Kurderna och den svenska säkerhetspolisens praktik och inriktning

Interpellationsdebatt 6 april 2021

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 1 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Amineh Kakabaveh har frågat justitie- och migrationsministern hur ministern och regeringen säkerställer att politiska aktivister och flyktingar inte skickas till auktoritära länders säkerhetstjänster, om ministern avser att se till att Säkerhetspolisens antiterroristiska praktik riktar sig mot dem som är de verkliga fienderna till freden, demokratin och de mänskliga rättigheterna, om ministern avser att se till att Säkerhetspolisens antiterroristiska praktik moderniseras och anpassas till verkliga maktförhållanden i Mellanöstern, vad ministern avser att göra så att vår terroristbekämpning inte fungerar diskriminerande samt om ministern avser att granska den snedvridning som inträffat när det gäller inriktningen av Säkerhetspolisens terroristbekämpning.

Interpellationen har överlämnats till mig.

Det är av stor vikt att förhindra att personer som är eller kan bli säkerhetshot mot Sverige uppehåller sig eller etablerar sig i landet. Samtidigt vill jag understryka att alla personer som söker asyl eller uppehållstillstånd på annan grund i Sverige ska få en rättssäker och individuell prövning. En person får inte utvisas till ett land där han eller hon riskerar att utsättas för dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan förnedrande eller omänsklig behandling eller bestraffning. Jag har fullt förtroende för Säkerhetspolisens arbete med dessa ärenden och den prövning av riskerna vid ett återvändande som Migrationsverket och domstolarna gör.

Säkerhetspolisen får inte registrera uppgifter om en person enbart på grund av personens etniska ursprung, politiska åsikter, religion, hälsa eller sexuella läggning. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden gör bland annat inspektioner för att kontrollera hur Säkerhetspolisen behandlar personuppgifter.

Säkerhetspolisens kontraterrorarbete utgår från den hotbedömning som myndigheten och Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT, gör när det gäller terrorism i Sverige och utomlands. Arbetet är både kortsiktigt, med fokus på attentat och andra våldshandlingar, och långsiktigt förebyggande. Såväl Säkerhetspolisen som NCT bedömer att attentatshoten mot Sverige primärt kommer från aktörer som har en våldsbejakande islamistisk eller högerextrem ideologi. Liknande bedömningar görs av majoriteten av de utländska tjänster som myndigheterna samverkar med. Säkerhetspolisen arbetar också långsiktigt förebyggande genom att motverka finansiering, rekrytering och radikalisering.

För ett framgångsrikt kontraterrorarbete är samverkan nationellt och internationellt av stor vikt. Internationellt samverkar Säkerhetspolisen tätast med de nordiska tjänsterna, med länder inom EU och med andra västländer. I sammanhanget bör även framhållas att EU:s medlemsstater, inklusive Sverige, genomför FN:s säkerhetsråds sanktioner i syfte att motverka internationell terrorism. Inom ramen för dessa har EU också infört egna riktade åtgärder mot personer och enheter involverade i terrorism.

Jag har fullt förtroende för att Säkerhetspolisen och NCT gör en väl genomarbetad analys av hotbilden från terrorism och att Säkerhetspolisen inriktar sitt arbete med utgångspunkt i denna bedömning. Med det sagt har jag inte för avsikt att initiera en granskning av Säkerhetspolisens kontraterrorverksamhet. Jag kommer däremot att fortsätta att följa denna fråga noga.


Anf. 2 Amineh Kakabaveh (-)

Fru talman! Jag tackar statsrådet Mikael Damberg för svaret. Dessvärre ser inte verkligheten ut så som ministern beskriver: att flyktingar och asylsökande ska kunna få rätt att på ett säkert sätt söka asyl eller vistas i det här landet. Tyvärr drabbar de här nya lagarna alltmer människor som är oskyldiga.

