Offentlig upphandling av livsmedel

Fru talman! Lena Ek har frågat mig vad jag avser att göra för att skyndsamt implementera de nya EU-direktiven och hur jag avser att i enlighet med riksdagens beslut skapa bättre upphandlingsstöd för att bidra till att kommunerna kan ställa miljö- och hälsokrav i sin upphandling.

Som Lena Ek mycket väl vet är lagstiftning inte minst av konstitutionella skäl en utdragen och tidskrävande process. De förslag som vi nu arbetar med har föregåtts av ett omfattande utredningsarbete som lett till svar och synpunkter från ett stort antal remissinstanser. Det är som Lena Ek själv uppger ett ovanligt omfattande lagstiftningsprojekt. Vi arbetar med att färdigställa en remiss som regeringen inom kort kommer att överlämna till Lagrådet. Min avsikt är att reglerna ska träda i kraft inom direktivens genomförandefrist, det vill säga våren 2016.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som Lena Ek påpekar ökar importen av livsmedel till Sverige. Regeringen har som mål att produktionen i den svenska livsmedelskedjan ska öka. Regeringen vill också öka möjligheterna för den offentliga sektorn att upphandla ekologiska och närproducerade livsmedel utan att Sveriges EU-rättsliga och WTO-rättsliga förpliktelser sätts ur spel.

Konkurrensverket har nyligen presenterat en rapport, Offentlig upphandling av mat, där myndigheten har gjort en kartläggning av den offentliga upphandlingen av livsmedel och måltidstjänster i Sverige. Rapporten visar på ett antal problem med marknaden för offentlig upphandling, bland annat att marknaden för upphandling av livsmedel och måltidstjänster präglas av ett fåtal stora aktörer, medan köparna är många och förhållandevis små.

Upphandlingar på dessa marknader leder sällan till fler anbud än två beroende på att det är svårt för små och medelstora företag att lämna anbud. Det är därför angeläget att fler mindre producenter får en rimlig chans att delta i den offentliga upphandlingen av livsmedel. Även frågan om små och medelstora företags möjlighet att lämna anbud bereds nu inom ramen för genomförandet av upphandlingsdirektiven med utgångspunkt i att göra det lättare för små och medelstora företag att delta i upphandling.

I rapporten lämnas en del förslag för att öka antalet anbud från inte minst små och medelstora företag. Till exempel kan upphandlande myndigheter dela upp upphandlingar i flera kontrakt. Därigenom kan fler små och medelstora företag beredas bättre möjlighet att delta i upphandlingarna. Det föreslås också att myndigheterna i större utsträckning gör marknadsundersökningar innan upphandlingarna annonseras i syfte att kontrollera vilka aktörer som finns på marknaden och vad de kan erbjuda.

Jag instämmer givetvis i att krav på miljöhänsyn och djurskydd är viktiga vid offentlig upphandling av livsmedel. De nya EU-direktiven ger stora möjligheter att beakta miljöhänsyn, och det anges att myndigheterna kan ställa upp villkor om djurskydd i sina upphandlingar. Den nya förstärkta Upphandlingsmyndigheten, som kommer att inleda sin verksamhet den 1 september i år, kommer att få i uppdrag att arbeta med ett brett perspektiv där miljöhänsyn och sociala hänsyn samt innovationer ingår.

Regeringen arbetar enligt riksdagens tillkännagivande även med att förbättra upphandlingsstödet med en särskild insats för att stödja kommunerna i arbetet med att upphandla giftfria produkter till sina förskolor.

På regeringens uppdrag har Konkurrensverkets upphandlingsstöd nyligen tagit fram upphandlingskriterier för en giftfri förskola. Det är ett antal kriterier som tagits fram samt en vägledning med vars hjälp de upphandlande myndigheterna ska kunna åstadkomma en giftfri miljö i förskolan. De produkter som finns på marknaden ska inte kunna skada människor och miljö, särskilt inte om de finns i barns närhet. Stödet inkluderar befintliga kriterier för upphandling av livsmedel. Det är ett viktigt bidrag till riksdagens miljökvalitetsmål, Giftfri miljö.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då Lena Ek, som framställt interpellationen, anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav tredje vice talmannen att Kristina Yngwe i stället fick delta i överläggningen.

