Nästa steg för att utveckla besöksnäringen i Sverige

Fru talman! Peter Helander har frågat mig vilka insatser jag avser att göra för genomförandet av besöksnäringsstrategin när det gäller transporter.

Regeringen lade förra året fram en proposition med den största ekonomiska ramen någonsin för transportinfrastruktur. Sammanlagt uppgår ramen till 881 miljarder kronor för perioden 2022-2033. Detta gör vi för att både ta hand om och utveckla befintlig infrastruktur men också för att genomföra nya investeringar i hela landet. Det är välbehövligt för att möta de stora behov som finns efter många år av eftersatt underhåll.

Ett väl fungerande transportsystem är en viktig del i samhällsbygget och för besöksnäringen. I Trafikverkets förslag till ny nationell plan, som har tagits fram på uppdrag av regeringen, beaktas besöksnäringens behov. Förslaget är ute på en bred remiss. Hur den slutliga planen kommer att se ut planerar regeringen att fatta beslut om under våren 2022.

Fru talman! Jag vill tacka infrastrukturminister Tomas Eneroth för svaret.

Min interpellation handlade om att besöksnäringen har vuxit kraftigt under ett antal år - med 2,7 procent i snitt per år sedan 2000-talets början - och står för en stor del av bnp. Lägger man därtill allt runt omkring som hör till besöksnäringen, som köp av varor och tjänster, privata och offentliga investeringar och så vidare, kommer besöksnäringen upp i 10 procent av både bnp och sysselsättning i Sverige.

Regeringen tog fram en besöksnäringsstrategi som man presenterade under hösten 2021, och jag tycker att den är bra. Man är tydlig med att turistlandet Sverige ska stärkas. I besöksnäringsstrategin finns det ett antal punkter eller områden som man lyfter fram, och jag ska fokusera på de punkter som ligger på statsrådets ansvarsområde. Det handlar om hållbara transportlösningar och om att skapa olika transportslag.

Själva idén med besöksnäringen bygger till stor del på att människor förflyttar sig. I strategin står det: "För att turismen ska bli hållbar är det viktigt att kunna resa till besöksmål och evenemang på ett hållbart sätt. Kollektivtrafiken är viktig i detta sammanhang."

Regeringen lyfter fram tre punkter som jag tänkte ta upp. Den första är att det ska vara enkelt att resa hållbart och nå besöksmål i alla delar av landet. Den andra är att svensk turism- och besöksnäring gynnas av en omställning av transportsektorn genom transporteffektivitet, energieffektiva fordon och farkoster samt hållbara och förnybara drivmedel, inklusive el. Den tredje är att det ska vara smidigt att som besökare kombinera olika transportsätt.

Jag kommer från och är riksdagsledamot för Dalarna. Dalarna är Sveriges största besöksnäringsdestination utanför de tre storstadsområdena; vi har totalt 15 ½ miljon gästnätter på ett år. Vi har också fördelen att ha både sommarturism och vinterturism i Dalarna. Den 6 mars ska vi genomföra Vasaloppet, och om statsrådet vill åka ska jag se till att han får en plats!

De flesta som åker till våra destinationer i Dalarna åker dit med egen bil, för det finns ingen tågtrafik att ta sig upp till våra vinterdestinationer i norra Dalarna med. Det gäller Idre, Grövelsjön, Sälen med flera.

Just nu pågår remissrundan för Trafikverkets transportinfrastrukturplan för den kommande tolvårsperioden. När det gäller vad man vill göra med besöksnäringen och hur man vill utveckla transporterna i besöksnäringen hittar jag ingenting om det i Trafikverkets transportinfrastrukturplan. För att bara nämna ett par saker som gäller Dalarna: Trafikverket hade förslag på förbättringar av riksväg 66 och riksväg 70, och det är utlyft ur planen. Samma sak gäller ett pågående projekt med mittseparering av sträckan Borlänge-Djurås på E16, som stoppades efter att en tredjedel var genomfört. De här tre vägarna utgör de stora transportsträckorna upp mot vinterturismen och besöksnäringen.

