Regelverket för upphandling

Herr talman! Gunilla Carlsson har frågat mig om jag avser att agera för att ändra regelverket för upphandling i syfte att minska olyckor samt begränsa möjligheter till fusk.

Den mest effektiva åtgärden mot företag som ägnar sig åt arbetslivskriminalitet är att aldrig ge dessa aktörer tillträde till marknaden. En effektiv konkurrens är viktig för att marknaden ska fungera. Samtidigt blir det än viktigare att människor i utsatthet inte utnyttjas för att pressa priser. Kriminella aktörer som systematiskt agerar i strid med lagar och förordningar ska inte få offentliga kontrakt genom upphandling.

Upphandlingslagarna innehåller redan i dag regler om uteslutning som syftar till att upprätthålla en sund konkurrens. Möjligheten att utesluta leverantörer på grund av onormalt låga priser finns också.

Leverantörskontrollutredningen har lämnat förslag som ska göra det enklare att kontrollera och utesluta olämpliga och oseriösa leverantörer från offentliga upphandlingar. Utredningen föreslår att Bolagsverket får ansvar för att tillhandahålla en tjänst som gör det möjligt för upphandlande myndigheter att kontrollera leverantörer som lämnar anbud i enskilda upphandlingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill poängtera att upphandlingsreglerna inte begränsar möjligheten att upphandlande organisationer begär att en leverantör anger vilka underleverantörer som ska användas och hur stor del av kontraktet som ska läggas ut på en underleverantör. Det finns inte heller någon begränsning i hur många led som organisationen får begära uppgifter om.

Vare sig det handlar om uteslutning, underleverantörsled eller kontroll sätter inte upphandlingsreglerna upp några hinder. Det som behöver bli bättre i många fall är hur upphandlande organisationer använder möjligheterna och att det sker en adekvat uppföljning av de offentliga kontrakten.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet Slottner för svaret.

Förra året blev ett svart år beträffande arbetsplatsolyckor med dödlig utgång. 65 personer gick till sitt arbete men kom aldrig hem igen. Tyvärr kunde jag läsa på Arbetsmiljöverkets hemsida i går att antalet personer som dött i arbetsplatsolyckor i år redan var sex - en månad in på det nya året. Detta är en stor tragedi för familj, närstående, vänner och arbetskamrater, men också för hela samhället. Dessa personer förolyckades i samband med att de skulle utföra sitt arbete.

Vi kan aldrig acceptera detta. Alla måste känna sig trygga på sina arbetsplatser, och när de går till jobbet ska de också veta att de kommer hem på kvällen. Tyvärr har den SD-ledda regeringen inte agerat i arbetsmiljöfrågorna. Många känner och upplever otrygghet på sina arbetsplatser. Det kan handla om arbetsmiljön, men också om arbetslivskriminalitet och osjysta villkor på arbetsmarknaden.

Som jag lyfter fram i min interpellation till statsrådet Slottner är arbetslivskriminaliteten i vårt land ett växande problem som får konsekvenser på flera olika sätt. Människor utnyttjas och behandlas illa. I vissa fall lever de under slavliknande förhållanden. Men det är också ett hot mot våra gemensamma resurser. Både arbetslivskriminalitet och momsbedrägerier är ett stort hot mot statsfinanserna.

Varje år upphandlar stat, kommuner och regioner för ungefär 800 miljarder kronor. Det är en betydande del av samhällets totala ekonomi. Det här är våra gemensamma skattepengar, som jag tycker ska användas på ett ansvarsfullt sätt. Genom upphandlingslagstiftningen har vi en möjlighet att motverka korruption, godtycke och slöseri med skattemedel, men vi har också ett ansvar att ställa krav. Offentlig upphandling ska aldrig bidra till osund konkurrens eller dumpa villkoren på svensk arbetsmarknad.

