långa bostadsköer

Interpellationsdebatt 25 januari 2005

Protokoll från debatten

Anföranden: 8

Anf. 11 Mona Sahlin (S)

Fru talman! Rigmor Stenmark har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att reformera hyressättningssystemet i syfte att åtgärda de långa bostadsköerna. Inledningsvis vill jag framhålla att jag inte delar interpellantens beskrivning av hyressättningssystemets tillämpning och funktion. Ett av huvudsyftena med hyressättningssystemet så som det är utformat i dag är att säkerställa att hyresgästen har ett stabilt besittningsskydd. Ett annat syfte är att utgöra en spärr mot oskäliga hyror på orter med bostadsbrist och att skapa stabila hyresnivåer över tiden. Enligt min mening har hyressättningssystemets regler i allt väsentligt förmått säkerställa att dessa syften har uppnåtts. Som interpellanten berör förekommer det en olaglig handel med hyreskontrakt. Omfattningen av denna handel är svår att uppskatta, men den torde vara begränsad till ett fåtal storstäder. Självfallet hyrs de flesta av landets 1,7 miljoner hyreslägenheter ut till vanliga bostadssökande utan att någon otillåten ersättning tas ut. I detta sammanhang bör det också beaktas att gällande rätt innehåller regler som motverkar olaglig handel med hyreslägenheter. Bland annat är det straffbart för både hyresvärd och hyresgäst att kräva ersättning av någon för att upplåta eller överlåta hyresrätten till en bostadslägenhet. Den som bryter mot bestämmelserna kan dömas till böter eller fängelse. Den som har tagit emot otillåten ersättning är också skyldig att betala tillbaka den. Vad gäller tillgången på bostäder har regeringen under de senaste åren vidtagit en rad åtgärder för att öka bostadsbyggandet. Bland annat har ett särskilt investeringsbidrag för nybyggnation av hyreslägenheter på orter med bostadsbrist införts. En särskild investeringsstimulans i syfte att främja byggande av mindre hyreslägenheter och studentbostäder har också införts. Regeringen har vidare gett en särskild utredning, Hyressättningsutredningen, i uppdrag att se över vissa delar av hyressättningssystemet. I utredningens uppdrag ingick att se över just hyressättningsreglerna för nybyggda lägenheter. Hyressättningsutredningen redovisade sitt uppdrag i höstas. Utredningens förslag har alldeles nyss remissbehandlats. Avsikten är att regeringen ska ta ställning till förslagen senare under detta år.

Anf. 12 Rigmor Stenmark (C)

