Oljepåslaget på Tjörn

Herr talman! Johan Hultberg har frågat klimat- och miljöminister Åsa Romson om hon avser att se över miljöbalken för att förtydliga ansvaret för oljesanering av stränder och om hon avser att se över och förtydliga de statliga myndigheternas ansvar och roller vid händelser likt oljepåslaget på Tjörn 2011. Interpellationen har överlämnats till mig.

Havsmiljön är en högt prioriterad fråga för regeringen. Oljeutsläpp innebär risker för våra hav och kuster. Det är därför viktigt att regelverken är tydliga.

Det miljörättsliga ansvaret på området är tydligt. Det saknas därför anledning att se över det. Det ligger dock i sakens natur att sanering efter ett oljeutsläpp kan behöva göras innan ansvarsförhållandena har klarlagts. Miljötillsynsmyndigheten kan i ett sådant fall besluta om rättelse på den felandes bekostnad. Då vidtar myndigheten de åtgärder som är nödvändiga för att senare kräva ersättning av den som är ansvarig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kustbevakningen har räddningstjänstansvaret när det gäller oljeutsläpp till sjöss, medan kommunerna ansvarar för nödvändiga räddningstjänstinsatser om oljan når land.

Utöver detta har flera aktörer stödjande funktioner vid inträffade oljeutsläpp. Exempelvis kan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i viss utsträckning bistå med förstärkningsresurser när kommunens och regionens egna resurser inte är tillräckliga för att begränsa de uppkomna skadorna.

Jag vill understryka den stora betydelsen av att alla aktörer som berörs av ett oljeutsläpp har en väl fungerande samverkan för att så snabbt som möjligt kunna begränsa uppkomna miljöskador.

Flera myndigheter arbetar även förebyggande och förberedande inom oljeskyddsområdet. Ett exempel på det är arbetet med Sveriges fjärde strategi för området oljeskadeskydd, som antogs i juni 2014. Strategin innehåller ett underlag för långsiktig planering i syfte att uppnå en god förmåga för hela området oljeskadeskydd utmed Sveriges kuster och de stora insjöarna.

Det pågår alltså ett ambitiöst arbete för att stärka samhällets samlade förmåga i fråga om oljeskadeskydd. Regeringen följer utvecklingen på området och kommer vid behov att vidta ytterligare åtgärder.

Herr talman! Tack, ministern för svaret!

Bakgrunden till min interpellation är det allvarliga oljepåslag som drabbade Tjörns kommun 2011 efter kollisionen mellan ett maltesiskt fraktfartyg vid namn Golden Trader och ett belgiskt fiskefartyg vid namn Vidar utanför Jyllands nordvästkust.

Kollisionen orsakade ett stort oljeutsläpp av marin eldningsolja, alltså det som vi i vanligt tal brukar benämna bunkerolja. Utsläppet drabbade dock inte Danmark, utan oljan fördes med Jutska strömmen till den svenska västkusten. Där drabbade den Tjörns kommun, i huvudsak huvudön men också ett stort antal av de omkring 15 000 öar, holmar och skär som utgör Tjörns kommun. En mindre mängd olja flöt i land på Orust, men i huvudsak var det alltså Tjörn och Tjörns kommun som drabbades.

Herr talman! Detta oljeutsläpp var det största som någonsin har drabbat den svenska västkusten. Händelsen satte naturligtvis inte minst Tjörns kommuns räddningstjänst på prov. En lång rad statliga aktörer fick också bekänna färg och pröva på hur samverkan fungerar på detta område.

Nu efteråt tycker jag, herr talman, att det är oerhört viktigt att vi försöker dra lärdom av det inträffade. Med utgångspunkt i de erfarenheter som vi har skaffat oss på grund av olyckan måste vi försöka stärka beredskapen för liknande händelser och utveckla såväl det kommunala som det statliga ansvaret och arbetet för att både förebygga och hantera denna typ av händelser.

För att väcka den diskussionen valde jag att ställa denna interpellation till miljö- och klimatministern. Hon valde att lämna över svaret till inrikesministern, och det har jag inga synpunkter på. De frågor som jag lyfter fram i min interpellation landar på både inrikesministerns och miljöministerns ansvarsområde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I den bästa av världar hade jag önskat en debatt med såväl inrikesministern som miljöministern och kanske rentav också med justitieministern och infrastrukturministern, för detta är frågor som spänner över flera statsråds ansvarsområden. Det handlar om miljölagstiftning, regler för internationella fartyg, arbetet i kommunernas och statens räddningstjänster och, inte minst, samverkan och samordning mellan berörda aktörer.

