Karensregel för egenföretagare

Interpellationsdebatt 15 mars 2024

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 15 Statsrådet Anna Tenje (M)

Herr talman! Mathias Tegnér har frågat mig vad jag avser att göra för att förbättra karensreglerna för egenföretagare. Mathias Tegnér har också frågat mig vad jag avser att göra för att åtgärda åldersgränsen för byte till en kortare karenstid för egenföretagare.

Enligt gällande regelverk har enskilda näringsidkare och andra som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning och som betalar egenavgift en grundläggande karens på 7 dagar i sjukförsäkringen. De kan välja en karenstid på 1, 14, 30, 60 eller 90 dagar. Valet av karenstid påverkar sjukförsäkringsavgiftens storlek. Den som har fyllt 55 år kan inte byta till en kortare karenstid.

Den dåvarande regeringen beslutade den 25 juni 2020 att en särskild utredare skulle lämna förslag på hur företagares trygghetssystem kan bli tydligare, enklare och mer förutsägbart (dir. 2020:71). Som Mathias Tegnér nämner i sin interpellation förordnades han att vara särskild utredare. Utredningen föreslog i delbetänkandet 55 år och karensval (SOU 2020:65) att åldersgränsen 55 år som bortre gräns för möjligheten att välja kortare karenstid skulle tas bort. Utredningen föreslog i sitt slutbetänkande också att den grundläggande karensen för egenföretagare skulle vara 1 dag (SOU 2021:98).

Regeringen har inte vidtagit några lagstiftningsåtgärder gällande de förslag som Mathias Tegnér nämner. Men med detta sagt vill jag understryka att regeringen vill bidra till att fler människor väljer att starta och utveckla företag och förverkligar sina idéer. Regler som underlättar detta bör så långt som möjligt främjas. Företag och entreprenörer ska kunna fokusera på sina kärnverksamheter i så stor utsträckning som möjligt. Det är en utgångspunkt som regeringen har i sitt fortsatta arbete vad gäller socialförsäkringen.


Anf. 16 Mathias Tegnér (S)

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet! Jag har skrivit två frågor till äldre- och socialförsäkringsministern: Vad avser statsrådet att göra för att förbättra karensreglerna för egenföretagare, och vad avser statsrådet att göra för att åtgärda 55-årsregeln?

Jag ska försöka förklara detta på 30 sekunder. Det handlar alltså om egenföretagare som har regler som är gamla och alltför generella, vilket gör att egenföretagarna har ett sämre skydd än andra på arbetsmarknaden vid sjukdom. Det är dåligt, eftersom dessa företagare har ett sämre skydd. Det är dåligt för samhället, eftersom det finns risk för att färre företag skapas. Och det är faktiskt lite genant för Sverige att vi har regler som möjligen är åldersdiskriminerande. Det är dåligt, dåligt, dåligt.

Tyvärr verkar det som att ministern inte vill göra något åt detta, och det beklagar jag.

Jag kan lägga ut texten lite mer för den som inte känner till bakgrunden. Bakgrunden är i korthet följande:

Enskilda näringsidkare som driver enskild firma betalar, precis som ministern sa, egenavgifter i stället för arbetsgivaravgifter. Dessa avgifter finansierar bland annat deras sjukförsäkring. Precis som ministern sa kan man välja antal dagar, det vill säga 1, 7, 14, 30, 60 eller 90 dagar. Beroende på valet justeras egenavgiften.

Precis som ministern sa fick jag möjligheten att utreda denna fråga. Å ena sidan kan man kanske tycka att jag på något sätt är jävig. Å andra sidan vill jag säga att jag inte är egenföretagare. Men jag brinner för att vi ska ha ett bra trygghetssystem för våra företagare i Sverige, för de är extremt viktiga för både tillväxt och välfärd.

I grunden tror jag att det är bra att företagare eller egenföretagare har möjlighet att välja sin egen karenstid. Tyvärr känner de flesta inte till den möjligheten. Man startar ett företag för att man drivs av en idé - man brinner för att förverkliga något. Detta innebär att de absolut flesta faktiskt inte känner till att de har 7 dagars karenstid, ickevalsalternativet.

I min utredning förordar jag att man borde ändra ickevalsalternativet till 1 dag. Men det är faktiskt inte bara jag som förordar det. De som var experter kopplade till utredningen, det vill säga alla företagarorganisationer, förordade också en förändring av ickevalsalternativet.

Som jag precis sa är det väldigt många som, trots informationsinsatser, inte känner till att de har 7 dagars karenstid. Då tycker jag att det finns goda skäl att ändra detta till 1 dag som grund. Det är en ganska enkel justering. Därför undrar jag varför regeringen vilar på hanen.