I svaret som jag fått i dag från statsrådet lyfts det fram att den bästa åtgärden är att aldrig ge oseriösa aktörer tillträde till marknaden, att en effektiv konkurrens är viktig och att kriminella aktörer som systematiskt agerar i strid med lagar och förordningar inte ska få offentliga kontrakt genom upphandling. Statsrådet framhåller att upphandlingslagarna redan innehåller regler om uteslutning av underleverantörsled och kontroll och att det inte är några problem med detta. Det här visar på en passiv hållning från en av regeringens representanter. Man kan uppfatta svaret som att ansvarigt statsråd egentligen inte har något ansvar eller några möjligheter att påverka situationen. En lika stor passivitet har den SD-ledda regeringen visat i fråga om arbetsplatsolyckor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är inte alltid så lätt att hitta dessa oseriösa företag när man sitter och upphandlar. Om det vore det skulle vi inte mötas av alla dessa återkommande nyheter om företag som är oseriösa eller kriminella och utnyttjar arbetskraft inom upphandlad verksamhet. Jag har faktiskt stor respekt för att det inte alltid är så lätt att upphandla. I vissa fall har man stora organisationer, men ibland är man också väldigt ensam.

Mina frågeställningar till statsrådet kvarstår. Ser inte statsrådet några bekymmer med att människor blir utnyttjade på sina arbetsplatser och att vi har människor som inte kommer hem igen? Om statsrådet ser det här, hur tänker han då agera, inte minst som ansvarig för upphandlingslagstiftningen?

Ministern nämner förslaget om att ge Bolagsverket i uppdrag att samordna registerkontroller. Jag undrar när ministern kan tala om när detta kommer på plats.

(Applåder)

Herr talman! Föregående år, 2023, blev verkligen ett svart år beträffande arbetsplatsolyckor. Det är inte värdigt att man ska gå till jobbet och aldrig komma hem. Det är både sorgligt och oacceptabelt. Precis som Gunilla Carlsson sa i sitt inlägg verkar de flesta olyckor ske i branscher som är väldigt hårt ansatta av arbetslivskriminalitet och där arbetsmiljöarbetet brister.

Det här får naturligtvis allvarliga konsekvenser på väldigt många olika sätt. Hur upphandlingar sker påverkar detta arbete och i förlängningen också antalet arbetsplatsolyckor. Att ställa krav på arbetsmiljö redan vid upphandlingen förebygger förstås både arbetsplatsolyckor och arbetssjukdomar. Det är också ett effektivt sätt att hindra oseriösa företag från att skaffa sig konkurrensfördelar genom att bryta ut arbetsmiljölagen för att vinna anbud.

Men antalet underleverantörer påverkar också. Framför allt påverkar det hur arbetet planeras och genomförs. Det påverkar även ansvarsutkrävandet. Man använder underleverantör på underleverantör i flera led. Till slut har inte huvudentreprenören någon koll.

Byggbranschen hör till de värst drabbade branscherna när det gäller arbetsplatsolyckor. I flera år har byggbranschen toppat Arbetsmiljöverkets inte så angenäma lista över antalet dödsfall på arbetsplatser. Dessutom gav Byggmarknadskommissionen 2021 en väldigt dyster bild av branschen - den är präglad av kriminalitet, skattefusk, svartarbete och många led av underleverantörer.

Johan Lindholm, som är ordförande för fackförbundet Byggnads, har beskrivit det så här: Det råder en osund konkurrens med kedjor av underleverantörer för att pressa priser. Hundratals företag kan jobba på en enda arbetsplats. Ingen tar ansvar fullt ut, och det får ödesdigra konsekvenser.

På en arbetsplats där det finns många underleverantörer i kombination med att de anställda kommer från flera olika länder försvåras också det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Det blir oöverskådligt, och som sagt tar ingen riktigt ansvar.

Många gånger blir svaret att vi ska öka inspektionerna. Det behövs. Arbetsmiljöverket ska göra fler oanmälda inspektioner på arbetsplatser nästa år. Problemet är väl att man inte får mer resurser för att göra det. Frågan är vad det kommer att innebära i verkligheten. Men oavsett inspektioner är inte heller det tillräckligt. Vi behöver göra mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är arbetsgivarna som har ansvar för arbetsmiljön. Det är där förändringen behöver ske. Vi kommer inte, som någon har sagt, att kunna inspektera oss till en bra arbetsmiljö. Vi behöver göra stora förändringar samtidigt. Vi behöver ha inspektioner, och vi behöver förbättra arbetsmiljöarbetet. Då blir också regelverket för upphandlingar så avgörande.