Min fråga, som jag inte fick något riktigt svar på, var vad ministern tänker göra för att få fram dessa hållbara transportlösningar och skapa olika transportslag. Vilka idéer har ministern och regeringen kring detta?

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet, och tack för en intressant och viktig interpellation, Peter Helander!

Svaret var inte särskilt långt. Peter Helanders fråga var desto längre. Jag har under kvällen här också noterat att det så fort vi debatterar detta handlar väldigt mycket om vad Moderaterna inte gjorde när de satt i regering för många år sedan samt om hur mycket pengar det blir och hur fantastiskt det är med den nuvarande regeringen, men vi ska se om vi kan få lite innehållssvar från statsrådet den här gången.

Precis som Peter Helander sa tidigare handlar transporterna om att bygga ihop noder så att det går att resa i landet. Hur kopplar man olika trafikslag till varandra, och hur gör man det hållbart? Det är viktigt att veta hur regeringen tänker sig detta framöver. Vilka är målgrupperna? Statsrådet var i en tidigare debatt inne på det här med digitalisering och hur det påverkar resandet. Det kanske inte blir så mycket.

Samtidigt ska vi satsa på turistlandet Sverige. Vi kommer från en tid, innan en pandemi, då vi sa att detta var en av basnäringarna. Sedan har den här näringen blött under pandemin, kan man väl säga, och förlorat såväl arbetstillfällen som verksamheter. Den har haft en jättetuff period. Jag är ändå intresserad av att höra hur detta ska växa fram.

Vi kommer ju från en tid då vi har diskuterat teknikutveckling - eller avveckling av transportslag. Vi befinner oss också i en tid där vi talar om el, elbilar och laddstolpar. Vi har hört här att det inte finns på plats ännu och att det är mycket kvar. Vi vet att turistorterna har köer vid laddstolparna, om sådana finns, för att folk ska kunna köra sina bilar. Vi har också en omogen marknad för apparna, där folk ska använda olika aktörer för att få ladda sitt fordon. Detta kommer säkert att rätta till sig - det är jag övertygad om - men just nu är vi liksom i en mellanfas. Vi behöver både en besöksnäring som klarar sig framåt, via en bro för överbryggande, och vi behöver det nya.

Jag vill också komma in på detta med vem det är som ska resa. Är det resande i Sverige man tänker sig? Man har också pratat om internationella resande. Vi vet att vi är ett långt land, och i norr har vi olika besöksattraktioner. Vi har ishotellet i Jukkasjärvi som är väldigt internationellt, och vi har Esrange Space Center som kan utvecklas till någonting fantastiskt för besöksnäringen. Vi har även Vasaloppet i Dalarna, som Peter Helander var inne på, och vi har Mora, Sälen, Idre och Åre.

Då tänker jag: teknik. Det säger statsrådet att han är väldigt intresserad av, men det har inte alltid lyst igenom från regeringens sida att så kan vara fallet, om vi säger så. Man har pratat om flygskam. Därför är det viktigt att veta hur man ser på det här med teknik och flyg framöver.

Statsrådet Bolund invigde flygplatsen i Sälen, om jag minns rätt - han var i alla fall den som uttalade sig om att detta var den sista flygplatsen som skulle byggas i vårt land och att det inte kommer att bli fler. Han tyckte egentligen inte om att den byggdes, men nu fick det bli så, sa han ungefär.

Själv tillhör jag dem som tycker om teknikutveckling, och jag tror att det tjänar mänskligheten och Sverige väl att vi utvecklar vårt land. Jag tänker också att man kommer att resa internationellt framöver. Vi kommer någonstans ifrån historiskt, och jag tror att vi kommer att utveckla det väldigt väl framåt.

Min fråga till statsrådet är därför hur man ser på detta att kunna ta sig med bil och flyg i den första delen. Sedan tillkommer ju andra delar, som tåg och cykel och så vidare, när noderna ska kopplas samman.

