Möjligheten att upphandla flyglinjer

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Magnus Jacobsson har frågat mig när jag och regeringen kommer att ta initiativ till att möjliggöra för kommuner och regioner att upphandla flyglinjer.

Flyget har en viktig roll i transportsystemet, främst när det gäller resor och transporter över långa avstånd. Samtidigt har flyget en betydande klimat- och miljöpåverkan. Flygets utsläpp och klimatpåverkan behöver minska för att Sveriges klimatmål ska uppnås.

Av artiklarna 16-17 i EU:s lufttrafikförordning framgår vad som gäller för införande av flyglinjer med allmän trafikplikt och upphandling av denna flygtrafik. Trafikverket är behörig myndighet på detta område.

Trafikverket har regeringens uppdrag att ingå och ansvara för statens avtal om transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik som inte upprätthålls i annan regi och där det saknas förutsättningar för kommersiell drift.

Riksdagen har i samband med behandling av trafikutskottets betänkande 2017/18:TU10 ställt sig bakom att det är Trafikverket som ska sköta uppgiften att analysera vilken interregional kollektivtrafik som bör omfattas av allmän trafikplikt i syfte att minska brister i tillgängligheten.

Inom Infrastrukturdepartementet pågår ett arbete med att se över statens ansvar och roll som stödgivare till de regionala icke-statliga flygplatserna och av flyglinjer med allmän trafikplikt. I arbetet ingår bland annat regelverket för den flygtrafik som upphandlas av Trafikverket.

Fru talman! Jag vill börja med att önska både talmannen med personal och ministern med sin stab och personal en god fortsättning på det nya året.

Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet sker ett antal fantastiska förändringar som påverkar oss även i dag. En av dem är att ångmaskinen börjar användas för att driva båtar och järnväg. Lite senare uppfinner man motorer som gör att vi kan ha bilar. Ytterligare lite senare kommer flyget in på infrastrukturmarknaden.

Det intressanta med alla de här fyra reformerna är att de har skapat en frihet som vi inte hade tidigare. De har skapat en rörelsefrihet som gör att man kan röra sig till släkt och vänner betydligt snabbare än man kunde före 1800-talet. Men vi kan också röra oss mellan världsdelar.

Det här är en frihet som i sig också har resulterat i den handel som i dag existerar. Friheten i kombination med handel har också gjort att vi i dag - även om det inte låter så - lever i en av de tryggaste tiderna i världen i den meningen att det är färre krig än det har varit tidigare. Det visar forskning när det gäller internationell säkerhet. Detta beror bland annat på att när vi handlar mer med varandra tenderar vi att slåss mindre med varandra. I den meningen har vi faktiskt förbättrat våra förutsättningar.

Samtidigt upplever jag att det finns en politisk linje från regeringen som till viss del förvånar mig. Det handlar om att man i någon mening har börjat skuldbelägga flyg och bilar. Det talas ofta om järnväg, och det är positivt. Det talas också om sjöfart, och det är positivt. Men bilen och flyget fyller fortfarande viktiga funktioner i friheten att kunna röra sig och att kunna ha en väl fungerande regional samverkan med övriga landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sveriges Kommuner och Regioner har på sin kongress fattat ett beslut om en önskan att få gå från ett passivt stöd till ett mer aktivt stöd. Man stöder ofta i dag flygplatser med ett ägartillskott; jag har själv suttit med i Trollhättans flygplats och varit med om detta. Med ett mer aktivt stöd skulle man kunna göra en strategisk bedömning och fråga sig: Vad behöver vi för flyg, nationellt eller internationellt, för att förbättra vår regions förutsättningar att utvecklas och att utveckla handel och på så sätt också utveckla fred?

Det här är oerhört viktiga frågor. Jag upplever i det svar jag har fått i dag, fru talman, att det egentligen liknar det svar jag fick i en annan interpellation före jul, nämligen: Ärendet bereds i Regeringskansliet.

Då, fru talman, vill jag konkretisera min fråga till ministern. Har regeringen en önskan, en vilja, att lyssna på Sveriges Kommuner och Regioners nya kongressbeslut? Det är nämligen att man skulle vilja få till en möjlighet att använda flyget som den kollektivtrafik det är. Det är en kollektivtrafik som jobbar på längre avstånd. Den jobbar inom Sverige, regionalt, men kan också fungera nationellt och på så sätt öka handel och frihet.

Fru talman! Tack, Magnus Jacobsson! Jag önskar också god fortsättning och hoppas att vi får bra och konstruktiva diskussioner under fortsättningen på riksdagsåret.

