Nationella ämnesprov på introduktionsprogrammet

Fru talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att elever på introduktionsprogrammet fortsatt ska ha möjlighet att få en likvärdig bedömning på ett rättssäkert sätt.

De nationella proven är ett viktigt verktyg för att stödja en rättssäker och likvärdig betygsättning. För elever på introduktionsprogrammen är de nationella proven frivilliga att använda. Om en skola väljer att använda de nationella proven för årskurs 9 på introduktionsprogrammen på gymnasiet gäller samma regler för hantering och genomförande som för grundskolan.

Regeringens beslut att digitalisera de nationella proven kommer att innebära ett effektivare provsystem som underlättar för lärare och minskar risken för fusk genom otillåten spridning av proven och de orättvisor detta för med sig. För att minimera risken för spridning har Skolverket fattat beslut om att elever som går ett introduktionsprogram inte får tillgång till nationella prov på grundskolenivå digitalt under de första åren vid införandet av digitala nationella prov (dnr 2024:538). Ett motsatt beslut hade inneburit att alla nationella prov i årskurs 9 skulle bli tillgängliga för samtliga gymnasieverksamheter som erbjuder introduktionsprogram. Detta hade ökat risken för otillåten spridning av proven.

Alla elever som går ett introduktionsprogram får genomföra nationella prov, men det är skolorna själva som bestämmer hur de vill göra. Skolor kommer att kunna använda äldre sekretessbelagda nationella prov i pappersformat när de nationella proven blir digitala. Naturligtvis kommer dessa prov inte att vara för gamla utan vara anpassade till läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 22). Skolor kan även välja att använda gamla prov som är äldre än Lgr 22 om de bedömer att innehållet i stort överensstämmer med nuvarande kursplaners innehåll. Detta innebär att nationella prov alltjämt kan användas för att bedöma elevers kunskaper likvärdigt och på ett rättssäkert sätt.

Fru talman! Lotta Edholm har de senaste åren debatterat stora systemfrågor som hur betygssystemet ska se ut och hur resursfördelningsmodeller ska fungera. I ljuset av det kan detta verka som en liten detalj. Men det är en ack så viktig detalj, för det säger något om hur vi ser på betyg och bedömning.

Låt mig börja från början. I det svenska systemet har vi de nationella proven - även om standardiserade testers effekt på kunskapsresultaten är omtvistad - för att stärka likvärdighet och rättvisa i bedömning och betygsättning. Förutom att de såklart också ger en återkoppling till eleven om hur den ligger till och hur det går i skolan är det detta som är det primära syftet.

I årskurs 9 skriver man nationella ämnesprov i minst fem ämnen. Om man skulle misslyckas på dem så mycket att man blir underkänd - antingen genom att man blir underkänd i matte, svenska eller engelska eller att genom man blir underkänd i för många andra ämnen - blir man inte behörig till ett nationellt program på gymnasieskolan. Då hamnar man på introduktionsprogrammet och får så att säga läsa upp sin grundskolekompetens. Därför är användandet av de nationella proven för årskurs 9 också på introduktionsprogrammen det enda adekvata för att säkerställa att bedömningen och betygsättningen blir så rättvis som möjligt även för de elever som gått den vägen in på gymnasiet.

Fram till nu har skolor som ger introduktionsprogram och vill använda de nationella proven kunnat göra det på exakt samma villkor som grundskolan. Men i och med digitaliseringen av de nationella proven riskerar regeringen nu att slänga ut det barnet med badvattnet. Intresset av en rättvis bedömning är ju lika stort på introduktionsprogrammet som i årskurs 9.

Lotta Edholm svarar, i strid med vad Skolverket har sagt till lärare som jag varit i kontakt med, att det kommer att bli möjligt att använda gamla, analoga prov på introduktionsprogrammet. Men det finns ett par problem med det. Det ena är att jag inte ser varför sekretessrisken skulle vara större för att proven blir digitala. Detta har ju fram till nu tillämpats på ett sådant sätt att proven har varit tillgängliga för alla skolor som har introduktionsprogram. Varför skulle sekretessrisken bli större för att man tillämpar det på samma sätt fast med digitala prov? Det förstår jag faktiskt inte.

Det andra handlar om att en elev som går ut årskurs 9 nu på våren och hamnar på introduktionsprogrammet ska skriva ett gammalt prov som ska spegla kunskapskraven i Lgr 22, som har använts i bara två år. I år är det alltså andra gången man ger prov med utgångspunkt i den versionen av läroplanen. Elever på introduktionsprogrammet kommer alltså nästa vår att löpa en 50-procentig risk att få skriva om samma prov som de har skrivit i år.