Förutom det som Gunilla Carlsson har ställt frågor om till civilministern vill jag fråga: Är man beredd att titta på problemet med så många underleverantörer och att ingen riktigt tar ansvar?

(Applåder)

Herr talman! Först och främst vill jag instämma i att det är en tragedi med varje enskild som förolyckas i en arbetsplatsolycka, och det innebär en tragedi för hans eller hennes familj och nära anhöriga. Det är naturligtvis någonting som regeringen tar på mycket stort allvar. Det hoppas och tror jag att varje regering gör.

Vad gäller just arbetsplatsolyckor och i yttersta fall dödsfall är det arbetslivsminister och arbetsmiljöminister Paulina Brandberg som bär ansvaret för dessa frågor och är ansvarig i regeringen för detta. Vill man ha fördjupad debatt om det får den debatten ändå föras med henne.

Det handlar inte om att skylla ifrån sig på något sätt, Gunilla Carlsson och Eva Lindh, eller om en ovilja att göra någonting. Det är väldigt viktigt att peka på det regelverk och den lagstiftning som finns i dag. Det är en omfattande lag, och många led är dessutom väldigt reglerade inom EU. Det finns väldigt stora möjligheter att agera.

Det har jag verkligen blivit införstådd med under mitt dryga år som civilminister med ansvar för offentlig upphandling. Många gånger kan man skylla på lagstiftningen. Man säger: Vi kan inte göra detta på grund av hur lagstiftningen ser ut.

Jag har blivit införstådd med att man kan sköta upphandling på väldigt många olika sätt med den lagstiftning vi har i dag. Det är väldigt bra att säga och berätta för alla upphandlande organisationer och myndigheter. De känner sig kanske ibland lite uppgivna för att de inte kan agera som de skulle vilja.

Under förra året 2023 hade jag ett antal rundabordssamtal med en otroligt stor bredd av aktörer som på olika sätt är inblandade i offentlig upphandling. I de samtalen framkom det verkligen att det brister inte minst i efterkontrollen när ett avtal väl är slutet. Man missar därmed många oseriösa och ibland kanske till och med kriminella aktörer eller aktörer som inte levererar de tjänster och varor som de har lovat att göra.

Man saknar många gånger ett strategiskt förhållningssätt och strategiska inköpsprocesser, det vill säga man agerar på samma sätt oavsett vad det är man upphandlar och köper in. Vi vet att kommuner och organisationer som har mer strategisk och kategoristyrd upphandlingsprocess har mycket bättre fungerande processer. Det i sin tur är också viktigt för att skapa trygga arbetsplatser.

Dessa rundabordssamtal ska också mynna ut i en översyn av den nationella upphandlingsstrategin som vi hoppas ska leda till bättre fungerande upphandlingar. Huvudsyftet är att göra upphandlingen mer attraktiv för små företag i idéburen sektor. Vi hoppas också att ett bättre upphandlingsförfarande ska kunna leda till tryggare och säkrare arbetsplatser med färre oseriösa aktörer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan har vi Leverantörskontrollutredningen som lämnade sitt betänkande före jul. Jag tror att remisstiden också gick ut före jul. Remisserna håller nu på att behandlas på Regeringskansliet. Med det förslag som den kommer med så kommer det att bli lättare att redan innan ett avtal sluts kunna upptäcka oseriösa och kriminella aktörer. Det tycker jag är väldigt bra. Man kan se det innan man sluter ett avtal med ett företag som vinner en upphandling i stället för att upptäcka detta efteråt.

Utredningen visar dock att med dagens regelverk är det inte möjligt att begränsa antalet underleverantörer. Då får man jobba på ett annat sätt för att komma undan de problem som finns med väldigt många underleverantörer inom inte minst bygg och anläggning.

