Massutskick av sms

Herr talman! David Josefsson har frågat mig vilka hänsyn jag tog till invändningarna från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och Folkhälsomyndigheten när det beslutades om att uppdra till nämnda myndigheter att göra ett massutskick av sms. Vidare har han frågat vilka instruktioner jag gav om vilken information som skulle delges allmänheten genom massutskicket.

Efter sommaren kunde vi se att smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 ökade och att läget var och hade varit mycket allvarligt under en lång tid. Regeringen och berörda myndigheter har sedan pandemins början fattat flera beslut om nya råd, restriktioner och andra åtgärder för att minska smittspridningen. Trots detta var läget fortfarande allvarligt i december, och det var fortsatt av största vikt att hålla ut och följa gällande råd, rekommendationer och restriktioner.

Regeringen bedömde därför i december 2020 att det fanns ett behov av att nå ut brett till så stor del av befolkningen som möjligt för att uppmärksamma att Folkhälsomyndighetens skärpta nationella föreskrifter skulle börja gälla den 14 december 2020. Detta särskilt inför de stundande julledigheterna.

Efter dialog med MSB och Folkhälsomyndigheten bedömde regeringen att nyttan med ett sms-utskick övervägde de invändningar som lyfts fram tidigare av myndigheter. Syftet med sms-utskicket var att informera om samt uppmana allmänheten att följa de råd som finns för att minska smittspridningen av det virus som orsakar covid-19 inför kommande högtider och ledigheter. Genom ett sms-utskick bedömdes informationen kunna nå ut till stor del av befolkningen på ett effektivt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De fyra största teleoperatörerna - Telia, Tele2, Telenor och Tre - medverkade på frivillig grund till det praktiska kring utskicket utan att begära ersättning och har därmed gjort en betydelsefull insats för Sveriges arbete med att minska smittspridningen. Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap fick i uppdrag av regeringen att ta fram och samordna sms-meddelandet till allmänheten och samverkade med berörda aktörer vad gäller utformandet av meddelandet. Myndigheterna ansvarade för innehållet i meddelandet, och för att inte bidra till att sms:et missbrukades i bedrägerisyfte valde myndigheterna att inte inkludera en klickbar länk till Krisinformation.se.

Utskicket är det första massutskicket av sms till allmänheten som gjorts i Sverige. Antalet besök på både Krisinformation.se och msb.se ökade markant i samband med utskicket. Krisinformation.se hade måndagen den 14 december 3,5 miljoner besök, vilket är 65 gånger fler besökare än måndagen den 7 december 2020.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Vi befinner oss mitt i en av de värsta kriserna i modern tid, i en pandemi med över 2 miljoner döda globalt och över 11 000 döda i Sverige. I mitt hemlän Västra Götalands län har nästan 1 800 personer hittills dött i pandemin.

Jag vill med denna interpellation försöka reda ut med inrikesministern vad som ledde fram till det sms-utskick till allmänheten som gjordes den 14 december förra året. Sms:et, som skickades från den något kryptiska avsändaren "Fohm, MSB" löd kort och gott: "Information från myndigheterna: Följ de nya skärpta råden för att stoppa spridningen av covid-19. Läs mer på webbplatsen Krisinformation."

Kritiken lät inte vänta på sig i medier och sociala medier. Flera kommunikationsexperter påpekade att sms:et saknade konkret information om vad de skärpta råden innebar, länk till vidare information och information på engelska.

Att sms:et ansågs vara en viktig och bärande del av regeringens och myndigheternas informationsinsatser tydliggjordes den 11 december. Då höll inrikesminister Mikael Damberg och digitaliseringsminister Anders Ygeman tillsammans med företrädare för både Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap en presskonferens enkom för att berätta att man skulle genomföra ett sms-utskick.

I ett pressmeddelande som skickades ut i samband med presskonferensen säger statsrådet Damberg: "Det är angeläget att hela befolkningen får relevant information om vad som gäller för att kunna bidra till att minska smittspridningen av covid-19."

Herr talman! Efter att sms:et hade gått ut visade det sig att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap hade avrått från att använda massutskick av sms eftersom det bland annat kunde blockera annan akut krisinformation. Man varnade också för att det kunde leda till högt tryck på sociala medier som skulle göra att arbetstid måste tas från annan viktig verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Trots denna avrådan fullföljde regeringen beslutet om att genomföra ett massutskick. Frågan är därför vilken hänsyn regeringen tog till dessa invändningar när man fattade beslut om ett massutskick.

Innehållet väcker också frågor.

