Public service-bolagens redovisning av medverkandes partitillhörighet

Fru talman! Ludvig Aspling har frågat mig om jag anser att public service-bolagen ska redovisa medverkandes partisympatier eller partitillhörighet och, om så är fallet, vad jag avser att göra för att se till att det efterlevs.

Public service-företagen, det vill säga Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio, bedrivs självständigt i förhållande till såväl staten som andra ekonomiska och politiska maktsfärer i samhället. Verksamheten regleras på en övergripande nivå genom fleråriga sändningstillstånd och medelsvillkor som beslutas av regeringen enligt de ramar och den inriktning som fastställs här i riksdagen.

I december 2019 beslutade regeringen om nya sändningstillstånd och medelsvillkor för public service-företagen. Dessa beslut följer av förslagen i propositionen Ett modernt public service nära publiken - villkor 2020-2025 (2018/19:136), som behandlades och beslutades här i riksdagen under hösten.

Enligt sändningstillstånden ska programverksamheten utövas sakligt och opartiskt. Den som anser att något av public service-företagen har brutit mot dessa villkor kan anmäla det till Granskningsnämnden för radio och tv vid Myndigheten för press, radio och tv. Det är nämnden som i efterhand prövar om innehållet i radio- och tv-program följer de regler som finns för sändningarna.

Public service-företagens oberoende är av avgörande betydelse för att verksamheten ska ha allmänhetens förtroende. Som minister varken kan eller bör jag ha åsikter om hur företagen bedriver sin publicistiska verksamhet.

Fru talman! Den 29 november 2018 medverkade Mirjam Katzin i ett panelsamtal i SVT Forum. Hon presenterades där som doktorand vid Lunds universitet. SVT glömde dock nämna att hon också är politiker för Vänsterpartiet.

Den 18 november 2018 rapporterade SVT om Bim Eriksson som protesterade mot kulturpolitiken i Sölvesborgs kommun. SVT glömde nämna att hon också sitter i SSU:s förbundsstyrelse.

Den 3 november 2018 medverkade Camila Salazar Atias i ett inslag i SVT:s Agenda. SVT presenterade henne som kriminolog men glömde nämna att hon också står på Socialdemokraternas riksdagslista.

Den 31 oktober 2018 medverkade Tito Rojas i SVT:s program Opinion live. Där presenterades han som spårvagnschaufför. SVT glömde nämna att han också är aktiv i Kommunistiska partiet i Göteborg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inför partiledardebatten den 16 oktober 2018 intervjuade SVT slumpvis utvalda personer på gatan. SVT glömde nämna att den slumpvis utvalda personen Emilius Podenas är aktiv i Socialdemokraternas ungdomsförbund.

Den 23 mars 2018 rapporterade SVT från en manifestation i Skurup och intervjuade en kvinna vid namn Linda Wolski. SVT glömde dock nämna att den slumpvis utvalda personen är politiker för Miljöpartiet.

Den 20 mars rapporterade SVT om bostadsbristen. I en intervju med den partipolitiskt obundna intresseorganisationen Jag vill ha bostad nu intervjuades Nike Halvardsson, men SVT glömde redovisa att hon är politiker för Miljöpartiet.

Den 21 februari sändes SVT:s Opinion live. I programmet genomfördes en debatt om återvändande IS-terrorister. Medverkande var advokaten Mikael Westerlund. SVT glömde dock redovisa att han tidigare suttit i styrelsen för Ung Vänster samt varit ordförande för Vänsterstudenter.

Den 24 januari rapporterade SVT om en grupp i Kalmar som startat ett upprop för att de personer som har fått uppehållstillstånd för gymnasiestudier ska få samma tillgång till försörjningsstöd som alla andra i kommunen. SVT glömde dock redovisa att initiativtagaren Jessica Rydell också är landstingsråd för Miljöpartiet i Kalmar.

