Kriget i Etiopien

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Håkan Svenneling har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder gentemot Etiopien för att den växande konflikten ska deeskalera och om jag avser att vidta åtgärder, såväl bilateralt som multilateralt, för att reducera det mänskliga lidandet för Etiopiens civila befolkning. Håkan Svenneling har också frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att bryta blockaden av norra Etiopien för att möjliggöra tillträde för oberoende rapportering och humanitärt bistånd.

Läget i Etiopien är djupt allvarligt med fortsatt konflikt, enorma humanitära behov och omfattande rapporter om grova övergrepp och kränkningar av mänskliga rättigheter och av internationell humanitär rätt. Jag har vid ett flertal tillfällen uttalat mig i riksdagen om utvecklingen i Etiopien, bland annat i ett antal svar på riksdagsfrågor (2021/22:630, 14; 2020/21:3428, 3344, 3050, 2938, 2642, 2513, 2530, 2432, 2458, 1493) och interpellationer (2020/21:146, 744).

Konflikten i Etiopien har pågått i över ett års tid och undergräver både landets sammanhållning och stabiliteten på Afrikas horn. Konsekvenserna för civila är förödande. Det är uppenbart att konflikten inte kan lösas med militära medel. Sverige har genomgående uppmanat parterna till deeskalering, eldupphör och samtal för att nå en politisk lösning. Jag har lyft upp det med min etiopiske motpart Demeke Mekonnen vid flera tillfällen. Tidigare statsminister Löfven talade senast i november med premiärminister Abiy. Budskapen framförs också löpande till regeringsföreträdare via vår ambassad i Addis Abeba.

Möjligen har förutsättningarna för samtal mellan parterna förbättrats något de senaste veckorna, då tigreanska styrkor har dragit sig tillbaka till Tigray och regeringstrupper har pausat sina framryckningar. Regeringen släppte också flera politiska fångar den 7 januari, inklusive framstående TPLF-medlemmar.

Sverige och övriga EU stöttar de medlingsansträngningar som leds av AU:s höga representant för Afrikas horn och kommer att fortsätta att verka för ett slut på konflikten tillsammans med internationella partner och länder i regionen.

De humanitära behoven är enorma på flera håll i Etiopien. Nära 10 miljoner människor saknar tillräckligt med mat i de norra regionerna. Sverige utökade det humanitära stödet flera gånger under 2021 mot bakgrund av de växande behoven. Totalt uppgick det humanitära stödet till Etiopien till cirka 290 miljoner kronor under 2021. För 2022 har 260 miljoner kronor hittills avsatts. Konflikten är en av huvudorsakerna till de stora behoven, även om andra faktorer, såsom torka, också spelar in.

Humanitärt tillträde till konfliktområdena är kraftigt begränsat, och humanitära aktörer får allt svårare att verka. 24 hjälparbetare har dödats sedan konflikten startade, vilket gör Etiopien till ett av världens farligaste länder när det gäller humanitärt arbete. Detta är oacceptabelt. Sverige uppmanar ständigt alla parter att garantera säkert och obehindrat humanitärt tillträde samt att respektera internationell humanitär rätt.

Jag förfäras över uppgifterna om allvarliga övergrepp och kränkningar av mänskliga rättigheter, inklusive systematiskt användande av sexuellt och könsbaserat våld. Sverige har genomgående krävt utredningar av alla uppgifter om brott och har som största givare stöttat den utredning som FN och Etiopiens kommission för mänskliga rättigheter har gjort i Tigray. I rapporten från utredningen konstateras att det finns rimliga skäl att tro att samtliga parter har begått övergrepp och kränkningar. Vissa av gärningarna kan enligt rapporten utgöra krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige och övriga EU har varit aktiva i att sammankalla en specialsession i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Den ägde rum den 17 december 2021. Vid detta tillfälle antogs en resolution om inrättandet av en ny internationell, oberoende mekanism med mandat att utreda alla övergrepp och kränkningar som har begåtts under konflikten. Sverige kommer att följa detta arbete nära och har beredskap att ytterligare agera för att ansvariga ska ställas till svars.