Att sms:et inte innehöll någon länk direkt till de skärpta råden man hänvisade till - eller någon länk alls - förklarades först med tekniska begränsningar. Det modifierades senare till att man inte ville skicka med länkar eftersom det skulle föra tankarna till bedrägeri-sms, något som statsrådet återkom till nu.

Att sms:et inte innehöll information på engelska har man också hänfört till tekniska skäl, bland annat i en faktaruta i det pressmeddelande som jag just citerade ur.

Statsrådet har i sitt svar sagt att myndigheterna ansvarade för innehållet, men vilka instruktioner gav regeringen myndigheterna angående vilken information som skulle delges allmänheten genom massutskicket? Eller regeringen kanske bara beslutade att sms:et skulle gå ut utan att ge myndigheterna några som helst instruktioner om innehållet?

Och, herr talman, vilka tekniska skäl innebär att ett sms endast kan formuleras på svenska och inte också på engelska? Är statsrådet nöjd med att sms:et formulerades endast på svenska, särskilt som han själv motiverade syftet som att hela befolkningen skulle nås av relevant information?

Herr talmannen får ursäkta, men hela den här historien känns som ett hastigt hopkommet hafsverk. Min sista fråga blir därför hur länge man förde dialog med berörda myndigheter innan man kallade till den nu famösa presskonferensen.

Herr talman! Tack, David Josefsson, för en viktig interpellation som handlar om information om pandemin!

Ja, vi som följde medierna de där dagarna noterade att regeringen och myndigheterna framstod som nästan löjeväckande. Inte minst i sociala medier jämförde man det här sms-utskicket med dem som hade gått ut i närliggande grannländer och i USA och som gick ut väldigt mycket tidigare i de länderna. Den frågan har inte David Josefsson ställt, men statsrådet kanske ändå vet varför man inte använde omfattande informationskampanjer via till exempel sms tidigare. Jag tror att Danmark gjorde det ganska tidigt, under våren, och med betydligt bättre information än den svenska regeringen gav.

Sedan kan man beklaga att sms:et inte nådde alla i befolkningen. Inte minst statsråd hade kanske behövt nås av sms:et.

Planerar man liknande åtgärder under 2021? Finns det situationer där man kommer att använda tekniken på det här sättet, och vilka erfarenheter har man i så fall gjort?

Med dagens teknik är det ganska lätt att styra informationen mot olika områden. Det kanske är så att den till exempel i delar av Stockholm ska vara på andra språk. Det kanske är så att man regionalt, till exempel i Skåne, har en situation där det verkligen krävs att man går ut med information medan man i andra delar av Sverige inte har samma behov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vilka slutsatser har regeringen dragit av sms-massutskicket, och planerar man att göra liknande aktiviteter? Och varför väntade man så länge? Är det som David Josefsson antyder, att det blev en närmast panikartad situation? Då är det klart att det inte blev så mycket tid för planering - det var viktigt att hålla presskonferens och försöka visa handlingskraft, men innehållet i sms:et blev kanske inte så bra som det hade kunnat bli.

Herr talman! Tack för interpellantens frågor om sms-utskicket! Jag tolkar frågorna som intresserade och seriösa. Man kan ju annars tolka det som att man vill tjafsa om huruvida det är bra med ett sms. Jag tror nämligen att det är bra med sms-tjänster. Jag tror att vi kommer att få se mycket mer av det i framtiden.

Jag vill börja med att vara väldigt seriös. I början diskuterade vi om vi skulle skicka ut Viktigt meddelande till allmänheten, vilket är den lagreglerade formen för information till allmänheten. Men myndigheterna gör egna bedömningar av vad lagstiftningen tillåter och inte, och där menar man från flera myndigheters sida att det krävs en mycket mer akut händelse - gasutsläpp, brand eller explosionsrisk i området - för att Viktigt meddelande till allmänheten ska fungera i den formen. Vi talade om den här frågan under en längre tid med myndigheten. Det var inget hafsverk.

Den tidigare diskussionen om detta handlade alltså ganska mycket om Viktigt meddelande till allmänheten - när bedömer man att det kan användas, och när är det lämpligt? Där fick vi i regeringen ganska tydliga signaler om att man inte trodde att detta skulle rymmas där. Det handlade ju om mer långsiktig information, visserligen inför nya, hårdare restriktioner som skulle gälla från ett visst datum, och det var detta vi ville uppmärksamma. Men det handlade inte om den akuta fasen i en olyckshändelse, som ju Viktigt meddelande till allmänheten egentligen är avsett för. Därför började vi titta på andra lösningar.

