markpriser och statens agerande

Herr talman! Lena Ek har ställt fem frågor till mig om polisens resurser. Frågorna är ställda mot bak- grund av att Rikspolisstyrelsen föreslagit att lägga ned sjöpolisverksamheten i sex av de åtta län som i dag har polisbåtar. Först har Lena Ek frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra att privatpersoner utan krisutbildning anlitas per timtaxa för utrycknings- verksamhet, där statlig våldsanvändning kan komma att behövas på grund av befarad eller inträffad brotts- lighet. Hon har därefter frågat mig vilka åtgärder jag av- ser att vidta för att åstadkomma en synlig och närva- rande polis för alla, samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att vissa områden i Sverige inte ska kunna förklaras som polisbefriade områden. Vidare har hon frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta så att alla brott, oavsett var i Sverige de rap- porteras, undersöks och beivras. Slutligen har hon frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta så att krisplaneringen runt kärnkraftsanläggningar belägna vid kusten förändras vid en eventuell indragning av sjöpolisen. Först och främst vill jag betona att det är Rikspo- lisstyrelsen som fördelar polisens resurser till polis- myndigheterna och till vissa centrala verksamheter inom polisen. Regeringen sätter upp de övergripande målen för verksamheten, men det är myndigheterna som avgör var pengarna gör mest nytta. Detta är en central princip i regeringens styrning av statliga myn- digheter. När det gäller sjöpolisen vet jag att verksamheten har varit föremål för flera utvärderingar de senaste åren, varav en redovisats genom den promemoria från Rikspolisstyrelsen som Lena Ek nämner i sin inter- pellation. I promemorian framgår att det endast är vid polismyndigheterna i Stockholm och Västra Götaland som behovet av särskilda sjöpolisenheter kan motive- ras. Vid övriga sex polismyndigheter som i dag har sjöpolis anser RPS och de flesta berörda polismyn- digheterna att resurserna kan användas mer effektivt i land. Man ska ha i åtanke att detta endast är ett förslag. Något beslut är ännu inte fattat. Förslaget har nyligen remissbehandlats och bereds nu inom Rikspolisstyrel- sen. Rent allmänt tycker jag att det är bra att RPS un- dersöker olika sätt att rationalisera polisverksamhe- ten. Polisen har, liksom andra offentliga verksamhe- ter, begränsade resurser, och då måste alla verksam- hetsgrenar prövas förutsättningslöst mot varandra för att uppnå största möjliga effektivitet. Det är precis vad man har gjort i fråga om sjöpolisen. Flera av Lena Eks frågor rör den polisiära närva- ron i glest befolkade delar av landet. Här håller jag med om att det är viktigt att polisen ges tillräckliga resurser för att kunna upprätthålla en godtagbar nivå. Regeringen satsar därför på polisen genom att öka utbildningstakten på Polishögskolan så att fler nya poliser kan tillföras myndigheterna runt om i landet. Hur dessa resurser sedan ska fördelas på olika myn- digheter och på olika verksamheter är som sagt en fråga för RPS och de lokala polismyndigheterna. Min utgångspunkt är att RPS och polismyndigheterna själva bäst kan avgöra var resurserna gör mest nytta. Svaret på Lena Eks sista fråga om sjöpolisens be- redskapsplanering runt kärnkraftsanläggningar blir detsamma som ovan. Om sjöpolisen i dess nuvarande form försvinner från kärnkraftslänen utgår jag ifrån att RPS löser detta på annat sätt.

