public service-företagens ansvar för finskspråkiga program

Herr talman! Elina Linna har ställt två frågor till mig mot bakgrund av aviserade förändringar av Sve- riges Television AB:s (SVT) utbud av finskspråkiga program. För det första frågar hon mig om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av den nu föreslagna omstruktureringen av de finskspråkiga programmen och nedläggningen av det finskspråkiga EKG. För det andra frågar hon mig om jag avser att vidta några åtgärder för att säkerställa och förstärka finska språkets ställning avseende utbudet i public service. Som Elina Linna vet så är Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio själv- ständiga företag, och de beslutar ensamma om inne- hållet i sitt programutbud. Företagen har dock att följa de villkor som finns i sändningstillstånden till respektive företag. I mitt svar vill jag inledningsvis redogöra för bakgrunden till de villkor som finns i dagens sändningstillstånd. Sändningstillstånden har sin grund i riksdagens beslut om riktlinjer för radio och TV i allmänhetens tjänst. En viktig utgångspunkt är naturligtvis, som Elina Linna påpekar, beslutet om en minoritetspolitik och sverigefinnarnas ställning som en nationell minoritet. Det innebär också att finskan i Sverige har en särskild ställning som ett av fem erkända minoritetsspråk. Dessutom finns starka historiska band mellan Sverige och Finland, något som innebär att sverigefinnarna och deras kultur måste värnas. Regeringens intentioner när det gäller program- verksamhet för språkliga och etniska minoriteter kommer tydligt fram i den proposition om nya rikt- linjer för en radio och TV i allmänhetens tjänst som föregick riksdagens beslut. Av propositionen framgår att public service-företagen har ett stort ansvar när det gäller programutbud för språkliga och etniska mino- riteter och att den finskspråkiga gruppen intar en särställning. Enligt propositionen måste deras rätt till programservice i public service-företagens sändning- ar anses ha en särskild karaktär med hänsyn tagen till såväl de historiska banden mellan Sverige och Fin- land som den finskspråkiga gruppens storlek. Jag anser att de riktlinjer som finns för Sveriges Televisions programverksamhet för språkliga och etniska minoriteter är tillräckliga. Sveriges Televi- sions ansvar framgår tydligt av sändningstillståndet. Sveriges Television förändrar löpande sin pro- gramtablå. Vi har ännu inte sett effekterna av Sveri- ges Televisions beslut att förändra programtablån när det gäller program för språkliga och etniska minori- teter. Jag vill understryka att jag som statsråd varken kan eller vill ha synpunkter på en omstrukturering av program i Sveriges Television eller i något av de andra programföretagen.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret på interpellationen. Statsrådet understryker i sitt svar att hon varken kan eller vill ha synpunkter på en omstrukturering av program i Sveriges Televi- sion. Det förstår jag, men anledningen till min inter- pellation är att man enligt min mening inte uppfyller de avtal som finns mellan staten och SVT. I regering- ens proposition 2000/01:94 Radio och TV i allmän- hetens tjänst konstateras följande: "Även den finsk- språkiga gruppen intar en särställning. Deras rätt till public service-företagens sändningar måste anses ha en särskild karaktär men hänsyn tagen till såväl de historiska banden mellan Sverige och Finland som den finskspråkiga gruppens storlek." Vidare: "Programföretagens insatser på detta område skall öka." I det nya sändningstillstånd för Sveriges Televi- sion för 2002-2005 fastslås följande: "SVT skall beakta språkliga och etniska minoriteters intressen. SVT:s insatser på detta område skall öka under till- ståndsperioden jämfört med 2001. Minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli och romani chib skall inta en särställning." Herr talman! Både propositionen och sändnings- tillståndet är tydliga: Finska språket har en särställ- ning, och programutbudet ska ökas. Samtidigt innebär den nu föreslagna ändringen en konkret minskning av sändningstimmarna på finska. Motiveringen är att det sker en ökning på ett annat minoritetsspråk. Alltså spelar man dessa språk mot varandra, och det sker ingen ökning av timmarna. Herr talman! Jag kanske låter enfaldig, men är det är inte regeringens skyldighet att följa upp att avtalen följs utan att det för den skull handlar om minister- eller detaljstyrning?

