Konkurrenskraften för höginblandade och rena biodrivmedel

Interpellationsdebatt 5 mars 2021

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 164 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Camilla Brodin har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att säkra konkurrenskraften och därmed fortsatt klimatnytta för höginblandade och rena biodrivmedel och om dessa initiativ kommer att processas fram i en nära dialog med branschen.

Sverige fick den 8 oktober 2020 ett nytt statsstödsgodkännande för skattebefrielse för höginblandade flytande biodrivmedel som gäller till och med utgången av 2021. Enligt EU:s riktlinjer om statligt stöd till miljöskydd och energi får stöd inte ges till livsmedelsbaserade biobränslen efter 2020. För närvarande sker dock en översyn av riktlinjerna och de bestämmelser som innehåller regler för stöd till biodrivmedel. I detta arbete verkar regeringen för att höginblandade biodrivmedel ska kunna gynnas framför fossila drivmedel även efter 2021.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta arbete har pågått under flera år, och EU-kommissionen har under den tiden varit negativt inställd till fortsatt skattebefrielse för livsmedelsbaserade biodrivmedel. Kommissionen menar att stöd till dessa endast delvis bidrar till de gemensamma miljömålen och därför inte kan anses vara förenligt med den inre marknaden.

Regeringen anser att hållbara biodrivmedel har en viktig roll att spela för att uppnå klimatmålen. De bör därför främjas och inte missgynnas av skattereglerna. Regeringen genomför också flera andra åtgärder för att stödja hållbara biodrivmedel. I utformningen av dessa styrmedel är dialog med de berörda branscherna viktigt.


Anf. 165 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet Magdalena Andersson för hennes svar.

I den här kammaren är vi vana att debattera mot varandra, bryta idéer och argumentera för att motparten bör byta uppfattning i själva grundfrågan. I denna fråga är jag dock inte säker på att det är just denna infallsvinkel jag ska ha. Jag tror nämligen att det finns ett antal ingångsvärden som vi är överens om.

Vi är överens om att transportsektorn måste minska sin påverkan när det gäller utsläpp av koldioxid. Jag menar att ju att det inte är transporterna vi ska jaga utan utsläppen. Det är detta som är själva utgångspunkten här.

Vi är överens om att målet ska vara att transporterna på sikt ska bli helt fossilfria. Vi är också överens om att vi inte ska sätta olika verktyg mot varandra. Vi behöver både elektrifiering och biodrivmedel.

Med det sagt kan vi ändå konstatera att det finns utmaningar - eller problem, som det heter när människor inte pratar politik - med just EU:s regelverk och Sveriges höga ambitioner att använda biodrivmedel för att minska klimatpåverkan från fordonsflottan, något som har varit till stor nytta när det gäller minskningen av klimatpåverkande utsläpp.

Det finns en trappa av möjliga steg framåt. I den bästa av världar kommer regeringen att vara framgångsrik i att få till en förändring av EU:s statsstöd så att det blir tillåtet med skattebefrielse för alla rena och höginblandade biodrivmedel.

Fru talman! Men om detta steg inte nås måste regeringen ansöka om ett svenskt undantag för skattebefrielse för rena och höginblandade biodrivmedel. Och det måste bli ett undantag med lång horisont, ungefär som det har blivit med biogasen.

För att det ska finnas en chans till framgång måste den svenska regeringen kroka arm med andra och hitta allianser. Det gäller visavi länder inom EU, men det gäller framför allt i fråga om den svenska drivmedelsbranschen. Det är viktigt att se dem som medspelare och att involvera dem i arbetet.

Det har signalerats en osäkerhet från branschen. De känner sig inte inkluderade, och det finns en oro över att beslut ska fattas med väldigt kort varsel så att de får korta ledtider. Detta vore dåligt för näringslivet, och det vore dåligt för miljön. Och den framgångsrika satsningen på rena biodrivmedel skulle avstanna eller kanske till och med stoppas i Sverige.

Jag tycker att jag kan läsa in att det finns möjliga öppningar i statsrådets svar. Jag vill därför fråga om statsrådet skulle vilja utveckla lite närmare hur det ser ut när det gäller dialogen med branschen. Hur kommer den att utformas? Kan jag få veta lite mer om formerna för denna dialog? Vet du något om en tidsplan?


Anf. 166 Finansminister Magdalena Andersson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill börja med att tacka för interpellationen. Camilla Brodin tar upp en väldigt viktig fråga. Jag tror att det finns en bred samsyn bland många i riksdagen om hur viktigt det är att vi har möjlighet att ha gynnsamma regler för dessa nya bränslen. Vi vill gynna dem skattemässigt, så att människor väljer att använda dem snarare än de fossila.