Fru talman! Samhällsbyggnadsministern! Att vara med och forma ett framtida samhälle som är bra för alla invånare måste vara en fantastisk uppgift. Det handlar om att ge människor livskvalitet i alla dess delar. Bostadsfrågorna är en viktig bit i det här arbetet. I går fick jag höra en ny jämförelse när det gäller betydelsen av bostäder som jag inte har hört förut. En person som jag pratade med sade att för människor i den här samhällsbyggnaden är bostaden lika viktig som vattnet är för sjöfarten, alltså oumbärlig. Det är väl därför som vi som arbetar med bostadsfrågor så envist gång på gång tar debatter med ansvarig minister för den oumbärliga bostaden. Det handlar om tak över huvudet och ett hem. Det är fortfarande så att många människor i Sverige saknar en bostad. Vissa är helt och hållet utan bostad. Jag tänker inte gå närmare in på det i dag. Det får vi återkomma till. Men det finns andra som letar med ljus och lykta efter en bostad som passar just för dem. Många ungdomar som söker en bostad väljer hyreslägenheten. Den familj som söker en bostad för sitt första hem väljer också gärna hyreslägenheten. Även vi som har blivit lite äldre kan också tänka oss en hyreslägenhet, och många väljer det också medvetet. Gemensamt för oss alla är ju att vi vill ha en bostad till rimlig kostnad på den ort som vi själva väljer beroende på att vi har vårt arbete där eller studerar där. Det handlar väldigt mycket om att få valfrihet och mångfald i boendet. Tack så mycket, samhällsbyggnadsministern, för att vi än en gång får den här möjligheten att diskutera vad som kan göras för att få bort de långa bostadsköerna. Någon sade att om man lade ihop dessa köer skulle de sträcka sig från Stockholm till Örebro. Jag tycker att det är en ganska bra bild. Så skulle kön ringla, enligt någon som har räknat ut det. För mig är inte det allra viktigaste hur lång den här kön är och hur långt den når. Det viktiga för mig är att här i dag få höra hur staten med Mona Sahlin i spetsen ska se till att vi får vettiga villkor och får bort bostadskön. Det handlar naturligtvis om planering, men det allra viktigaste är ju att spaden sätts i marken och att man börjar bygga hyreslägenheter på de orter där människor vill ha en bostad. Nu säger man att det har kommit i gång. Så sent som häromkvällen i tv hörde vi en diskussion om att visst har man kommit i gång med planerandet, men man strök också under att det gäller att spaden sätts i marken och att bostäder byggs så att hyreslägenheterna kommer. Tack för svaret på den här interpellationen, har jag sagt tidigare. Av föregående debatter som vi har haft, och även av dagens svar, har jag förstått att vi inte är eniga om hur hyressättningssystemet fungerar i dag. Det kan jag leva med. Det viktiga är ju att vi om möjligt kan bli eniga om det i framtiden, för det behövs en förändring. Om det är vi eniga, eller hur?

Anf. 13 Nina Lundström (Fp)

Fru talman! Det är en viktig interpellation som Rigmor Stenmark har ställt. Jag har valt att anmäla mig till debatten för att lite grann kommentera delar av det som Rigmor Stenmark tar upp i sin interpellation och det som statsrådet har svarat. Det står i interpellationen att i teorin kan vem som helst få ett hyreskontrakt. Så lätt är det inte, utan det är ganska komplicerat. Det har inte minst de senaste dagarnas debatt om vad som har hänt i Malmö visat. Att få ett erbjudande om ett kontrakt innebär inte att man kan få ett kontrakt. Dessutom är det uppenbarligen så att hyresgäster ibland har väldigt svårt att få kontrakt, inte minst på grund av att det finns en rad kriterier som måste uppfyllas. En viktig fråga att ställa i det sammanhanget är: Vilka villkor ska hyresgästen uppfylla? Det är nämligen så att även på orter där det finns bostäder kan inte alla bostadssökande bli godkända. Det innebär att även på orter med övertalighet finns det fortfarande hemlösa. Det här är alltså ett mycket större bekymmer än så. Men jag ska inte förlänga den debatten, för jag skrev i går en interpellation till statsrådet om just det som har hänt i Malmö, så den frågan avser jag att återkomma i. Det står också i svaret från statsrådet exempelvis uttryck som att hyressättningssystemet syftar till att få stabila hyresnivåer över tid. Där skulle jag vilja ställa frågan till statsrådet: Vad innebär det konkret i svaret? Vad innebär stabila hyresnivåer över tid? Enligt min uppfattning är det så att det är parterna på marknaden som förhandlar. Då får man se hur hyresutvecklingen ser ut över tid. Är det enligt statsrådet systemets roll att se till att det blir så? En annan sak gäller att det är straffbart att sälja kontrakt, men där vill jag kommentera att det inte är straffbart att betala för ett kontrakt. Den debatten har jag haft tidigare med statsrådet, och jag vill nu ställa frågan om bilden har klarnat och om statsrådet avser att vidta några nya åtgärder vad gäller svarthandel med kontrakt. Min tredje fråga handlar om slutet av svaret, där statsrådet anger att avsikten är att regeringen tar ställning till den så kallade utredningen kring hyressättningssystemet någon gång under första halvan av året. Där vill jag ställa frågan: När? När kommer det en proposition om en reformering av hyressättningssystemet?