Dessa delar finns med i min interpellation, men Lotta Edholm berör dem inte med ett ord i sitt svar, så jag skulle vilja be henne att kommentera detta.

Fru talman! Jag delar helt Linus Skölds syn på hur viktiga de nationella proven är, inte minst för betygsbedömningen men också för att elever ska veta ungefär hur de ligger till. Men vi vet att det förekommer fusk även när det gäller nationella prov, och vi har haft problem med att de har spridits så att eleverna har kunnat se dem i förväg. Dessutom har det varit en olikvärdig bedömning av de nationella proven.

Därför har nu regeringen och även den förra regeringen beslutat att de nationella proven ska digitaliseras. Det kommer att ske under ett antal år, och så småningom kommer vi också att få central rättning av proven. För att en central rättning ska vara möjlig krävs också en digitalisering. När allt detta är på plats - det är komplext, ska jag säga - kommer vi också att få ett system som är mer rättvist och likvärdigt än i dag.

När det gäller detta med sekretessen säger Skolverket att det kommer att gälla de första åren; sedan kommer man förmodligen att kunna komma till rätta med det. Men när man sjösätter allt detta kommer man säkert att stöta på problem, och så kommer man att kunna lösa dem. Tanken är att det så småningom ska bli precis som det är i dag, alltså att man även på introduktionsprogrammen ska kunna använda de digitala prov som gäller för det aktuella året, men man vågar inte säga att det kan bli på det sättet redan nu. Därför säger Skolverket att man kan använda gamla, sekretessbelagda prov.

För att undvika det problem som Linus Sköld tar upp, alltså att man kanske använder de allra senaste nationella proven som inte är digitaliserade, säger Skolverket att man också kan använda prov som har använts innan den nya läroplanen trädde i kraft, om man anser att de fortfarande är relevanta. Jag tycker nog att Skolverket har gjort det som krävs i den här frågan, även om jag inser det problem som Linus Sköld tar upp.

Om nu Skolverket säger att man kommer att få ett sekretessproblem om man lägger ut detta till alla skolor som har introduktionsprogrammet är det klart att jag som minister inte kan säga att Skolverket har fel. Det är inte min sak att överpröva detta eller att säga att det inte finns några sekretessproblem. Det skulle helt övergå min förmåga att göra en sådan överprövning. Jag litar fullt på att Skolverket gör en rimlig bedömning i detta men att det också är fullt möjligt för elever på introduktionsprogrammen att göra de nationella proven, dock inte de digitala för det aktuella året.

Fru talman! Tack, Lotta Edholm, för svaret! Det är särskilt glädjande att höra att Lotta Edholm inser sin begränsning när det gäller att överpröva de sekretessbedömningar som Skolverket gör. Det gör i sanning jag också. Men det är inte detta som interpellationen handlar om egentligen.

Detta handlar om den politiska strävan som ändå måste finnas. Om Lotta Edholm tycker att de nationella proven är en faktor som gör betyg och bedömning mer rättvisa borde hon som en konsekvens av detta tycka att betygen ska vara rättvisa på samma sätt även för elever som går på introduktionsprogrammet och vidta åtgärder för att uppnå det. Som hon svarar här i kammaren i dag uppfattar jag att hon visst håller med om att betygen blir mer rättvisa av den nationella proven men att man kan lämna detta lite vind för våg på introduktionsprogrammet. Det är ett ställningstagande som jag inte är riktigt nöjd med.

Jag tycker att det hade varit bra om vi kunde införa en åtgärd som utgör en garanti för att det ska vara samma typ av rättvisa även om man får läsa vidare på grundskolans kunskapsmål ytterligare ett år eller två innan man kan ta sig in på gymnasiet.

Det intresse som provsekretessen ska skydda är just den likvärdiga bedömningen. Läckta prov eller den typ av fusk som Lotta Edholm talar också är ett sätt att korrumpera likvärdigheten i bedömningen. Syftet med sekretessen är alltså att upprätthålla likvärdigheten.

Nu använder Lotta Edholm sekretessen för att försvara en olikvärdighet på ett ologiskt sätt, alltså olikvärdigheten mellan dem som går raka vägen från grundskolan till ett nationellt gymnasieprogram och dem som går vägen via ett introduktionsprogram.