Unga Zozan Büyük har varit ett fall i medierna som hos väldigt många journalister och riksdagspolitiker har väckt oro och rädsla för vad det egentligen är man håller på med. Säkerhetslagar används mot den oskyldiga tvåbarnsmamman Zozan, som är född i Belgien och är medborgare där och har gift sig med en svensk kurd här. Jag blir väldigt skräckslagen när jag läser förhörsprotokollet, som jag sedan vill lämna till ministern. Jag trodde på allvar att åsiktsregistrens tid passerat. Jag trodde på allvar att man i Sverige kunde delta på ideella föreningsmöten. Jag ska citera en del av protokollet från förhöret med henne. Det är också sekretessbelagt.

- Jag har tittat på din Facebookprofil. Du, Zozan Büyük, gillar HDP.

- Ja.

- Är du intresserad av politik?

- Faktiskt inte, men jag gillar människor som kämpar för kurdernas frihet.

- Men du står ändå HDP nära?

Jag kan inflika att över 10 miljoner turkar och kurder har röstat på partiet HDP. De har över 10 procent.

Jag fortsätter citera ur förhörsprotokollet:

- Du är sympatisör med HDP?

- Nej, jag har bara gillat dem.

- Men du har också gillat - jag utelämnar här namnet på en man - som också är medlem i BDP.

- Ja, men han är faktiskt min pappas vän, och han kämpar också för kurderna.

- Men du har ju lajkat hans Facebook?

- Ja, därför att HDP var en del av BDP.

Turkiet har hindrat dem från att vistas där. Nu kommer de att stänga även HDP.

Förhöret fortsätter:

- Men du gillar ändå HDP? Du gillar att kämpa för kurdernas rättigheter?

- Jag tycker att HDP är väldigt bra. De kämpar för kvinnors rättigheter.

- Men du lajkar ändå deras hemsida. Är du engagerad i kurdiska föreningar?

- Nej.

- Men du har dansat eller varit engagerad i en ideell förening?

- Ja, jag har dansat och varit med i en matkulturförening, men det var i Belgien, inte i Sverige, och det var för tio år sedan.

- Men om du ska engagera dig för kurdernas sak, vilken förening ska du vända dig till?

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag måste påminna ledamoten om att vi inte får debattera enskilda fall i kammaren.)

Jag har nio andra fall där man har vänt sig till mig. Det är flera enskilda människors liv som står på spel. De är inte bara enskilda. De är över tio, och ett trettiotal är på Säpos lista. Varken Amnesty, advokaterna eller någon annan vet varför, förutom att man i detta fall har ett protokoll som jag har kunnat få tag i.

Är det åsiktsregistrering? Är det IS-terrorister eller rasister som man jagar, eller är det vanliga asylsökande? Det är min fråga.


Anf. 4 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Det är en svår interpellation att diskutera eftersom den nästan helt utgår från enskilda ärenden. Jag ska som minister inte kommentera enskilda ärenden. Då måste jag försöka att zooma ut.

Jag har försökt att förklara hur processer ser ut. Det gäller hur man inom Säkerhetspolisen gör de olika bedömningarna av terrorhot mot Sverige och hur de uppdateras över tid. Men det gäller också att man har ett bredare ansvar att förebygga till exempel terrorism i vårt land och internationellt.

Jag har också försökt att förklara, utan att gå in på det i detalj, att när det gäller migrationsfrågorna finns det ett system där människor har rätt att få sin sak prövad. Det är också domstolsförhandlingar i detta, och man har möjlighet att överklaga om man inte känner att det går ens väg.

Jag menar att det i stort är en rättssäker process. Sedan kan det fortfarande vara så att det i enskilda ärenden kan uppfattas som orättvist eller att man inte blev lyssnad på i processerna. Men det är ändå därför vi har byggt ett system där oberoende myndigheter och domstolar ska fatta de flesta besluten i de frågorna.

Det finns viss information när det gäller till exempel icke-svenska medborgare. Vi har en lagstiftning som ger Säkerhetspolisen ytterligare maktbefogenheter. En del av det underlaget kan man inte helt ut sprida eftersom det avslöjar Säkerhetspolisens arbetsmetoder.

Det har riksdagen tyckt är en okej modell. Riksdagen har röstat och genomfört lagstiftningen som har möjliggjort detta för icke-svenska medborgare. Det gäller att man kan göra en säkerhetsbedömning och att Säpo har ett ord med i laget när det gäller vissa personer.