Fru talman! Som ni både ser och hör är jag inte Lena Ek. Hon har tyvärr fått förhinder, och jag har därför fått äran att i stället delta i debatten. Det gör jag gärna eftersom frågan om offentlig upphandling av mat är oerhört viktig. Det rör sig om stora summor för svenska lantbrukare. År 2013 köpte stat, kommuner och landsting livsmedel och måltidstjänster för totalt 10 miljarder kronor.

Vi kan glädja oss åt att kunskapen om och intresset för den offentliga upphandlingen blivit större i de offentliga verksamheterna. Det är inte så länge sedan som många över huvud taget inte brydde sig om varifrån maten kom. Det är därför glädjande att många ställer krav och att många har en måltidspolicy i de offentliga verksamheterna.

Men tyvärr upphandlas fortfarande stora volymer mat där det inte ställs några krav och där man inte riktigt har tänkt på hur djurvälfärden eller miljöhänsynen ser ut. Det är därför viktigt att vi går vidare och verkligen ser till att kraven skärps även i de delarna.

Att inte ställa krav på den mat som upphandlas kan beskrivas med orden dubbelmoral och kortsiktighet. Det är dubbelmoral när de krav som ställs på produktionen på min gård inte ställs på den mat som sedan ska konsumeras i kommunen. Det är dubbelmoral när en grisproducents barn går till förskolan och äter tyskt kött eller kött från något annat land med sådana djurvälfärdsregler att den här djurproducenten hade fått både djurförbud och näringsförbud ifall han i Sverige hade producerat i enlighet med de regelverken.

Men det är också otroligt kortsiktigt om de offentliga konsumenterna inte upphandlar medvetet. Vi har väldigt mycket att vara stolta över när det gäller svensk livsmedelsproduktion. Ett av de absolut viktigaste mervärdena i den svenska produktionen handlar om minimal användning av antibiotika. Globalt sett är det tyvärr så att det används mer antibiotika till friska djur än till sjuka människor. Man pratar om att antibiotikaresistensproblematiken är en problematik i nivå med klimathotet. Det är en väldigt stor problematik som vi har framför oss och som vi måste ta tag i. Att då offentliga kök inte ställer krav på djurvälfärd och antibiotikaanvändning och att de därmed bidrar till antibiotikaresistens är inte annat än kortsiktigt.

Därför är det otroligt viktigt att den nya lagen, som ska komma på plats och som nu är under arbete, blir så bra det bara går. Det var väldigt många som jublade när EU-direktivet antogs i början av 2014. Jag märker att förväntningarna runt omkring i landet är otroligt höga på hur det här ska bli. Men jag märker också, i takt med att tiden går, att oron för vad som egentligen ska hända blir allt större. Därför är jag jätteglad att vi kan ha den här debatten i dag för att tydliggöra den tidslinje som ligger och vilka intentioner som regeringen har med den nya lagen.

Det finns många positiva anslag i ministerns svar. Ministern lyfter till exempel fram obalansen mellan köpare och säljare. Det är något som jag ofta möter i samtal med upphandlingsansvariga. Kommunerna upplever att de i stort sett inte har någon som helst makt gentemot leverantörerna. Det är svårt att stå emot. Ministern pekar också på att det är svårt för små och medelstora företag att vara med och slåss med de stora grossisterna. Det finns olika varianter som uppköparna kan använda på kommunal nivå, men det är fortfarande svårt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ansatserna är goda; det som jag saknar är konkreta förslag på hur de olika problemen ska lösas. Det finns många goda intentioner och ansatser, och mycket kan vi faktiskt göra på kommunnivå också. Men jag uppfattar inte riktigt i svaret att det skulle finnas några tydliga och konkreta förslag. Jag skulle vilja få lite exempel på konkreta förslag, nu när arbetet är i slutskedet, som ministern säger.