Herr talman, justitieministern och ärade åhörare! Den här interpellationen handlar om polisens resur- ser. Den handlar också om de skärgårdsområden som finns runt våra kuster. I förslaget som nu har gått ut som remiss från Rikspolisstyrelsen föreslås att man avskaffar sjöpolisen. Det innebär att det inte kommer att finnas någon aktivt verkande polis i de skärgårds- områden som har fast befolkning eller som har en stor befolkning sommartid om förslaget går igenom. Hur kan jag säga så? Det kan jag säga därför att jag vet hur det ser ut i verkligheten. Jag vet vilken tid det tar att rycka ut från polisstationerna till närmaste angöringsort och sedan att få tag på en båt och ta sig ut i skärgården. Man kan inte låna närmaste roddbåt när man ska på en utryckning. De båtar som i dag används av sjöpolisen är mycket snabba, mycket smidiga och mycket grundgående. Det finns ytterst få sådana båtar i Sverige som de båtar sjöpolisen använ- der. Det går alltså inte att rekrytera båtar hur som helst på telefon under en utryckning i bil, där polis- männen kanske har befunnit sig på tidigare uppdrag eller på stationen, under den tid de ska åka ut till en hamn. Det sägs också från Rikspolisstyrelsen att man ska ersätta sjöpolisen med Kustbevakningens resurser. Kustbevakningen mellan Blekinge och Stockholms- gränsen har två större båtar. Den ena ligger i hamn medan den andra tjänstgör. Den bevakar hela denna kuststräcka och ut till Gotlands västra sida. Det är alltså inte något realistiskt alternativ. Annat som man anvisar är att tullen ska gripa in. Tullen har stora besparingskrav på sig just nu. Den drar ned sin verksamhet och klarar inte den verksam- het den har. Man hänvisar till hemvärnet. Vi har regler i Sve- rige för det. Dels har vi inte något stående hemvärn hela tiden, dels får vi inte blanda statlig tvångsan- vändning mellan militär och polis. Det finns skydd mot det i grundlagen. Detta förslag är helt sanslöst. Effekten av försla- get blir att vi för första gången i Sverige i praktiken skapar polisbefriade områden. Om nu polisen till- sammans med andra grupper har kunnat hålla nere antalet brott och jobba förebyggande tror jag inte att brottsligheten kommer att ligga kvar på en låg nivå och alla vet att det är polisbefriat område. Justitieministern inledde sitt svar till mig med att säga att det är regeringen som ska styra. Jag skulle också vilja lägga till att regeringen har en kontroll- funktion. Jag skulle vilja veta hur långa utrycknings- tider som är acceptabla i justitieministerns värld. Jag skulle också vilja veta hur få poliser man kan ha per kvadratkilometer för att det ska vara en vettig funk- tion i ett rättssamhälle. Jag skulle vilja veta om justi- tieministern ens har en aning om vilka utryckningsti- der det kan bli fråga om i de här fallen.

Herr talman! Det är angelägna frågor som Lena Ek tar upp i sin interpellation, justitieministern. Jag vill vara med och förstärka den oro som uppenbarli- gen interpellanten känner när hon ställer frågorna om synlig och närvarande polis, att all brottslighet ska bekämpas i hela landet, huruvida sjöpolisen ska dras in, och så vidare. Det är precis som Lena Ek sade. Även om det är mycket trevligare att ro runt i en eka när man ska koppla av är det inte ett sätt man ska använda sig av när man ska rycka ut och försöka att fånga brottslingar. Det tror jag inte heller att justitie- ministern tycker. När jag läser svaret som justitieministern ger till Lena Ek kan jag bara konstatera precis detsamma som då jag läste svaret på den interpellation som vi kommer att behandla lite senare här i dag som är min egen. Justitieministern skjuter över hela ansvaret på Rikspolisstyrelsen, som har att fördela resurser. Han skriver till och med i svaret till Lena Ek i någon fråga som rör sjöpolisen att ministern utgår ifrån att Riks- polisstyrelsen löser detta på annat sätt. Om det är regeringen som har satt de övergripan- de målen, som ministern också skriver i sitt svar, vill jag bara ställa några mycket enkla frågor till justitie- ministern. Det gör jag inte minst mot bakgrund av att ministern vid ett flertal tillfällen har skrutit om att polisens budget gick med plus. Det har handlat om alltifrån 35 miljoner till 150 miljoner. Om det nu är så att polisens budget går med över- skott: Är det regeringens mål att budgeten ska gå med plus? Är det också regeringens mål att hälften av länets polisstationer i Dalarnas glesbygdsområden riskerar att läggas ned? Det ger tyvärr ändå bara 4 miljoner, trots att man har ett underskott på 40 miljo- ner. Vad ska man mer göra, ministern? I Västra Gö- taland diskuteras nedläggning av minst fem stationer. I Värmland, Västerbotten, Halland, Kronoberg och Kalmar diskuteras nedläggningar. Är det detta som regeringens mål? Varför anser 54 % av länspolisstyrelseledamöter- na i landet att polisens arbete med att bekämpa nar- kotikan fungerar otillfredsställande? Varför anser 19 % av dessa att polisresurserna inte räcker? Varför är så gott som allt närpolisarbete lagt på is till förmån för utryckningsarbete? Varför placeras poliser som sysslat med narkotikaförebyggande arbete bland unga i stället i utryckningstjänst på grund av brist på poli- ser? Varför demonstrerar poliser och allmänhet runt om i vårt land? Varför skriver tiotusentals människor på protestlistor mot nedskärningar inom polisen? Varför sker det, Thomas Bodström? Är det Rikspolis- styrelsens fördelningsprinciper som det är fel på? Är det så enkelt att den inte har så mycket att fördela att det inte räcker? Eller är det regeringens övergripande mål det är fel på, som också nu leder till att sjöpolisen dras in? Detta måste vi få svar på. Annars kan vi inte för- stå. Och kan vi inte förstå kan vi inte ens räkna med att allmänheten som är utsatt ska kunna förstå. Justi- tieministern kan inte avhända sig ansvaret genom att säga att regeringen enbart sätter upp målen för verk- samheten. När nu verksamheten ser ut som den gör måste man ändå få undra hur regeringens mål ser ut. Nej, Thomas Bodström, det behövs bättre förklaring- ar till varför polisens verksamhet, trots ett plus, ver- kar hålla på att avvecklas på så många håll.