Jag tycker att det är rimligt att ha det. Det är viktigt att man gör det. Det är naturligtvis inte så att all information i ärendena är hemlig. Men det kan vara sådant som Säkerhetspolisen inte kan gå vidare med.

Det är ytterst domstolen som prövar om den tycker att det föreligger tillräckligt goda skäl från Säkerhetspolisen. Det är fortfarande myndigheter och domstolar som baserar sina beslut på ett underlag från en annan myndighet.

Jag menar att det är en rättssäker prövning av detta som genomförs. Jag tycker att det är fullt rimligt att inte Säkerhetspolisen i alla delar behöver publicera allting. Då röjer man också deras metoder och deras viktiga arbete för att hålla Sverige säkert.


Anf. 6 Amineh Kakabaveh (-)

Fru talman! Det är väldigt märkligt att vi riksdagsledamöter inte ens får granska eller kritisera myndigheten. Efter tolv år som riksdagsledamot är det första gången jag mottar ett sådant budskap.

Vi ska självklart kritisera. Det är inte ett enskilt fall. Det är ett trettiotal människor som har drabbats av detta. Det är nio fall jag har med mig. Det är personer som är födda i det här landet och har sökt ett arbete men som inte får arbeta på grund av Säpo.

Ministern säger att beslutet kommer till domstol. Nej, Säkerhetspolisens handlingar kommer inte till någon annan för beslut. Regeringen har också varit med i enskilda fall. Det var tre islamistiska terrorimamer som inte fick skickas tillbaka för att regeringen tyckte att de inte skulle utvisas.

Varför går det att göra för terrorister? Varför går det inte att göra för vanliga människor? Varför går det inte för Zozan Büyük och de andra som är medborgare och gör rätt för sig, jobbar, betalar skatt och bidrar till utvecklingen i samhället?

De som är säkerhetsrisker är de som Säpo missar. De får hjälp av samhället och UD för att komma hem. Det är IS/Daish-kvinnorna, det är ett femtiotal eller hundratals Daishterrorister eller vitmaktrörelser som är farliga för vår säkerhet.

Visst ska vi diskutera. Det är åsiktsregistrering. När kan man inte delta i samhället eller i etniska grupper? Regeringen satsar många hundra miljoner kronor för etniska gruppers föreningar och verksamheter. När får man inte delta? Jag vill faktiskt veta det och vad man har för ansvar.

Özdemir Resul var 20 år och utvisades för inte ens drygt ett år sedan från Sverige till Turkiet. Han sitter i turkiskt fängelse, och han blev torterad. Jag har pratat med hans advokater. Han har två advokater.

Vad har man för ansvar för dessa människor? Bara för att de inte är Daishterrorister eller imamer har de inte rätt att få sin sak prövad. Varför har Säpo blivit turkiska statens springpojkar?

Det är bara i Turkiet man jagar kurder, HDP och andra människor som är oppositionella. Helt plötsligt gör man också det i Sverige. I Sverige gör Säpo exakt som Turkiet gör.

Här ser man exakt vad hon har sagt. Hon har sagt: Jag har bara gillat HDP:s hemsida, och det räcker. I så fall är vi alla potentiella terrorister.

Det är etniska svenskar som har demonstrerat i kampen mot Daish. Vad ska vi säga om dem? Ska Säpo stämpla miljoner människor över världen som är hjältar, kvinnor och män, som Sverige understöder med vapen och mycket annat? Det gör man med all rätt både i Irak och i Syrien.

De handlingarna är också kriminella enligt Säpo och våra lagar, eller hur? Det är inte enskilda ärenden. Det är väldigt viktigt att även fru talmannen får veta: Sverige hjälper kurderna i Syrien och i Irak i kampen mot Daish.

Här handlar det om människor som inte får jobba för att de har demonstrerat eller lajkat någon sida. Tre av de människor som inte fått jobb har mejlat mig och sagt: Vi är födda här. Jag har råkat lajka en demonstration eller en artikel som är för JOIPG i kampen mot Daish. Det är det enda jag gör. Jag har varit en vanlig liberal människa. Jag har aldrig varit politiskt aktiv.