Herr talman! Statsrådet återkommer till att det redan finns många sätt att agera med den upphandlingslagstiftning vi har i dag. Det gör det absolut. Men om den skulle vara tillräckligt bra så skulle vi inte hela tiden få rapporter om missförhållanden på arbetsplatserna med aktörer som agerar oseriöst. Jag lyfte fram tidigare att det handlar om miljarder i resurser som försvinner ut. De hamnar i fickorna inte bara hos aktörer som är i Sverige utan också hos aktörer i andra länder.

Jag vill också lyfta fram det som min kollega Eva Lindh lyfte fram. Det handlar om problemet inom byggbranschen men också inom andra branscher med att det förekommer väldigt långa leveranskedjor. Det innebär en ökad risk för att de överenskomna avtalsvillkoren inte respekteras. Det försvårar också uppföljningen av efterlevnaden hos de olika underleverantörerna. När det väl händer en olycka är det väldigt svårt att hitta vem som står ansvarig för att det är så enormt många olika led. De som drev företaget när man fick avtalet kan ibland ha försvunnit, och det är nya bolag som kommer in.

Leverantörskontrollutredningen, som tidigare har nämnts, tillsattes av den tidigare S-ledda regeringen för att den skulle titta på hur man skulle komma åt den osunda arbetsmarknaden. Den fick också i uppdrag att titta på hur man kunde få bukt med de låga leverantörskedjorna. Det är en fråga som har lyfts fram från byggbranschen under väldigt lång tid. Men tyvärr valde utredningen att inte presentera några förslag, vilket jag tycker är olyckligt. Detsamma gäller uppdraget om förslag på arbetsrättsliga villkor för att komma till rätta med arbetslivskriminaliteten.

Det hade varit bra om man hade kunnat komma vidare i båda de delarna för att kunna rensa ut en del av de oseriösa aktörer som förstör så mycket på den svenska arbetsmarknaden både för arbetstagare och för seriösa företagare. De känner ibland: Det är ingen idé att jag driver det här företaget, eftersom jag inte kan konkurrera på samma villkor. Det handlar också om att medborgarnas pengar, skattemedel, är med och göder kriminalitet och oseriösa aktörer.

Vi socialdemokrater lyfter fram att vi anser att underleverantörskedjorna bör begränsas. Vi vill också se att man tillsätter en utredning för att just titta på det. Jag vill återigen ställa frågan till statsrådet Slottner om han tänker tillsätta en utredning som tittar på underleverantörskedjorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har också en andra fråga som hänger ihop med alla dessa dödsolyckor. Statsministern har fått en inbjudan till både Byggnads och Byggföretagen. De har begärt ett möte med statsministern. Jag är lite nyfiken på om statsrådet har ett besked att ge. Har statsministern satt sig tillsammans med branschen för att titta på hur man kan komma åt arbetsplatsolyckorna?

Den tredje frågan är: Hur ser statsrådet på att så många miljarder försvinner från statskassan som vi skulle kunna använda inte minst för att få en bättre välfärd i landet?

(Applåder)

Herr talman! Anledningen till att vi lyfter upphandlingsregelverket är att det är en bidragande orsak till att det råder en osund konkurrens och att det förekommer välfärdsbrottslighet och fusk. Det betyder inte att all upphandling leder till detta. Men varje gång vi ser att det påverkar och får negativa konsekvenser, som i förlängningen kan sluta med arbetsplatsolyckor, måste vi tänka att vi ska ta tillbaka regelverket för att se vad vi skulle kunna förändra. Vad är det vi skulle kunna förbättra?

I flera fall, faktiskt varje år, när det har pratats om arbetsplatsolyckor lyfter man upp antalet underleverantörer som ett exempel på anledningar till att det är svårt att kontrollera detta och svårt att få till ett bra arbetsmiljöarbete. Därför lyfter vi frågan.

Just nu finns inget förslag. Vi socialdemokrater föreslår som sagt att man ska tillsätta en utredning för att undersöka hur många led man skulle kunna begränsa detta till. Som det nu är kan det finnas upp till hundratals led, vilket är orimligt. Det innebär också att ingen kan ta ansvar.

