Polishögskola

Fru talman! Göran Persson i Simrishamn har ställt ett antal frågor till mig som alla rör polisutbildningen. När det gäller frågan om jag avser att verka för att polisutbildningen blir en högskoleutbildning har regeringen tagit ett viktigt steg mot att reformera utbildningen genom att ge Rikspolisstyrelsen i uppdrag att redovisa kostnaderna för dagens utbildning. Rikspolisstyrelsen ska också göra en bedömning av vilka kostnader som utgår samt uppstår för polisen om förslagen i betänkandet Framtidens polisutbildning (SOU 2008:39) genomförs. Bakgrunden till uppdraget är att regeringen behöver underlag för att kunna göra en ekonomisk bedömning av vad en reformering av utbildningen kommer att innebära. Uppdraget ska redovisas till Justitiedepartementet den 7 juni. I betänkandet Framtidens polisutbildning föreslås att polisutbildningen införlivas i det ordinära högskolesystemet. Enligt detta system är det Högskoleverket som beslutar vid vilka universitet och högskolor som den föreslagna polisexamen ska kunna få avläggas. Redan i dag finns det möjligheter att studera till polis genom distansstudier. Fördelarna är bland andra att studenterna kan stanna kvar på sina hemorter under studierna och att rekryteringen till yrket breddas. Göran Perssons tredje fråga handlar om den etniska mångfalden inom polisorganisationen. Andelen anställda inom polisen med utländsk bakgrund har under de senaste åren ökat något. Utvecklingen går åt rätt håll, även om jag önskar att den hade gått snabbare. För att bredda rekryteringen till polisen behövs fler insatser. Ett exempel är det uppdrag regeringen har gett till Rikspolisstyrelsen att genomföra ett mångfalds- och jämställdhetsprojekt. När det gäller utbyte mellan svenska och danska polisutbildningar finns det i dag ett gemensamt utbytesprogram mellan utbildningarna i Norden, kallat Nordcop. Genom detta program ges polisstudenter och lärare för grundutbildningen möjlighet att besöka ett grannland för att utbyta kunskap och erfarenheter under några veckors tid.

Fru talman! Vi fortsätter på polisspåret. Vi är nu inne på utbildningssidan. Jag vill först säga, så att mina kritiska frågor inte missförstås, att jag inte tycker att allting är dåligt som har gjorts. Det har gjorts bra saker också på Justitiedepartementet, även om jag tycker att vissa delar av det hela kunde ha gjorts lite annorlunda. Detta med polisutbildningen påbörjades för drygt tio år sedan. Vi har under de senaste tio åren fått omkring 4 000 nya poliser, vilket är positivt och bra. Det har funnits önskemål om detsamma. Men det ställer också högre krav på organisationen angående vidareutbildning och så vidare när det finns fler poliser. När det gäller frågan om en modernare polisutbildning har i alla fall vi förespråkat att det ska vara en treårig akademisk utbildning. Det är detta som min första fråga handlar om. Vi tycker att det är lämpligt att ha en treårig högskoleutbildning som en investering för framtidens brottsbekämpning. Det skulle leda till bättre utvecklingsmöjligheter, bättre kvalitet och nya förutsättningar, inte minst för forskningen på området. Det stärker även kunskapsarbetet. Om det nu blir en högskoleutbildning, vilket vi hoppas, är frågan var den ska ligga. Det finns säkert många bud här, kan jag tänka mig. Min fråga är lite Skåneinfluerad. Jag förespråkar södra delen av Sverige, mycket med tanke på integrationen. De poliser som i dag utbildas har till stor del svensk bakgrund. Det gäller kanske 85 eller närmare 90 procent. Det speglar inte riktigt vad som finns ute i områdena där polisen arbetar. Det här handlar om förståelse för varandras villkor. På Rosengård i Malmö ser många ungdomar upp till sina närpoliser. Polisyrket är både killarnas och tjejernas drömyrke. Dessa ungdomar behövs inom polisen. Den som på djupet vill förstå ungdomar som växer upp i dessa områden måste nog själv veta hur det är att dela rum med flera syskon och att utanför skolan helt sakna kontakt med vuxna som har fotfäste på arbetsmarknaden. De unga lockas av kriminella ungdomars snabba pengar. För dem som har vuxit upp i ett hem utan studietradition är det ett stort steg bara att börja studera. Det steget blir ännu större om man tvingas flytta långt från sin hemkommun för att kunna påbörja sin utbildning. Jag vill puffa för Skåne. Det skulle vara lättare att få förankring hos ungdomar. Utbildningen skulle på det sättet kunna fungera bättre. Närheten till Danmark innebär att man kan nyttja varandras kunskaper, som nämnts i föregående interpellationsdebatt om polishelikoptrar. Det finns ett visst samarbete, men jag skulle vilja utveckla det och ha ett mer integrerat samarbete, om det nu skulle bli en högskola som är involverad i övriga högskolan. Det har diskuterats att det inte skulle vara avskilt från övrig högskoleverksamhet. Jag tycker att det är en oerhört viktig aspekt att man har det tillsammans med övrig utbildning, så att studenterna inom polisutbildningen kan få träffa och umgås med studenter som utvecklas inom andra områden och på så vis själva dra lärdom av detta.