Anf. 14 Mona Sahlin (S)

Fru talman! Rigmor Stenmark tackade mig för att vi fick ha den här debatten i dag. Jag får väl återgälda detta och tacka Rigmor Stenmark för att hon har ställt interpellationen, för det är därför vi har ännu en diskussion, och det är viktigt. Jag uppskattar det. Alltid lär vi oss något, och alltid kommer man en bit till i analysen. Frågeställningar om bostäder diskuteras inte för mycket i den politiska debatten, och kan vi bidra till diskussionen är det bara bra. Vi delar också i mångt och mycket synen på bostad. Jag vill understryka det alldeles utmärkta som Rigmor Stenmark sade om hur viktig bostaden är: som vatten för sjöfarten. Precis som det är viktigt att se till att vattnet inte är smutsigt och förorenat är det viktigt att se till att bostadsmarknaden är så ren, öppen, klar och tydlig som möjligt för att ge fler människor möjligheten att ta sig fram på den marknaden. Vi är också, i ord i alla fall, överens om att hyresrätten har en omistlig och viktig ställning i svensk bostadspolitik. Sedan kan vi diskutera formerna för det, och där skiljer det sig en del mellan partierna. De stora frågeställningarna nu för mig har på det här området handlat om att bygga mer, att bygga om mer och i den mån det behövs - det har vi diskuterat förut - också modernisera i systemen. Nu pågår en översyn av bostadsfinansieringssystemet, och också Hyressättningsutredningen har visat på ett antal förslag som handlar om att modernisera också det systemet. Jag vill också understryka att det nu verkligen också i realiteten har blivit fart på bostadsbyggandet just i Stockholm, som ju har en av de mest ansträngda, för att inte säga den mest ansträngda, bostadsmarknaderna i Sverige. Köerna är absolut långa i Stockholm, men det är också viktigt att se att de flesta får sin lägenhet efter mellan tre och fem års kötid. Däremot finns det delar av Stockholm där viljan att bo just där är väldigt mycket större än antalet lägenheter som finns. Därför ska vi inte lura oss att tro att köerna kommer att vara lika korta i alla delar av Stockholm, men det är oerhört viktigt att det ska finnas bostäder, både åt dem som växer upp här och vill bo kvar och för tillväxtens skull för dem som behöver kunna flytta hit för att få arbete. Därför är det, tycker jag, också ett problem, som inte nämndes här, att utförsäljningen av hyreslägenheter i Stockholms, Göteborgs och Malmös innerstäder går väldigt fort nu. Det är ett problem. Ska vi behålla valfriheten så måste vi också med alla medel kunna bevara hyresrätter så att de finns kvar också i fortsättningen. Därför har jag också väckt en diskussion om hur vi kan förmedla fler lägenheter. Den debatten har interpellanten och jag haft förut. Det är därför jag har avsett att ta upp frågan om bostadsförmedlingslag och om det är ett effektivt sätt eller inte. Jag har också träffat storstadskommunerna för att diskutera detta. Jag har, med anledning av vad Nina Lundström frågade om, lämnat ett uppdrag till SBN att se över hur vi kan stödja ungdomar mer direkt också ekonomiskt för att de ska kunna ta sig in på bostadsmarknaden. Jag har också nu, med anledning av den senaste debatten, velat se om vi kan få en större öppenhet och diskussion om hur fördelningen, kriterierna för förmedling av lägenheter, faktiskt går till, inte bara i MKB utan hos alla de, privata som offentliga, som förmedlar lägenheter. Det är en oerhört viktig debatt, så jag uppskattar möjligheten att i en interpellationsdebatt så småningom få gå djupare in i det. Hyressättningssystemet måste bidra till överskådlighet över tid. Därav var en av avsikterna med utredningen att också komma med sådana förslag. Jag kan inte i dag säga ett datum, men jag försäkrar Nina Lundström att vi jobbar hårt varje dag för att så snart det bara går kunna presentera en proposition för riksdagen i år.