Frågan är: Hur garanterar ministern och Sverige att dessa människor, vilkas föräldrar har flytt, får sina rättigheter tillgodosedda här som alla andra?


Anf. 7 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! I det senaste inlägget kom riksdagsledamoten med en lång rad felaktiga påståenden.

Det första jag behöver rätta till handlar om att regeringen inte har beslutat om att några imamer som har fått utvisningsbeslut ska vara kvar i Sverige. Sveriges regering har beslutat om utvisning i alla de fall som har varit uppe medialt.

Däremot är regeringen förhindrad när en domstol fattar beslut om att det finns verkställighetshinder. En svensk regering får inte bryta mot lagen och utvisa när det finns verkställighetshinder.

Vi har beslutat om utvisning. Men eftersom det finns verkställighetshinder får det inte genomföras. Det gäller alla människor där domstolarna fattar beslut om att det finns verkställighetshinder.

Det är också felaktigt att påstå att den svenska regeringen hjälper hem vuxna människor och repatrierar dem. Det finns en allmän debatt om att man borde göra det och ta hem dem. Det är människor som har rest ned för att strida eller hjälpa Daish i regionen.

Vi förespråkar inte någon sådan linje. Vi har sagt att vi ska försöka hjälpa hem barnen som har det väldigt svårt i lägren. Vi har också sagt att vi ska göra det om det är möjligt. Vi har hämtat hem sju föräldralösa barn. Det är fullt rimligt, för barn är inte förövare. De är offer i de här konflikterna.

Däremot har vi ingen uppfattning om att vi ska hjälpa dessa vuxna människor, som har rest ned mot Utrikesdepartementets anmodan och rekommendationer - den skarpaste rekommendation man har haft - tillbaka till Sverige på det sättet. Det är inte regeringens politik.

Däremot är det regeringens politik att försöka utkräva ansvar. Regionalt ser vi om vi kan få till stånd en internationell mekanism som dömer personer som deltagit i dessa fruktansvärda terrororganisationer i Syrien och Irak. Vi är också en av de stora bidragsgivarna för att man ska komma vidare efter Syrienkrisen och förbättra levnadsförhållandena för människor i regionen, och vi har öronmärkta specifika satsningar på östra Syrien.

Den svenska regeringen jobbar väldigt hårt och är en av dem som har försökt få andra att involvera de kurdiska organisationerna i processerna i Syrien för att det ska gå att komma vidare. Den svenska regeringen anser inte att man kan sätta likhetstecken mellan exempelvis PKK och organisationer som SDC eller PYD. Däremot finns det vissa organisationer inom den kurdiska familjen, om man säger så, som är terrorklassade av EU - och det är ju PKK. Det är alltså otroligt viktigt att man drar gränser och gör det seriöst.

Jag har stort förtroende för att myndigheterna tar de här frågorna på allvar men också att domstolar dömer på de underlag som de facto finns. Känner domstolar att det underlag som finns inte är tillräckligt finns det alla möjligheter för en domstol att fatta andra beslut. På samma sätt vill jag för protokollets skull få sagt att jag aldrig har hört talas om ett enskilt ärende där någon har råkat ut för det som har beskrivits här i kammaren efter att ha klickat på en hemsida. Det är min generella bild att det inte är ett tillräckligt underlag i någon av dessa processer. Att sprida den bilden i Sveriges riksdag och avsluta med att jämställa Sverige och Turkiet när det gäller rättssäkerhet och synen på terrorism är faktiskt ett fruktansvärt uttalande.


Anf. 8 Amineh Kakabaveh (-)

Fru talman! Det står ärligt talat i dessa 21 sidor. Jag blev också chockad i går natt; jag kunde inte sova. Jag trodde att det var ett skämt, men det stämmer. Säpo säger själva att hon inte är klassad som terrorist, men ändå utvisas hon. Hon har ett barn här och ett barn med sig. Det är ingenting annat än splittring.