Fru talman! Jag tackar Ann-Charlotte Hammar Johnsson men framför allt Peter Helander för en väldigt bra interpellation. Jag uppskattar verkligen engagemanget för besöksnäringen. Det är viktigt.

Det har blivit mycket så att vi talar om den gröna industriella revolutionen eftersom det sker stora industriinvesteringar i Sverige, och det ska vi vara stolta över. Men vi ska komma ihåg att besöksnäringen - om man undantar pandemin, som har varit besvärlig för besöksnäringen - också är en växande motor i svensk ekonomi.

Jag kommer själv från det lilla samhället Kosta, med glasbruket i centrum. Där har besöksnäringen vuxit ordentligt med intresset för glaset och alla de upplevelser som man kan få i Glasriket.

Dalarna är lite mer outstanding, får man erkänna, när det gäller att utveckla turismen. Jag har varit där flera gånger. Jag är dock inte säker på att jag vågar anta utmaningen om Vasaloppet. Jag tackar för den, men jag spelar kanske hellre badminton och cyklar. Jag är dock imponerad av de satsningar som görs för att locka människor från hela världen till det vackra Dalarna.

Vi hade nyligen en hearing om Trafikverkets förslag till ny nationell infrastrukturplan. Den andra hearingen vi hade handlade just om att vi lät näringslivet komma till tals. Det rörde sig om alltifrån handelskamrarna till organisationen Visita och besöksnäringen, som lyfte fram besöksnäringsstrategin och vilka mer insatser som kan göras för att främja besöksnäringen.

Jag själv var redan i nationell plan 2018 - och även i direktiven till denna - noga med att säga att Trafikverket måste beakta besöksnäringens intressen i större utsträckning. Det kan inte bara vara så att man tittar på skogsindustrin och bärigheten på tunga vägar, utan vi måste också se om det längs de mindre vägarna finns viktiga besöksmål. Dalarna är ju ett typexempel, men vi har naturligtvis en motsvarande situation i Jämtland, Härjedalen och många andra delar av landet. Därför har detta varit en viktig del i direktiven från regeringen till Trafikverket.

Jag lyssnar noga på remissinstanserna. Jag har också varit tydlig med att det kommer att bli förändringar i förhållande till Trafikverkets förslag. De har gjort ett gediget arbete, men det kommer att bli förändringar, inte minst för att det under hearingen kom fram nya synpunkter som kan vara viktiga för besöksnäringen.

Jag tror att en viktig del är det som ni båda, Peter Helander och Ann-Charlotte Hammar Johnsson, är inne på: att säkerställa att resandet till besöksnäringsmålen kan vara hållbart, till exempel genom utbyggnad av laddinfrastruktur.

Jag invigde för ett tag sedan en laddstation i Krokom. Där byggde man i samarbete med Jämtkraft och Skellefteå Kraft upp laddmöjligheter längs hela den vägsträcka som finns. Jag tror att det är så vi får arbeta - både med nationella satsningar där Trafikverket har fått i uppdrag att täppa till de vita fläckar som finns när det gäller laddinfrastruktur och med statliga generella medel som har funnits i Klimatklivet och liknande för att hjälpa till att bygga upp laddinfrastruktur. Det kan också handla om kommunala, regionala eller, för den delen, rent privata initiativ. Volvo och Scania bygger nu tillsammans med Mercedes 1 700 superladdare.

Jag tror att detta är en väldigt viktig del. Här har politiken ett ansvar för att se till att servicen ska finnas, inte minst så att det också främjar besöksnäringsmålen för en hållbar turism och ett hållbart resande.

Jag lyssnar noga och ser ju själv att det finns mer att göra för att säkerställa att vi har god infrastruktur till viktiga besöksnäringsmål och att resandet kan vara hållbart.

Ja, Ann-Charlotte Hammar Johnsson: Flyget har en viktig del i detta. Men flyget ska vara hållbart. Det är därför vi arbetar såväl med biobränsle och reduktionsplikt som med elflyg, som så småningom kan bli en viktig del.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Om inte statsrådet vill åka Vasaloppet kanske statsrådet kan hänga med mig när jag ska cykla till Paris i sommar i ett barncancerprojekt. Vi går i mål dagen innan Tour de France går i mål i Paris.