Problemet är att vi gång på gång krockar med EU-reglerna. Det är i grund och botten ett problem att det som man kallar för energiskattedirektivet är daterat. Det är för gammalt och passar inte den nya tiden med det gröna. Jag har själv under min tid drivit på för att kommissionen ska göra en förändring av energiskattedirektivet. Det var faktiskt något som vi gjorde redan under den förra mandatperioden.

Det finns en annan ingång hos den nya kommissionen. Man försöker driva de gröna frågorna mer. Vi för naturligtvis en dialog där, och vi följer noga arbetet för att se vad som är den bästa strategin framåt för Sverige.

Branschen är naturligtvis också en viktig aktör för att vi ska kunna veta vad som är den bästa utformningen av reglerna. Vi vill ju gynna dessa bränslen. Jag blir bekymrad om det finns signaler om att dialogen inte fungerar. Det är något som jag ska ta med mig hem till Regeringskansliet för att säkerställa att vi har en nära dialog med branschen i dessa frågor.

Jag önskar naturligtvis också att det fanns en större framförhållning i dessa frågor. Vi försöker i dialog med kommissionen få så långa undantag som möjligt, men vi måste vara realistiska så att vi ansöker om något som vi också kan få igenom, så att vi inte står helt utan undantag från statsstödsreglerna.


Anf. 167 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Om jag tolkar det hela rätt menar regeringen att man kommer att fortsätta sitt påverkansarbete inom EU för att biodrivmedel, även efter 2021, ska kunna gynnas framför fossila drivmedel. Men det kommer sannolikt att bli svårt att få en fortsatt skattebefrielse efter 2021.

Det vi hör och läser är att Regeringskansliet jobbar med denna fråga, men jag tänker återigen på dialogen. Precis som när det gäller reduktionsplikten är det just handling som behövs.

Ett förslag skulle kunna vara att man utser en ansvarig på Infrastrukturdepartementet som aktivt jobbar tillsammans med branschen för att se över alternativa lösningar till en skattebefrielse. Branschen själv har presenterat en rad olika förslag som man skulle kunna jobba vidare med. Exempelvis har de aktivt lyft fram nyttan med att satsa både på en elektrifieringsstrategi och på en biodrivmedelsstrategi. Där finns det liksom inga motsättningar. Vi kommer att behöva båda två i framtiden.

Vi är nu inne i mars. Tiden går fort. Det måste finnas seriösa möjligheter för branschen att få ledtider som fungerar i verkligheten. Därför skulle jag vilja veta hur statsrådet bedömer möjligheten till svenska framgångar när det gäller förhandlingarna om en långsiktig skattebefrielse. Jag undrar också om de samtal som man för på EU-nivå.


Anf. 168 Finansminister Magdalena Andersson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! EU-kommissionen har aviserat att man ska göra en revidering av energiskattedirektivet och att det arbetet ska inledas under 2021. Inom ramen för det arbetet kommer vi från regeringens sida naturligtvis att arbeta för att vi ska kunna ha gynnsamma skattevillkor för biodrivmedel, eftersom vi ser det som en självklar del av den gröna omställningen. Det kommer vi naturligtvis att föra fram.

Jag kan konstatera att det finns lite olika synsätt i EU. En del länder, och också kommissionen, har varit väldigt bekymrade över livsmedelsbaserade grödor. Det är möjligt att man kan ha olika syn på det eftersom balansen mellan natur och befolkning ser lite olika ut i olika delar av EU. Ur ett svenskt perspektiv är detta en självklarhet, men jag kan konstatera att synen på livsmedelsbaserade biodrivmedel men också på skogsbruk i största allmänhet skiljer sig mellan olika länder.

Vi kommer naturligtvis att fortsätta att driva på för de svenska intressena. Jag tar också med mig förslaget om att ha en närmare dialog med branschen, för de är en viktig aktör i detta och sitter på mycket kunskap som kan vara värdefull för oss.

Jag kan säga att jag har tillbringat en hel del tid med att diskutera med företrädare för kommissionen. Jag har förklarat de svenska utgångspunkterna i denna fråga och att vi tycker att kombinationen av energiskattedirektivet och statsstödsreglerna, som de ser ut nu, verkligen slår fel. När även kommissionen ser behov av att ställa om till ett hållbart samhälle framstår det inte som helt logiskt, så som man kan tolka regelverket.

Jag tycker att det är väldigt bra att vi kunde få ett statsstödsgodkännande också för 2021. Vi arbetar naturligtvis just nu intensivt med hur vi ska hantera frågan på bästa sätt inför framtiden.


Anf. 169 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Tack, statsrådet, för dessa besked! Jag vet att branschen sitter och tittar på den här debatten. Det är glädjande att du tar till dig detta med att inleda dialoger. Utifrån de samtal som jag har haft upplever jag det som att dialoger inte har funnits tidigare.