Den 21 januari rapporterade Sveriges Radio att kostnader för nätläkare genom privata vårdappar skenar. Men Sveriges Radio glömde redovisa att den kritiska läkaren Christoffer Bernsköld tidigare suttit i Socialdemokraternas partistyrelse, varit ordförande för Socialdemokraterna i Östergötland och varit regionråd i landstinget.

Den 9 januari genomförde SVT en mannen-på-gatan-intervju och presenterade en förbipasserande man utan titel. SVT glömde dock att redovisa att mannen jobbar för socialdemokratiska ABF, trots att intervjun genomfördes precis framför ABF-huset i Eskilstuna.

Den 8 januari frågade SVT:s Aktuellt förbipasserade vem som skulle bli Sveriges nästa statsminister. SVT glömde dock redovisa att intervjupersonen, som titulerades enbart med namn, också är vänsterpartistisk kommunpolitiker i Jönköping.

Den 2 september 2018 körde SVT en mannen-på-gatan-intervju igen. Robin Zachari, intervjuad och titulerad som boende i det våldshärjade Bagarmossen, råkar även vara chef för en vänsterextrem sajt som heter Skiftet, före detta Alliansfritt Sverige. Detta glömde dock SVT att redovisa.

Jag skulle därför vilja fråga kulturministern om hon ser ett mönster i detta. Det är en enkel fråga: Ser hon ett mönster?

Fru talman! Public service-företagen sänder ca 170 000 timmar innehåll varje år. Jag tror inte att det hade spelat någon roll om vi hade stått här i tre eller tio minuter till och riksdagsledamoten Aspling hade räknat upp ännu fler exempel som riksdagsledamoten samlat ihop utan mer kontext än det. Jag skulle ändå inte ha kunnat säga att detta säger mig något om att det finns något slags tendens.

Public service-företagen sänder ca 170 000 timmar innehåll varje år. Det är fritt fram för alla, inklusive riksdagsledamoten, att anmäla de program och inslag som man inte anser lever upp till public services uppdrag. Och låt mig vara tydlig: Public service bedriver sin journalistik sakligt och opartiskt. Detta är mycket viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om man anser att public service-bolagen har brutit mot något av de villkor som vi här i Sveriges riksdag och sedan regeringen i beslutet har formulerat i sändningstillstånden både kan och bör man anmäla detta till Granskningsnämnden. Granskning och uppföljning av public service är mycket viktigt, men jag som statsråd och kulturminister ska inte lägga mig i public service-bolagens publicistiska verksamhet. Jag ska verkligen inte stå här i talarstolen och recensera eller lägga till rätta enskilda publicistiska beslut.

Jag konstaterar att public service-bolagen åtnjuter mycket högt förtroende hos allmänheten, men såklart görs ibland fel även inom public service. Så kommer det alltid att vara. Journalister, liksom för den delen andra yrkesgrupper, är också människor. Ibland görs missbedömningar. Om några fel aldrig skulle begås skulle jag bli orolig, men de fel som begås är inte av samma karaktär. Enskildheter utslagna över en stor tidsrymd och ett enormt stort material kan inte tas som intäkt för någon form av systematiskt vinklad politisk journalistik eller systematiska felbedömningar, som riksdagsledamoten påstår.

Jag vill försvara och utveckla den modell som handlar om att public service fattar sina egna beslut och att vi politiker ska hålla oss på armlängds avstånd från dessa. Vi har Granskningsnämnden som har i uppdrag att granska att public service både beskriver samhället sakligt och neutralt, vilket förstås ingår i public services uppdrag, och bedriver sin publicistiska verksamhet utifrån saklighet och opartiskhet. Politiker ska inte lägga näsan i blöt i den dagliga publicistiska verksamheten.

Fru talman! I Opinion live den 15 mars 2018 deltog läraren Andreas Magnusson. SVT glömde redovisa att personen är krönikör på vänstertidningen Paragraf.