Jag uppskattar också engagemanget för flyget. Det är viktigt. Jag hoppas att det inte skiljer sig i synen på flyget, för jag är väl medveten om att flyget är viktigt i vårt avlånga land. Det är viktigt för Sverige som exportnation att vi har bra flygförbindelser. Men flyget måste ställa om. Den signalen är tydlig från regeringen, från väldigt många aktörer och tack och lov numera också från flyget självt. Man har insett att ett skäl till att en del väljer att flyga mindre är att de oroar sig över flygets klimatpåverkan. På samma sätt som alla andra transportslag tar sitt klimatansvar måste också flyget göra det.

Därför arbetar vi från regeringens sida med flygets omställning, med övergång till biobränsle enligt Maria Wetterstrands utredning och kanske med elektrifiering. Vem vet? Jag hoppas och tror också på detta, för det kan vara viktigt för att flyget ska kunna finnas där som ett bra färdmedel på långa resor - utan den stora klimatpåverkan som det faktiskt har i dag.

Jag delar definitivt inte åsikten att regeringen eller jag på något sätt skulle skuldbelägga flyg eller bilar. Tvärtom är vi drivande i att förutsättningar ska skapas så att dessa viktiga fordon klarar av klimatomställningen. Vi lägger åtskilliga statliga resurser på att bidra till en teknisk utveckling som påskyndar den utvecklingen, inte minst i fordonsindustrin där jag själv har bakgrund.

Däremot är jag lite oroad över vart Kristdemokraterna vill gå med sitt överförande av ansvar på kommuner och regioner. I dag står kommuner för en betydande del av ägandet av de icke-statliga flygplatserna. Man driftar dem. Kristdemokraterna vill gå längre i fråga om att kommunerna ska ta ansvar för trafiken och upphandla den. Är Kristdemokraterna på väg att ändra en princip som vi haft länge i Sverige, oavsett regering, och lägga över ett större ansvar på kommunerna? De har redan i dag en ganska tung börda att bära, inte minst när det gäller välfärden. Ska de framöver också ta ansvar för flyglinjer?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tidigare har det varit staten som gått in där det inte finns kommersiella förutsättningar och upphandlat trafik i till exempel Torsby, Hagfors, Vilhelmina, Lycksele och Arvidsjaur. Jag hoppas inte att Kristdemokraterna tycker att det är rimligt att dessa kommuner på sikt ska bära kostnader för icke-kommersiell flygtrafik och att staten ska avhända sig det ansvaret. En sådan utveckling vill jag inte ha.

Vare sig det varit moderata infrastrukturministrar som Elmsäter-Svärd eller socialdemokratiska före mig har svaret varit likadant och enigheten i riksdagen varit likadan: Upphandling av icke-kommersiell flygtrafik ska vara ett statligt ansvar. Vi vill inte ha ett ökat kommunalt ansvar för flyglinjer, allra minst utrikes flyglinjer. Staten ska ta det ansvaret och säkerställa att man kan få goda förbindelser på orter som Vilhelmina, Torsby, Hagfors och andra ställen där marknaden inte klarar av detta.

Annars är ju flygmarknaden i grunden avreglerad, och det finns ganska tydliga internationella regler för att det i huvudsak ska vara kommersiella aktörer som bedriver flygverksamheten. Det tror jag är en ordning som tjänat oss väldigt väl.

Min fråga tillbaka till Magnus Jacobsson är om detta är ett sätt för Kristdemokraterna att börja flytta över en del av ansvaret för icke-kommersiell trafik på kommuner och regioner, där man redan i dag bär ett tungt ansvar för att upprätthålla flygplatsernas ekonomi, driften av dem och investeringarna i dem. Ska man dessutom ta ansvar för trafiken i större utsträckning?

Fru talman! Jag börjar med miljödiskussionen och återgår till min historiska bild.

Det är helt korrekt att ångmaskinen var den första varianten av färdmedel på järnväg, som faktiskt pulserade runt i Europa under rätt lång tid. Till skillnad från många andra delar av världen har Sverige sedan elektrifierat järnvägen, vilket har gett otroligt stora miljövinster.

Just den frågan tror jag att åtminstone Kristdemokraterna och regeringen är helt överens om. Därför valde jag att inte lyfta fram den så mycket i debatten eftersom det är en sakfråga där vi är eniga. I vår budget avsätter vi pengar för forskning på biobränsle. Vi avsätter pengar för ytterligare forskning på elektrifiering, oavsett om det handlar om bilar, lastbilar eller flyg. I den frågan är vi alltså överens.