Detta är en otroligt angelägen fråga. Om Sverige fortsatt ska vara konkurrenskraftigt behöver vi ta ledningen i denna fråga och inte bara lämna den därhän. Det är en angelägen fråga för hela branschen.

Jag är positivt avvaktande. Stort tack för detta! Jag hoppas att det här kan vara lite grann av en väckarklocka och en liten blåslampa när det gäller att ta tag i de där samtalen så fort som möjligt.


Anf. 170 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Jag kan berätta att det förs kontinuerliga samtal mellan Regeringskansliet i Sverige och kommissionen i dessa frågor. Min bild är att det finns en kunskap i Regeringskansliet om branschens synpunkter och att man har dialog med branschen. Men givet att branschen uppger att man vill ha en än närmare dialog tar jag självklart med mig det. Det är viktigt för oss från regeringens sida att vi lyssnar på branschen och att de också upplever sig som lyssnade på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill tacka för interpellationen, och jag vill tacka för engagemanget i denna fråga. Det känns bra när man kan kroka arm, och driva svenska intressen, också med partier som man inte alltid delar åsikter med.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2020/21:461 Konkurrenskraften för höginblandade och rena biodrivmedel

av Camilla Brodin (KD)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Höginblandade och rena biodrivmedel (HVO100, E85, ED95, B100, RME med flera) är fossilfria bränslen som kraftigt sänker koldioxidutsläppen och är därför viktiga redskap i arbetet med att minska utsläppen från transportsektorn. En tydlig fördel med höginblandade drivmedel är att de kan tankas redan i dag i befintliga fordon och att privatpersoner, kollektivtrafik och transportnäring på så sätt kan sänka sina utsläpp kraftigt redan nu.

Ökad användning av höginblandade och rena biodrivmedel är därför en viktig delåtgärd som behöver gå hand i hand med elektrifieringen av fordonsflottan.

Eftersom höginblandade och rena biodrivmedel påtagligt sänker koldioxidutsläppen bör inte dessa drivmedel ha samma beskattningsnivå som fossila bränslen. Sverige har därför i ett antal år befriat sådana biodrivmedel från koldioxid- och energiskatt. Möjligheten till denna skattebefrielse är dock avhängig av att EU godkänner det. Nuvarande beslut från EU-kommissionen gäller endast i ett år, fram till sista december 2021.

Regeringen menar att man kommer att fortsätta sitt påverkansarbete inom EU för att biodrivmedel, även efter 2021, ska kunna gynnas framför fossila drivmedel, men det kommer sannolikt att bli svårt att få fortsatt skattebefrielse efter 2021. Det är därför ytterst oklart vilka villkor som ska gälla för höginblandade och rena biodrivmedel efter år 2021, vilket skapar stor osäkerhet för producenter, distributörer och konsumenter.

Eftersom biodrivmedel i dagsläget är dyrare att framställa än fossila bränslen kommer en avskaffad skattebefrielse från år 2022 att leda till att fossilfria höginblandade biodrivmedel blir dyrare vid pumpen än vad fossila bränslen är. Om överindexeringen av drivmedelsskatten dessutom skulle återupptas av regeringen drabbas de som tankar fossilfritt dubbelt.

Många kollektivtrafikmyndigheter, åkerier och företag har under senare år gått över till att köra på höginblandade drivmedel, vilket är en stor vinst för klimatet. Kortsiktigheten och risken för kraftigt höjda drivmedelspriser om bara något år innebär att incitamenten att fortsätta med det försämras. Detta får negativa konsekvenser för klimatomställningen.

Det är därför angeläget att snabbt hitta lösningar för att komma till rätta med situationen. Politiken och näringslivet behöver gå hand i hand för en hållbar omställning av transportsektorn. Det behövs dialog mellan branschen och politiken för att säkra en långsiktig lösning för höginblandade och rena biodrivmedel. Branschen var kritisk kring processen kring reduktionsplikten, där förslag kom bara några månader innan implementering och där dialog saknades helt. Nu har regeringen möjlighet att göra om och göra rätt.

När transportsektorn ska ställas om till fossilfrihet kan inte alla ägg läggas i samma korg, med ensidiga satsningar på elektrifiering. Konkurrenskraftiga priser på höginblandade biodrivmedel är viktigt inte minst för kollektivtrafiken, för tunga transporter på väg och för människor som bor och verkar i glesbygd, där laddbara fordon inte kan spela samma roll som i tätort.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson följande:

 

  1. Vilka initiativ avser ministern att ta för att säkra konkurrenskraften, och därmed fortsatt klimatnytta, för höginblandade och rena biodrivmedel?
  2. Kommer dessa initiativ att processas fram i en nära dialog med branschen i frågan?