Herr talman! Jag vill understryka det Elina Linna sade, och jag ansluter mig till hennes frågor. Men det är en annan fråga som för mig verkar lite konstig. SVT satsar väldigt mycket på integrationsprogram- men och har ökat utbudet. Det är naturligtvis viktigt när frågorna om ett mångkulturellt samhälle och integration är aktuella och viktiga både i samhället i stort och naturligtvis också i public service-företagen. Man blir dock lite oroad när man samtidigt vet att det sker en minskning när det gäller det aktuella ma- gasinet på finska med 64 %. Totalt minskar man de finskspråkiga programmen med 32 %. Vi vet inte hur mycket pengar det handlar om, men en tjänst har redan dragits in i SVT:s finskspråkiga redaktion. Då vill jag fråga kulturministern: Anser kulturmi- nistern att det är riktigt av SVT att när man gör en satsning på integrationen i sitt programutbud, som i sig är viktigt och nödvändigt, så tar man resurser från minoriteterna till integrationen i stället för att söka resurser någon annanstans. Man delar mellan två svaga grupper i programutbudet, invandrare och mi- noriteter. Anser ministern att det är rätt att man mins- kar resurserna för minoriteterna samtidigt som man ökar resurserna för integrationen? Båda är naturligtvis viktiga, och resurserna bör ökas för båda två.

Herr talman! De sändningstillstånd som började gälla år 2002 innebär en väldigt tydlig markering från riksdagens och regeringens sida om att insatserna för de språkliga och etniska minoriteterna ska öka. Där- emot är det inte så att vi från regeringens och riksda- gens sida kan ge oss in under en löpande tillståndspe- riod och ha synpunkter på exakt hur pengarna ska fördelas eller hur det redaktionella arbetet ska organi- seras. Vad vi har att följa är vad som sker under hela tillståndsperioden. Den löper ut i och med år 2005. De krav som ställs på sändningstillstånden ska för- verkligas under denna tillståndsperiod. Vi vet ännu inte heller på kort sikt vad förändringarna i program- tablån när det gäller till exempel de finskspråkiga sändningarna faktiskt kommer att innebära. Där finns det en möjlighet för vem som helst att vända sig till Granskningsnämnden som i efterhand kan göra en bedömning på kort sikt av om föränd- ringar sker i enlighet med villkoren i sändningstill- stånden. Men, som sagt, tydligheten från regeringen och riksdagen är betydande. Både riksdagen och reger- ingen vill ju att public service-företagen ska ha en så stor frihet som möjligt i sina uppdrag, men på vissa punkter är vi detaljerade, vilket vi också har varit just när det gäller dessa språkfrågor. Vi har dessutom avsatt resurser. Sammanlagt till- delades Sveriges Television 3,8 miljarder kronor 2002 för sin verksamhet, Sveriges Radion 2,17 mil- jarder kronor och Utbildningsradion närmare 300 miljoner kronor. Vi har alltså enligt min mening vid- tagit de åtgärder som kan vidtas, och nu får vi följa utvecklingen under den period som sändningstillstån- den löper, alltså fram till och med utgången av 2005.