Däremot finns det en skillnad mellan regeringspartierna som man noterar om man följer Facebook och Twitter och annat, vilket jag ibland roar mig med att göra. Där kan man se enskilda företrädare för regeringspartier mer eller mindre jubla när en flyglinje läggs ned.

Det är klart att man kan ha inställningen att det är bra att flyglinjer läggs ned. Men effekten av det är ju att näringslivet och människor som vill umgås och träffa släkt får sämre förutsättningar. Vi borde givetvis, oavsett om vi pratar om flyg, fartyg, järnväg eller bilar, ha fokus på att infrastrukturen i sig är positiv. Drivmedel som har negativa miljöeffekter ska vi jaga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min andra fråga handlar mer om principerna. Vi är i grunden överens om principerna. Vi har inte lagt några motioner om att ändra det statliga ansvaret. Vi har däremot i vår trafikmotion lyft fram idén om att kommuner och regioner som så önskar ska ha den lagliga möjligheten att gå över från ett passivt stöd - vilket det är om man ger ett ägartillskott till en flygplats så som i Trollhättan, Karlstad, Jönköping och många andra - till ett aktivt stöd. Då gör man precis som vi gör i övrig kollektivtrafik: Man gör en upphandling. Man köper en tjänst. Enligt vår uppfattning ska det till och med vara möjligt för kommuner och näringsliv i ett område att säga att för dem är detta så viktigt.

Vi hade en sådan situation i min hembygd, där man hade flyg mellan Saab och Frankfurt. Just det flyget klarade man av kommersiellt. Där marknaden klarar det ska marknaden givetvis också lösa det. Men det finns ett mellanläge mellan den statliga upphandlingen och den enskilda kommunen och regionen.

Jag har själv gjort studiebesök i Karlstad, där man på den flygplatsen har sagt att man upplever att det faktiskt kan bli viss illojal konkurrens när en flygplats i Värmland får stöd men en annan flygplats inte får stöd. Givetvis har en mindre flygplats sämre förutsättningar än den större flygplatsen närmare Karlstad har. Men även när vi går in med statliga stöd måste vi ställa oss frågan om de blir tillräckligt effektiva eller om de i sig blir ett problem.

I grundfrågan är vi nog överens om den organisation som vi har i dag. Men ur det kristdemokratiska perspektivet önskar vi göra det som Sveriges Kommuner och Regioner antog på sin kongress: hitta en möjlighet för kommuner och regioner att förstärka sin kollektivtrafik på längre avstånd via exempelvis upphandling av flyg.

Fru talman! För att börja med klimatfrågan hade jag önskat att vi var överens, men dessvärre är det inte så.

När Kristdemokraterna tillsammans med Moderaterna och Sverigedemokraterna fick möjlighet att påverka, att styra Sveriges budget, lade ni fram ett förslag som gick igenom i riksdagen och som innebar brutala besparingar på klimatpolitiken. Ni ville lägga ned Klimatklivet. Ni gjorde stora besparingar på det som bidrar till att flyget, fordonsindustrin och stora delar av samhället kan ställa om.

Där är vi alltså inte riktigt överens. Det må vara enskilda kristdemokrater som är djupt engagerade i klimatfrågan. Men jag är bekymrad över att när man får möjlighet att bestämma och besluta i riksdagen, ja, då blir det största besparingsbetinget klimatpolitiken.

Magnus Jacobsson ondgör sig över en företrädare för något parti som jublar vid en flyglinjenedläggning. Det skulle jag aldrig göra. Men man kan också konstatera att det finns företrädare för ett antal riksdagspartier på den borgerliga sidan som till och med har förnekat klimatförändringen och sagt att koldioxideffekten bara gör skogen grönare. Den typen av diskussion har inte tjänat förståelsen för den omställning som hela det svenska samhället, hela Europa och hela världen behöver göra för att vi ska kunna klara åtagandena enligt Parisavtalet eller för att vår planet ska klara sig framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att det är otroligt viktigt att vi har en hög ambitionsnivå i klimatpolitiken, och det har vi. Vi har återställt de besparingar som Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna genomförde, och vi höjer nu klimatanslaget. Detta är viktigt för att vi ska klara en omställning, inte minst inom transportsektorn.

När det sedan gäller ansvarsfrågan blir jag ändå lite orolig när jag hör Magnus Jacobsson säga att vi inte ska ändra på ansvarsfördelningen och samtidigt tala sig varm för att kommunerna nu ska ha ansvaret inte bara för driften och investeringarna utan också för trafiken. Är detta en kommunalisering, ett överförande av statens ansvar för icke-kommersiell trafik?

