Kvarkenfärjan

Fru talman! Edward Riedl har frågat mig varför regeringen inte vill stödja en förbindelse som är central för näringslivet i Norrland och som skapar en naturlig kontakt mellan Sverige och Finland.

Låt mig först tydliggöra att den ansökan som regeringen nyligen beslutade att lämna utan vidare åtgärd rör investeringar i hamn och inte finansieringen av en ny Kvarkenfärja.

Jag håller med Edward Riedl om att förbindelsen skapar en naturlig kontakt mellan Sverige och Finland. Jag vill dock erinra om att en utgångspunkt för den svenska transportpolitiken under lång tid har varit att interregionala och internationella transporter i första hand ska bedrivas utan statliga subventioner.

Infrastruktur i Umeå AB (Inab) ansökte den 22 maj 2017 om statligt stöd till marknadsanpassning av Umeå Hamn AB:s anläggningar i Holmsund med 300 miljoner kronor. Enligt ansökan ska stödet delfinansiera en investeringsplan för åtgärder inom hamnområdet i Umeå hamn på totalt drygt 800 miljoner kronor.

De åtgärder som omfattas av ansökan är sådana där finansieringsansvaret åligger hamnägaren Umeå kommun som ägare till det kommunala bolaget Inab och dess dotterbolag Umeå Hamn AB. Vidare faller inte åtgärderna i ansökan inom de ändamål som finns i den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen under perioden 2018-2029.

Slutligen vill jag understryka att alliansregeringen, förutom att tillsammans med Finland tillstyrka en projektansökan om medfinansiering från Fonden för ett sammanlänkat Europa, inte tog några ytterligare initiativ gällande Kvarkenförbindelsen och investeringar i en ny färja. Jag noterar även att projektet som alliansregeringen tillstyrkte inte innebar några framtida statliga åtaganden.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Kvarkenprojektet innebär bland annat en ny färja som ska drivas med gas och efterföljande investeringar i hamnmiljö för att just kunna driva en färja med gas.

Före EU-inträdet fanns ungefär 1 miljon resande per år mellan Umeå och Vasa - givetvis till följd av billiga biljetter tack vare taxfreeförsäljningen. Efter inträdet, med en mycket sämre färja, sjönk antalet resande till 45 000 årsresenärer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig säga, fru talman, att innan detta skedde var det ett stort utbyte mellan Västerbotten och Österbotten, de olika delarna av Sverige och Finland. Det rörde utbildning på universitetet, personalförsörjning till Norrlands universitetssjukhus, sjukvårdssamarbeten och turism. Allt detta drabbades - förutom också godstransporterna.

Tack vare ett ökat regionalt engagemang, inte minst från Umeå kommun, finns i dag en lite nyare, något bättre och säkrare färja. I dag finns ungefär 200 000 årsresenärer. Minst lika glädjande tar också godstrafiken stor fart. Mellan 2016 och 2017 ökade godstransporterna med 16 procent.

Det är 10 mil sjövägen mellan Umeå och Vasa. Om man åker runt hela Bottenviken är det landvägen 80 mil. Det spar mycket tid och pengar att ta vägen över havet.

Det finns från den statliga sidan i Finland ett starkt engagemang och en stark vilja, och man önskar svensk hjälp i detta. Alliansregeringen, precis som ministern beskrev, valde att ställa sig bakom den första och ursprungliga ansökan till detta projekt. Man skickade inte med några pengar, precis som ministern beskriver. Låt oss vara ärliga i detta. Men jag var med när projektet slutförhandlades, och det var inte alldeles enkelt. Det infrastrukturministern visste i alliansregeringen var att om del ett genomförs kommer det längre fram längs vägen att kosta pengar. Då måste staten vara högst delaktig.

Detta ändrades när regeringen byttes. Den här regeringen har två gånger, i olika delar i Kvarkenprojektet, valt att inte hjälpa till. Det kan man klä hur man vill, men den här regeringen vill inte satsa på Norrland.