Herr talman! Statsrådet säger att man kan vända sig till Granskningsnämnden, och såvitt jag förstår har den finska delegationen gjort det. Det är kanske bra att frågan prövas där. När riksdagen öppnades den 1 oktober sade stats- minister Göran Persson i sin regeringsförklaring bland annat: De nationella minoriteternas inflytande ska öka. Jag undrar vad statsministern egentligen menade med den meningen. SVT:s sändningar följs flitigt och uppskattas av sverigefinnarna. De aviserade nedlägg- ningarna har väckt både ilska och oro hos den största nationella minoritetsgruppen. SVT:s sändningar på finska har utöver det inne- hållsmässiga värdet också ett symboliskt värde. Uuti- set, EKG och Karamelli har stått som garantier för den finska språkets särställning i Sverige. Det är inte enbart vi som talar finska som tittar på dessa pro- gram. De är ju också textade på svenska och visar genom sin blotta existens att finskan är ett nationellt minoritetsspråk i Sverige. Herr talman! Jag tror inte att någon här i salen be- höver övertygas om finskans särställning. Men jag vill passa på att påminna om att det i Sverige bor närmare en halv miljon människor med rötter i Fin- land. Det är inte någon modern företeelse att det finns finskspråkiga i Sverige. Det påstås till exempel att så mycket som 10-20 % av befolkningen på 5 000 stockholmare i slutet av 1400-talet skulle ha varit finländare. Den finska församlingen i Stockholm grundades 1533. Den finskspråkiga andelen av be- folkningen växte under 1700-talet till en fjärdedel av hela Sveriges befolkning. Herr talman! Äntligen beslutade Sveriges riksdag i december 1999 om en samlad minoritetspolitik till skydd för de nationella minoriteterna. Sverige har också ratificerat Europarådets konvention om natio- nella minoriteter. Konventionen förpliktar. Den svenska regeringen måste lämna redogörelser till Europarådet om hur man genomför den nationella minoritetspolitiken. Herr talman! Jag vill fråga statsrådet om hon an- ser att SVT:s planer på att minska den totala sänd- ningsvolymen strider mot de beskrivningar som re- geringen har lämnat till Europarådet om volymen av det finskspråkiga programutbudet i public service.

Herr talman! Mycket kort: Jag kan förstå SVT:s motiv för att avveckla det aktuella magasinet EKG. Men det är en sak som jag inte förstår. Man ska alltså minska resurserna för det aktuella magasinet med 64 % och i stället för att sända 13 program per säsong - alltså under våren och hösten - ska man sända någ- ra fåtal program i samband med ett annat program som inte har någon tydlig finsk profil utan en integ- rationsprofil där man ska ha ett inslag med finsksprå- kiga reportage. Samtidigt förlorar man den kompetens och den kunskap som finns hos det nuvarande aktuella maga- sinet genom att man antingen sätter personalen på andra arbetsuppgifter eller genom att en del får sluta. Samtidigt som det i sändningstillståndet sägs det att resurserna för minoritetsprogrammen ska öka från 2001 års nivå minskar SVT radikalt dessa resurser. Kommer det en väldigt stor ökning av resurserna till minoritetsprogrammen i slutet av perioden? På något annat sätt kan jag inte förstå det hela. Å andra sidan har man tappat kompetens eftersom duktig personal har slutat under tiden. Var hittar man de nya männi- skor som ska göra de nya programmen i slutet av perioden?