I detta sammanhang tas Torsby flygplats relation till Karlstad upp som ett konkurrensförhållande. Jag vill ändå säga att det finns en väsentlig skillnad när vi talar om orter som Vilhelmina, Arvidsjaur, Torsby, Lycksele eller Hagfors. När det gäller Torsby och Hagfors var det för övrigt en borgerlig infrastrukturminister som säkerställde att man kunde upphandla trafik. Till dessa orter kommer marknaden inte att nå, men i övrigt måste marknaden ändå hitta förutsättningar för det som är kommersiellt gångbar trafik.

Jag vill passa på att återigen ställa frågan: Är det så att Kristdemokraterna nu börjar säga att kommunerna framöver ska ta ett ökat ansvar för både drift och investeringar på flygplatsen men också för en större andel av den icke-kommersiella trafiken? Om så är fallet, vilka blir då konsekvenserna för de kommersiella aktörer som i dag bedriver trafik på de regionala flygplatserna, när de vet att kommunen kan ha ansvaret och gå in och finansiera? Kommer det att innebära att drivkraften att få ta del av de kommunala subventionerna ökar eller minskar?

Jag tror att det är bra att vi har ett statligt ansvarstagande som ser till att vi har tydliga riktlinjer för upphandling och priser så att vi inte hamnar i ett läge där kommuner pressas till att i ökad utsträckning subventionera flyglinjer som inte är kommersiellt gångbara. Detta vore inte bra för svenskt flyg och inte heller för den samordnade transportpolitiken i Sverige.

Fru talman! Om vi börjar med den första frågan, som handlar om klimatpolitik mer generellt, kan vi konstatera att Sverige nog är ett av de länder i världen som, oavsett vad olika partier i denna kammare har för uppfattning, satsar mest på god klimatpolitik. Vi gör det inte bara som land, utan även industrin gör det, liksom regionerna och kommunerna. Jag var själv med när vi i Uddevalla gjorde oss helt fria från bergolja.

Den faktiska budget som ministern hänvisar till var vid det aktuella tillfället Sveriges näst starkaste miljöbudget; den var dock svagare än regeringens. Efter regeringens senaste budget var den Sveriges tredje starkaste eftersom regeringen de facto lagt mer pengar än vi gjort vid två tillfällen.

Men jag får inte svar på min grundfråga: Kan ministern tänka sig att lyssna på SKL och deras önskan att få denna möjlighet? Jag har stor respekt för de frågeställningar ministern lyfter fram, exempelvis vad det skulle kunna få för effekter på konkurrensen. Det är fullt möjligt att en sådan här förändring skulle kunna leda till någon form av chicken race där man väljer att inte köra strikt marknadsmässigt. Den risken finns; det ska man vara ärlig med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men jag får inte svar på varför det är mer moraliskt rätt med ett passivt stöd. Det är nämligen också en form av stöd till flyget. Att ge ett ägardirektiv som håller nere kostnaderna på flygplatsen så att man alltså inte bär sina egna kostnader är tillåtet. Men ett aktivt stöd i form av en upphandling, som också är ett slags stöd, är inte tillåtet. Här haltar det nog lite grann.

Fru talman! Det finns mycket att säga om det som Magnus Jacobsson anför här på slutet. Vi ska komma ihåg att investeringarna ju är kommunala - man måste skilja på investering och drift. Vi kanske också ska komma ihåg att en ganska stor del av det driftsstöd som finns är effekten av den överföring till länsanslaget som staten gjorde en gång i tiden. Det rör sig alltså om statliga pengar som från början växlades när man gjorde en flygplatsreform. Detta innebär att kommunerna nu också är med och driftar flygplatserna.

Jag tror att man måste bestämma sig för vem som har huvudansvaret för icke-kommersiell flygtrafik och undvika att kommunerna hamnar i ett utpressningsläge. Det vill inte jag.

Mitt svar är detsamma som Anna Johansson och Catharina Elmsäter-Svärd säkert gav, och kanske till och med Ulf Adelsohn under sina dagar, fast det är jag inte riktigt säker på - vi hade nog inte samma regelverk då. Men det är samma svar som vilken infrastrukturminister som helst hade gett, oavsett färg, och som en enig riksdag ställt sig bakom: Nej, det är faktiskt staten som upphandlar icke-kommersiell flygtrafik.

Jag ser fram emot en fortsatt konstruktiv och bra diskussion om detta!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.