Fru talman! Det här är en otroligt viktig fråga. Jag kan verkligen instämma. Det är väldigt positivt att EU nu äntligen har kommit med ett förslag för att komma till rätta med de brister som funnits. Det har ofta varit det lägsta prisets tyranni som rått. Man har inte sett så många andra aspekter, och de man sett har ofta varit lägre värderade och ansetts mindre viktiga. Nu har det verkligen tydliggjorts att andra aspekter kan vara minst lika viktiga. Det behöver egentligen inte heller finnas någon motsättning. Det kan vara både bra pris och bra kvalitet, med hänsyn till miljö, djurskydd, sociala frågor med mera.

Det här kom ganska nyligen. Det är kanske inte så konstigt att vi inte har färdiga förslag här i Sverige; det tar tid. Det är viktigt att det blir rätt. Det rör sig om enorma summor som vi upphandlar för inom offentlig upphandling. Då gäller det verkligen att vi får ett bra och tydligt regelverk som är anpassat efter EU:s direktiv, men även såklart efter de svenska förhållandena.

Ett problem som har funnits i upphandlingsprocesserna är att man inte alltid har tänkt på hur man skriver kriterierna förrän det är för sent, förrän man återigen insett att det är de stora bolagen, ofta dessutom riskkapitalbolag, som vinner upphandlingarna. Jag tror att det är viktigt att de här nya reglerna kombineras med ett bra stöd i upphandlingsprocessen, att man ser till att ge bra stöd till kommuner och landsting, så att de kan skriva kriterierna för upphandling så som de verkligen vill ha dem. Annars kan det bli en överraskning, att återigen de stora aktörerna vinner. Detta var ett syfte med de här reglerna. Det står tydligt i de nya EU-reglerna att man ska släppa in mindre och medelstora företag; de andra har haft en tendens att ta över marknaden.

Ett annat problem är kontrollen av hur man uppfyller kriterierna. Det ska inte bara vara att man vinner ett anbud; sedan måste man också uppfylla det man lovade när man gav sig in i anbudsprocessen.

Det här är en väldigt stor fråga med många dimensioner. Men regeringen jobbar mycket ambitiöst med detta. Jag tycker att det går snabbt i förhållande till hur nyligen EU-reglerna kom. Men sedan ska vi se till att det görs ordentligt. Annars är risken att de problem vi tidigare haft i upphandlingsprocesserna på ett eller annat sätt blir kvar.

Det är också så att storbolagen anpassar sig efter regelverket. De har all expertis som behövs för att lägga anbud som ska vinna anbudsprocessen. Därför gäller det verkligen att man tänker efter när man gör lagstiftningen och att man sedan tänker efter när man gör kriterierna inför upphandlingsprocessen - för att nå målet att även medelstora och mindre företag ska kunna ge sig in i upphandlingsprocessen med hänsyn till miljö, djurskydd, närproducerat och inte minst sociala aspekter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett annat mål som tillkommit nu är att man ska ha bättre kontroll på underleverantörer. Man ska inte kunna komma med underbudskonkurrens där det till exempel är orimligt låga lönenivåer. Det är också någonting som kan regleras.

Det gäller att vi får en bra svensk lagstiftning anpassad efter svenska förhållanden och att vi sedan följer upp den på ett bra sätt. Jag har fullt förtroende för regeringen. Ardalan Shekarabi har väldigt mycket kompetens på området. Jag ser fram emot det fortsatta arbetet.

Fru talman! Jag vill tacka Kristina Yngwe och Hillevi Larsson för inläggen. Det här är en jätteviktig fråga för denna regering, som nu suttit i drygt sju månader. Från dag ett - verkligen från första dagen efter maktskiftet - har Finansdepartementet jobbat med att reformera de offentliga upphandlingarna och för första gången formulera en nationell upphandlingspolitik, där vi använder offentliga upphandlingar som ett strategiskt verktyg, både för att modernisera och utveckla den offentliga sektorn och för att utveckla vårt samhälle och uppnå de samhälleliga mål som bland annat riksdagen satt upp.

