografin är en faktor som påverkar de val unga gör. TCO har tagit fram ett utbildningsindex som också visar att det är stora skillnader. Det som är viktigt när man skaffar sig en högre utbildning är just hur långt man måste pendla.

Vi har några högskolor och universitet som har gått före i detta arbete och som verkligen har tagit på sig att vilja decentralisera. Det är bland annat Högskolan Väst och Linnéuniversitetet. Men vi har också två universitet som har haft statens uppdrag att se till att decentralisera utbildningar. Det är Umeå universitet och Luleå universitet.

Parlamentariska landsbygdskommittén kom för några år sedan. Den hade också två kloka förslag. Bland annat tyckte den att man skulle inrätta fler utbildningscenter för högre utbildning. En annan viktig sak var att lärosätena behöver få i uppdrag att öka tillgången på högre utbildning i hela landet.

Niklas Sigvardsson har förtjänstfullt frågat utbildningsministern om precis detta. Det är också min fråga. Hur vill utbildningsministern arbeta för att minska de klyftor som finns mellan kommunerna i vårt land och mellan möjligheterna att få kvalificerad arbetskraft? Väldigt många yrken i dag ställer krav på en sådan.

(Applåder)

Herr talman! Tack till interpellanten för en viktig och utmärkt fråga!

Det är viktigt att vi har ett utbildningssystem som ger människor möjlighet att få flera chanser. Det gäller att människor inte bara får en utan flera chanser att ha tillgång till utbildning.

Det är viktigt att vi har ett utbildningsystem som har flera vägar in i utbildningssystemet så att människor på olika sätt kan tillgodoräkna sig en utbildning och på det sättet få ett jobb som är bra för deras framtid. Det är också viktigt att det finns utbildning i hela vårt land.

Herr talman! Det regeringen gör just nu är att vi bygger ut utbildningen mycket kraftigt. Det är väldigt viktigt att vi har yrkesutbildningar i hela vårt land. Det är viktigt att vi har fler platser på yrkeshögskolan och inom ramen för den regionala komvuxverksamheten och regionalt yrkesvux, eftersom det gör att fler människor får möjlighet att gå en utbildning.

Det är också därför som regeringen i den senaste budgeten skjuter till pengar så att det nu sker en utbyggnad med tiotusentals platser. Det gör att människor nu får möjligheten att utbilda sig till yrken inom välfärden, inom den gröna omställningen eller inom industrin som helhet.

Arbetsmarknaden skriker efter kompetenta människor som har kunskaper som arbetsmarknaden behöver. Det gör nu regeringen någonting åt.

Herr talman! Jag delar inte fullt ut bilden som utbildningsministern presenterar här om de stora satsningar som regeringen gör för att bygga ut utbildningen i landet och framför allt inte när det gäller att bygga ut utbildningar på orter som ligger långt ifrån lärosäten.

Det är vad debatten handlar om. Lärcentrum har den fina finessen att just tillgängliggöra utbildning långt ifrån lärosäten men däremot nära människor som verkligen behöver kunna ställa om för att kunna ta de nya jobb som utbildningsministern så förtjänstfullt talar om i den gröna omställningen och liknande.

Det är då vi behöver lärcentrum för att kunna möjliggöra att läsa till 3D-printstekniker eller kunna ställa om till olika tekniska yrken som den gröna omställningen skriker efter.

För några månader sedan besökte jag en organisation som heter Nitus. Det är ett nätverk för kommunala lärcentrum. De presenterade hur deras verksamhet har sett ut det senaste året och vad de behöver för framtiden. Tyvärr visade de att det sker en dubbel smäll mot de kommunala lärcentrumen just nu. Utbildningen byggs inte ut i den takt som de skulle behöva.

Det ser vi. Den socialdemokratiska budgeten innehåller 2 miljarder mer riktat till bara vuxenutbildningar i olika former jämfört med regeringens politik. Vi föreslår också generella statsbidrag riktade mot den rent kommunala sektorn på 7 miljarder mer än vad som finns i regeringens budget.

De kommunala lärcentrumen känner just nu av den tunga ekonomiska börda som kommuner utsätts för. Det gäller framför allt kommuner som ligger långt ifrån olika lärosäten. De får välja att prioritera förskola, grundskola och äldreomsorg. Ska man kunna ha äldreboendet öppet? Ska man kunna ha förskolan öppen?

Det ställs mot vuxenutbildning och lärcentrum. Företrädarna för lärcentrumen känner att pengarna tyvärr inte går till det som kan möjliggöra för människor att kunna ställa om till jobb och få jobb. Det är inte den signal som regeringen sänder till kommunerna. Där finns det otroligt mycket att göra.

De kommunala nätverken blir också färre. De kommunala lärcentrumen växer inte längre i antal utan backar lite för att man inte känner att man har råd att bidra till att utveckla. Man har inte råd att bygga upp samverkan med yrkeshögskolor eller samverkan med högskolor och universitet.

Det går helt emot den linje som utbildningsministern tidigare stod här och talade om. Då får vi inte en mer utbildad befolkning som har möjlighet att ta de jobb som finns och de utbildade människor som näringslivet och offentlig sektor skriker efter runt om i hela vårt land.

Det är vad det handlar om. Det handlar om att människor ska kunna utbilda sig runt om i hela vårt land. Det är viktigt att de tidigare socialdemokratiska regeringarna har byggt ut möjligheten att studera runt om i hela vårt land långt ifrån de etablerade lärosätena.