Den utbredda hatretorik och de etniska trakasserier som har präglat konflikten är mycket oroande. Det fördjupar splittringarna och försvårar en politisk lösning. Det är av yttersta vikt att en inkluderande och trovärdig nationell dialog inleds snarast, för att gå till botten med de underliggande spänningarna mellan olika etniska och politiska grupper i landet och för att nå en långsiktig och hållbar fred. Sverige fortsätter att erbjuda stöd till en sådan process.

Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret!

Konflikten inom Etiopien är för många en bortglömd konflikt på Afrikas horn. Den har pågått i över ett år. Som utrikesministern var inne på är den här interpellationsdebatten en uppföljning av en tidigare interpellationsdebatt som jag och utrikesministern har haft. En del skriftliga frågor har också ställts av Vänsterpartiet sedan kriget startade och även före det.

EU:s, Sveriges och Finlands engagemang har varit viktigt för att sätta press på parterna, särskilt den etiopiska regeringen med premiärminister Abiy Ahmed. Vi hade tidigare en diskussion om Sveriges och Finlands relation. Här har vi ytterligare ett exempel där Sverige och Finland samfällt kan engagera sig internationellt för att bidra till fred och säkerhet, inte bara i vårt närområde utan också på Afrikas horn.

Konflikten i sig präglas av mycket bristande information och av mycket desinformation från olika parter, vilket gör det svårt för många att härifrån Sverige följa vad som sker. Nu finns vissa positiva tecken på ökad försoning. Man hoppas någonstans att parterna har kommit till insikt om att det är en konflikt som inte kan vinnas militärt av någon part. Den andra parten kommer att finnas kvar oavsett vad man tycker, tänker och vill. De positiva tecknen på försoning måste ta fart på allvar under 2022 och leda till faktisk försoning.

De etniska förtecknen är många. Det är egentligen flera etniska konflikter som är samlade i en konflikt. Det är viktigt att vi pratar om Tigray och det som sker där, för där är den humanitära katastrofen kanske värst. Men det pågår oroligheter, ibland stridigheter, också när det gäller oromo och regeringen. Tigray och oromofolket har slutit ett avtal, där de tillsammans finns på den ena sidan. På den andra sidan finns amharafolket tillsammans med regeringen men också grannlandet, diktaturen Eritrea, som har gett sig in i det här som part. De har ett historiskt agg mot TPLF, som företräder Tigrayområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns rapporter om sexuellt våld, vilket jag har berört tidigare i mina samtal med utrikesministern. Och det finns ett stort behov av internationellt tillträde för att få till humanitärt bistånd. Men det är en svår säkerhetssituation för de humanitära organisationerna. Det har i praktiken varit en blockad som har förhindrat att förnödenheter når miljontals civila människor.

Frågan är om inte FN kan fylla en större roll än man gör. Frågan är om man inte kan försöka pressa fram ett fredsavtal och kanske till och med få igenom internationell närvaro på marken för att göra skillnad.

Det finns också ett positivt tecken. Det är att USA och Joe Biden äntligen har vaknat till. Trots att konflikten har pågått ett år har nu det första telefonsamtalet om den gjorts från Bidens sida.

Utifrån detta undrar jag om Ann Linde avser att vidta några åtgärder för att bidra till att konflikten i Etiopien ska deeskalera. Jag tänker mig att utrikesministern har en fulltecknad almanacka med valrörelse och sådant. Men hon har åtminstone inte ordförandeskapet i OSSE under 2022, så det finns kanske lite mer tid att trycka in ett ökat engagemang för Afrikas horn och Etiopien i utrikesministerns kalender. Hon skulle kunna bidra både bilateralt och multilateralt för att reducera det mänskliga lidandet och för att möjliggöra humanitärt tillträde till Tigrayprovinsen.