Ministern sa i sitt svar att ansvaret på området är tydligt. Han tycks mena att ansvarsförhållandena mellan berörda aktörer också är tydliga. Jag är av en lite annan uppfattning. Ser inte ministern behov av att förtydliga de olika berörda myndigheternas ansvar och skapa en tydligare rollfördelning och bättre myndighetssamverkan vid händelser likt denna?

Jag tycker, herr talman, att det är viktigt att vi prioriterar arbetet med att både förebygga och avhjälpa denna typ av händelser. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är tydlig med att risken för sådana olyckor ökar på grund av det faktum att sjöfarten ökar, vilket i grunden är positivt. Vi ser nu allt fler fartyg som transporterar olja från inte minst Ryssland. Ett enskilt fartyg kan innehålla 10 000 ton olja, vilket kan jämföras med de 450 kubikmeter olja som läckte ut vid oljepåslaget på Tjörn.

För mig är detta en oerhört viktig fråga, som jag hoppas att regeringen verkligen ska prioritera. Frågan till ministern är: Ser inte ministern behov av att förtydliga och stärka myndighetssamverkan och rollfördelningen?

Herr talman! Det är en viktig fråga som Johan Hultberg väcker.

Det har gjorts en utvärdering. Vi måste lära oss av detta och säkerställa att det fungerar vid framtida händelser av samma slag. Att risken är tämligen ökande är vi nog överens om.

Man kan konstatera att just denna händelse inleddes med brister redan i den danska och svenska kommunikationen. Dessa brister gjorde att man inte märkte oljepåslaget förrän det i princip hade nått land på Tjörn.

Även där fanns det brister. Det konstaterades sedan att man inte var uppsatt på samma larmlista på något konstigt sätt, hur det nu fungerar. Så det finns förbättringspotential lite varstans.

De kontakter som jag själv hade med Tjörns kommun strax efter att detta hände visade att man upplevde att det fanns väldigt stora brister initialt när det gällde samordning av myndigheterna. Eftersom myndigheterna kom in sent fick man mycket kritik i efterhand för vad man hade gjort och inte hade gjort. Det upplevdes som lite frustrerande.

Man konstaterade också att MSB:s oljesaneringsdepå fungerade tämligen väl och att man fick material från kommunen. Men det var inte alltid som materialet var anpassat till den terräng som vi här pratar om. De hade ju inte så stor användning av en fyrhjuling ute på västra Tjörn, som det uttrycktes.

Egentligen är inte problematiken att kommunerna inte är beredda att ta på sig ansvaret. I alla kustkommuner är man väldigt beroende av den biologiska mångfalden, och besöksnäringen är helt beroende av att stränderna inte är nedsölade.

Det som man på Tjörn upplevde i efterspelet var att kommunen hade dragit på sig väldigt stora kostnader. När allting hade lagt sig var nog den största frustrationen att man låg ute med många miljoner - jag kommer inte ihåg om det var 80 miljoner. Det var i alla fall en väldigt stor summa. Kommunen fick till och med låna pengar för att kunna klara sin egen likviditet. Det är inte acceptabelt att en kommun som har gjort jobbet ska behöva betala för att det inte finns bättre fungerande system.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det var väldigt tungt administrativt. När det hamnade på den nivån - jag vet inte om det är en anekdot eller inte - att det talades om ett restvärde på en skottkärra som hade använts vid oljesaneringen undrade Tjörns kommun om man skulle behöva nedlåta sig till den typen av diskussioner när man hade gjort en extrem arbetsinsats och satsat mycket kommunala resurser. Förhoppningsvis har man lärt sig av detta så att det inte händer igen. Men det kan inrikesministern återkomma till.

Det är viktigt för alla kustkommuner att detta fungerar. Det finns inte någon kustkommun som inte är beredd att ta på sig arbetet att sanera, men man måste ha rimliga villkor och veta att kommunen inte råkar ut för en massa andra problem bara för den sakens skull.

Herr talman! Jag instämmer i mycket av det som både interpellanten och Lars Tysklind för fram. Oljepåslaget på Tjörn var ju det första oljepåslag som hanterades efter det att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bildades 2009. Både Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Kustbevakningen och Sveriges Kommuner och Landsting har lärt sig en hel del av det oljepåslaget och de erfarenheter som redovisades i utvärderingen. Jag vågar påstå att Sverige är bättre rustat nu än vad man var då.

Det var beklagligt att Tjörns kommun fick ligga ute med pengar, även om det är naturligt vid en sådan här händelse. Men Tjörns kommun har ersatts för allting. Även staten i sin tur har blivit ersatt av den som faktiskt har ansvaret, nämligen av verksamhetsutövaren och den som bedrev fartygstrafiken och dess försäkringsbolag.