Självklart ser vi en framtid med mycket eltransporter och många elbilar. Man ska dock komma ihåg att vi byter 100 000 gäster per vecka under en vintervecka i norra Dalarna. De ska ta sig fram och tillbaka på de tre vägar som jag nämnde. Det blir många laddstolpar på vägen. Förhoppningsvis blir batterierna så bra att man kan ta sig hela vägen och ladda på destinationen.

Pandemin har förstås påverkat den inhemska turismen, men det finns också drag av att många svenskar köper hus och vill semestra i Sverige. Det kanske är en ny trend även för den inhemska turismen.

Jag vill även ta upp något mer lokalt; statsrådet kanske inte är bekant med alla delar.

I Idre i norra Dalarna har vi byggt ett helt nytt skidområde. Det kanske är det sista skidområde som byggs i Sverige, med tanke på klimatförändringarna. Det heter Idre Himmelfjäll och har fått en enorm utveckling. Man ska lägga till Idre Fjäll, Grövelsjön och Fjätervålen, som är tre andra destinationer i samma område, som inte ligger i Sälen utan på ett annat ställe. Jag vet att det runt Idreområdet planeras investeringar för 10 miljarder.

Ett problem med denna enorma utveckling i en ganska extrem glesbygd, som egentligen bara kan leva på turismen, är en sträcka mellan Särnaheden och Idre. Ett par mil upp mot Idre har en enormt smal väg. Det är en väg som är åtta meter bred och där lastbilar och bussar förlorar sina sidospeglar när de möts på vägen. Vägen är byggd för mindre fordon; det fungerar inte i dag.

Det här har blivit en ganska stor grej hemma i Dalarna. Politiker från alla partier ställer sig bakom att man måste göra någonting med den här vägen, som också ska svälja många fler turister. Vi har faktiskt haft protestkonvojer med bilar, lastbilar och husbilar längs den här vägen. Det vi har sett i Kanada och i andra länder har vi haft även i Dalarna.

Det är klart att detta är viktigt. Människor är mycket upprörda över att det inte händer någonting. De känner sig inte sedda i den här delen av Dalarna.

Min fråga handlar om någonting som statsrådet var inne på. Hur värderar regeringen och Trafikverket besöksnäringsflöden i sina kalkyler och i sitt budgetanslag? Statsrådet kanske kan dementera eller verifiera detta, men jag har för mig att man fäster stor vikt vid arbetspendling och studerandependling och ganska liten vikt vid besöksnäringen när man ska göra en samhällsnyttokalkyl. Hur värderar regeringen och Trafikverket besöksnäringen i dessa investeringskalkyler?

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Det gläder mig mycket att retoriken kring flyget har förändrats. Detta är ett viktigt transportslag, och det har ju betydelse i övergångarna för att man ska kunna ta sig till vårt land och kunna ta sig fram inom vårt land.

I min del av Sverige, som ligger nedanför Småland, nere i Skåne, finns både Tylösand, Halmstad och Båstad, om man bygger ihop de två landskapen. Där har Ängelholms flygplats en väldigt viktig funktion, så jag är tacksam för att den finns med i planen framöver.

Vi har, liksom statsrådet, suttit ned med Visita. Varje region gör detta med jämna mellanrum och diskuterar frågor om deras bekymmer och möjligheter framöver. Jag är glad över att det kan framkomma synpunkter i samverkan med Trafikverket. Jag tycker att jag har hört i tidigare debatter att det var hugget i sten hur det skulle bli, men då finns det ändå en diskussion som pågår med besöksnäringen kopplat till infrastrukturplanen framåt. Detta är väldigt glädjande.

Beteenden gör ju också, som sagt, att man måste ompröva. I alla fall före pandemin var det ett antal personer som reste in från andra sidan Atlanten och cyklade, promenerade och reste runt. Vinpaket ser jag också framför mig; det är väl en fråga som vi får återkomma till med ett annat departement.