Låt mig påminna den som lyssnar på debatten om att den inställning regeringen har i dag om att inte stötta färjetrafiken mellan Umeå och Vasa, mellan Sverige och Finland i den nordliga miljön, inte fanns före valet. Den som var trafikpolitisk talesperson, Anders Ygeman, lovade ett starkt engagemang om Socialdemokraterna skulle få regeringsmakten. Det starka engagemanget har nu resulterat i, så som jag uppfattat det, två nej till att hjälpa oss.

Kom också ihåg att färjeförbindelsen längre söderut mellan Sverige och Finland fortfarande har möjlighet till taxfreeförsäljning om man stannar till vid Åland, vilket gör att det finns betydligt bättre färjeförbindelse däremellan.

Fru talman! Vår vilja är att den här regeringen tar det ansvar man rimligen borde ta för Norrland och ser till att också vi har en fungerande färjeförbindelse till vårt östra grannland Finland.

Fru talman! Den här regeringen tar verkligen sitt ansvar inte bara för Norrland utan för hela Sverige. Vi har sett en ordentlig förändring när det gäller regeringspolitiken i förutsättningar att satsa på hela landet. Vare sig vi talar infrastruktur eller om vi talar arbetstillfällen sker nu en utveckling där vi inkluderar hela landet, till skillnad från den centrering och urbanisering som pågick så tydligt under alliansregeringens tid. Numera flyttas statliga myndigheter ut i hela landet. Statliga servicecenter lokaliseras och statliga myndigheter omlokaliseras eftersom vi tycker att det är viktigt att de ska finnas i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När vi planerar för till exempel Norrbotniabanan noterar jag däremot att Edward Riedls politiska partivänner i stället säger att hela Norrbotniabanan är en krigsförklaring mot Stockholm - enligt Kristoffer Tamsons. I stället borde man satsa på pengar till järnvägen där människor bor och reser och inte till träd i Norrland.

Den uppfattningen delar inte jag. Jag tycker att det är viktigt att vi politiker, inte minst vi i Sveriges riksdag och även de som har politiska uppdrag regionalt, tar ansvar för hela landets utveckling. Vi gör det genom stora satsningar inte minst i Norrland. Nu kommer regeringen slutligen att ta ställning till transportplanen och nationella planen i april, men redan i Trafikverkets förslag finns flera viktiga satsningar för Norrland.

Ett nej på en ansökan kan ibland handla om hur den formulerats. Den ansökan som regeringen sa nej till rörde saker som åligger Umeå kommun. Jag är lite osäker på om jag ska tolka Edward Riedl som att vi ska ändra ansvarsfördelningen mellan stat och kommun och att det hädanefter är staten som ska ta ett ansvar också för investeringarna inom hamnområdet. Det är möjligt.

Jag samlade nyligen representanter för Sveriges samtliga hamnar till en stor hearing eftersom jag tycker att vi inte har lyssnat tillräckligt mycket på hamnarna när vi har talat om infrastrukturinvesteringar. Det var ett välkommet möte och en välkommen diskussion när representanterna för dessa hamnar såg sig synliggjorda och fick bekräftelse på den viktiga roll de har i det svenska transportsystemet. Men ansvarsfördelningen är klar mellan det som är de lokala hamnägarnas ansvar, vare sig de är privata eller gemensamma genom kommunen, och vad som faktiskt är statens ansvar. I den ansökan som kom från Umeå var det tydligt att det var för ett ändamål som staten inte kan bidra till.

Däremot är det bra att vi fortsätter att utveckla förbindelsen vare sig det är med sjöfart eller om det är landvägen i Norrland. Den infrastrukturplan som vi tänker besluta om i april innebär att vi kan lägga 100 miljarder mer på infrastruktursatsningar än vad föregående regering kunde göra. Det kommer ändå att bli tuffa prioriteringar. Inte minst tror jag att en av de viktigaste prioriteringarna måste vara att säkerställa att vi kan både ha en bra försörjning av arbetskraft i landet och även stimulera en fortsatt utveckling av godstrafiken. Därför kommer både järnvägstrafiken som möter de klimatkrav som finns och färjetrafiken att vara intressant. Det är ett av skälen till att jag också noggrant följer frågan om Kvarkentrafiken. Jag är angelägen om att vi fortsätter att utveckla svensk sjöfart.