Vi har en lång väg att gå. Offentliga upphandlingar har inte fått den uppmärksamhet som de förtjänar ur ett politiskt perspektiv. Vi kommer att förändra detta. Vi har redan nu tagit konkreta steg för att utveckla de offentliga upphandlingarna. Ett av de första besluten på det här området handlade om att inrätta en ny nationell upphandlingsmyndighet med målet att stärka det nationella upphandlingsstödet till kommuner, landsting och upphandlande myndigheter.

Varför det? Jo, för att en del av de framsteg som gjorts på det här området, inte minst vad gäller de krav som borde vara naturliga att ställa på djurskydd i samband med upphandling av livsmedel, har gjorts trots regelverket, inte tack vare regelverket. Det har handlat om modiga kommunpolitiker som vågat gå före och ibland till och med slagits mot myndigheter för det som det finns ett otroligt starkt stöd för och som är så självklart: att vi i samband med livsmedelsupphandlingar ska ha djurskyddskrav som åtminstone är i nivå med den lagstiftning vi har. Den borde vara den lägsta nivån i vårt land.

Vi kommer nu att se till att den nationella upphandlingsmyndigheten kommer på plats den 1 september. Målet är att den tillsammans med kommunsektorn ska utveckla upphandlingsstödet och inte minst bredda perspektivet på offentliga upphandlingar, så att vi jobbar med miljöaspekter, sociala aspekter, innovationer och inte minst frågan om små och medelstora företags möjligheter att delta i offentliga upphandlingar.

Vi ska åtminstone inte missgynna våra bönder och livsmedelsproducenter utan ge dem en rättvis chans. Men vid många av de upphandlingar som genomförs i dag ger vi dem inte en rättvis chans. Vi har till och med en negativ konkurrensbild för att vi inte ställer de krav som man bör ställa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är regeringens skyldighet att jobba med att utveckla det nationella upphandlingsstödet. Vi har tagit många viktiga steg. Nu får vi myndigheten på plats. Vi kommer att skapa ett starkare nationellt upphandlingsstöd. Vid sidan om detta har vi satt igång ett dialogprojekt som går ut på att skapa en dialog mellan leverantörer, potentiella anbudsgivare, branscher, experter och upphandlande myndigheter. Det här är en överenskommelse mellan regeringen, Teknikföretagen och Sveriges Kommuner och Landsting.

Senast i dag hade jag ett möte med LRF:s ledning om hur vi kan involvera livsmedelsbranschen i det här dialogprogrammet, så att vi får ordentliga samtal mellan våra livsmedelsproducenter, experter inom detta område, företag som är verksamma inom området samt de upphandlande myndigheterna. Det kan hjälpa våra kommuner och landsting att ställa relevanta krav. De kan också dela upp upphandlingarna i mindre upphandlingar, så att man inte utesluter de små och medelstora företagen, som är så otroligt viktiga för vår landsbygds utveckling.

Fru talman! Jag är övertygad om att vi kommer att kunna ha ett mycket bra samarbete mellan regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting, riksdagen och inte minst Centerpartiet i riksdagen. Här finns ett genuint engagemang som tyvärr inte togs till vara under den förra regeringens tid. Den här regeringen kommer inte att vara passiv i upphandlingsfrågorna. Vi ser Sveriges bönder som en viktig partner i arbetet med att utveckla svensk ekonomi och landsbygd.

Fru talman! Tack så mycket för svaret! Det är kanske lite väl magstarkt att säga att ingenting har hänt de senaste åren under den förra regeringens tid. Vi har arbetat mycket målmedvetet när det gäller offentlig upphandling, inte minst inom livsmedelsproduktion. Det är väldigt roligt att ni vill föra vidare det arbetet. Det är glädjande att höra att civilministern med entusiasm talar om offentlig upphandling och samarbetet med Sveriges bönder. Det är väldigt positivt ifall det kommer att fortsätta och det blir något konkret av det.

Min fråga handlar om den lag som ska komma på plats. Det finns väldigt mycket förväntningar på att det ska kunna bli förenklingar. Du nämnde många saker. Jag uppfattade inte så väldigt många konkreta tankar om själva lagändringarna. Kommer det att bli en lite mer kosmetisk grej med den nya lagen, så att det inte blir så många konkreta förändringar utan att förändringarna måste ske runt omkring? Jag vill gärna höra de konkreta tankarna om lagen och hur man skulle kunna förändra den.