Man tar sig runt i Skåne och på andra ställen i Sverige för att semestra, turista och besöka. Jag hoppas verkligen att den här basindustrin kan komma tillbaka och att vi framöver kan se alla slags resvägar som möjliga i vårt land.

Fru talman! Jag tackar båda debattörerna för engagemanget och för kloka inlägg. Jag delar uppfattningen att vi behöver utveckla besöksnäringen i hela Sverige.

Till Ann-Charlotte Hammar Johnsson kan jag säga att Ängelholms flygplats finns med bland dem som får stöd. Om det sedan är med flyget eller med bil, cykel eller tåg man tar sig ut till vackra Hovs hallar för att vandra ned mot Torekov eller andra delar av Bjärehalvön låter jag vara osagt. Men det finns fantastiska möjligheter, som kanske fler fått uppleva och upptäcka under pandemin - den typen av semestrande har faktiskt ökat. Låt oss hoppas att det är en trend som kan fortsätta och att man ibland kanske struntar i en Thailandsresa och väljer att i stället gå Jämtlandstriangeln eller besöka andra vackra delar av vårt land. Det är nog ibland både hållbarare och en helt annan typ av upplevelse.

Med det sagt - till saken! En viktig del i att göra de här insatserna är att man arbetar lokalt och regionalt tillsammans med Trafikverket, inte minst inom ramen för de länsplaner man har ansvar för på regional nivå, med att göra rätt prioriteringar. Det är väldigt viktigt. Jag är också tydlig i min styrning av Trafikverket. Man ska ha en väldigt bra dialog med regionala intressenter i diskussionen om vilka insatser som ska vara de mest prioriterade.

Jag är övertygad om att såväl Peter Helander som Hans Unander, som jag ibland träffar på i Dalarna, kommer att peka på viktiga insatser, vare sig det är i Idre eller i Sälen. Det är viktigt, för man ska ta vara på den kunskap som finns i regionen och de prioriteringar man gör inom ramen för länsplanerna.

Bakgrunden är det som även Peter Helander tar upp i sitt inlägg, fru talman - att kalkyler inte fångar in allting. Jag tror säkert att det stämmer - utan att ha gjort en djupare analys av det - att det i nettonuvärdeskvoter och i samhällsekonomiska beräkningar ofta är trafikintensiteten och flödena som avgör väldigt mycket. Det brukar gynna befolkningstäta områden.

Ofta får vi höra att satsningar på infrastruktur på landsbygden inte är samhällsekonomiskt lönsamma. Det första jag vill säga är att de är samhällsekonomiskt nödvändiga för att det här landet ska hålla ihop. De kan vara helt nödvändiga för att utveckla både basindustrier och besöksnäring.

En del av dessa kalkyler har fått omvärderas i efterhand. Vi fick höra att det skulle vara helt olönsamt att satsa på alltifrån Citybanan och Citytunneln till Ostkustbanan och Norrbotniabanan. Jag är övertygad om att vi nu kan veta att flera av de här satsningarna kommer att vara helt nödvändiga för att utveckla Sverige.

Det gör att kalkyler alltid ska ses som ett av flera underlag för beslut. En annan viktig del handlar om att studera samhällsutvecklingen och möjligheterna att utveckla en region. Den kunskapen finns ibland på nationell nivå, men den finns definitivt också på regional nivå. Det är därför jag tror att den samverkan är så viktig att ta till vara. När vi har haft hearingar inför nationell plan har det varit viktigt för mig att lyssna på regioner och kommuner och höra om deras prioriteringar men också lyssna på handelskamrar och olika branschorganisationer, till exempel Visita.