Fru talman! Låt mig börja med Håkan Svennelings avslutande förhoppning som också är min förhoppning. Tre gånger har vi fått ställa in en resa till Afrikas horn som skulle gjorts tillsammans med Finlands utrikesminister. Säkerhetsfrågor, covid och andra saker har gjort den omöjlig. Det står definitivt på min prioriteringslista att försöka få till en sådan resa, men det är som sagt var inte helt enkelt.

Jag delar helt Håkan Svennelings oro över den situation som råder i Etiopien nu. Vi måste få ett slut på konflikten, och då måste parterna hitta en långsiktig politisk lösning. Det försöker vi stödja på olika sätt, framför allt genom till exempel stöd till AU:s höga representant Obasanjo som jobbar med medling. Det har förbättrats något den senaste tiden. Det beror framför allt på att de tigreanska styrkorna har dragit sig tillbaka från Amhara och Afar, och regeringssidan har meddelat att deras trupper inte avser att gå in i Tigray.

Sverige kommer att fortsätta framföra våra krav till regeringsföreträdare i Etiopien om omedelbar vapenvila och en politisk lösning på konflikten. Vår inriktning är att även om ekonomiska och restriktiva åtgärder, utöver dialog, behöver övervägas för att öka trycket på parterna i konflikten måste det vara något som vi använder för att få stopp på framför allt våldet, som är förfärligt.

Vid EU:s utrikesministermöten under hösten har jag uttryckt beredskap för att gå vidare med restriktiva åtgärder mot parterna i konflikten. Det är fortfarande en diskussionsfråga inom EU. Vi välkomnar också de förändringar som har gjorts i EU:s bistånd. Budgetstödet har frysts, och EU:s kommande sjuåriga bistånd till Etiopien har lagts på is med hänvisning till den fortsatta konflikten och det bristande humanitära tillträdet.

Utvecklingen i Etiopien påverkar också vårt bilaterala bistånd, även om vi inte har något utvecklingsbistånd direkt till staten. Vi skulle ha beslutat om en ny strategi för utvecklingssamarbetet med Etiopien redan vid årsskiftet 2021/22, men eftersom det är så osäkert nu har vi beslutat att skjuta fram beslutet om strategin. Vi fortsätter under tiden att ge bistånd genom multilaterala organisationer, civilsamhället och liknande. Vi fortsätter också med fattigdomsbekämpningen i möjligaste mån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi är väldigt aktiva med att försöka få stopp på övergreppen på mänskliga rättigheter, inte minst det sexuella och könsbaserade våldet. Det har kommit fram i rapporter att alla parter i konflikten är skyldiga till detta. Vi försöker också använda biståndsinsatser för att få ökad jämställdhet och till sexuell och reproduktiv hälsa. Dessutom har vi utökat insatserna mot könsbaserat våld och ger stöd till överlevare, som ofta har en fruktansvärd situation.

Vi kräver oberoende utredningar och ansvarsutkrävande. Att vi säger att straffrihet inte kan tolereras är viktigt för att förhindra fortsatta övergrepp och kränkningar.

Fru talman! Det finns ingen stor politisk konflikt mellan mig och utrikesministern. Jag ser det snarare som att jag vill vara en blåslampa på utrikesministern både för att lyfta upp frågan så att den kommer upp på dagordningen och för att få svar. Jag vill framför allt trycka på eftersom detta är ett viktigt svenskt engagemang.

Jag välkomnar det som utrikesministern tar upp i sitt anförande. Det är viktigt att det finns ett lokalt ägarskap genom Afrikanska unionen, AU, och att det finns en aktivitet hos afrikanska politiker för att lösa konflikten.

Etiopien är ett historiskt gammalt kungarike som har haft stor betydelse för utvecklingen i den här delen av Afrika. Om konflikten pågår länge får det genom de effekter som uppstår vid en sådan konflikt spridning i andra delar av Afrikas horn där situationen redan är mycket svår. Vi vet att läget i till exempel Sudan och Somalia inte är särskilt bra just nu.