Ett annat område när det gäller offentlig upphandling som jag märker när jag är ute och talar med upphandlare är överprövningarna. I förra veckan var jag hos Skövdes kommunalråd och praoade. Jag har inte så jättemycket kommunerfarenhet bakom mig. Därför tyckte jag att det var ganska viktigt att komma ut i den kommunala verkligheten och som riksdagspolitiker känna efter hur de upplever att riksdagsbesluten påverkar deras vardag och få en uppfattning om vilka utmaningar som kommunerna har framför sig.

Ett av de mer intressanta mötena var en tvåtimmarssittning med en av de upphandlingsansvariga i Skövde kommun. Jag slogs av två saker. Det var att de upphandlingsansvariga i vårt land är otroligt engagerade och otroligt kunniga inom sitt område. Jag slogs också av tanken: Tack gode Gud att jag inte jobbar med upphandling! Dagarna efter mitt besök skulle den upphandlingsansvariga skicka ut ett beslut till anbudsgivarna. Han sa: Nu är det bara att förbereda sig på att telefonen ska gå varm i några dagar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Han menade på att det i vårt land börjar bli ganska svårt att hitta människor som vill arbeta med upphandling eftersom upphandlingsprocesserna tar sådan otrolig tid och sådan otrolig energi. Många grossister och leverantörer har satt i system att överpröva kommunernas upphandlingar. Vi i alliansregeringen tog fasta på det och tillsatte en utredning för att titta på just överprövningsprocesserna. Den överlämnades i början av mars. Det skulle vara intressant att höra hur regeringen tänker arbeta vidare med frågorna om överprövning.

En sak som jag har mött i samtal med många upphandlare när det gäller lagen om offentlig upphandling och överprövning är det kapitel som direktivet inte omfattar. Det finns en gräns på 1,9 miljoner under vilken EU-direktivet inte gäller. Eftersom det finns ganska hårda regelverk på det området sker det väldigt många överprövningar.

Om man skulle göra förändringar i det kapitlet trodde de att de för just Skövde kommun skulle kunna halvera antalet överprövningar. Det skulle förenkla väldigt mycket, och det skulle förenkla för mindre budgivare. Jag skulle vilja få lite tankar om hur ni funderar där från regeringens sida med förenklingar.

Det finns i dag regelverk om när leverantörerna ska inkomma med frågor och synpunkter. De kommer då med synpunkter i efterhand, vilket ger överprövningsproblem. Jag skulle vilja veta lite grann vad ni har för tankar om vad man skulle kunna göra där. Jag vill veta lite grann hur ni ser på överprövning från regeringens sida.

Fru talman! Jag tycker att vi har en väldigt bra diskussion här i dag. Jag har allt förtroende för regeringen som verkligen har gjort en rivstart i de här frågorna.

Vi minns alla diskussionerna som har varit där man till exempel i skolor har valt närproducerad mat både av miljöskäl och för att det såklart är trevligt att gynna den lokala näringen. Detta har blivit överklagat, och det har blivit väldiga diskussioner. Förhoppningen är att man i fortsättningen ska kunna gå de framåtsyftande kommunpolitikerna som Ardalan Shekarabi talar om till mötes. Har de ett ambitiöst program där de verkligen använder upphandling politiskt för det de vill uppnå ska de inte få käppar i hjulet av ett fyrkantigt regelverk som dessutom egentligen inte leder till någonting gott.

Överklagandena är också ett problem. Upphandlingen gällande Gardasil blev till exempel överklagad. Det gällde vaccination mot det virus som orsakar livmoderhalscancer. Det var en väldigt lång och utdragen process som gick ut över dem som skulle kunna få nytta av vaccinet. Det finns många sådana fall. Det går inte att helt undvika. Rätten att överklaga måste finnas. Men på något sätt måste man ändå se till att processerna görs rimliga, att de inte tar för lång tid och att det måste vara rimliga skäl för att överklaga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som har hänt på EU-nivå är egentligen revolutionerande. Det ger helt andra verktyg för oss här i Sverige. Precis som Ardalan Shekarabi sa är det redan politiker som har lyckats att komma fram med tidigare regelverk. Men detta möjliggör ännu bättre resultat. Jag tackar så mycket för det och ser fram emot att det ska gå framåt ännu mer.