Det visade sig då att de fyra största teleoperatörerna var villiga att bidra till ett mass-sms-utskick, och det var vi väldigt glada för. Men det innebar också vissa tekniska begränsningar, till exempel begränsningar i antalet tecken. Det kan finnas andra fall då man kan skriva mycket längre meddelanden, men i det här fallet var det den kortare formen av utskick som vi fick tillgång till.

Regeringen hade tittat på MSB:s invändningar, men eftersom vi inte använde Viktigt meddelande till allmänheten föll en del av de invändningar som fanns. Den oro myndigheten hade var ju i första hand kopplad till Viktigt meddelande till allmänheten. Det fanns också diskussioner om vad systemet klarade - om det fanns risk för överbelastning, om det skulle bli störningar på 1177, 113 13, och om folk skulle börja ringa 112 och så vidare. Inget av detta såg vi. Vi såg en väldigt stor trafik till Krisinformation.se. Det var mycket större trafik än någonsin tidigare under pandemin - jag tror att vi var uppe i 3 ½ miljon besökare den här dagen, och det visar ju att det var många som gick vidare dit.

Vi har inte påverkat innehållet i utskicket annat än att vi ville att myndigheterna skulle jobba med de nya, skärpta restriktionerna som skulle börja gälla och att det var detta som var syftet, så att folk skulle ha kunskap om vad som skulle gälla inför jul- och nyårshelgerna. Men det är alltså myndigheterna som har utformat det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På Krisinformation.se finns information på 20 olika språk, tror jag. Det är väldigt mycket restriktioner och avvägningar, och man kan inte i ett sms få med alla restriktioner som finns. Man måste alltså hänvisa till en plats där det finns mer samlad information och till exempel också flera språk. Det var den avvägning som myndigheterna gjorde.

Vi har inte fått utvärderingen än. MSB ska återkomma med en samlad bedömning av de erfarenheter man har gjort. Min slutsats är väl att Sverige kommer att använda mer av sms-utskick i framtiden och i fler former. Vi planerar inte för det just nu, men det kan komma ett läge där man behöver använda den typen av kommunikation igen.

Jag tycker att det är bra att vi har gjort detta och att vi har lärt oss på kuppen.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Ministern berättar att man har fört en dialog med myndigheterna om ett VMA. Det är ju intressant i sig. Men jag vill ändå uppehålla mig lite vid den frågan. I ett TT-telegram publicerat på kvällen den 7 december dementerar nämligen MSB att Sverige planerar några massutskick av sms. Det var med anledning av att Sverige hade hört av sig till Finland, som nyligen hade skickat ut information via sms - ett sms som för övrigt var skrivet på svenska, finska och engelska.

Då blir jag lite fundersam. Om regeringen planerade ett massutskick tidigare än tre dagar före presskonferensen, varför berättade MSB inte om det? Eller hade regeringen inte berättat för MSB att man planerade ett sådant utskick?

Jag tycker också att man kan fundera lite kring statistiken om hur många som besökte Krisinformation.se när sms:et gick ut. Precis som statsrådet säger ökade trafiken till 3 ½ miljon besökare. Hade det varit en vanlig marknadsföringsinsats hade det varit ett helt fantastiskt resultat. Men man ska komma ihåg att Sverige befann sig i ett katastrofalt läge där smittspridningen skenade och intensivvården häll på att slå i kapacitetstaket. Är då en tredjedel av den målgrupp man vill nå ett tillräckligt bra resultat? Jag vet inte. Jag tycker att det är värt att fundera på.

Jag har ingenting emot att regeringen fattade beslut om ett massutskick. Kanske borde det, som Lars Beckman var inne på, ha gått ut mycket tidigare. Vårt grannland Danmark skickade ett sms till befolkningen redan i mars. Det innehöll för övrigt förutom konkret information också fyra länkar.

Jag kan köpa att det var befogat att skicka ett sms i december. Coronastrategin hade ju då mer eller mindre rämnat, smittspridningen ökade kraftigt och sjukvården riskerade att stå inför en bokstavlig systemkollaps.

Det som egentligen är myndigheternas invändning när det gäller VMA eller massutskick är ju att man i ett nationellt krisläge väl inte bara ska skjuta iväg ett sms utan att ha någon dialog med myndigheterna om vilken information det ska vara. Det här sms:et innehöll ju varken konkret information om vad råden innebar eller något om hur befolkningen skulle förhålla sig. Det innehöll inte någon länk där sådan information fanns att nå, och det innehöll inte heller någon information på engelska - detta trots att syftet enligt statsrådet var att nå ut brett med relevant information.