Det här gör dock inte att vi inte kan stödja och hjälpa till i processerna genom att komma med krav och förväntningar och peka på de humanitära behoven. Därför är det bra att sanktioner finns med i detta. Jag hoppas också att EU gör sig redo för att använda sanktionsinstrumentet om det behövs. Just nu tycker jag inte att vi är i ett läge då man ska smälla till med sanktioner, men de kan behövas som ett tryck. Det är innan sanktioner införs som de kanske är som mest effektiva.

Det är bra att man, som utrikesministern redogör för, har fryst EU:s bistånd och att man i det svenska bilaterala biståndet funderar på strategin och formerna kring det här.

Det är bra att fokusera på kvinnors rättigheter. Är det någonstans som den feministiska utrikespolitiken verkligen kan göra stor nytta är det i konflikter och situationer som denna.

Vi vet också att en hel del brott mot mänskliga rättigheter har skett. Det finns rapporter om massavrättningar och massgravar. Det här är brott som verkligen behöver utredas. Svårigheten är att ju längre tid det har gått sedan brottet utfördes desto svårare är det att utreda det. Därför behöver man snabbt komma på plats nu och göra det. Samtidigt är säkerhetssituationen inte tillräckligt bra för att man ska kunna göra det här överallt. Här gäller att det finns ett tryck från omvärlden för att brotten ska utredas och de ansvariga ställas till svars för att straffrihet inte ska råda.

Grunderna till konflikten handlar mycket om det som har präglat Etiopiens politiska liv under lång tid, det vill säga hur stark den federala staten ska vara och vilket självstyrande regioner och enskilda folkgrupper ska ha i Etiopien. Hur Etiopien exakt ska styras är inget som man löser över en natt. Om man får hoppas något inför 2022 är det att en fredsprocess kan komma igång och att man då diskuterar de svåra frågorna om det etniska perspektivet som finns i de politiska linjerna i Etiopien. Här behöver man som svensk ställa om i tanken om de olika skiljelinjerna och förstå att de har mer av etniska förtecken än partipolitiska, även om det i sammanhanget finns partier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att det är viktigt att man hittar former där det finns möjligheter för självstyrande regioner att verka, men samtidigt måste den federala staten finnas till hands och bidra till en positiv utveckling. Det är dock inte jag som ska avgöra Etiopiens framtid och exakt hur det här ska gå till, men det här är en väldigt viktig komponent för att få en långsiktig och hållbar situation i Etiopien och på Afrikas horn i stort.

Fru talman! Låt mig börja med att besvara två av de frågor som Håkan Svenneling ställde om sanktionerna.

Vi diskuterar detta väldigt mycket inom EU. Det finns hela tiden en diskussion där man säger att nu när det håller på att gå lite bättre är det kanske inget incitament att fortsätta med sanktioner. Från svensk sida har vi sagt att det är väldigt viktigt att gå vidare eller åtminstone titta på förslag. Vår uppfattning är att bara hoten om sanktioner är en viktig signal till parterna, och därför tycker vi att man ska fortsätta att väldigt tydligt diskutera möjligheten att införa sanktioner.

Håkan Svenneling säger att det är viktigt med ansvarsutkrävande, vilket är helt rätt. Det sa jag även i mitt förra inlägg. Vi är den största givaren till den utredning som genomförs i Tigray av både FN och Etiopiens kommission för mänskliga rättigheter. Här behöver man flera olika utredningar för att kartlägga alla de brott som har begåtts, även de brott som har begåtts utanför Tigray.

Här har Sverige och övriga EU-länder drivit igenom en resolution i FN:s säkerhetsråd att tillsätta en internationell oberoende kommission för att bland annat utreda och samla bevis som sedan kan användas för att utkräva ansvar. Den antogs den 17 december. Vi kommer att följa kommissionens arbete och fortsätta att stödja ansträngningar för ansvarsutkrävande.

Sedan vill jag också ta upp frågan om det humanitära läge som vi ser på flera håll. Det är i regionerna Amhara, Afar och Tigray. Här har man begränsat det humanitära tillträdet för parterna. Det är någonting av det absolut viktigaste. Det har jag själv tagit upp flera gånger med utrikesministern. Det har varit väldigt problematiskt.