Den 21 augusti 2017 intervjuade SVT invånare i Gullsång. En intervjuperson är kritisk mot att en asylsökande person fått avslag på sin ansökan. Men intervjupersonen är inte vem som helst utan sitter i kommunfullmäktige för Feministiskt initiativ, vilket SVT inte redovisade.

Den 2 mars 2017 sändes SVT:s Opinion live. En person i publiken ondgjorde sig över vinster i välfärden. Personen heter Sandra Sandin Lindqvist. SVT glömde dock nämna att hon kandiderade för Vänsterpartiet till Sveriges riksdag något år tidigare.

Den 4 februari 2017 sände Ekots lördagsintervju ett samtal där man lät en historieprofessor utvärdera Vänsterpartiets uppgörelse med partiets historia.

Professorn menar att Vänsterpartiet har gjort upp med sin mörka historia. Professorn, Kjell Östberg, råkar dock vara aktiv i Socialistiska Partiet. Denna detalj väljer dock Sveriges Radio att utelämna.

I Agenda i SVT den 11 december 2016 är Jan Guillou inbjuden för att uttrycka sig om rysk informationskrigföring. Guillou tycker att hotet från Ryssland är överdrivet. SVT titulerar honom expert. Men han är ingen expert på informationskrigföring. Tvärtom har han en tydlig prorysk bakgrund med dokumenterade band till KGB. Detta borde man kanske ha redovisat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den 1 december 2016 visar Rapport i SVT ett inslag om ett fackligt strejkvarsel inom privat vård- och äldreomsorg. Den intervjuade undersköterskan råkar dock sitta med i Kommunals sektionsstyrelse. Detta glömmer SVT att redovisa.

I Agenda i SVT den 18 april 2016 diskuterades kritiken mot Mehmet Kaplan och hans relation till företrädare för olika extrema islamistiska och fascistiska rörelser. SVT presenterade en person, Mohamed Temsamani, som ordförande i Förenade Islamiska Föreningar i Sverige, FIFS. Temsamani menade att kritiken mot Kaplan är islamofobisk och antimuslimsk. SVT glömmer dock att redovisa att Temsamani är aktiv i samma parti som Mehmet Kaplan.

Den fråga som jag ställde i mitt förra anförande var inte om jag tyckte att statsrådet skulle lägga sin näsa i blöt eller om hon skulle ingripa. Frågan är mycket enklare än så: Ser statsrådet verkligen inget mönster här?

Fru talman! Jag vill återigen betona att oavsett hur många exempel som riksdagsledamoten lyfter fram här i talarstolen litar jag mer på den oberoende granskning och forskning som görs av public service. Där har vi Granskningsnämnden som de senaste fem åren har avgjort mellan 1 000 och 1 300 ärenden årligen som avser public service-företagen. Mellan 40 och 70 av de anmälda ärendena har företagen årligen fällts för. I ytterligare mellan 9 och 15 ärenden har kritik riktats mot företagen. Av dessa fällningar har ungefär 10 fällningar per år handlat om bristande opartiskhet åt lite olika håll. I övriga fall har prövningen lagts ned, eller också har företagen friats. Dessa siffror gäller SR, SVT och UR tillsammans.

Även om riksdagsledamoten kanske inte litar på Granskningsnämnden finns det också oberoende forskning som har bedrivits. Till exempel Göteborgs universitet har tittat på hur rapporteringen kopplad till valrörelserna har fallit ut och om det har funnits någon viss vinkling åt endera politiskt håll. Och den vänsterlutning som riksdagsledamoten lyfter fram har man alltså inte kunnat finna stöd för i forskningen. Tvärtom har man kunnat se att det ser lite olika ut i olika valrörelser. Vissa partier har utifrån storlek och plats i debatten kanske missgynnats eller gynnats. Men man konstaterade att allianspartierna i den förra valrörelsen fick en större positiv uppmärksamhet i relation till de andra partierna.