Den andra frågan rör 55-årsregeln. Den innebär att egenföretagare inte längre kan välja karenstid när de har fyllt 55 år. Det är problematiskt utifrån flera perspektiv. Framför allt är det problematiskt utifrån att de gamla strukturer som gjorde att 55-årsåldern var en brytpunkt inte finns kvar och att detta då tyder på att regeln just nu faktiskt är ren och skär åldersdiskriminering. Det finns inga andra skäl till att sätta denna gräns just vid 55 år. Då blir frågan: Varför ska inte 56-åriga egenföretagare ha friheten att välja karenstid?


Anf. 17 Statsrådet Anna Tenje (M)

Herr talman! Jag måste säga att jag tycker att det är glädjande att inte minst från en socialdemokrat känna detta genuina engagemang för företagares villkor. Detta har uppenbarligen genomsyrat ledamotens engagemang både som ansvarig utredare och som interpellant i denna fråga.

Den grundläggande karenstiden på 7 dagar och möjligheten att välja 14, 30, 60 eller 90 dagars karenstid infördes 2010. Motiven då var att egenföretagaren skulle få större möjlighet att välja nivå på sitt försäkringsskydd och på så vis kunna sänka sjukförsäkringsavgiften. Det var en stor diskussion vid tillfället.

Fram till dess var grundkarenstiden 1 dag för egenföretagare, och de kunde då också välja 3 eller 30. Möjligheten att välja karenstid på 1 dag infördes 2013. Egenföretagaren kan alltså redan i dag välja 1 dags karenstid i utbyte mot en högre sjukförsäkringsavgift. Den möjligheten finns.

Detta skapar en flexibilitet för företagaren. Företagaren kan, givetvis lite beroende på vilken typ av företag man har, välja karenstid själv. Det handlar då också om vilken självrisk som man är villig att ha. Flexibiliteten i karensreglerna för företagarna bedöms också vara väldigt viktig.

Det är sant som ledamoten säger att få egenföretagare gör ett aktivt val av karenstid. Jag tror precis som ledamoten beskriver i sitt inlägg att det inte alltid är känt att möjligheten finns. Jag tror att det finns många saker man skulle kunna göra från olika myndigheter men också från branschorganisationerna för att kunna informera om den delen. Men det yttersta ansvaret för att ha en korrekt anpassad karenstid ligger såklart på företagaren själv, och det är både bra och rimligt att man får göra den bedömningen själv.

Vad gäller åldersgränsen för byte av karenstid, som interpellanten är inne på, delar jag helt bilden att alla som kan och orkar borde arbeta längre upp i åldrarna.

Att antalet jobbonärer, det vill säga pensionärer som fortsätter att arbeta antingen som egenföretagare eller anställda, ökar är väldigt bra och positivt, såklart för den egna plånboken och pensionen men framför allt också för skattebetalarna, kommunerna, regionerna och staten. Detta välkomnar jag och uppmuntrar helhjärtat.

Det ligger en hel del i resonemanget kring förslaget om 55-årsregeln. Det torde egentligen vara helt logiskt att se positivt på den saken.

För regeringen är det viktigt att företagare och entreprenörer ska ha god tillgång till goda socialförsäkringar vid sjukskrivning.


Anf. 18 Mathias Tegnér (S)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag vill också tacka för de fina orden om engagemanget för företagande. Då får jag väl kvittera det med att ministern i sitt svar indikerar att hon ser kopplingen mellan ett robust trygghetssystem för företagare och tillväxt. Det uppfattar jag att alla moderater inte alltid ser.

Jag har alltså frågat ministern om två regler. Den ena rör karens för egenföretagare, det vill säga karensvalet, och den andra 55-årsregeln. I grund och botten tror jag att om vi har ett sämre försäkringsskydd för företagare än för resten på arbetsmarknaden är risken att det leder till att färre företag skapas. Det är negativt för vår tillväxt, förutom att det faktiskt också är negativt för företagarna som sådana.

Vi socialdemokrater har sett poängen med att ha flexibilitet i de här systemen, så jag är enig med ministern om att det är bra att det finns en flexibilitet. Utmaningen är att väldigt många företagare inte känner till det. Då är den viktiga frågan: Hur ska ickevalsalternativet se ut? Där förefaller vi ha olika åsikter, för jag tror att det finns en fördel i att reglerna för trygghetssystemen kopplat till företagande är så lika som möjligt som de på resten av arbetsmarknaden. Då hade det varit fördelaktigt om ickevalsalternativet hade varit en dag i stället för sju dagar.