Vare sig ministern vill eller inte har många kurder hört av sig. De är väldigt oroliga, för på samma grunder - att de har lajkat eller delat någonting mot Daish - har de blivit föremål för Säkerhetspolisens granskning. Några har inte fått jobb som de har sökt, och en del har sökt asyl men kan inte få uppehållstillstånd. En del har utreseförbud i tio år. Ministern rättar mig och säger att detta inte är beslut. Jo, regeringen har tagit ställning. Dessa personer, som utgör en risk för rikets säkerhet, ska inte utvisas på grund av verkställighetshinder.

Det stämmer att man har hjälpt - med rätta - sju föräldralösa barn hit, men det är faktiskt 30 kvinnor med barn som har tagit sig hem och som UD och myndigheterna har hjälpt. De kanske inte har fått hjälp på plats, men de har ändå smugglat sig in och tagit sig tillbaka via Turkiet. När de har kommit till Arlanda eller varit på plats i Turkiet har man hjälpt dem. Det är inte bara mina påståenden, utan det stämmer.

Avslutningsvis önskar jag att det inte vore sant, men Säkerhetspolisen samarbetar dessvärre med dem i Europa, och i Europa samarbetar man med Turkiet. Det var exakt det som skedde i Resuls fall: Han utvisades med stöd av vår säkerhetspolis - och turkisk. Jo, det går att jämställa med att vara Erdogans springpojke.


Anf. 9 Statsrådet Mikael Damberg (S)

Fru talman! Det är bra att vi har rett ut att regeringen är förhindrad att fatta beslut om att verkställa en utvisning om domstolar har fattat beslut om det. Regeringen kan inte fatta något annat beslut. Det var bra att vi redde ut det. Det är också bra att vi redde ut att vi inte repatrierar vuxna människor från de här områdena. Har människor tagit sig till gränsen eller kommit till Sverige måste vi naturligtvis hantera dem precis som alla andra människor, men svensk regering hjälper inte till med det arbetet.

När det gäller frågan om Turkiet och Sverige är det få länder som har varit så tydliga gällande kränkningar av mänskliga rättigheter och i kritiken av hur rättssystemet har hanterats, liksom vissa politiska grupperingar. Jag vet inte hur många beslut jag varit med om att fatta i regeringen där vi har nekat rättslig hjälp till Turkiet därför att de använder lagstiftning som vi inte har i Sverige och som vi inte anser uppfyller de krav som gäller. Sverige går inte att jämföra med Turkiet, och jag tycker att man ska passa sig för att göra det.

Det går inte heller att i den här debatten å ena sidan hävda att det underlag som läses upp visar att enskilda personer har fått ett beslut för att de har gillat en hemsida och å andra sidan säga att alla underlag inte har redovisats öppet. Om det är så att det finns annan information och kunskap hos Säkerhetspolisen är det väl den som är den viktiga kunskapen i ärendet. Jag har fullt förtroende för att domstolar och myndigheter har förmåga att värdera den informationen och fatta kloka beslut.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2020/21:553 Kurderna och den svenska säkerhetspolisens praktik och inriktning

av Amineh Kakabaveh (-)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Från och med den 1 mars i år gäller en ny terrorlag. Denna lag har redan blivit hårt kritiserad. Självklart är orsaken till dess tillkomst den snabba framväxten av IS/Daish i spåren av USA:s ockupation av Irak efter Irakkriget och upplösningen av alla irakiska myndigheter, i synnerhet den irakiska armén.

I det anarkistiska tillstånd som då skapades uppstod den islamistiska terrorgruppen IS/Daish, rustad med moderna vapen från den kollapsade irakiska arm, och de använde vapnen för att angripa etniska religiösa minoriteter i Irak och Syrien. IS/Daish hade redan före Syrienkrigets utbrott även ett samarbete även andra terrorgrupper i Syrien och med andra islamistiska grupper stödda av Turkiet, Qatar och Saudiarabien.

Dessa islamistiska terrorgrupper har med stöd av ovan nämnda islamistiska stater begått fasaväckande grymheter. Vi har kunnat bevittna dem i tv och i våra datorer. De drabbade var främst minoriteter som det yazidiska folket men också kristna minoriteter.