Min frågeställning är ganska enkel: Vad var det egentligen som låg bakom sms-utskicket? Var det en väl övervägd del i en genomarbetad strategi för att tydliggöra och informera om de nya råden till grupper som tidigare inte hade nåtts av budskapet, eller var det ett hastigt påkommet infall i en situation där regeringen upplevde att man behövde visa handlingskraft?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tror att vi under 2021 kommer att vara i en situation där det säkerligen behövs både snabb och relevant information till medborgare, särskilt de medborgare som inte har möjlighet att följa de omfattande direktsända presskonferenser som har varit och de medborgare som inte har för vana att gå in på Dagens Nyheters eller kvällstidningarnas hemsidor. Hur når vi dem som har stora språksvårigheter? Där har sms en funktion, för då når man alla.

Då är det, precis som David Josefsson säger, väldigt viktigt att de kan ta till sig den information som kommer, till exempel genom att den finns på flera språk. Vi har kunnat se närliggande länder som har skickat ut betydligt mer omfattande information som sms. Inte minst är avsändaren viktig. Den som inte är särskilt duktig på svenska och får ett sms på svenska med en länk kanske tänker: Vad är detta för något?

De insatser regeringen gör måste väl rimligtvis vara för att nå dem som inte har samma möjligheter att ta till sig information som de som har lättare att följa nyhetsflödet. Där delar jag David Josefssons och statsrådets uppfattning att sms kan vara bra. Då är det också viktigt att det måste vara en del av en strategi och att det sker på rätt språk.

Jag skulle därför vilja fråga statsrådet igen: Finns det tankar på att till exempel göra utskick på andra språk, så att även den som inte är duktig på svenska kan ta till sig informationen? Det tror jag är jätteviktigt. Finns det någon tanke eller strategi med vad och hur man gör och varför man gör det?

Herr talman! Jag kan konstatera att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har fått ett brett informationsuppdrag. Det handlar om att informera om de insatser som behöver göras och om de råd och rekommendationer som finns och om att samordna budskap från myndigheter. Man har byggt upp Krisinformation.se, som är den plats där myndigheter ger samlad information om vad som gäller från respektive myndighet. Där jobbar man på 20 olika språk.

Men man jobbar inte bara med dessa mer formella kanaler. Man jobbar via föreningar. Man jobbar via länsstyrelser och regionalt och lokalt för att nå ut till grupper och områden som annars inte får information. Man jobbar med filmer på olika språk och med människor som åtnjuter stort förtroende. Man jobbar via kyrkor och församlingar. Man har haft artister inblandade. Man jobbar alltså brett med att nå ut till grupper som vanligtvis kanske inte tar emot myndighetsmeddelanden eller nyhetsinformation. Det är ett viktigt arbete som fortgår.

Denna gång handlade det inte om att nå en viss grupp; vi ville nå ut brett i samhället. Det var det som var poängen med ett massutskick. Man kan ha olika uppfattningar om länkfrågan. Vi valde att inte bestämma hur myndigheterna skulle agera i fråga om huruvida man skulle ha en länk eller inte, utan myndigheterna fick själva agera och presentera informationen på ett bra sätt. De valde att hänvisa till Krisinformation.se utan en länk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

MSB gjorde avvägningar. En oro kring massutskick gällde frågan om bedrägerier. Det sker ganska många internetbedrägerier i Sverige, också internationellt, och detta kan utnyttjas på olika sätt. Polisen avrådde från en länk, till exempel. Det fanns ett antal orosmoment som gjorde att myndigheterna fattade sina beslut, men de gjorde det på egen inrådan.

Jag tycker att det ska bli intressant att se utvärderingen och även att dra lärdomar. Det var första gången vi gjorde detta. Det kan säkert bli bättre. Det var en begränsning till 140 tecken. Hade man inte haft den begränsningen hade det funnits en helt annan möjlighet att jobba med olika språk, ännu tydligare avsändare och så vidare.

Jag tror att vi har lärt oss ganska mycket av det här. Men man kan också konstatera att det var bra att vi gjorde detta, så att 3 ½ miljon människor gick in på Krisinformation.se. Det är bättre att de gjorde det än om de inte hade gjort det. Jag tycker att vi har visat att det var rätt att regeringen fattade beslutet och sa åt myndigheterna att göra detta. Sedan får vi fundera på om myndigheterna kunde ha gjort på ett annorlunda sätt, och myndigheterna får dra sina slutsatser.

Jag tror, som sagt, att vi kommer att se mer av sms. Det finns också möjligheter via VMA-systemet att använda sms. Det kan göras i olika geografiska områden, om det skulle ske en olycka eller så. Tekniken och regelverket har utvecklats väldigt bra, så att vi faktiskt har en möjlighet i dag som inte fanns förut. Men jag kan avslöja att jag kommer att ta initiativ till en lite bredare översyn av VMA-systemet. Det handlar inte bara om hur vi använder VMA i fredstid, utan det handlar också om hur vi till exempel använder Viktigt meddelande till allmänheten under höjd beredskap och krig. Där är systemen och regelverken inte tillräckligt tydliga och genomarbetade.