Genom MSB:s försorg finns det nu fem depåer med material utmed våra kuster. Det finns möjlighet för kommunerna att få hjälp av MSB men också av Kustbevakningen, som ju har ett saneringsfartyg och som bedriver kontinuerlig övervakning av havsytan för att i tid kunna upptäcka den här typen av utsläpp. Precis som Lars Tysklind var inne på är det viktigt att man upptäcker oljeutsläpp så tidigt som möjligt så att man i bästa fall kan förhindra att oljan når stränderna där det är betydligt svårare att sanera.

Jag tror dock inte att det krävs några nya organisatoriska reformer på området, som Johan Hultberg frågade mig om. Vi har en organisatorisk struktur med ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter.

Sedan behöver det alltid övas, och man behöver öva också internationellt. Oljepåslaget på Tjörn är ett exempel på en internationell olycka som har drabbat Sverige. Under april månad kommer kustbevakningarna i Sverige, Danmark och Tyskland att samöva en motsvarande händelse för att kunna förbättra sin beredskapsförmåga att stå emot den här typen av olyckor.

Herr talman! Tack, ministern, för det kompletterande svaret. Det är bra att vi har en stor enighet om betydelsen av att jobba kraftfullt för att skapa en bra beredskap för den här typen av händelser och för att ha ett ständigt pågående förbättringsarbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att det finns väldigt tydliga exempel på förbättringspotential när det gäller beredskapen. Inte minst den utvärderingsrapport som Lars Tysklind refererade till tidigare i debatten visar på många förbättringar som går att göra.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap skrev en utvärderingsrapport tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten som blev klar våren 2014. Den innehåller hela 24 rekommendationer till Tjörns kommun och de statliga myndigheterna. Det finns också två rekommendationer, herr talman, riktade direkt till regeringen.

Det som utvärderingen visar är att det i det stora hela fanns vissa brister i roll- och ansvarsfördelningen och att dessa behöver förtydligas. Det är den uppmaning som man gör till regeringen.

Ministern underströk i sitt svar betydelsen av att alla aktörer som berörs av ett oljeutsläpp har en fungerande samverkan, det är vi helt överens om. Men jag tycker att ministern kanske gör det något för enkelt för sig när han lägger över ansvaret på myndigheterna och säger att de måste bli bättre på att samverka och på att öva tillsammans.

I utvärderingsrapporten från MSB och Havs- och vattenmyndigheten pekar man på att det finns ett behov av att klargöra ansvarsförhållandena med avseende på det centrala tillsynsvägledningsansvaret vid sanering och eventuellt det expertstöd som finns i saneringsprocessen, alltså det som MSB har i uppdrag att ge. Det var alltså en direkt rekommendation till regeringen att se över det ansvarsförhållandet.

Den andra direkta rekommendation som finns i utvärderingsrapporten till regeringen handlar om att utreda Havs- och vattenmyndighetens ansvar. Ministern nämnde i sitt svar att oljepåslaget på Tjörn var det första oljeutsläpp som inträffade efter det att MSB bildades. Men detsamma gäller även för Havs- och vattenmyndigheten. I utvärderingen pekar man just på att Havs- och vattenmyndighetens roll var väldigt oklar och att det behöver åtgärdas.

I utvärderingsrapporten skriver man att en sådan utredning av Havs- och vattenmyndighetens roll även bör behandla övriga myndigheters ansvar avseende miljöaspekterna och också ansvarsgränserna mellan Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna. Dessutom bör frågan om finansieringen av den så kallade oljejourens tjänster utredas.

Mig veterligen har den tjänsten tidigare varit upphandlad av Havs- och vattenmyndigheten. Men sedan en tid tillbaka finns inte tjänsten upphandlad, så den ligger i malpåse. Vid de besök som jag själv har gjort på Tjörn och de diskussioner som jag har haft med räddningstjänsten där nämner man just att oljejouren var ett viktigt stöd i saneringsarbetet.

Herr talman! Mina frågor till ministern blir: Hur ställer sig regeringen till de två direkta rekommendationer som gavs i den utvärderingsrapport som gjordes? Kommer regeringen att klargöra ansvarsförhållandena vid sanering? Kommer regeringen att utreda Havs- och vattenmyndighetens roll vid oljeutsläpp och gränssnittet till övriga myndigheter?

Herr talman! Jag instämmer i Johan Hultbergs frågor. Det är de frågor som inrikesministern får fundera på i två minuter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man kan också konstatera här att det finns en myndighet som har ett väldigt tydligt uppdrag, och det är Kustbevakningen. Miljöuppdraget är Kustbevakningens huvudsakliga uppdrag. Dessutom har man fått anslag tilldelade sig för att kunna införskaffa moderna - man har haft oljeupptagningsfartyg förut också - stora ännu bättre fartyg för att sanera den olja som befinner sig till havs.