Lotta Edholm säger att Skolverket har sagt att det bara är under de första åren som det ska vara på detta sätt. Men det är ju under de första åren som problemet att elever riskerar att få skriva omprov kommer att vara som störst. Men om fem eller tio år, när det finns massvis med gamla prov med utgångspunkt i den nu gällande läroplanen, kommer problemet inte längre att vara så stort som när läroplanen bara har hunnit gälla några enstaka år.

Sedan förstår jag av svaret att lärare som tycker att äldre prov är relevanta kan välja att använda dem, men det borgar inte för en särskilt hög grad av likvärdighet. Det finns liksom en inkonsekvens i Lotta Edholms resonemang. Hon använder sekretessargumentet för att försvara en olikvärdig konstruktion. Jag tycker att det är lite grann att bagatellisera risken för att man genomför proven och får sina betyg på olikvärdiga villkor beroende på om man får dem i grundskolan eller på introduktionsprogrammet.

Fru talman! Hela idén med att digitalisera de nationella proven och så småningom få en central rättning är att öka likvärdigheten. Detta kopplat till betygssystemen kommer att vara väldigt viktigt.

Sedan tillkommer problemet, att man på introduktionsprogrammen de första åren inte kommer att kunna använda de digitala nationella prov som då gäller, samtidigt, så att säga. Däremot kommer man att kunna använda tidigare prov.

Det är klart att det inte är helt perfekt - jag är fullt medveten om det. Men det är otroligt komplicerat bara att sjösätta detta system. Och när de som nu arbetar hårt med att försöka tidigarelägga detta ett år - vi jobbar för att det ska ske - säger att det är en läckagerisk tycker jag att vi som politiker i denna kammare faktiskt måste ta det på ett visst allvar. Jag känner mig ändå lugn och trygg med att man kan använda gamla prov. Läraren kan också göra en bedömning av om delar i prov som är från tidigare än Lgr 22 kan användas.

Det är inte perfekt - jag är den första att erkänna det. Men det är det system som vi nu har. Jag kommer inte att medverka till att hela sekretessfrågan lämnas vind för våg, för att använda Linus Skölds egna ord.

Fru talman! Inledningsvis i mitt avslutningsanförande vill jag understryka att Socialdemokraterna tycker att det är positivt att de nationella proven digitaliseras. Vi är också för en central rättning av de nationella proven. Det stärker likvärdigheten, och detta har varit vår strävan även vid regeringsmakten, som Lotta Edholm påpekade.

Jag förstår att det är en komplex sak att digitalisera de nationella proven. Det är mycket svårare att göra än att säga, så att säga. Det har gjort att det har varit en långdragen process. Vi satte igång denna process för många år sedan. Det har varit en långdragen process att få detta på plats - både rättsligt och tekniskt. Jag har alltså den största respekt för att det är komplext, men det betyder inte att man kan avhända sig ansvaret för att försöka åtgärda inkonsekvenser eller det som potentiellt kan bli orättvisor i detta system, tvärtom.

Om Lotta Edholm tycker att de nationella proven är en faktor som gör betyg och bedömningar mer rättvisa borde hon nu kliva fram och säga: Här behöver vi vidta åtgärder för att betygen ska bli rättvisa även för elever som går på introduktionsprogrammet.

Fru talman! Jag tycker att det är otroligt viktigt att de nationella proven är rättvisande. Detta kommer att öka när de digitaliseras och när vi får till stånd en central rättning. Jag tror att det kommer att betyda väldigt mycket i svensk skola att det blir på det sättet.

Sedan har vi det problem som Linus Sköld lyfter upp. Jag förstår verkligen att det är ett problem, men man kan inte bara vifta bort problemet och säga: Vi gör de här proven tillgängliga för alla på introduktionsprogrammen - rakt av. Vi lyssnar inte på dem som varje dag arbetar hårt för att få detta sjösatt, utan vi tänker lite utanför boxen och hittar på att detta går.

Så tänker inte jag agera. Ett problem som vi har i dag är att de nationella proven faktiskt ibland läcker ut.

Hela idén bakom detta är att vi ska få nationella prov som är likvärdiga och att eleverna ska kunna lita på att de rättas på samma sätt. Då vore det, tycker jag, ansvarslöst att säga: Vi struntar i att Skolverket säger så här om sekretessen. Vi låter det gå bara.

Då tror jag att vi skulle förlora en del av idén med att digitalisera och så småningom ha en central rättning.

Detta är viktigt. Jag tar problemen på stort allvar. Men det är ändå så att man kommer att kunna använda sig av gamla prov om man vill sätta likvärdiga betyg.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.