Fru talman! Jag vill börja med att säga att det är oerhört viktigt att vi har en poliskår som speglar den etniska mångfalden i vårt land. Det handlar om både språkkunskaper och kunskaper om kulturella skillnader. Samtidigt måste man säga att varken språk eller kultur någonsin får vara en ursäkt för att inte följa de lagar som vi har gemensamt i vårt land. Det får inte ha någon som helst betydelse för hur personer som överträder lagarna ska lagföras. Ändå är det viktigt med kunskaper i språk för att kunna kommunicera om kulturella skillnader och hur det är att växa upp i framför allt en del av de förorter där särskilt ungdomsbrottsligheten är förskräckande hög. De här kunskaperna behövs för att kunna kommunicera och bemöta ungdomar och få den kontakt som behövs. Vi vet att en förutsättning för gott polisarbete är att man har nära kontakt med medborgarna. Polisen är ofta helt beroende av att få information från medborgarna. Finns det ett misstroende för polisen, så att man inte litar på polisen och inte vill delge vad man vet, kommer också polisarbetet att bli mycket svårare när man ska utreda de brott som begåtts och senare lagföra dem som begått brotten. Språkkunskaper och kunskaper om kulturella skillnader är viktigt. Därför behöver vi en poliskår som speglar den etniska mångfalden i Sverige. Vi i Centerpartiet ser gärna att polisutbildningen blir en högskoleutbildning. Det viktigaste är att det blir ett nära samarbete med andra universitet och högskolor och att det skapas förutsättningar för forskning kring polisarbetet, så att poliser själva kan välja att efter sin utbildning eller efter att ha arbetat inom yrket forska vidare, så att vi kan utveckla polisens metoder och verksamhetsstöd. Förra veckan besökte jag polisstudenter i Umeå och satt ned och samtalade med representanter från deras studentförening. De var tydliga med att de tycker att de får en bra utbildning. I Umeå finns också ett nära samarbete med universitetet. Samtidigt ställer de sig bakom de förslag som Anders Danielsson har lagt fram i sitt slutbetänkande om den framtida polisutbildningen. Allt i Danielssons utredningsförslag är inte lika lätt att genomföra. Det finns väldigt mycket som vi behöver gå vidare med och som vi i Centerpartiet tycker är värt att förändra. Det gäller framför allt att det ska bli en högskoleutbildning som möjliggör forskning och polisyrket och polisverksamheten.