Men IS/Daish begränsade sig inte bara till Irak. Islamistiska extremisters romantiserade jihadpropaganda bredde ut sig till andra delar av världen – till Afrika, Europa och till andra asiatiska länder. Jihadister rekryterades i alla delar av världen.

Men efter en tid mötte IS/Daish motstånd och därtill ett starkt motstånd. Men vilka var det som bekämpade IS/Daish? Det var flera olika grupper och organisationer som deltog i den kampen, men de som gjorde det tunga arbetet med att krossa IS/Daishs terror var de kurder som kom från Kurdistan/Irak och Rojava i Syrien och de som tillhörde kurdiska organisationer som är motståndare till regimer i sina hemländer som Turkiet, Iran och Syrien. Vilka var det som försvarade Kobane och befriade städer som Afrin när terroristerna från IS/Daish gick till anfall? Det var och är kurdiska kvinnor som visat omvärlden att kurdiska kvinnor och män i YPG och YPJ med stöd av andra oppositionella i Syrien kunde bekämpa den mest barbariska islamistiska terrorgruppen världen någonsin skådat.

Hur betedde sig staterna i angränsade länderna? Turkiet hade den goda smaken att hindra kurdiska trupper från att ta sig från Kurdistan/Irak till de kurdiska områdena i Syrien. Efter det att kurderna lyckats bekämpa IS/Daish och drivit bort dem började Erdoğan-regimen i stället att gå till militärt angrepp på den kurdiska staden Afrin och andra delar av Rojava i Syrien.

De som försvarade den kurdiska och andra folkgrupper i norra Syrien var kurderna: civilbefolkningen och de kurdiska organisationerna YPJ och YPG. Det bör tilläggas att Kobane, som var det huvudsakliga slagfältet, var en etiskt blandad stad. Alla ställde upp i kampen i försvaret av staden mot IS/Daish. Kurdiska kvinnor byggde under kampen upp en enkel men fungerande demokratisk ordning i Kobane och dess omgivningar. När kurderna började organisera sig i tre kantoner, där man skapade fungerande demokratiska institutioner som styrde dessa områden, inledde Turkiet ett militärt angrepp – mördade och ägnade sig åt skenavrättningar av de politiker och civila som försvarat Afrin och Rojava. Många tillfångatagna kurdiska kvinnor i YPJ mördades och våldtogs av turkisk milis.

Det är viktigt när Sverige, som en del av den internationella koalition som bekämpar IS, ger sitt stöd till administrationen i Rojava i Syrien och till peshmergastyrkorna i Kurdistan/Irak i kriget mot terrorismen.

Det är sedan länge känt att det bland de tillfångatagna IS-terroristerna i Rojava också finns många islamistiska jihadister och terrorister varav flera kommer från nordiska länder, bland annat Sverige.

Det borde stå klart för svensk säkerhetspolis vilka som är demokratins och vårt lands fiender och vilka som är dess vänner – vilka man ska stämpla som terrorister och var man ska leta efter dem.

Men nu diskuteras hjärtnupet om huruvida de kvinnliga IS/Daish-terrorister som i dag finns i kurdiska fångläger, och som en gång lät sig värvas här i Sverige för att delta i islamisternas slavhandel, mördande och våldtäkter, av någon sorts "humanitära skäl" ska tas hem till Sverige med hjälp av UD och andra svenska myndigheter. Det är verkliga terrorister vi talar om, inte aningslösa människor som blivit förda bakom ljuset. Några har faktiskt lyckats återvända till Sverige.

Säpo vet mycket väl om att verkliga terrorister går fria på våra gator. Säpo vet också att människor lyckats fly från den statsterroristiska regimen i Turkiet, vilken fängslat och förföljt kurdiska politiker i decennier. HDP:s samtliga folkvalda parlamentariker är fängslade, och 5 000 andra kommunpolitiker och borgmästare sitter i turkiska fängelser.

Men vilka är det svensk säkerhetspolis snokar efter?