Det är väldigt få leveranser som kommer fram. Det är en bråkdel av det som behövs. Det är mat men också bränsle. Bristen på bränsle men också bristen på kontanter gör nu att de humanitära aktörer som ska distribuera stödet har stora problem. Man tillåter att mediciner och medicinskt materiel transporteras på vissa ställen. Men det tillåts inte att transporteras till Tigrayregionen.

Därför har vi med olika parter i olika omgångar, med EU, FN och andra, försökt att vädja om att om inte av annat skäl så av humanitärt skäl respektera den internationella humanitära rätten så att det blir obehindrat humanitärt tillträde och att man skyddar den civila och humanitära personalen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Bland annat har vi med en ganska bred grupp av regeringsföreträdare från det internationella samfundet skrivit flera brev till vice premiärministern i Etiopien och utrikesministern och krävt att man får humanitärt tillträde och skyddar hjälparbetare.

Fru talman! Jag är glad att utrikesministern lyfter fram FN:s roll, att FN nu har antagit en resolution och hur den rollen skulle kunna fördjupas ännu mer. Det är väldigt viktigt att FN tar den rollen att vara oberoende och granskande i vad som har skett det drygt senaste året när det gäller brott mot mänskliga rättigheter. Men det gäller också för att förbättra situationen på marken och stärka det humanitära tillträdet, som utrikesministern är inne på.

För mig landar ändå slutsatsen i att man på ett eller annat vis kommer att behöva en ökad internationell närvaro. Nu finns det många diplomater i Addis Abeba utifrån att det har varit centrum för AU, att FN har ett stort högkvarter där och så vidare. Men man kanske behöver mer internationell närvaro på plats i hela Etiopien utifrån hur situationen har sett ut under det drygt senaste året.

Jag kommer i vart fall att fortsätta att brinna för Etiopien och det som sker där. Jag är glad över att utrikesministern också gör det. Jag hoppas att pandemier, säkerhetsproblem och andra utmaningar som vi har inte stoppar utrikesministern från att resa ytterligare en gång utan att det blir möjligt att träffa företrädare på plats och visa Sveriges och Finlands stora engagemang för Etiopien men också Afrikas horn i stort.

Det gäller att man kan komma fram med de frågor som finns om hur svenskt bistånd ska utveckla sig och sådana delar. I det ska man också lyfta fram den feministiska utrikespolitiken och ta med perspektivet att dessa konflikter drabbar kvinnor och barn hårdare än vad de drabbar män. Det handlar om att man hittar sätt för att bedriva en tydlig feministisk utrikespolitik i den här delen.

Fru talman! Jag får tacka Håkan Svenneling för att han tar upp den här debatten. Det är viktigt att vi diskuterar det i Sveriges riksdag.

Jag ska använda mitt sista inlägg till att ta upp frågan om de etniska spänningarna som finns i Etiopien. Förutom mellan regeringen och de tigreanska styrkorna finns det spänningar mellan andra etniska grupper bland annat i Amhara, Oromia och Benishangul-Gumuz samt mellan regionerna Afar och Somali. Hatretoriken är utbredd. Etniska trakasserier ökar. Regeringens massarresteringar av tigreaner och andra under hösten har fördjupat de etniska klyftorna.

Sverige har i FN:s råd för mänskliga rättigheter bilateralt, men också tillsammans med övriga nordiska länder och EU, lyft fram den oroande utvecklingen. Det finns ett stort behov av en inkluderande och trovärdig nationell dialog för att tala om landets utmaningar och hitta vägar framåt för en sådan fred vi vill ha som är hållbar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige och övriga EU har erbjudit stöd till en sådan process. Vissa positiva steg har nu tagits. Den 7 januari släppte regeringen flera politiska fångar, inklusive prominenta TPLF-medlemmar och ledare för oppositionspartierna Oromo Federalist Congress och Balderas. Regeringen har också släppt ett ökat antal tigreaner och andra som har arresterats under undantagstillståndet. Parlamentet har också beslutat att en kommission för nationell dialog nu ska etableras.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.