Anf. 15 Rigmor Stenmark (C)

Fru talman! Jag tycker att det är bra att vi kan vara eniga om detta att det behövs en förändring av hyressättningssystemet. Om vi är eniga om det så är vi ju ändå en bit på väg. En sak är viktig, när det nu ändå blir ett ändringsförslag. Statsrådet svarar att utredningens förslag har remissbehandlats och att avsikten är att regeringen ska ta ställning till förslaget senare under året. Nog måste väl det ändå innebära, statsrådet, att förslaget kommer till riksdagen, och att riksdagen kommer att fatta beslutet? Där är det otroligt viktigt, tycker jag, att vi kommer att närma oss varandra så mycket som möjligt, så att vi verkligen kan stampa ned foten ordentligt och ge de signaler som behövs ute på marknaden om att vi nu har någonting som man kan jobba med stabilt och länge. Jag hoppas naturligtvis på en ny regering, och därmed hoppas jag också att det som man beslutar om under 2005 ska äga giltighet både 2006, 2007, 2008 och framöver. Smärre förändringar kommer vi naturligtvis alltid att se, men själva grunden är för oss i Centerpartiet väldigt viktig. Vi hade en stor förhoppning och väntade länge på den trepartsöverenskommelse som skulle följa. Tyvärr ser vi nu att det inte finns någon riktigt hel enighet. Vi får se om vi i de politiska partierna på något vis kan jämka ihop det. Här har naturligtvis samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin en väldigt viktig uppgift att försöka jämka ihop parterna på alla möjliga sätt. Jag undrar också över två frågor. Den första gäller om statsrådet kan dela uppfattningen att det är bruksvärdessystemet som gör att kontrakten på attraktiva hyreslägenheter, som egentligen saknar nominellt värde, i realiteten blir väldigt värdefulla. Och kan statsrådet dela min uppfattning att hyreslägenheter som i praktiken är värdefulla blir föremål för en väldigt låg omsättningshastighet, vilket blir ett led i orsaken till att det blir långa bostadsköer? Vi skulle kunna gå ut och titta på hur lägenhetsinnehavarna ser ut bara här i Storstockholm, de som bor på de allra attraktivaste lägena och har de väldigt billiga lägenheterna. Vi skulle då upptäcka att många av de små och medelstora lägenheterna står tomma på grund av att människor har förbehållit sig rätten att ha dem kvar. Det är kanske inte något som vi politiskt kan komma till rätta med, men jag tror att det är viktigt att vi tar upp det på dagordningen och mer eller mindre vädjar till folk: Sitt inte och håll på lägenheter bara för att kunna gå på teater eller bara för en övernattning! Här tror jag faktiskt att vi har något att diskutera. Där tycker jag att det är viktigt, det Mona Sahlin sade: Vi måste ha en öppen, ren och klar bostadspolitik.

Anf. 16 Nina Lundström (Fp)

Fru talman! Ja, det är viktigt med bra villkor över tid så att marknaden vet vad som gäller. Jag menar att det är oerhört viktigt för ökat bostadsbyggande. Jag tror också att det är väldigt viktigt att det är bostadskonsumenternas efterfrågan som påverkar att det byggs och vad som byggs. Bostadskonsumenter i Sverige i dag efterfrågar hyresbostäder, och då är det viktigt att det också händer någonting på marknaden. Jag vill ställa ännu en fråga till statsrådet: Delar statsrådet uppfattningen att en reformering av hyressättningssystemet kan bidra till ökat bostadsbyggande? Vad är statsrådets analys av den utförsäljning som sker av hyresrätter till bostadsrätter? Min uppfattning är att det är bra att människor vill äga sin bostad, och jag vill gärna uppmuntra det. Samtidigt ska man se till att regelverken i sig inte driver på en utveckling som egentligen inte är efterfrågad. Vad är statsrådets analys av utförsäljningsfrågan? Vad gäller bostadsförmedlingen vill jag bara markera att min och Folkpartiets uppfattning även fortsättningsvis är att vi inte är för obligatoriska bostadsförmedlingar. Vi tycker att den frivilliga väg som finns nu är den som vi vill uppmuntra, och vi ser inte fram emot någon ny, tvingande lagstiftning på området. I den propositionsförteckning som kom för någon dag sedan finns en proposition inskriven för maj vad gäller hyressättningssystemet. Jag vill bara tala om för statsrådet att vi hoppas mycket på att det blir så.