Det gläder mig att ministern ger uttryck för att det finns problem med 55-årsregeln. Den torde vara enkel att ta bort. I stället för att återigen uppmana ministern att agera ser jag helt enkelt fram emot vad som kommer härnäst i frågan.


Anf. 19 Statsrådet Anna Tenje (M)

Herr talman! Regeringen har inte vidtagit några lagstiftningsåtgärder gällande de förslag som Mattias Tegnér nämner i framför allt den första interpellationen. Med detta sagt vill jag ändå understryka att regeringen vill bidra till att fler människor väljer att starta och utveckla företag och förverkliga sina idéer.

Jag tror att det är otroligt viktigt, inte minst efter att ha lyssnat till den tidigare interpellationsdebatten här i kammaren som handlade om att vi behöver få Sverige på fötter, minska arbetslösheten, öka arbetskraftsdeltagandet, få fler företag som blomstrar och inte minst få en ökad tillväxt i landet. Då är det inte minst de små och medelstora företagen som är grunden för detta. Det är också där de allra flesta jobben skapas. Regler som underlättar för detta bör därför främjas så långt som möjligt.

Det finns också mycket annat som man behöver göra för att underlätta och främja nyföretagandet i Sverige även utanför socialförsäkringssystemet. Det är lätt hänt att man ser företagens roll och vilka åtgärder man kan vidta för att underlätta för dem i olika stuprör. Man hamnar då lätt i mitt fall i socialförsäkringssystemet. Och jag vill definitivt inte vare sig förneka eller förringa karensreglernas stora betydelse för företagare.

Under min tid som socialförsäkringsminister, och kanske än mer under min tid som tidigare ordförande för kommunstyrelsen i Växjö, har jag faktiskt inte en enda gång under alla mina många studiebesök hört någon företagare som anser att 1 dags karens vore bra att ha som standard.

När jag reser runt i landet och träffar företagare och entreprenörer brukar jag höra att vi måste vända utvecklingen med brott och våld i samhället. Anledningen är enkel. Tryggheten har ju blivit vår största frihetsfråga. Den grova organiserade brottsligheten är systemhotande och djupt förgrenad i hela vårt land och hotar vårt fria och öppna samhälle.

Som bekant pågår en omläggning av rättspolitiken från regeringens sida på snart sagt alla områden till fler poliser, skärpta straff, mer resurser och verktyg till rättsväsendet och rättsvårdande myndigheter, så att vi kan få fler uppklarade brott och fler kriminella bakom lås och bom. Då handlar det om vardagsbrottsligheten, som träffar inte minst småföretagare väldigt ofta och inte minst ute på landsbygden, men det handlar också om den systemhotande organiserade brottsligheten.

Det ska helt klart gå att bedriva verksamhet i alla delar av landet. Vi för nu en ansvarstagande politik som ska lotsa Sverige ur såväl lågkonjunktur som inflation. Det viktigaste är att vi kan återgå till ett normalläge och mer gynnsamma förhållanden.

En annan del som påverkar företagare väldigt mycket är upphandlingsreglerna, som det är viktigt att se över. Min kollega Erik Slottner har nu gett ett uppdrag att se över lagen om offentlig upphandling - den offentliga upphandlingen omsätter årligen 900 miljarder - vilket onekligen är väldigt viktigt för att inte minst småföretagare ska kunna vinna fler upphandlingar och för att samtidigt rensa ut de oseriösa aktörerna.

Utöver detta ser regeringen över 3:12-reglerna, som kommer att leda till att vi förbättrar förutsättningarna för företagarna. Vi stärker rut och rot, som har stor betydelse för att skapa fler vita jobb men också stärker många företag inom olika branscher, något som Socialdemokraterna tyvärr motsätter sig.


Anf. 20 Mathias Tegnér (S)

Herr talman! Vi är eniga om det som statsrådet sa i början av sitt anförande. Det är naturligtvis så att fyra av fem av de nya jobben kommer i små och medelstora företag, så tillväxt- och företagarpolitiken är extremt viktig. Jag avser att komma tillbaka lite till sambanden mellan trygghetssystem, handel och till exempel vårt EU-medlemskap i nästa interpellationsdebatt, som mer generellt handlar om hur man fastställer SGI för företagare. Vi är eniga om att det är extremt viktiga frågor.

