Nedläggning av Nord Stream 2 Interpellationsdebatt 10 november 2016 - Riksdagen

Nedläggning av Nord Stream 2

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
Spela video
Laddar...
Laddar {{loadingpercent}}%
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 10 november 2016

Interpellation: Nedläggning av Nord Stream 2

Besvarades tillsammans med

Interpellation 2016/17:101 Nedläggning av Nord Stream 2

av Mikael Oscarsson (KD)

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

I anslutning till den interpellationsdebatt som undertecknad hade begärt den 8 september kom det fram att Sverige kan agera utifrån säkerhetspolitiska och miljöpolitiska intressen för att inom EU verka för att den nya gasledningen inte byggs, enligt utrikesministern.

Vi är jätteaktiva med de baltiska länderna, gentemot EU-kommissionen, och vi har utsett ett särskilt sändebud. Vi måste försöka påverka Tyskland och tyska partikamrater och i EU-sammanhang säger utrikesminister Margot Wallström, TT 8 september.

Frågan är vad regeringen och det särskilda sändebudet gjort än så länge för att stoppa Nord Stream 2?

Sedan den förra interpellationsdebatten har ansökan inkommit till den svenska regeringen. Värt att notera är att Nord Stream 2 enligt bolagets egna uppgifter numera är helägt av Gazprom, det vill säga det är ett ryskt statligt kontrollerat bolag som till 100 procent står bakom tillståndsansökan.

Dessutom har ÖB tydliggjort Försvarsmaktens inställning i SVT:s Agenda den 16 oktober 2016.

Under intervjun i Agenda fick han också frågor om den planerade andra gasledningen i Östersjön. Ryska Nord Stream har ansökt om att få hyra Slite hamn i samband med bygget. Försvarsmakten anser dock att det inte att det är någon bra idé och har också meddelat så till regeringen. Gotlands Allehanda 17 oktober 2016.

Det har också uppdagats att Sverige inte skrev under det protestbrev mot den ryska gasledning Nord Stream 2 som 9 EU länder skickade till EU-kommissionen.

I brevet varnas för konsekvenserna av ryska Gazproms planer på ytterligare två ledningar (Nord Stream 2) i Östersjön utanför Gotlands kust. Enligt brevet skulle det snedvrida konkurrensen ytterligare och dessutom innebära en risk för destabiliserande geopolitiska effekter i regionen och för länder i EU:s omedelbara närhet.

Enligt tekniska nämnden på Gotlands protokoll (TN § 171 Information – Avtal Nord Stream 2 i Slite, 21 september 2016) kommer regionfullmäktige på Gotland att fatta sitt beslut om uthyrning av Slite hamn senast i december. Det verkar som om Gotlands regionfullmäktiges och tekniska nämndens perspektiv är att Nord Streams förfrågan om att få hyra Slite hamn fortfarande behandlas som en rent kommersiell fråga, vilket regionordförande, socialdemokraten Björn Jansson, gång på gång också upprepat i debatten, senast den 17 oktober 2016. Han vidhåller att det inte är Region Gotlands ansvar att bedöma säkerhetsaspekten och att det inte spelar någon roll att företaget är ryskägt (och statligt kontrollerat).

I en fråga som ytterst berör Sveriges säkerhet vore det rimligt att regeringen samverkar med region Gotland för att se till att de försvars- och säkerhetspolitiska invändningar som till exempel ÖB fört fram får gehör. Försvarsmaktens invändningar får inte tas lätt på, särskilt inte de som har påtagliga militära konsekvenser.

Frågan om uthyrningen av Slite hamn är nämligen ett mycket konkret sätt för Sverige att verka för att den nya gasledningen inte byggs, eller om den byggs, att de direkta säkerhetspolitiska riskerna för svenskt territorium minskas.

Mina frågor till utrikesminister Margot Wallström är:

 

Vad gör Sverige konkret för att agera utifrån säkerhetspolitiska och miljöpolitiska intressen för att inom EU verka för att den nya gasledningen inte byggs?

Varför skrev inte Sverige under protestbrevet till kommissionen?

Hur samverkar regeringen konkret med Region Gotland för att värna rikets säkerhet, med tanke på de mycket allvarliga försvars- och säkerhetspolitiska konsekvenser som ÖB fört fram om uthyrning av Slite hamn till ryska statens gasbolag – innan tekniska nämnden och Gotlands regionfullmäktige fattar sitt beslut?