Tack vare tonnageskatten ökar inflaggningen. Vi har brutit trenden med utflaggning av svenska skepp, och den svenska handelsflottan ökar. Jag är angelägen om det goda samarbete som finns för blå tillväxt så att aktörerna kan fortsätta att växa. Jag kommer naturligtvis att också verka för att vi ska kunna öka sjöfarten i Sverige.

Om det sedan innebär att projektet för Kvarken utvecklas på rätt sätt eller inte beror i grunden på de kommersiella och finansiella förutsättningar som andra aktörer än regeringen ansvarar för. Jag kommer naturligtvis att följa detta noga. Det är viktigt för Sverige, och det är också viktigt för Norrland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Låt mig först börja där ministern började sitt inlägg.

Jag blir nästan provocerad när jag hör regeringsföreträdare säga att man satsar på Norrland. Bensinskatten, dieselskatten och fordonsskatten höjs. Man har försämrat reseavdragen, och man ska nu införa flygskatt från och med den 1 april. Det är inget aprilskämt, fru talman, utan dagens sanning. Dessutom vill den här regeringen - åtminstone delar av den - införa en kilometerskatt innan den här mandatperioden är slut.

Varför säger jag detta? Jo, därför att allt det här sammantaget är Norrlandsfientlig politik. Det är skatt på avstånd. Det är skatter som drabbar Norrland hårdare än någon annan landsdel.

Det här tycker jag inte är bra politik. Men den som lyssnade på den föregående debatten hörde att ministern också sa att man satsade på polisen. Efter tre och ett halvt år med S-MP-regering har vi färre poliser än vi hade när den tog över regeringsmakten. Då försöker ministern göra en liten vändning och säga "polisanställda". Jag talar om poliser, fru talman. Varken den här ministern eller någon annan minister kan ändra den offentliga statistiken. Det är så det ser ut. Det är färre poliser i dag än när den här regeringen tillträdde.

Jag skulle vilja varna dem som hör den här regeringen säga att man kommer att satsa på deras områden, för det verkar vara på det sättet att när den här regeringen satsar blir det mindre pengar i slutändan.

När det gäller Norrbotniabanan, som den här regeringen har utlovat före valet och nu lovar att man ska genomföra, vill jag bara säga följande: Jag har fortfarande inte sett en enda meter järnvägsräls. Den ska byggas i Umeå, och jag bor mycket nära där det ska hända. Inte en meter järnvägsräls är lagd.

Löftena från de tre rödgröna partierna var att så fort man hade vunnit valet, dagen efter, skulle man börja gräva. Så lät det. Tre och ett halvt år har gått, och hade man haft ambitionen hade man börjat bygga för mycket länge sedan. Det tar inte så lång tid.

Jag hoppas att jag har fel, fru talman, för jag vore mycket glad om man började bygga Norrbotniabanan. Men jag tror inte att det kommer att hinnas med före valdagen. Jag tror att det kommer att skjutas på obestämd framtid, och jag tror att den här regeringen inte kommer att hålla det löftet heller. Men jag hoppas som sagt att jag har fel.

Det jag ställer den här interpellationen om handlar som sagt om Kvarkenprojektet, en fungerande färjeförbindelse mellan Umeå och Vasa som knyter ihop dessa båda delar av Sverige och Finland med varandra. Det är delar som historiskt sett har haft ett mycket stort utbyte vad gäller utbildning, sjukvård och turism och där vi i dag har mycket stark tillväxt vad gäller transport av gods mellan våra länder.

I södra Sverige, i Stockholmsregionen, kan båtarna som är på väg till Finland passera Åland. Då blir det taxfreeförsäljning, och då kan man finansiera verksamheten och driva på för billiga biljetter i södra Sverige. Det tycker den här regeringen är bra; det nickar man gillande till. Jag har ingenting emot det, jag heller, men jag förstår inte varför den här regeringen inte vill satsa på norra Sverige. Varför kan man inte tänka sig att till viss del hjälpa till vad gäller satsningarna på Norrland? Det förstår jag inte, fru talman.