Fru talman! När jag lyssnar på debatten hör jag att den egentligen rör två frågor. Det ena är frågan om högskoleutbildning och förändringar av den svenska polisutbildningen. Det andra är vårt behov av att öka rekryteringen av människor med förortskompetens, som jag brukar uttrycka det. Vi har i dag en väldigt enhetlig grupp som blir poliser även om jag glädjande nog kan se att allt fler av de studerande som går polisutbildningen har en utländsk bakgrund, men det är ett lågt antal. Antalet anställda med utländsk bakgrund inom polisen ökade under 2009. Men jag ska vara ärlig och säga att det huvudsakligen ökade för att vi har ett antal viktiga projekt i gång vilket gör att vi har fått fler civilanställda med utländsk bakgrund. I Stockholm bedriver man ett väldigt viktigt projekt med ungefär 70 deltagare som heter Spira. Det är 30 nationaliteter representerade bland dem, och de behärskar drygt 40 språk. De går en åttaveckorsutbildning och får sedan arbeta under 13 månader på olika arbetsplatser inom bland annat Stockholmspolisen. De praktiserar också hos brandförsvar och annat. Både Skåne och Västra Götaland har liknande utbildningsprojekt. Det är viktigt för att locka in människor med annan bakgrund till polisens verksamhet. Vid rekrytering till högre utbildning och akademisk utbildning finns det alltid en svårighet när det handlar om ungdomar som inte har en akademisk erfarenhet i familjen. Men det handlar också om att många ungdomar med invandrarbakgrund dess värre har haft svårigheter att klara de grundläggande krav som ställs på grundskola och gymnasium. Det ger effekter hela vägen. Det är bra med lite olika försök där man låter dessa människor möta polisverksamheter. Det ger ett motiv till att kanske skaffa sig en polisutbildning eller en annan akademisk utbildning, förhoppningsvis med sikte på polisen, om jag får ha den synpunkten. Där görs det en del, och vi ser förbättringar. När det sedan gäller förändringar i polisutbildningen generellt har vi som jag sade tagit ett viktigt steg genom att kräva en kostnadsanalys både av dagens utbildning och av det förslag som finns i den omfattande utredning som vi har genomfört. Man föreslår också ganska stora förändringar av antagningsreglerna. Efter att ha gått igenom de synpunkter som lämnats från remissinstanserna konstaterar jag att det inte är helt enkelt att ta bort en del av de regler vi har i dag för antagningen. Vi gör en ganska noggrann prövning av dem som ska tas in på polisutbildningen. Några större skillnader som skulle gynna ungdomar med utländsk bakgrund är det inte nästan oberoende av vilka förslag man tar. Det är visserligen så att utredningen föreslår att man ska ta bort kravet på medborgarskap. Men jag tror inte att det är medborgarskapskravet som gör att vi inte har fler med utländsk bakgrund som söker till polisutbildningen. Men det finns ett antal delfrågor som vi måste hantera innan vi kan göra förändringar. Ska man ha någon polisutbildning i Skåne? En tredjedel av de polisstudenter som vi har i Växjö där det bedrivs polishögskoleutbildning är mantalsskrivna i Skåne. Det är ett högt deltagande från Skåne. I den stund vi ändrar utbildningen, och om vi skulle välja att lägga över ansvaret på Högskoleverket, kommer Högskoleverket att besluta om på vilka högskolor och universitet som en sådan utbildning i så fall ska bedrivas. Men där är vi inte ännu.

Fru talman! Tack för det svaret! Det är i dag den 7 juni. Det kanske ligger något papper någonstans. Vi hade kanske kunnat ta frågan något senare och få också det redovisat. Det verkar bra att man har kommit så långt, även om det har tagit lite väl lång tid under de här åren innan man har kommit så här långt. Vi kan inte ändra på historien. Däremot kan vi se framtiden an. När vi diskuterar just antagningen till en förhoppningsvis kommande polishögskola är det viktigt att direkt säga att de killar och tjejer som kommer in och blir våra framtida poliser ska ha de bästa förutsättningarna och verkligen vara lämpade för det. Det har påpekats här att alla ska ges möjlighet. I de här områdena liksom i andra områden åt Skånehållet är jag övertygad om att det finns många som skulle kunna vara mycket