Herr talman! Lena Ek har interpellerat i en viktig och högaktuell fråga. Också jag har tidigare ställt en skriftlig fråga till justitieministern, och det är därför jag tar tillfället i akt att delta i interpellationsdebatten. Den viktigaste brottsavhållande faktorn är risken att åka fast. Det är ett viktigt skäl för en synlig och närvarande polis. Polisen är också viktig för att män- niskor ska känna trygghet och för att upprätthålla ett rättssäkert samhälle - om det kan vi nog alla vara överens. I medierna har vi under senare tid läst om polis- stationer som läggs ned på alla möjliga olika orter. Det har varit tal om Dalarna, och nu är det tal om nedläggning av sjöpolisverksamheten. Polisen har också centraliserats i många län, det vill säga att det har tillsatts länskommunikationscent- raler och inrättats länsmyndigheter. Polisens verk- samhet centraliseras alltså mer och mer. Från en när- polis, som vi alla så gärna vill ha, är vi enligt min uppfattning på väg mot en fjärrpolis. Det är olyckligt att sjöpolisen nu ska läggas ned i sex av åtta områden. I det förslag som Rikspolissty- relsen har lagt fram ska polisen vara kvar i Stockholm och i Västra Götaland, alltså i storstadsområden. Besparingen i förslaget handlar om ungefär 2 miljoner kronor, om jag inte minns fel. I den utredning som ligger till grund för förslaget finns det andra som ska ta över ansvaret, till exempel kustbevakning och tull. Lena Ek nämnde det tidigare här. Det finns också förslag om att polisen när det finns behov ska kunna anlita sjötaxi vid utryckning till exempel. I mitt hemlän finns det inte ens sjötaxi, så jag vet inte hur det skulle gå till. När jag ställde frågan om att upprätthålla sjösä- kerhet och bevaka till exempel hur den sjöfyllerilag som vi efter långa och många hanteringar fick skulle efterlevas och övervakas så fick jag svaret: Om nu Rikspolisstyrelsen fattar beslut i enlighet med den utredning som är gjord om att lägga ned sjöpolisen så förutsätter justitieministern att det brottsbekämpande och brottsförebyggande arbetet kommer att vidtas på annat sätt och att sjösäkerheten kommer att upprätt- hållas. Men jag känner en stor oro för att motsatsen kommer att ske. Det finns mängder av människor som är bofasta i kustområden och utmed hela den kuststräcka där jag själv bor, i Sörmland och Öster- götland. Där finns det också gott om turister på som- maren. Det finns även yrkestrafik och så vidare. Eftersom jag bara har ställt en fråga tidigare och har många kvar så ska jag passa på att fråga om några ytterligare saker som jag har funderat över. I förslaget står det att de två områden som blir kvar, Stockholm och Västra Götaland, ska serva övri- ga regioner, som inte får någon sjöpolisverksamhet kvar. För att det ska vara möjligt ska sjöpolisverk- samheten förstärkas där. För mig betyder en förstärk- ning att det behöver tillsättas mer personal. Personal kostar pengar, och därför undrar jag om det i slutän- dan blir en så stor besparing. Om man säger att andra myndigheter, Kustbevak- ningen och andra, ska ta över ansvaret och om nu inte polisen ska sköta bevakningen av kusten så vältrar man ju över kostnaderna på de här andra myndighe- terna. Det kan väl inte vara meningen att man ska bolla med statliga medel mellan myndigheter, utan det viktiga måste vara att man upprätthåller sjösäker- het och kan tillse att människor känner trygghet och säkerhet. Det var också fråga om sjöfyllerilagens översyn. Det finns en utredning nu som jobbar med att strama upp den ytterligare. Vem ska då övervaka att den lagen efterlevs? Jag har också en sista fråga. Jag undrar om RPS kommer att kommunicera med regeringen innan Rikspolisstyrelsen fattar beslut, vilket kommer att ske den 15 mars om jag har förstått det hela rätt, eller om det redan är gjort.