Herr talman! Jag är ju inte ansvarig minister för just minoritetsfrågorna. Däremot är vi flera ministrar som på ett eller annat sätt är involverade i dessa frå- gor. Jag kan konstatera att regeringen inte bara på mitt direkta ansvarsområde - alltså på kulturområdet - har vidtagit ett antal åtgärder för att på olika sätt betona den sverigefinska gruppens ställning i Sverige. Man kan också räkna upp ett antal insatser på ut- bildningsområdet som är av stor betydelse. Också när det gäller vården har regeringen vidtagit olika åtgär- der för att försöka få en överblick och göra insatser när det gäller situationen för den finska minoriteten. Som vi alla i denna sal väl känner till finns det också en särskild arbetsgrupp med den svenska ministern som är ansvarig för minoritetsfrågorna och den finske utrikesministern. När det gäller public service-sändningarna har man som lyssnare eller tittare på kort sikt möjlighet att vända sig till Granskningsnämnden som i efter- hand kan meddela om den anser att man inte lever upp till sändningstillståndet. Att det fungerar kan man ta Sveriges Radio och de finska sändningarna som ett exempel på. Sveriges Radio har tidigare fått kritik av Granskningsnämnden därför att man har lagt en allt- för stor del av den finska sändningarna som en del av de digitala sändningarna, något som ledde till att tillgängligheten minskade. Efter Granskningsnämn- dens påpekande och en markering från Sveriges riks- dag har nu Sveriges Radio ökat tillgängligheten till de finska sändningarna. Om det på längre sikt skulle visa sig att public service-företagen inte lever upp till sändningstillstån- det under den pågående sändningsperioden får man väl vara tydligare i nästa sändingstillstånd. Men det vet vi ännu inte. Vi vet ännu inte exakt hur tablåerna kommer att se ut under det närmaste året eller åren därefter och inte heller om public service-företagen kommer att leva upp till sändningstillstånden.

Herr talman! Som jag förstår det måste vi vänta till 2005 innan man kan göra någonting. Under tiden kommer väldigt många sverigefinnar bli väldigt be- svikna över att regeringen inte lever upp till den högt uppsatta målsättningen om att försvara sverigefinnar- nas inflytande och deras möjligheter att bevara språ- ket och kulturen. Jag frågade också, herr talman, statsrådet om det finns några problem med rapporteringen till Europa- rådet. Jag anser att det måste bli problem med det beslut som SVT har fattat. Det är bra att det görs insatser inom utbildnings- området och vården. Det finns säkert anledning för både mig och flera andra att återkomma, därför att det är samma sak där, att många sverigefinnar känner att ambitionerna är höga, att det sägs mycket men att det händer lite. Tvärtom har det varit en tillbakagång när det gäller möjligheten att lära sig finska i skolan till exempel. I min interpellation ställde jag frågan: Avser mi- nistern att vidta några åtgärder för att säkerställa och förstärka finska språkets ställning avseende utbudet i public service? Den frågan kvarstår, känner jag. Där- för upprepar jag frågan.

Herr talman! Besvikna på regeringen bör ni sveri- gefinnar vara, säger Elina Linna som gör partipolitik här på sluttampen i denna interpellationsdebatt. Men då ska de vara besvikna på riksdagen, därför att det är riksdagen som har fattat beslutet om sändningstill- stånden som är kolossalt tydliga, som också har framgått av denna debatt, i de krav som ställs på Sveriges Television när det gäller de språkliga mino- riteterna och särskilt den finskspråkiga. Sedan är det så i demokratier att vi politiker inte har möjlighet att gå in och peta i detalj i TV- sändningar, vare sig det är public service-sändningar eller kommersiella TV-sändningar eller i det som tidningar skriver. Vi har en väldigt sträng lagstiftning, och det tycker jag är alldeles utmärkt. Vi ska inte gå in och peta i detta. Då får vi i stället vänta på att bli ännu tydligare i nästa sändningstillstånd. Det betyder inte att vi inte kan göra någonting före 2005. Just därför finns det en särskild självständig statlig myndighet som heter Granskningsnämnden, som man kan vända sig till och klaga om man tycker att sänd- ningstillståndet inte efterlevs. Jag har just angett ett tydligt exempel på att det hjälper. När Sveriges Radio enligt Granskningsnämnden inte levde i enlighet med sändningstillståndet fick de faktiskt ändra sitt sätt att arbeta. Så den korta sikten handlar om en vecka eller två. Elina Linna kan vända sig till Granskningsnämn- den om detta inte redan är gjort, och sedan får vi se vad Granskningsnämnden säger. Men vi som politi- ker ska inte sätta oss i Sveriges Televisions lednings ställe och börja arrangera programtablåer och be- stämma hur många och vilka personer som ska jobba med programinnehållet.