Det som var så frustrerande i fråga om Tjörn var att det drev i land så mycket olja innan man hann agera, och sedan var det inte heller världens bästa väder.

Vi kan diskutera vad exakt vi ska ändra, men vi kan väl ändå konstatera att uppföljningen visar att det finns tydliga brister, och på något vis måste man avhjälpa dem. Oavsett om det är lagar som ska ändras eller om det finns brister i tillämpning eller regleringsbrev måste man försöka hitta en lösning, så att detta inte återupprepas.

Det är väl mer en förklaring än en ursäkt, som man brukar kalla det, att MSB och Havs- och vattenmyndigheten inte var riktigt samtrimmade vid det här tillfället. Vi får väl hoppas att de är det i dag på ett bättre sätt. Det är väldigt viktigt att regeringen förvissar sig om att detta fungerar. Jag ser fram emot svaren på de två frågor som Johan Hultberg ställde.

Herr talman! Dessa två frågor, som också ingick i utvärderingen, är tänkta att tas om hand dels genom den fjärde myndighetsgemensamma strategin för oljeskadeskydd, som togs fram 2014, dels genom den handlingsplan som kommer att lanseras om en och en halv månad, i maj 2016. Det är tänkt som svar på den kritik som fanns i utvärderingen. Det finns möjlighet för både Johan Hultberg och Lars Tysklind att återkomma i framtida interpellationsdebatter om handlingsplanen inte skulle möta de högt ställda krav som finns.

I grunden tror jag att vi är överens om att det här är ett viktigt område och att delar av samordningen behöver tydliggöras men att ansvaret i grunden är tydligt. Det är först och främst verksamhetsutövaren som är ansvarig. Den ansvariga myndigheten är sedan kommunen, och den ska få stödinsatser från Havs- och vattenmyndigheten, Kustbevakningen och MSB. MSB är ansvarigt för att det finns material för att kunna göra den här typen av insatser, utöver det som Kustbevakningen gör.

Jag vill med det tacka för en bra interpellation.

Herr talman! Den här debatten är kanske inte den spänstigaste som åhörarna följer. Det finns en stor enighet i de här frågorna, vilket i grunden är bra. Det handlar om att förbättra beredskapen, och det kanske inte direkt är en partipolitisk fråga.

En viktig fråga som jag ännu inte har berört så mycket handlar om något som ministern nämnde i sitt senaste inlägg, nämligen om att få verksamhetsutövaren att ta det ansvar den borde ta, det vill säga betala för de kostnader som ett oljeutsläpp orsakar, allra helst egentligen också för de indirekta kostnaderna i form av förlorade turistintäkter, miljöskador och så vidare. I dag är det tydligt att ansvaret ligger på verksamhetsutövaren, men i praktiken är det inte alltid utövaren som tar ansvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ministern nämnde att försäkringsbolaget för berörda fartyg nu har stått för en del av kostnaderna, men det är bara just en del. Staterna Sverige och Danmark krävde omkring 180 miljoner, vill jag minnas, och den förlikning som ingicks innebär att försäkringsbolaget betalar omkring 105 miljoner. Kostnaderna har tyvärr i väldigt stor utsträckning landat i knät på Sveriges skattebetalare, särskilt skattebetalarna i Tjörns kommun, och det är väldigt olyckligt.

Det har pågått en utredning i domstol om ansvarsfrågan. Nu har den processen lagts ned på grund av att den internationella åklagarkammaren inte har fått in svar från Belgien och Malta på de förfrågningar man gjort. Ett medskick till ministern är att han kan försöka driva på lite grann på EU-nivå för att skärpa efterlevnaden av de skyldigheter som åvilar flaggstaten. Nu ser jag att infrastrukturministern kommit in i kammaren, så det kan vara ett medskick också till henne att vi måste säkerställa att flaggstater lever upp till sina åtaganden.

Herr talman! Jag vill tacka Johan Hultberg för en bra interpellation och en konstruktiv ton i interpellationsdebatten. Det är bra att en liten nation som Sverige kan uppvisa politisk enighet i den här typen av frågor. Jag tror att det är rätt väg framåt. Jag hoppas att vi tillsammans, även Lars Tysklind, kan bevaka att resultaten av den handlingsplan som ska presenteras i maj blir önskvärda, så att Sverige står bättre rustat att möta det här.

Jag instämmer också angående behovet av att skärpa det internationella regelverket kring flaggstaterna. Men det är någonting som lättare låter sig sägas än göras, eftersom de internationella kraven på rederier och rederinationer är så låga. Det skulle verkligen behövas en skärpning för att främja miljöarbetet men också arbetstagarnas rättigheter och standarden på internationell sjöfart. Där kan vi ha ett gemensamt arbete framåt.

Överläggningen var härmed avslutad.