Säpo letar efter kurder – vanliga hederliga kurder som vill göra rätt för sig. En kurdisk kvinna med belgiskt medborgarskap, Zozan Büyük, ska utvisas till Belgien på inga grunder alls. Här har hon arbetat och försörjt sig och skapat en familj – levt ett vanligt svenskt Svenssonliv. Varifrån fick svensk säkerhetspolis sina uppgifter om att Zozan skulle vara en hängiven terrorist?

Fallet Zozan har omskrivits i regimtrogna turkiska medier med påståendet att Sverige har ingått ett avtal med Turkiet att överlämna "kurdiska terrorister". Kan det verkligen vara sant?

Påståenden av detta slag väcker både farhågor och oro. Kurderna är en grupp som förtrycks allt hårdare i Mellanöstern, inte minst i Turkiet. Det kan finnas en risk att Sverige lämnar ut demokratiskt sinnade politiska aktivister men kanske också personer som inte ens är politiskt aktiva, som Zozan, till turkiska säkerhetstjänsten. Säpo och Migrationsverket utvisade den unga kurden Özdemir Resul, 20 år, som i dag sitter i turkiskt fängelse. Enligt hans advokat utsattes han för tortyr och avtvingades en bekännelse.

En del kurder som finns på Säpos lista har i sociala medier kanske uttryckt sin sympati och på olika sätt givit sitt stöd till de organisationer som bekämpade IS/Daish. Jag vill påpeka att det inte bara är Zozan som drabbats. Flera kurder har på ytterligt svaga grunder förlorat jobb eller hindrats från få jobb för vilka de varit välmeriterade.

Utvisningsbesluten har motiverats med hänvisning till Säkerhetspolisens yttrande. Zozan själv har inte fått ta del av någon bevisning eller motsvarande och uppger att hon inte är politiskt aktiv. Hon är ett av flera uppmärksammade fall i Sverige och EU just nu.

Det ryktas att det räcker det med att en kurd uttrycker en åsikt på Facebook för att denne ska bli utvisad. Åsiktsregistreringens tid skulle ju vara förbi. Är den inte det så är rättssäkerheten och yttrandefriheten för många invandrare i Sverige synnerligen labil. Det är en skam för Sverige att vi har en säkerhetspolis som i frågor som dessa gömmer sig bakom sekretessen. Terroristbekämpning får inte leda till diskriminering av frihetskämpar eller skötsamma invandrare med rötter i Kurdistan och andra länder. Jag vet att det är åtskilliga infödda svenskar som blir ytterst generade och frustrerade av Säpos uppträdande i de fall det här handlar om.

Till sist vill jag erinra om att EU för många år sedan med turkiskt gillande satte en terroriststämpel på flera kurdiska organisationer, exempelvis PKK och PJAK. Flera av dessa organisationer har under de senaste åren varit IS/Daish-terrorismens främsta motståndare. De som gillade terrorstämplingen var exempelvis Turkiet, som samarbetat med IS/Daish mot kurderna. Turkiet spärrar in oppositionella folkvalda och utvecklas i snabb takt till en diktatur som begår folkrättsbrott.

Turkiet är i dag inte vad landet var i går. Detsamma gäller PKK och PJAK. Världen ser inte ut som den gjorde för bara något årtionde sedan. Den förändras. Att kalla Turkiet för en demokrati torde vara att ge en falsk bild av landets styrelseskick. Detsamma torde gälla terrorstämpeln när det gäller kurdiska organisationer och rörelser.

Med anledning av ovan vill jag ställa följande frågor till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

  1. Hur säkerställer ministern och regeringen att politiska aktivister och flyktingar inte skickas till auktoritära länders säkerhetstjänster?
  2. Avser ministern att se till att Säpos antiterroristiska praktik riktar sig mot dem som är de verkliga fienderna till freden, demokratin och de mänskliga rättigheterna?
  3. Avser ministern att se till att Säpos antiterroristiska praktik moderniseras och anpassas till verkliga maktförhållanden i Mellanöstern?
  4. Vad avser ministern att göra så att vår terroristbekämpning inte fungerar diskriminerande?
  5. Avser ministern att granska den snedvridning som inträffat när det gäller inriktningen Säpos terroristbekämpning?