väl lämpade om de bara fick chansen att träda in och kunna visa sina kvalifikationer och som har ett gediget intresse. Poliser är några som man ser upp till. Om det gäller idrott eller någon annan verksamhet så lyfter det personerna själva. Vi ska inte stå här och precisera hur man ska ta in elever på högskolan, men vi kan få ha önskemål. Just intervjuformen har visat sig vara mycket lämplig inom andra områden. Det kanske gäller i än högre grad att man kan få rätt personer med intervjuer i stället för att de bara visar upp sitt betyg. Det förekommer till en del också i dag. Det har också diskuterats om eleverna ska få poäng när de fullgör sin praktik. Polisutbildningen innebär mycket praktik. Det är naturligt att de också ska få det. Det praktiska handlaget är inte minst viktigt när det gäller en utbildning. Det ska givetvis kombineras. Fru talman! Jag tycker att jag har fått en del svar. Det har kanske tagit lite tid. Även på detta område har jag haft kontakt med ungdomar som skulle kunna tänka sig att bli poliser. Det finns även lite äldre som kan tänka sig att bli poliser som har jobbat inom andra områden. Det handlar även om de poliser som jobbar i dag och som inte har en högskoleutbildning. Jag tycker inte att det är fel. De ska inte på något vis känna sig kränkta. Kanske man kan ordna någon sorts vidareutbildning inom olika områden. Det finns en del utbildningar redan i dag inom polisen. Det vet jag. Möjligheten till vidareutbildning har blivit än mer aktuell nu när det har tillkommit så pass många nya poliser under en tioårsperiod, som jag nämnde tidigare. Det kräver också vidareutbildning för dem som finns i verksamheten så att de känner att de kan utvecklas och får en rätt plats. Man kan ha olika arbetsområden även inom polisen, jobba vidare och komma vidare i det hela. Till sist kan man låta patriotisk om man bara talar om sitt hemområde. Men jag ser dessa frågor om polishelikopter och polisutbildning som oerhört nödvändiga även nationellt sett. Vi behöver duktiga poliser i hela landet. Det kan finnas många intresserade personer i mitt närområde. Det handlar faktiskt inte ens om min valkrets. Jag tycker att det är viktigt att vi får så bra poliser som möjligt även framgent som jobbar med de viktiga polisiära frågor vi har. Verksamheten vid polisen är en hjälp. Vi ska vara stolta över de poliser vi har i dag och ge dem de bästa förutsättningarna att jobba vidare.

Fru talman! Jag har ytterligare några frågor om polisutbildningen som jag inte hann med i mitt första inlägg. Det gäller frågan om en fjärde polishögskola och om den i så fall skulle föreläggas i Skåne. För några år sedan diskuterade vi högst seriöst frågan om en fjärde polishögskola. Det var i samband med att antalet utbildningsplatser behövde ökas. Alliansen gick 2006 till val på att öka antalet poliser i landet från ca 17 000 till minst 20 000 poliser, och vi vann som bekant valet. Då fanns det anledning att snabbt utöka polisutbildningen för att vi skulle kunna uppfylla detta mål. Det har vi nu gjort. När snart den senaste kullen polisstuderande går ut kommer vi att uppnå mer än 20 000 poliser i landet, och det är vi väldigt glada för. Samtidigt har vi nu varit tvungna att dra ned på antalet utbildningsplatser. Annars hade ökningen av antal poliser fortsatt i samma takt. Inte ens vi i Alliansen har satt upp som mål, i varje fall inte ännu, att vi ska ha 22 000, 23 000 eller 25 000 poliser i landet. Det får vi se. Det finns ingenting som säger att ett visst antal är det ultimata. Det handlar minst lika mycket om hur vi organiserar oss och hur polisen kan arbeta gemensamt när det gäller vad som bestämmer hur många poliser vi behöver i landet. Då löstes problemet med att de befintliga utbildningarna i Växjö, Umeå och Sörentorp i Solna fick fler platser. Det blev aldrig någon fjärde polishögskola. Nu är väl frågan lite mindre aktuell eftersom vi inte behöver lika många platser. Samtidigt kan man se av den utredning som Anders Danielsson har genomfört att det öppnas upp för fler högskoleorter att starta polisutbildningar. Till sist: Jag är positiv till ett samarbete mellan Danmark och Skåne även på det här fältet, inom polisutbildningen.