När det gäller huruvida äldre- och sjukförsäkringsministern har träffat företagare som har tagit upp frågan om 1 dags karens tillåter jag mig att gissa att det som kanske har hänt är att ministern både i rollen som minister och som KSO i Växjö träffar företagare som fortfarande driver sina företag. Problemet är att ganska många av dessa företagare som har blivit sjuka inte har vetat att de har 7 dagars karens. Det är klart att om företagare har blivit sjuka och inser att de hamnar i en ganska svår situation och kanske tvingas att lämna ned sina företag är det inte så konstigt att ministern har träffat dessa företagare.

Dessa företagare finns. De ringde definitivt till mig när jag var särskild utredare i den här frågan. Frågan är alltså inte oviktig, även om den inte är den absolut viktigaste när det gäller tillväxten.

Frågor om brott och straff är också extremt viktiga. Vi skulle kunna tala om hur den gamla moderata regeringen lade ned polishögskolor och såg till att vi fick färre poliser. Men jag tycker att vi ska försöka hålla oss till företagandet. Och jag hoppas att orsaken till att ministern bytte ämne inte var att det inte finns någon politik på trygghetsområdet för företagare, för det behövs verkligen.


Anf. 21 Statsrådet Anna Tenje (M)

Herr talman! Jag kan definitivt understryka att så inte är fallet. Jag har varit tydlig med att jag verkligen inte vill vare sig förringa eller förneka att inte bara karensregeln utan också 55-årsregeln kan vara nog så viktig att diskutera.

Som ansvarigt statsråd för socialförsäkringsfrågorna är det viktigt att framhålla att den grundförsäkring som omfattar både arbetstagare och arbetsgivare ska vara trygg och säker och leda till att man känner sig just trygg och säker. Man ska kunna gå till och utföra sitt arbete men givetvis också kunna starta ett företag och förverkliga sina drömmar.

Jag skulle vilja tacka för debatten. Den har varit mycket givande. Jag tycker att jag ser stor samsyn och många kloka resonemang från interpellantens sida, och jag tror att vi instämmer i mycket av den politik som förs och som kommer att föras.

Jag ser positivt på att frågorna ändå lyfts fram. Det är inte alltid de gör det, och det är kanske därför att de kommer i lite skymundan som kunskapen och informationen inte alltid är den bästa hos dem som väljer att starta och driva företag.

Jag tackar för debatten, och jag ser fram emot nästa.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2023/24:579 Karensregel för egenföretagare

av Mathias Tegnér (S)

till Statsrådet Anna Tenje (M)

 

Egenföretagare som driver enskild firma har karensregler som skiljer sig från resten av arbetsmarknaden. Den som driver enskild firma får bestämma vilken karenstid den vill ha i sin sjukförsäkring. Vid kortare karenstid betalar företagaren en högre egenavgift och vid längre karenstid minskar egenavgiften. Detta upplägg har många fördelar samtidigt som det också har en del olämpor. I dag är icke-valsalternativet en karens på sju dagar, vilket är avsevärt längre än karensen för andra grupper i samhället.

År 2012 beskrev Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, i en rapport hur karenstidens längd påverkar egenföretagares benägenhet att sjukskriva sig. Risken för sjukskrivning kan förväntas vara lägre ju längre karenstiden är. I rapporten konstateras dock att det framför allt är skevheten i avgifterna för de olika karensalternativen, och troligtvis bristande kännedomen om sjukförsäkringen, som har gjort att det inte är skillnaden i risktagande som varit vägledande för egenföretagares val av karenstid.

En rimlig princip är att skillnaderna mellan att vara anställd och egenföretagare bör minska. Att införa samma grundläggande karenstid om en dag för samtliga företagsformer skulle utgöra en förenkling för den som ska starta företag, eftersom valet av företagsform då inte är beroende av karensreglerna.

En sådan huvudregel som gäller samtliga företagare och som storleksmässigt liknar reglerna för karensavdraget skulle göra karensreglerna på totalen enklare och tydligare för företagarna som driver enskild firma. På så sätt behöver företagarna inte vara medvetna om valmöjligheten för att kunna få samma längd på karensen som en anställd eller den som driver verksamheten i aktiebolag. Vi vet att få egenföretagare gör ett aktivt val av karenstid.

Under 2020 och 2021 hade jag förmånen att få utreda trygghetssystemet för företagare och lade fram ett antal förslag som skulle göra det enklare och tryggare att driva företag. I SOU 2021:98 föreslås bland annat att icke-valsalternativet skulle ändras. En sådan reform skulle göra företagande tryggare i vårt land. Förslaget är remitterat med positiva remissvar.

 Med anledning av det anförda vill jag ställa följande fråga till statsrådet  Anna Tenje:

 

Vad avser statsrådet att göra för att förbättra karensreglerna för egenföretagare?

Besvarades tillsammans med