Herr talman! Frågan är angelägen för oss och för många andra också. Interpellationen gäller främst sjöpolisen, och jag kanske måste göra det hela ännu tydligare: Regeringen har ansvar för de samlade re- surserna. Rikspolisstyrelsen har ansvar för den här typen av verksamhet. Det talas om 2 miljoner kronor. Jag tror att kost- naden är något högre, men låt oss säga att den är 2 miljoner. Det är alltså en kostnad i polisens samman- lagda kostnad på 13 500 miljoner kronor. Då kanske man förstår att det inte enbart är en ekonomisk fråga, liksom många andra saker som sker inom polisen. Naturligtvis har polisen liksom alla andra myn- digheter ett ekonomiskt ansvar för att göra sin verk- samhet så effektiv som möjligt. Den uppfattningen tror jag att vi alla delar. Det ska vara på det sättet. Polisen har ju också förbättrat sina resultat, vilket vi har fått rapport om nyligen, och strävar hela tiden efter att utvecklas i den takt som samhället utvecklas i. Men det är alltså Rikspolisstyrelsen som skall fatta beslut om det här. Det är ett självständigt beslut, och det finns inget beslut fattat ännu. Regeringen kommer inte att lägga sig i det. När det gäller det samarbete med Kustbevakning- en som nämns här så finns det redan i dag ett samar- bete. Kustbevakningen har möjligtvis några ekor, men det är inte dem som jag tror att polisens samar- bete kommer att gälla. Det finns mellan 15 och 20 på båtar längs den sträcka som nu nämndes. Men det här är alltså det operativa - själva verk- samheten. Självfallet har regeringen det övergripande ansvaret för att det blir ordentligt med resurser. Ni som är så engagerade i frågan vet också att det har inneburit att vi har kunnat se stora förbättringar. Jag vet att ni också känner till att vi nu, 2003, för tredje året i rad kan se fler och fler poliser komma ut. Nästa år kommer vi att se ännu fler, och det ökar hela tiden. Det gör det genom de satsningar som regering- en har gjort för denna oerhört prioriterade fråga. Nu kommer budgetförhandlingar att starta inom kort. Då är det viktigt att vi fortsätter satsningarna på rättsväsendet. Det känns mycket bra att vi inte i första hand behöver tänka på stora skattesänkningar i detta mycket svåra ekonomiska läge som inte bara gäller Sverige utan hela världen, utan att vi verkligen kan satsa på viktiga saker som polisen. Vi behöver inte i första hand tänka på de saker som företrädare för era partier lovade i valrörelsen och som vi naturligtvis skulle vara tvungna att hålla oss till. Då hade också polisen fått spara på ett sätt som inte hade varit bra för våra medborgare.