Fru talman! När det gäller möjligheterna att bredda rekryteringen till polisutbildningen och polisyrket finns det också i det utredningsförslag som vi har haft ute på remiss ett förslag om en ettårig utbildning för den som har en annan akademisk examen eller någonting annat. Det kan också vara en ingång för personer med utländsk bakgrund till yrket. Jag har tittat på hur man har gjort inom räddningstjänsten i Malmö. Där har man en specialutbildning för att rekrytera personer med utländsk bakgrund. Det är också ett intressant exempel på vad man kan göra för att förändra det hela. Jag tror att vi har en del förslag som skulle kunna berika detta. Sedan finns det också svårigheter i förslaget, till exempel en sådan sak som att man föreslår att de studerande inte längre ska få lön när de gör sin praktik. De ska i stället leva på studiemedel. Man kan väcka frågan: Kommer det att underlätta eller försvåra för ungdomar utan starka krafter bakom sig att välja en utbildningsväg? Det kan man fundera över. Det finns alltså många ganska principiellt besvärliga frågor i polisutredningen som vi måste hantera innan vi går till beslut. Det är viktigt att ha detta klart för sig. Jag hoppas verkligen att Göran Persson kommer att fortsätta engagera sig i polisutbildningsfrågan eftersom jag tycker att jag har haft visst besvär med socialdemokrater tidigare i detta avseende. Jag håller helt med om att det finns ett praktiskt handlag som är betydelsefullt när det gäller polisutbildningen. Det finns många där ute, i Rosengård, om jag nu får ta det exemplet, och på många andra ställen, som skulle kunna bli väldigt duktiga poliser. Jag är helt säker på det, men jag är inte tvärsäker på att de i alla avseenden uppfyller alla upptänkliga krav man kan ställa på en akademisk antagning. Jag tror likväl att de skulle kunna göra oerhört mycket nytta. Det är en svårighet som vi kommer att bli tvungna att diskutera och hantera framöver. Om man har det perspektivet är det också viktigt att se till att utbildningen inte blir alltför teoretisk. Det är många remissinstanser som är lite oroade över att man ska glömma bort saker. Jag träffade till exempel en aspirant som berättade att det hon tyckte var jobbigast just nu var att hon inte hade kört så mycket bil tidigare. Man hinner inte med så mycket av det på högskolan. Men det är svårt att använda sig av poliser som inte är riktigt bra bilförare eftersom vi ofta vill att de ska köra både fort och säkert. Det finns alltså frågor kring detta. Jag har ägnat en del tid de senaste veckorna åt att vara ute och träffa aspiranter. Vi har rekordmånga som tar polisexamen nu i vår, och vi fick redan förra året många fler polisaspiranter. Det som har varit viktigt är att se hur de tas emot ute i verksamheten. Det finns ett stort engagemang hos samtliga polismyndigheter i att både ta emot de nyutexaminerade poliserna och att ge dem en bra introduktionsverksamhet och ofta en påbyggnadsutbildning. Det finns en bra grund att bygga på när det gäller polisutbildningsverksamhet och att rekrytera nya människor till polisen runt om i Sverige. Det tycker jag är bra. Jag tycker också att det finns anledning att säga att man ska vårda distansutbildningen. En del människor som skulle kunna göra en bra insats inom polisen har inte möjlighet att finnas på ett campus i två eller tre år. De kan inte det. De har barn, eller så har de något annat skäl till att de inte kan komma dit. Då är distansstudier en bra sak. Vi har goda erfarenheter av den typen av utbildning. Om vi ska rekrytera fler ungdomar från olika miljöer är det bra att vi har många poliser som är synliga framöver och som kan göra reklam för verksamheten. Det tror jag också att de kommer att göra.

Fru talman! Jag ska avsluta detta rent tankemässigt med att man kan tänka sig att det behövs former framöver som man har svårt att se hur de ska fungera i dag men som kommer att fungera bra i framtiden. Jag tycker att det är bra att man ska fortsätta med distansutbildning. Men det ska fungera också med högskoleutbildningen. Tiden går fort. För 25-30 år sedan diskuterades det mycket hur kvinnor skulle kunna fungera i polisorganisationen. Nu vet vi svaret. Man var lite skeptisk i början, men det fungerar självfallet bra. Detta är också en sak som kommer med tidens gång. Man får nya aspekter på det hela. Jag ser fram emot att det hela ska fungera även som lite av en novis på detta politikområde. Det är många som har intressen i frågan. Jag tackar för debatten och önskar en trevlig sommar.