I Norge har man begränsat antalet underleverantörer till två stycken. Det har man gjort för att kunna få hejd på detta och få stopp på det missbruk som finns på arbetsmarknaden. Vi tycker att den SD-styrda regeringen ska titta på detta, och vi hoppas att den gör det och går vidare med att se om det finns någonting i regelverket som vi skulle kunna förändra.

Jag förutsätter och tror att vi alla här inne vill få hejd på det fusk och den välfärdsbrottslighet som finns och de arbetsplatsolyckor där vi har sett så hemska resultat under förra året och i inledningen av detta år.

Herr talman! Det blir svårt för någon SD-styrd regering att göra något, Eva Lindh, eftersom den SD-styrda regeringen inte existerar i Sverige. Vi har en borgerlig regering som består av och leds av tre partier: Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Någon SD-regering har vi alltså inte i det här landet, utan vi har ett parlamentariskt samarbete med Sverigedemokraterna i den här regeringen.

Lagen om offentlig upphandling ingår inte i det Tidöavtal vi har slutit tillsammans med Sverigedemokraterna, utan det är någonting som regeringen kan agera i självmant utan att Tidöavtalet behöver tecknas in i frågorna.

Jag vet inte riktigt i vilken ände jag ska börja, men jag säger alltså inte att det inte är något problem med underleverantörer. Det tyckte jag att jag sa i mitt första eller andra inlägg här också. Jag ser naturligtvis problem med en stor mängd underleverantörer, vilket kanske är ett större problem inom en del branscher än i andra. Vi vet att detta är särskilt vanligt förekommande inom bygg- och anläggningsbranschen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har en utredning som just har lämnat sitt betänkande. Som Gunilla Carlsson också säger här hade den i uppdrag att titta på om man kunde begränsa antalet underleverantörer. Utredningen kom fram till att med gällande EU-rätt är inte detta möjligt. Det är klart att vi kan tillsätta en ny utredning; om man inte gillar svaret en utredning kommer med kan man tillsätta en ny i hopp om att en ny utredare ska komma fram till något annat. Men frågan har alltså just utretts, och med gällande EU-rätt är inte detta möjligt.

Den stora majoriteten av remissinstanserna instämmer också i detta, vilket kan vara viktigt att säga. Det finns ett par remissinstanser som har sagt att de inte instämmer i slutsatsen. LO var ett av de fackförbund som gick ut och sa detta. Men den stora majoriteten av remissinstanserna instämmer alltså i utredningens bedömning, och vi får se vad vi landar i och om vi delar bedömningen.

Då får vi jobba inom det ramverk, det regelverk och den lagstiftning som vi har. Enligt dessa kan upphandlande myndigheter få kontroll. Även om de inte kan begränsa antalet underleverantörer är det möjligt att få kontroll och begära information om vilka dessa underleverantörer är och hur stor andel av upphandlingen som ska utföras av underleverantörer. Detta tycker jag att vi ska vara tydliga med. Skicka gärna den signalen till upphandlande myndigheter: Ha kontroll på de upphandlingar ni sluter avtal i!

Ett av de mål vi har med översynen av den nationella upphandlingsstrategin är just att vi ska få mer kontroll och mer strategiskt upphandlingsarbete. Det handlar dels om att öka konkurrensen och pressa kostnaderna för att vi ska kunna hämta hem de miljarder som Gunilla Carlsson pratar om till välfärden, dels om att främja små företag i idéburen sektor. Men det handlar också om att skapa tryggare och säkrare arbetsplatser och att stoppa oseriösa och kriminella företag.

Det ska läggas till att både Boverket och Upphandlingsmyndigheten har fått uppdrag i regleringsbrevet för 2023. Upphandlingsmyndighetens uppdrag sträcker sig en bit in i 2025. De ska titta särskilt på vad man kan göra inom det regelverk och den lagstiftning som finns i dag för att begränsa kriminella aktörer i offentlig upphandling.