Anf. 17 Mona Sahlin (S)

Fru talman! Nina Lundström var på slutet inne på svaret på Rigmor Stenmarks första fråga. Tanken är att propositionen om det nya hyressättningssystemet ska börja gälla den 1 januari 2006. Det har varit utgångspunkten hela tiden. Då är det en proposition i vår som gäller för att riksdagen ska kunna behandla den i höst och de nya reglerna börja gälla den 1 januari nästa år. Det är med det arbetsschemat vi arbetar, och det är också min avsikt. Jag ser i dag inga bekymmer med den tidsplanen. Är det bruksvärdessystemet som orsaker svarthandel? Jag tillåter mig att slarva lite med frågeställningen. Nej, det tycker jag är alldeles fel och en alldeles konstig slutsats att dra. Däremot kan det vara bristen på bostäder eller de oerhört långa köerna till och intresset för att bo i vissa delar av Stockholm. Det är den diskussionen som är den viktiga när det gäller varför svarthandeln uppstår. Hur kommer man då åt den? Det är bland annat genom att se till att man kan bygga mer, att man kan ha olika upplåtelseformer också i Storstockholm, i Storgöteborg och i Stormalmö. Man kan också, som vi har diskuterat här förut, anstränga sig för att hitta system för att kunna förmedla fler lägenheter efter kötid och behov och inte bara efter pengar och kontakter. Man ska inte heller behålla lägenheter som man inte har behov av, som Rigmor Stenmark var inne på. Man kan underlätta andrahandsuthyrning i den mån det går, och man kan hjälpa människor som kan och vill hyra ut delar av villor och radhus att se över de ekonomiska förutsättningarna för det. Det har vi också resonerat om här förut. Jag är övertygad om att den typen av insatser kan spela roll och att de kan göra det på relativt kort sikt. Detta kommer vi att återkomma till. Kan ett reformerat hyressättningssystem få fart på byggandet? Ja - det är en av utgångspunkterna för behovet av en modernisering. Den låg också bakom utredningen. Det svarar jag alltså odelat ja på. Är jag orolig för utförsäljningen av hyreslägenheter? Om man menar allvar med att alla upplåtelseformer behövs i alla delar, både av klassmässiga och sociala skäl och av integrationsskäl, måste man uttrycka en oro för den takt med vilken de privata hyreslägenheterna nu säljs ut. Annars blir valfriheten bara en chimär. Jag fortsätter alltså att uttrycka oro för detta just i omsorg om den blandade bostadsmarknaden, som jag är övertygad om att inte bara Stockholm utan också resten av landet behöver. Behöver vi en bostadsförmedlingslag? Jag har inte satt ned foten där ännu, men jag tycker att frågan är oerhört viktig. Det finns inte frivilliga system överallt, Nina Lundström. I stora delar av Sverige finns det inget system alls - inte ens något frivilligt. Man kan inte bara utgå från det, i och för sig intressanta och alltmer växande, system som man har här i Stockholm. I andra delar av vårt land, och i stora städer, finns det inga system alls. Det gäller till exempel Malmö, där just därför diskussionen om MKB:s mycket bisarra och troligen också direkt kriminella beteende får sitt alldeles särskilda ljus. Det får vi återkomma till i särskilda diskussioner. Som sagt: Den 1 januari 2006 hoppas jag att riksdagen har röstat igenom ett nytt hyressättningssystem som underlättar överskådligheten och långsiktigheten och därmed också bostadsbyggandet.