Detta är inte hugget i sten. Det kan jag garantera. Jag vet att tidigare debattörer velat hävda att det alltid är "lagt kort ligger". Det är inte detsamma som att inget kan ändras. Naturligtvis kan vi göra omprioriteringar, och självklart måste vi lyssna in synpunkter som kommer under remissarbetet. Jag har sagt att det kommer att bli ändringar. En viktig del är att säkerställa att man tar till vara de synpunkter och tankar som finns lokalt och regionalt i hela landet. Det är också därför det har varit viktigt för mig som infrastrukturminister att resa runt i landet och lyssna in synpunkter på vilka objekt som ibland kan vara viktigare att prioritera än det som syns i nationella kalkyler.

Fru talman! Jag gick Jämtlandstriangeln förra sommaren. Det var fantastiskt fint. Problemet var bara att det var tio tusen till som gick där i en kö efter varandra. Det här med lugna naturupplevelser lyste med sin frånvaro.

Jag kan glädja statsrådet med att regionen och kommunerna i Dalarna - kors i taket - har samlat sig kring gemensamma prioriteringar, vilket jag tycker är viktigt och säkert även ministern tycker är viktigt.

Någonting som jag skulle vilja ta upp lite mer är de uteblivna satsningarna på investeringar i underhåll av riksvägarna 66 och 70 samt E16. Det här har resulterat i att Trafikverket sänker hastigheterna. Dessutom har de flesta av våra länsvägar fått hastighetssänkningar ned till 80 kilometer i timmen. Jag roade mig med att jämföra hur många vägar i Stockholms län som hade fått sänkt hastighet till 80 kilometer i timmen. Jag hittade bara en sådan väg, uppåt Norrtälje. Frånvaron av reinvesteringar och investeringar i länsvägar ute i landet gör att det blir en nedåtgående spiral. Trafikverket löser det genom att sänka hastigheterna, och så blir det sämre, sämre och sämre. Till slut står vi still ute på landsbygden.

Jag åker tåg från Mora ned till Stockholm varje vecka. Snitthastigheten är 87 kilometer i timmen. När Peter Hultqvist var riksdagsledamot och även distriktsordförande i Dalarna hade vi många samtal om att det behövde satsas 5 miljarder. Vi var överens om det. Diskussionen om behovet av satsningar på Dalabanan kan ministern alltså kanske ta med Peter Hultqvist i regeringen.

Fru talman! Jag tackar Peter Helander för en viktig interpellation och en bra debatt.

Diskussionen om hastighetssänkningarna tycker jag är viktig. Vi ska vara stolta över det trafiksäkerhetsarbete vi har i Sverige. Vi har det lägsta antalet skadade och döda i trafiken någonsin. Det är tack vare nollvisionsarbetet, där vi utformar transportinfrastrukturen på ett sätt som minskar frontalkollisionerna. Det gör att färre dör i trafiken.

Trafikverket har också ibland arbetat med att sänka hastigheten i väntan på mitträcken och andra trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Jag har reagerat på det genom att vara tydlig med att jag ser att det finns en fara i detta. Det måste finnas andra sätt att möta trafiksäkerhetsutmaningen än att generellt sänka hastigheten på längre pendlingssträckor. Det har också gett resultat. Jag noterar att Trafikverket har avbrutit en del av det hastighetssänkningsarbete som pågått. Vi har varit tydliga i direktiven till Trafikverket - man ska titta på olika sätt att öka trafiksäkerheten utan att för den skull generellt sänka hastigheten på längre vägar.

En väg att gå - och det var det vi gjorde i den föregående nationella planen - är att vi från nationell nivå hjälper regionerna och länsplanerna med att finansiera mitträcken. Det är tufft om utrymmet i länsplanerna. Även om vi nu ökade från regeringens sida med 8 procent är det en tuff utmaning att se till att pengarna räcker till allt. Då kan vi skjuta till medel nationellt för att finansiera till exempel fler mitträcken och på det sättet bibehålla eller till och med öka hastigheten och samtidigt undvika att trafiksäkerheten försämras.

I övrigt anser jag att det är viktigt att vi fortsätter att ha en debatt om hur besöksnäringen kan utvecklas. Vi får väl se om vi möts i Jämtlandstriangeln, längs cykelvägarna eller i Vasaloppet. Det återstår att se, men tack för en bra debatt!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.