Herr talman! Jag trodde att det var sjöpolisen, och inte världsläget, som vi skulle diskutera. Men vi kan gärna ta den debatten. Jag vill också påpeka att man får skilja mellan de olika partierna som inte är Soci- aldemokrater och deras budgetförslag. Den debatten kan vi också ta. Och försök inte som justitieminister att smita un- dan ansvaret för styrningen av polisen! Slå inte i dem som lyssnar att det bara handlar om att transferera pengar som justitieminister och sedan sitta lugnt på sin stol medan rikspolisen sköter allting och ingen kan lägga sig i någonting. Det är inte på det viset, ärade åhörare! Regeringen utfärdar för varje myndig- het varje år regleringsbrev där man slår fast principer för myndighetens verksamhet. Jag förutsätter att det i nästa års regleringsbrev ska stå att vi ska ha synlig och närvarande polis i hela riket och att polisen inte ska överge vissa områden, vilket blir effekten i det här fallet. Jag förutsätter att en justitieminister har någon som helst pejl på hur lång utryckningstid som är an- ständigt acceptabel. Är den en halvtimme, är det en timme eller är det två timmar? Jag förutsätter att landets högsta ledning på det här området har klart för sig hur det ser ut med rädd- ningsplanerna runt de kärnkraftsanläggningar som finns längs hela ostkusten och där det sker transporter med Sigyn med jämna mellanrum. Vi vet ju alla att de är föremål för bland annat säkerhetspolisens in- tresse och kontroll hela tiden, och det finns tydliga räddningsplaner för vad som ska göras vid hot som vi alla vet är ytterst närvarande i vår tid - detta år, denna månad, denna vecka och denna dag. Här fattar man nu ett beslut där man ska dra un- dan sjöpolisen, som är en viktig del av säkerhetspla- neringen, och ersätta den. Eller också ska man hålla kvar styrkorna i Stockholm, vilket ger en utryck- ningstid på minst tio timmar till hälften av de anlägg- ningar som finns på ostkusten. Det är justitieminis- terns ansvar. Det är därför jag har interpellerat justi- tieministern. Annars skulle jag ha begärt ett besök på Rikspolisstyrelsen. Det är inte svårt att diskutera med dem, men justitieministern får ta sitt ansvar för denna verksamhet. Det tycker jag verkligen. I skärgårdarna bara i Sörmland och Östergötland finns omkring 21 500 öar. I Valdemarsviks kommun, som jag kommer ifrån, är det bara 8 000 människor på vintern. Det är inte så många av dem som är bo- fasta i skärgården. De är rätt laglydiga. Det händer inte så himla mycket då. En och annan misshandel kanske det är eller en och annan incident. Det funge- rar rätt bra. Men på sommaren är det 45 000 personer. Det finns ett oerhört behov av förebyggande arbete och av polisiär närvaro. Vilken annan ort med den ytan och de svåra fram- komlighetsproblem som det är i skärgården lämnar polisen? Det finns ingen annan historiskt sett förrän nu. Det är väl självklart att den som har högsta ansva- ret och som dessutom har ansvaret för budgeten 1. ska se till att det finns resurser så att det räcker, 2. faktiskt också ska se till att verksamheten kon- trolleras så att den har en förutsättning att fun- gera.

Herr talman! Det är ändå så, Thomas Bodström, att om vi i vårt parti gör skattesänkningar så finansie- rar vi dem. Dessutom har vi i vårt budgetalternativ därutöver lagt 360 miljoner mer än vad regeringen har gjort på polisverksamheten. I stället prioriterar Bodström och regeringen ett överskott på mellan 35 och 150 miljoner, beroende på vem som uttalar sig i frågan. Min rekommendation är att de pengarna skulle läggas på sjöpolisen så att vi fick behålla den, eftersom det ändå inte blev någon större besparing. Thomas Bodström tar upp att det nu utbildas så många poliser. Vi vet ju hur den diskussionen och debatten har varit. Men jag tycker ändå att det är viktigt att än en gång påminna om att det 2001 bara blev 32 poliser netto. År 2002 sade Thomas Bodström att det skulle vara en polis om dagen, men det blev bara 160 netto. Vi står inför en svår situation. Vi har en medelålder på ca 50 år hos polisen, och inom de närmaste fem åren har 15 % av den yrkes- verksamma kåren försvunnit genom pensionering. Jag har en rekommendation till Thomas Bodström. Det allra bästa i dag hade varit om Bodström i stället för att försöka med den socialde- mokratiska retoriken hade sagt: Ja, polisen har fått för lite resurser. Vi är ledsna för det. Vi ska åtgärda det i vårpropositionen. Människor ska kunna lita på att det finns poliser och att dessa har tid att förebygga, ingri- pa och gripa vid brott. Kan justitieministern säga det tror jag att mycket skulle vara vunnet, därför att människor i dag förlorar förtroendet för det slags diskussion som vi ständigt har. Regeringen säger nej, det behövs inga pengar under hela perioden tills det ska läggas fram ett nytt budgetförslag. Då säger regeringen helt plötsligt att det behövdes lite mer pengar och så skyfflar man på lite. Det är samma malande period efter period. Stå för din sak i dag och konstatera som sanning- en är: Ja, vi måste åtgärda det här. Det är förskräck- ligt att det ser ut som det gör i polisverksamheten. Jag ska vara man för att det kommer fram pengar i vår- propositionen. Det är min rekommendation, Thomas Bodström.