Fru talman! En väl fungerande demokrati förutsätter att vi har en fri och oberoende granskande press i Sverige. I Sverige har vi en modell med en stark public service å ena sidan och starka kommersiella medier å andra sidan. Detta är en framgångsmodell.

Mediernas oberoende är helt avgörande. Då tycker jag att vi ska hålla oss för goda för att här i talarstolen kritisera eller recensera public service-företagens publicistiska beslut. Vi har Granskningsnämnden som har en viktig funktion att fylla i detta. Som jag sa i mitt förra inlägg kan fel självklart begås. Jag menar att det är viktigt med en granskning av public service-företagens verksamhet.

Jag nåddes i dag av informationen att Riksrevisionen ämnar granska Granskningsnämndens verksamhet under de gångna åren för att göra en bedömning om Granskningsnämnden uppfyller sitt uppdrag. Det tycker jag är bra. Det är bra att man tittar på om Granskningsnämnden gör en seriös granskning av de anmälningar som kommer in. Det hoppas jag att även riksdagsledamoten Aspling kan bejaka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag kan bara notera att statsrådet helt och hållet duckar för min fråga. Jag ställde ingen fråga om Granskningsnämnden. Jag ställde ingen fråga om fel ibland kan begås. Jag ställde ingen fråga om huruvida vi ska ha en stark public service eller inte. Allt detta är separata politiska frågor. De kan vara väl värda att diskutera. Men det är inte det som jag är här för att tala om i dag. Jag är här för att tala om en väldigt enkel fråga: Ser kulturministern ett mönster?

Det är intressant att kulturministern nämner just en vänsterlutning här. Jag har inte påtalat någon vänsterlutning. Jag har inte sagt någonting om en vänsterlutning i denna debatt. Det är kulturministern själv som kommer på det. Jag undrar varför kulturministern just nämner en vänsterlutning som ett möjligt skäl till att jag står här, trots att jag inte har nämnt det. Det är nämligen fullständigt uppenbart för varje tänkande människa att det finns en kraftig slagsida åt vänster inom public service. Alla människor som har spenderat tio minuter åt att titta på deras nyhetsrapportering förstår att så är fallet.

Däremot står jag bakom public service som idé. Jag tycker absolut att Sverige är betjänt av att ha en stark public service och en public service som åtnjuter allmänhetens förtroende. Tyvärr undergräver man allmänhetens förtroende genom att bete sig på detta sätt.

Statsrådet hänvisar också till att fel begås ibland. Ja, men fel begås bara åt ett enda håll. Jag har inte hittat något exempel på att en person med partitillhörighet eller partisympati till höger skulle ha presenterats som mannen på gatan, som expert eller liknande. Jag har inte sett att det har hänt en enda gång.

Hur kommer det sig då att alla fel är riktade åt ett håll? Det är någonting som de forskare som gräver i detta kanske borde ta sig en titt på.

Fru talman! Låt mig citera interpellationen som jag fick av riksdagsledamoten Ludvig Aspling. Han skriver: "Det är dessutom talande att i samtliga fall som jag kunnat upptäcka har det handlat om personer på den politiska vänsterkanten som fått utrymme att uttala sig utan att partisympati eller tillhörighet redovisas - - -."

Det som riksdagsledamoten säger om att det skulle vara en lutning bara åt ett håll stämmer inte. Granskningsnämndens resultat pekar inte på detta. Den oberoende forskningen pekar inte på detta.

Jag ska svara på Ludvig Asplings fråga. Vad ska jag som statsråd kommentera av hans uppläsning av analyser och inhämtande av exempel från public service-företagens över 100 000 timmars sänt material på tre olika programföretag? Nej, det säger mig ingenting, och jag håller mig för god för att kommentera de enskilda publicistiska besluten som public service-företagen tar. Det ska Granskningsnämnden hantera. Jag förutsätter att riksdagsledamoten har skickat in sina exempel till Granskningsnämnden, så att de får bedömas i vanlig ordning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.