Alla dessa satsningar man talar om har vi sett väldigt lite av - väldigt lite. Men har ministern en annan uppfattning får han jättegärna berätta för mig var järnvägsrälsen ligger som jag har råkat missa och var alla dessa satsningar på Norrland finns någonstans, för jag har inte sett dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är nog så, och det tror jag att de som följer den här debatten inser, att man ser det man vill se.

Jag ser de satsningar som vi gör i Norrland och i hela landet. Jag ser dem, vare sig vi talar om omlokaliserade myndigheter, statliga servicekontor, landsbygdsmiljarden, bredbandsutbyggnaden eller för den delen infrastruktursatsningar. Jag ser livsmedelsstrategier och väldigt många andra satsningar.

Jag ser den högsta sysselsättningen någonsin, att folk har jobb och framtidstro och att det skapas nya företag - till skillnad från hur det var under förra regeringen. Men det har vi en hel valrörelse på oss att debattera, Edward Riedl, så låt oss lämna det - för stunden i alla fall.

Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att när taxfreeförsäljningen försvann - och den kan vi inte återskapa - försvann också en del av grunden för den kommersiella trafik som fanns, och det gör det svårt.

Jag har inget emot att det skapas nya trafikmöjligheter, men de ansökningar som kommer på regeringens bord måste jag hantera utifrån hur de är formulerade. Återigen svarar inte heller Edward Riedl själv på frågan om man avser att förändra ansvarsfördelningen mellan stat och kommun, om staten i så fall ska ta större ansvar för hamnområdet eller om vi till och med ska förstatliga hamnarna. Det tror jag inte att Edward Riedl vill föreslå.

Jag är angelägen om att vi fortsätter utveckla svensk sjöfart. Den är viktig för Sverige, och den är viktig för att möta klimatutmaningarna.

När det gäller Norrbotniabanan och inte en meter räls ska vi komma ihåg att ett av skälen till att rälsen inte ligger där är att Norrbotniabanan, som fanns med i en nationell plan, lyftes ut av alliansregeringen. Det är klart att det då inte blir någon projektering.

Nu med Trafikverkets förslag talar väl mycket för att det finns andra förutsättningar - och ingen ska tvivla på regeringens vilja att satsa på järnvägen, för den är viktig. Edward Riedl har måhända haft fel i en del andra frågor, och han kan möjligtvis ha fel också i denna.

Icke desto mindre tror jag att Edward Riedl och jag delar uppfattningen att bättre förbindelser behöver utvecklas i norra Sverige mellan oss och vårt grannland Finland men också mellan oss och Norge. Vi har en utmaning i att förbättra infrastrukturen tvärsektoriellt eller "på tvärsen" mellan Sverige, Norge och Finland. Vi kan klara de kommande decenniernas utmaningar att förbättra infrastrukturen på andra ledden, men vi har stora utmaningar i att förbättra förbindelserna mellan våra grannländer. I den riktningen vill jag naturligtvis verka, för det kommer att vara viktigt inte bara för Umeå och Norrland utan för hela Sverige eftersom viktiga transportstråk framöver kommer att gå den vägen.

Då kommer vi osökt in på det sista jag vill ta upp i det här sammanhanget. Det är väl mer inom ramen för konsumentupplysning, men jag tror att det också är intressant för Edward Riedl att ta del av.

I det här sammanhanget talar vi om godsstrategier - hur vi ska se till att i Sverige ha en samlad strategi för godsets väg, kanske från 74-tonslastbilen som tar skogsråvara från Norrlands eller Västerbottens inland till att omlastas till järnväg eller till sjöfarten. Regeringen arbetar nu med en godsstrategi och kommer att lägga fram den samtidigt som den nationella planen för att investeringar och strategiska satsningar på att stärka svensk godskapacitet ska kunna gå hand i hand.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är viktigt, för Sverige är ett litet, exportberoende industriland. I Sverige är inte industrin "basically gone", utan den är faktiskt på stark tillväxt. Det är här vi växer i kapacitet. Det är här vi kan klara omställningen. För detta behövs ett fungerade transportsystem, och då behövs det bättre samordning av godset, att man optimerar godssystemet och hittar rätt drivkrafter för de investeringar som behöver göras och inte minst att man fortsätter en utveckling där inflaggningen ökar för sjöfarten. I den andan vill jag arbeta.