Anf. 18 Rigmor Stenmark (C)

Fru talman! Det har förts en diskussion i massmedierna bland annat efter den diskussion som vi har fört här i riksdagen och som vi i Centerpartiet har varit orsak till. Man har hoppat på oss från hyresgästorganisationen på ett lite märkligt sätt som gör att jag inte har kunnat svara alla. Men nu tänkte jag ta mig friheten att svara här i dag, just nu, genom att helt enkelt läsa ur Centerpartiets partimotion om bostaden. Där tar vi upp det här med en reformerad hyressättning, som vi står för. Vi menar att det nuvarande bruksvärdessystemet bör göras mer flexibelt och fungera som det var när det infördes - ett system byggt på avtalsfrihet men med ett starkt besittningsskydd. Hur detta ska ske är naturligtvis en grannlaga uppgift. Men som vi har sagt är hemmet fundamentalt för vanliga individers trygghet och välbefinnande. I en diskussion om hyressättningssystemet måste det med emfas slås fast att politiska beslut som ändrar förutsättningar för befintliga hyreskontrakt är oacceptabla. Ingångna avtal ska naturligtvis hållas. Däremot bör det nuvarande systemet successivt fasas ut till förmån för ett nytt system där avtalsfrihet kombineras med ett starkt besittningsskydd, vilket i praktiken också är en återgång till det ursprungliga bruksvärdessystemet. Så vill vi se det, och jag hoppas att vi kan närma oss varandra och nå dit.

den 29 december

Interpellation 2004/05:297

av Rigmor Stenmark (c) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin om långa bostadsköer

Formellt sett saknar ett lägenhetskontrakt värde. I teorin kan vem som helst få ett hyreskontrakt.

Den nuvarande uttolkningen av bruksvärdessystemet gör att hyran på stora och attraktiva lägenheter i Sveriges storstadsområden sätts under marknadspriset. Detta gör att fler människor efterfrågar dessa lägenheter än vad som faktiskt finns tillgängligt. Bostäder blir således en bristvara. Bostäder är centralt för människors välbefinnande, och i en bristsituation kommer det finnas människor som är beredda att betala för att få ett lägenhetskontrakt, och lägenheten som saknar ett nominellt värde blir i praktiken värdefull. Att kontraktet blir dyrbart innebär i sin tur nya implikationer. En ekonomiskt rationell person gör sig inte av med något ekonomiskt värdefullt utan någon motprestation. När ett kontrakt får ett värde blir automatiskt följden att den ekonomiskt rationella personen behåller sin lägenhet.

Omsättningen för attraktiva hyreslägenheter är därför mycket låg, vilket givetvis får kraftiga följdverkningar för bostadsköerna. För att få en attraktiv lägenhet i centrala Stockholm kan man få vänta i över 30 år, men det är inte bara ett Stockholmsfenomen. Det kommunala bostadsbolaget Uppsalahem uppger att det krävs en kötid på 27 år för att få en attraktiv och central hyreslägenhet i Uppsala.

Hyresrättens främsta förtjänst är att det är en enkel och riskfri boendeform där hyresgäster kan flytta in och ut utan att riskera drabbas av exempelvis en värdeförlust vid en försäljning av bostaden. Det är en boendeform som man kan flytta in i utan att behöva sätta in en stor kapitalinsats. På en naturligt fungerande marknad passar hyreslägenheten framför allt de som inte vill binda sig för en speciell boendeform utan önskar ett flexibelt boende.

Den nuvarande uttolkningen av bruksvärdessystemet gör att alla ovanstående fördelar har försvunnit, och kvar blir en bostadsmarknad för de som är halvkriminella, förmögna eller med föräldrar med tunga förtroendeuppdrag inom vissa politiska rörelser.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidtaga för att reformera hyressättningssystemet i syfte att åtgärda de långa bostadsköerna?