Fru talman! Jag söker inte konflikt för konfliktens skull med den förra regeringen. Men om man följer upphandlingsfrågor kan man bara konstatera att de framsteg som gjordes vad gäller livsmedelsupphandlingar och över huvud taget strategiska upphandlingar gjordes på grund av att det framför allt fanns aktiva och modiga kommunpolitiker. Det var inte sällan ett samarbete mellan socialdemokrater centerpartister. De stod på sig och krigade för att kunna göra det självklara att ställa krav i samband med upphandlingar och använde offentliga upphandlingar som ett strategiskt verktyg.

Kom ihåg att den förra regeringen hade en finansminister som ansåg att jordbruket inte hade någon framtid i vårt land. Den tiden är borta. Vi kommer nu att jobba tillsammans med jordbrukssektorn och våra livsmedelsproducenter för en bra utveckling på detta område. Då kan offentliga upphandlingar spela en viktig roll. Det är inte en jättestor andel av marknaden. Vi talar om ungefär 4 procent av livsmedelsmarknaden. Men de 4 procenten kan användas mycket mer strategiskt och kan spela en viktig roll för de mindre livsmedelsproducenterna som finns runt om i vårt land.

Vi kommer nu att inleda en dialog med dem för att se till att våra kommuner och landsting, för det är framför allt där som upphandlingarna av livsmedel genomförs, får rätt stöd. Jag talar inte så mycket om lagstiftningen. Problemet har inte varit lagstiftningen. Problemet har varit tillämpningen av lagstiftningen, den praxis och kultur som har funnits runt offentliga upphandlingar. Den har utgått från en felaktig utgångspunkt. Det är att det finns en motsättning mellan strategisk användning av offentliga upphandlingar och konkurrens i den fria rörligheten.

Vi måste lämna det tankesättet bakom oss. Det finns ingen motsättning mellan hållbarhet och konkurrens. Det finns ingen motsättning mellan att arbeta för att hela vårt land ska leva och den fria rörligheten inom Europeiska unionen. Det går att inom ramen för det EU-rättsliga regelverket ställa sociala och miljömässiga krav, djurskyddskrav och andra typer av krav som hänger ihop med utveckling och innovation.

Jag tror att vi måste se livsmedelsproduktionen som en central och strategisk del av svensk ekonomi. Då måste vi också tillämpa offentliga upphandlingar på ett annat sätt inom detta område. Lagändringarna kommer att innebära att det blir tydligare hur man kan ställa miljökrav. Man tydliggör möjligheten för upphandlande myndigheter och också i vissa fall skyldigheten för upphandlande myndigheter att ställa miljökrav.

Man underlättar arbetet med att dela upp offentliga upphandlingar i mindre upphandlingar så att man inte utesluter små och medelstora företag. Man tydliggör rätten att kunna ställa krav på djurskydd i samband med livsmedelsupphandlingar. Allt detta kommer att underlättas genom lagändringen som kommer att träda i kraft under 2016. Men det är inte ens halva jobbet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det svåra jobbet vi har framför oss är att förändra strukturen och kulturen kring offentliga upphandlingar så att vi får en annan tillämpning av lagstiftningen så att våra upphandlande myndigheter får stöd att använda lagstiftningen mer strategiskt.

Då måste vi få bort de ogrundade överprövningarna, som båda debattörerna är inne på. Och det kommer vi att få. Där gjorde den förra regeringen någonting riktig bra; den tillsatte en utredning om överprövningar. Utredningen har lämnat sitt betänkande, och vi kommer snabbt att ta tag i denna fråga. Vi ska få bort ogrundade överprövningar.