Fru talman! Jag har hört fler ministrar än infrastrukturministern tala om hur jobbigt det var att ta över Europas mest välskötta ekonomi efter finanskrisen. Men, som sagt, vi kan spara det både till andra debatter och till valrörelsen.

Jag skulle vilja fråga ministern, när han nu säger det, hur han vill att Umeå ska skriva sin ansökan. Om han nu avser att vara med och stötta detta skulle jag vilja höra ministern förklara hur han skulle vilja att ansökan skrivs. Om det är fel på ansökan skulle ju ministern kunna hjälpa åtminstone sina partikollegor i Umeå kommun och i Umeå kommunfullmäktige att skriva ansökan så att det blir rätt.

Låt mig påminna om - där gissar ministern rätt - att jag absolut inte vill förstatliga vare sig hamnar eller färjor. Det tror jag faktiskt inte att ministern heller vill om jag ska vara helt uppriktig.

Däremot är det på det sättet att den färjetrafik som finns i södra Sverige och som passerar Åland åtnjuter helt andra förutsättningar än den som finns i Norrland. Utifrån det tyckte den svenska alliansregeringen före valet att vi skulle vara med och satsa på detta.

Ministerns egen partikamrat Anders Ygeman, som då var trafikpolitisk talesperson, förhöll sig till samma regelverk som den här ministern säger gör det omöjligt. Ändå lovade han ett starkt engagemang från en tillträdd S-regering.

Det engagemanget, kan jag konstatera, finns inte längre. Två gånger har man sagt nej till detta. Trots att man före valet lovade, trots att alliansregeringen var med och lovade och trots att den finska regeringen var med och lovade säger den här regeringen nej inte bara en utan två gånger.

Det är fakta. Det får ministern mycket gärna svara på. Allra helst får han svara på om han har några tips på hur ansökan ska skrivas så att den här regeringen kan tänka sig att satsa i alla fall någon krona på Norrland. Det andra har vi inte sett mycket av, fru talman.

Fru talman! Jag noterar att vi har lite olika historieuppfattningar och säkert olika verklighetsbeskrivningar.

Jag hör till dem som tycker att vi har visat att vi är beredda att satsa på infrastrukturinvesteringar för att utveckla sjöfarten men också titta på vilka möjligheter som finns att stärka inte minst färjeförbindelser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men återigen: Vi måste vara noggranna med hur ansvarsfördelningen faktiskt ser ut. Jag noterar att Edward Riedl själv inte är beredd att ändra ansvarsfördelningen. Det innebär att även Edward Riedl om han hade varit infrastrukturminister hade känt sig nödsakad att säga nej till den ansökan som fanns.

Det är naturligtvis viktigt att man hittar rätt förutsättningar för att kunna bedriva långsiktigt hållbar trafik.

Det kräver också ett engagemang från finska sidan. Jag noterade att den finska infrastrukturministern Anne Berner, som jag har träffat vid ett flertal tillfällen, nyligen uttalade sig om finansieringen av färjetrafiken.

Det är inte så att man har fattat de slutgiltiga besluten i Finland. Det är inte heller så att man har utlovat en stor finansiering från den finländska sidan. Men det pågår naturligtvis diskussioner i Finland, precis som i Sverige.

Trots att det är 100 miljarder mer kommer det att krävas tuffa prioriteringar. Jag är angelägen om att de investeringar vi gör framöver görs med rätt prioriteringar utifrån det som är effektivast. Det ska vara bra regional spridning på resurserna och investeringarna, och de ska ha bred regional förankring. Därför har det varit viktigt för mig att lyssna på regionala aktörer. När man representerade norra Sverige och prioriterade de viktigaste insatserna var det viktigt för mig inför regeringens kommande ställningstagande, precis som det har varit med alla andra regioner.

Under lång tid har det varit underinvesteringar i svensk infrastruktur. Det kommer att ta tid att komma i fatt. Men vi kommer en bra bit på väg tack vare att vi nu har en regering som med god ekonomi i landet och hög sysselsättning har råd att satsa på infrastruktur.

Överläggningen var härmed avslutad.