När det gäller huruvida statsministern avser att träffa Byggnads får nog den frågan ställas till statsministern själv. Jag har fullt sjå med att ha koll på min egen agenda och almanacka, så statsministern får svara på vad han fyller sina dagar och möten med.

Det finns ingen utredning aviserad vad gäller detta, utan nu ska vi ta hand om Leverantörskontrollutredningen och hoppas att vi ska kunna få till en bra lagstiftning utifrån den. Jag är övertygad om att Leverantörskontrollutredningens slutsatser och betänkande skulle kunna leda till att vi bromsar förekomsten av kriminella och oseriösa aktörer i offentlig upphandling.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svar på en del av frågorna! Jag tycker att det är ganska tydligt att den SD-ledda regeringen och statsrådet inte är så intresserade av att göra någonting av problemen ute på våra arbetsplatser, där människor dagligen riskerar att inte komma tillbaka hem. Då skulle man ha agerat lite mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inte minst skulle regeringen ha tagit emot eller diskuterat den inbjudan som har kommit från Byggföretagen och Byggnads till ett samtal om hur man kommer vidare och hur man kan jobba med arbetsmiljöfrågorna. Men det här verkar vara en helt ointressant fråga för regeringen.

När det kommer till de frågor som jag ställde har jag inte fått några svar om Leverantörskontrollutredningens förslag att Bolagsverket ska ha ett uppdrag att tillhandahålla ett register. Det är ett förslag som vi socialdemokrater ställer oss bakom, för vi tror att det är ett viktigt steg för att komma en bit på väg i arbetet. Men när man läser i propositionslistan ser man inte något förslag, och statsrådet svarar inte heller på frågan om när vi kan vänta oss att få detta på bordet.

Jag fick ett passivt svar om att man inte kan göra någonting åt underleverantörskedjorna på grund av gällande EU-rätt. Men då får man väl titta på vad man kan göra i stället! Någonting måste ju ske, för det här är ett jättestort problem. Många branscher, och inte bara byggbranschen utan också andra, lyfter fram problemet med underleverantörskedjorna.

Herr talman! Jag hoppas att statsrådet tar frågorna lite mer på allvar och återkommer med konkreta besked.

(Applåder)

Herr talman! Först och främst tycker jag att det är otroligt oförskämt av Gunilla Carlsson att anklaga regeringen för att inte vara intresserad av att minska antalet dödsolyckor på våra arbetsplatser i Sverige. Vilken oförskämd anklagelse som uttalas här i riksdagen! Mycket får man höra, men den här kritiken tar jag inte till mig. Jag tycker att det är väldigt oförskämt att yttra den över huvud taget.

Byggnads, Transportarbetareförbundet och LO:s förbundsordförande, för övrigt, var med på det senaste rundabordssamtalet jag hade om offentlig upphandling, där bland annat denna fråga diskuterades. Men vill man ha en specifik debatt om arbetsplatsolyckor tycker jag att man får vända sig till ansvarig minister för detta, nämligen Paulina Brandberg. Den här interpellationen handlar om den offentliga upphandlingen och vad vi vill göra för förändringar i den.

Det ställdes en konkret fråga om Leverantörskontrollutredningens förslag att Boverket ska tillhandahålla ett register. Ja, det är ett av förslagen, men remisstiden har precis avslutats. På Finansdepartementet håller vi nu på och sammanställer remissvaren, och sedan får vi återkomma med när vi planerar för lagrådsremiss och proposition och vad de kommer att innehålla. Det är ännu lite tidigt att säga det. Vi måste först sammanställa remissvaren innan vi kan ge ett vidare svar.

Det handlar just om detta: Vad kan vi göra i stället? Det är därför vi har initierat en översyn av den nationella upphandlingsstrategin och haft dessa rundabordssamtal: för att se vad vi kan göra inom rådande lagstiftning för att främja seriösa upphandlingar, konkurrenskraftiga upphandlingar och upphandlingar som gör att vi får ut så mycket kvalitet som möjligt för varje skattekrona och där vi också ökar attraktiviteten för upphandlingen, inte minst hos små företag och idéburen sektor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.