Överprövningar ska finnas för att man ska garantera rättssäkerheten och likabehandlingen i samband med offentliga upphandlingar. Överprövningar ska inte finnas för att vi helt enkelt ska förstöra offentliga verksamheter, som berördes här i inlägget. Vi ska ha ett överprövningssystem som fungerar och som inte gynnar aktörer som går in med oseriösa överprövningar och därmed skadar offentliga verksamheter.

Fru talman! Jag tackar återigen för ett engagerat inlägg om livsmedelsproduktion. Jag blev verkligen glatt och positivt överraskad, måste jag säga. Men vi hoppas som sagt att det ska kunna bli någonting konkret av det också, för det låter väldigt bra.

Man undrar lite hur det egentligen kommer att bli i slutändan. Hillevi Larsson talade om en revolutionerande förändring i direktivet, och ministern menar att det kanske mer är justeringar och ändringar som ska göras. Vi hoppas verkligen att detta kommer att ge konkreta resultat som kommer att göra det hela betydligt lättare.

Ministern var inne på överprövningsprocessen. Om ambitionerna är att alla överprövningsprocesser ska bort och att det ska bli lättare skulle jag jättegärna vilja höra något lite mer konkret än att allting ska bort när det gäller hur överprövningsprocesserna ska hanteras.

I går kväll gjorde jag ett litet besök i Arvidsjaur. Under samtalet på kvällen lyfte en centerpartist fram att man hade motionerat i en grannkommun om offentlig upphandling. Precis som ministern har lyft fram är det ett otroligt arbete som görs ute på kommunnivå med att förflytta positionerna när det gäller att upphandla närproducerat och när det gäller miljökrav. Man hade motionerat om att det skulle börja ställas krav i kommunen, och man hade fått svar från en S-ledd ledning - det har egentligen inte med saken att göra - att inget kan göras förrän den nya lagen är på plats. Det verkar finnas ett kunskapsbehov ute i kommunerna, och det verkar verkligen finnas en förväntan på att det ska komma någonting på plats snabbt och att det blir bra.

Jag hoppas på detta, och önskar lycka till med detta viktiga arbete, för det här måste bli bra.

Fru talman! Jag vill tacka Kristina Yngwe för interpellationen. Jag ser fram emot ett gott samarbete med riksdagen, inte minst med Centerpartiet, i de här frågorna. Jag vill också tacka Hillevi Larsson för inläggen.

Det här är ett område där vi kommer att behöva jobba aktivt under de kommande fyra åren. Vad gäller överprövningar säger utredningen att man kan få bort ogrundade överprövningar genom att i grova drag införa en skyldighet för den leverantör som ser uppenbara brister i upphandlingen att påtala dessa brister under upphandlingen och inte vänta till en process där man tar frågorna i en överprövning. Förslagen ska nu remissbehandlas, och vi kommer att ta tag i denna fråga som jag vet är viktig inte bara för den offentliga sektorn utan också ur ett leverantörsperspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den fråga som Kristina Yngwe också lyfte fram handlar om förenklingar av regelverken under tröskelvärdena, alltså den del av upphandlingslagstiftningen som vi själva har makt över. Den förra regeringen begick ett misstag när man inte tog tag i frågan i samband med utredningen om införlivandet av de nya direktiven. Där ligger vi efter; vi har inte använt tillfället till att utreda frågorna.

Vi avser att tillsätta en utredning under mandatperioden som ska titta på frågan. Vi måste förenkla de offentliga upphandlingarna under EU:s tröskelvärden så att det blir enklare för kommuner, landsting och myndigheter att upphandla och att få en bättre dialog och samverkan med näringslivet. Det här är en fråga som vi kommer att återkomma till, men tyvärr finns det inte något utredningsunderlag som vi kan bygga förslag på. Vi måste börja på ruta ett. Jag tror dock att vi kommer att kunna ha en god dialog både med riksdagen och med de myndigheter och kommuner som är berörda av frågan.

Vi kommer att inom kort se ett arbete som handlar om den nationella upphandlingsstrategin. Där kommer dessa frågor att ingå.

Överläggningen var härmed avslutad.