Jag saknar fortfarande svar från utbildningsministern om vad regeringen tar för steg när det gäller just lärcentrum som form. Mats Persson talade väldigt mycket om annat. Jag ger Mats Persson ytterligare en chans att tala specifikt om lärcentrum.

Vad avser regeringen och utbildningsministern att göra för att utveckla möjligheten att studera i hela landet?

(Applåder)

Herr talman! Statsrådet säger att han vill ge fler chanser att studera. Då är det en väldigt bra idé att se till att utbildningar finns på fler ställen.

För några år sedan hade jag förmånen att tillsammans med Campus Västervik få åka till Skottland och se på deras fantastiska struktur. Vi besökte University of the Highlands and Islands. Det har 13 lokala campus och ett sjuttiotal lärcentrum. De har en vision: att ingen i Skottland ska har mer än tre mil till 30 olika högskoleprogram. Där kan man snacka om politisk vilja!

Det är ett universitet som blev universitet 2011. Vi fick åka från en större ort i Skottland i två och en halv timme ut i landsbygden och kom till ett lokalt campus och öppnade dörren. Det var som att komma in på vilken forskning som helst på Karolinska.

Jag frågade: Hur kan ni ha sådan forskning här mitt ute i ingenstans? De sa: Var skulle vi annars vara? Vi forskar på havet. Havet är här utanför oss. De har också fantastiska kvalitetsresultat.

Ett annat exempel finns i Norge. Där har ministern för högre utbildning och forskning precis bestämt om grundfinansiering till 16 studie- och högskolecenter med syftet att öka den decentraliserade utbildningen.

Ministern säger själv ungefär det som vår minister alldeles nyss sa. Arbetsmarknaden skriker efter kompetens, och då måste vi erbjuda utbildning där folk bor. Han säger också att det måste vara en trygg och solid drift över tid.

Min fråga är: När får vi se det i Sverige?

Herr talman! Jag tycker att det är en styrka i Sverige att vi har möjlighet att utbilda oss långt upp i åldrarna. Vi har möjlighet att få flera chanser, och vi har möjlighet att ställa om mitt i livet. Jag tycker att det är en väldig styrka för Sverige som kunskapsnation.

Jag tycker också att det är en styrka att vi har utbildningar i hela vårt land och att vi har en flora av många olika typer av utbildningar. Lärcentrum är en modell, men det finns också mycket annat. Vi har yrkeshögskolan och våra folkhögskolor, som skapar flera vägar in till ett yrke och till en utbildning där man kan förverkliga sig själv och uppfylla sina drömmar.

De närmaste åren kommer yrkeshögskolan att byggas ut med 40 000 fler platser runt om i vårt land. Det kommer att lösa både välfärdens och näringslivets brist på kompetens. Detta är viktiga investeringar för att se till att fler människor får möjlighet att gå en utbildning. Så kan vi också åtgärda de brister vi ser på arbetsmarknaden.

Herr talman! Inledningsvis vill jag att vi noterar att jag inte tycker att utbildningsministern har besvarat frågan om hur man vill utveckla landets lärcentrum. Utbildningsministern pratar mycket om andra utbildningsformer, som mycket riktigt också måste ha någon mottagare. Där kan landets alla lärcentrum vara en fantastisk möjlighet till en yrkeshögskoleutbildning, en högskoleutbildning eller en komvuxutbildning. Men vi pratar om lärcentrum, och jag tycker inte att ministern nämner dem tillräckligt mycket i debatten.

Det handlar om att människor runt om i vårt land har möjlighet att studera nära sin bostadsort. I mitt hemlän Jönköpings län har vi lärcentrum på flera olika orter, och jag tänker framför allt nämna två: Vetlanda och Värnamo.

Campus Värnamo har byggt upp en fantastisk verksamhet i en ort som ligger nära hela Gnosjöandans teknikmecka, där små och medelstora företag just nu skriker efter omställbar arbetskraft för att kunna ta steget in i framtidens order och framtidens jobb.

Vetlanda ligger precis mitt i området med den trähusindustri som just nu möter en extrem käftsmäll med konkurser efter konkurser. Lärcentrumet bygger nu upp möjligheter där för att ställa om de personer som blir arbetslösa. Det gör de tack vare att de finns lokalt och har väl upparbetade kontakter med kommuner och företag. När folk blir arbetslösa kan de lokala lärcentrumen verkligen jobba med de människor som nu behöver en chans att ställa om och kunna ta jobben när konjunkturen vänder.

Avslutningsvis vill jag slå ett slag för detta: Låt oss prata lärcentrum! Låt oss prata om den viktiga möjlighet de innebär för att utbilda människor i hela vårt land!

(Applåder)

Herr talman! Jag ska inledningsvis ge Niklas Sigvardsson rätt i att jag pratar lite bredare om utbildning, om möjligheten för människor att ställa om mitt i livet och om möjligheten för människor att med hjälp av utbildning växa och uppnå sin fulla potential som individer. Det handlar då inte minst om att kunna få ett arbete och bidra till att lösa de gemensamma samhällsproblem vi har.

Jag medger att jag pratar lite bredare än specifikt om en utbildningsform. Jag pratar om helheten, där lärcentrum naturligtvis är en viktig del. Det är också därför regeringen satsar 50 miljoner kronor varje år på denna utbildningsform. Den fyller en viktig funktion, men den är en del av en helhet som vi nu kraftigt bygger ut. Vi kompetensförsörjer Sverige så att fler människor kan få en utbildning och ett arbete. Samtidigt kan vi tillgodose behovet av arbetskraft, och faktum är att arbetsgivarna skriker efter arbetskraft i Sverige 2024.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.