Jag ser framför mig att jag kan återkomma till riksdagen med en översyn av VMA-systemet som vi kan diskutera framöver. Jag tror att sms kommer att vara en viktig del av framtidens system när det gäller att meddela allmänheten. Vid olyckor, pandemier eller krigsfara kan det vara viktigt att kunna nå ut med denna teknik.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag initierade denna debatt eftersom jag ville reda ut vad som egentligen hände innan beslutet om ett massutskick fattades av regeringen.

Jag ska ge statsrådet beröm. Jag tycker att han har gett uppriktiga och bra svar på en del av frågorna i denna debatt. Det är han värd beröm för. Det som jag tycker att vi kanske inte har fått så mycket svar på är: Hur genomarbetat var detta beslut? Var det en del av en genomarbetad strategi, eller var det mer ett infall?

Jag kan bara dra mina egna slutsatser, herr talman. Det verkar som att regeringen ville visa på handlingskraft. Man kallade också till en presskonferens med två ministrar och företrädare för två myndigheter för att berätta om nyheten att man skulle skicka ett sms. Tyvärr kom handlingskraften inte att innebära att sms:et utformades så att det faktiskt kunde ge maximal effekt och nå ut brett eller till nya grupper. Mycket tror jag beror på att ansvaret för innehållet helt överfördes på myndigheterna, som endast fick - åtminstone om man ska tro de pressuppgifter som MSB gav - några dagars förberedelsetid och som dessutom i grunden hade motsatt sig att ett sms skulle skickas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om syftet var att få alla svenskar att gå in på Krisinformation.se och tillgodogöra sig informationen tycker jag ändå att man får säga att det misslyckades. Endast var tredje svensk gick in på hemsidan den dagen, trots ett nationellt krisläge som vi inte upplevt motsvarighet till under efterkrigstiden.

Min slutsats är att det som i andra länder fungerat som en verkningsfull del i myndigheternas informationskampanj tyvärr framstår mer som ett pr-jippo här, med ett sms utan vare sig konkreta råd, länkar eller information på andra språk. Det kan, herr talman, inte beskrivas som något annat än ett misslyckande.

Herr talman! Då blev det lite polemiskt och politiskt på slutet i alla fall. Vi kanske ska vänta på utvärderingen och se hur myndigheterna bedömer utskicket och vilken effekt det har haft.

Att en tredjedel av befolkningen gick in på Krisinformation.se utan en länk visar väl snarare vilket intresse det fanns för utskicket och för att söka information. Jag tycker inte att det ska beskrivas som ett misslyckande när man får så många människor att inför skärpta restriktioner faktiskt gå in och läsa om de nya råden och rekommendationerna i ett format där allting är samlat. Det måste ändå vara bättre än att de inte hade gjort det.

Det är sant att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap hade ett antal invändningar och en oro, framför allt för att använda Viktigt meddelande till allmänheten. Men vi betade av det i en dialog som pågick under en ganska lång tid. Sedan kom vi fram till att detta borde göras. Det gjordes då i samförstånd mellan flera myndigheter när de fick det uppdraget.

Jag tycker att vi har lärt oss av detta, och vi kommer att fortsätta att lära oss av det. Men det går inte att kritisera regeringen för båda saker. Regeringen kritiseras för att man inte lyssnade på MSB:s oro och kritik - de talade om varför de inte skulle kunna genomföra detta. Sedan fattade regeringen ändå beslutet. Då kritiseras regeringen för att den fattade beslutet och därmed genomförde ett sms-utskick som gjorde att 3 ½ miljon människor faktiskt gick in på Krisinformation.se

Någonstans får man väl ändå bestämma sig för om regeringen handlade rätt eller fel. Jag är av uppfattningen att regeringen handlade rätt. Vi tog myndigheternas oro på allvar. De fick ansvar för att utforma sms:et, och de kommer att ha lärt sig mycket av detta. Men jag är helt säker på att vi i framtiden kommer att använda sms i större utsträckning än i dag, och jag tror att detta utskick var ett led i att vi lär oss mer och även når ut till fler inför restriktioner.

Jag kan konstatera att svenska folket verkar ha tagit råden och rekommendationerna på allvar, för smittspridningen minskade efter jul- och nyårshelgerna. Vi får hoppas att de orkar hålla ut och hålla i även fortsättningsvis, när smittan minskar i Sverige.

Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.