Kapitalbeskattning vid utflyttning

Interpellationsdebatt 26 maj 2023

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 49 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Fru ålderspresident! Hanna Westerén har frågat mig om jag anser att skatt ska betalas efter bärkraft och hur jag ämnar säkra att den som flyttar ut från Sverige ska kapitalbeskattas efter bärkraft. Vidare undrar Hanna Westerén om jag anser att någon av de befintliga modellerna för exitbeskattning i de i frågan uppräknade OECD-länderna vore intressant även för svenskt vidkommande och i så fall om jag har för avsikt att verka för någon sådan förändring.

Som jag nämnde i en interpellationsdebatt i mars i år bereds frågan om en reformering av den så kallade tioårsregeln fortsatt inom Regeringskansliet. Syftet med tioårsregeln är att göra det möjligt att beskatta kapitalvinster som har upparbetats här när en fysisk person flyttar utomlands.

I detta sammanhang måste man ta hänsyn till att Sverige är en liten, öppen ekonomi, som bygger sitt välstånd på handel och export. Därför är det viktigt att ett eventuellt nytt regelverk inte medför negativa effekter på företagande och näringslivsklimat eller försvårar rekrytering av utländsk kompetens till Sverige på ett sätt som inte är motiverat. Det är också viktigt med klara och tydliga regler som inte skapar onödigt krångel för vanligt folk och vanliga företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Aggressiv skatteplanering och skatteflykt är i förlängningen ett hot mot legitimiteten i det svenska skattesystemet. Regeringen arbetar därför kontinuerligt både nationellt och internationellt med att motverka detta.


Anf. 50 Hanna Westerén (S)

Fru ålderspresident! Jag deltar nu i min för dagen tredje interpellationsdebatt med finansminister Elisabeth Svantesson. Vid det här laget har det sannolikt framgått att principen om skatt efter bärkraft och ett skattesystem med solid legitimitet är prioriterat för mig som socialdemokrat. Efter de två föregående interpellationsdebatterna är min uppfattning att finansministern inte är lika mån om att säkra principen om skatt efter bärkraft. Med tanke på det rätt loja svaret i fråga om kapitalbeskattning vid utflyttning, så kallad exitskatt, befarar jag att en svensk exitskatt kommer att låta vänta på sig - trots att finansminister Elisabeth Svantesson tidigare i dag också sa att ingen ska kunna dra sig undan.

Samtidigt lever vi, fru ålderspresident, i en tid där allt rör sig mycket snabbt - människor, kapital, varor och tjänster. Detta är, ställt i människans tjänst, i mångt och mycket av godo, så länge det råder ordning och reda och skatter och avgifter erläggs som påbjudet. Att vi har en ändamålsenlig beskattning i takt med tiden är av yttersta vikt, och som jag pekar på i min ursprungliga interpellation är det ett flertal länder som har sett att kapitalbeskattning vid utflyttning är nödvändig och har infört det. Det har de gjort för att säkra medel till gemensamma utgifter men också för att, än en gång, värna principen om skatt efter bärkraft.

Finansminister Elisabeth Svantesson avrundar sitt svar med att poängtera att hon vill försvåra för aggressiv skatteplanering och skatteflykt. Gott så - det vill jag också, verkligen. Men i ärlighetens namn handlar detta i dagsläget inte om fusk, inte än. I dagsläget handlar det om att rörelsefriheten för pengar från Sverige är stor och om att kunna beskatta medel som i dag glider oss ur händerna. Detta får inte ske, anser jag, med tanke på de utmaningar vi står inför.

Jag undrar därför fortfarande: Bedömer finansminister Elisabeth Svantesson att det kommer att bli aktuellt med förändringar i fråga om kapitalbeskattning vid utflyttning under den här mandatperioden? Hur går egentligen beredandet i Regeringskansliet? För varje dag som går riskerar vi att gå miste om potentiella medel för att möta till exempel välfärdens behov.


Anf. 51 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Fru ålderspresident! Tack, Hanna Westerén, för frågan! Detta är en fråga som vi har debatterat några gånger i kammaren, och jag tänker därför vara relativt kortfattad.

Regeringen ser verkligen behov av att både företag och individer betalar den skatt de ska betala. Detta är otroligt centralt, och det är självklart också centralt med skatt efter bärkraft. Alla ska bidra till det gemensamma på ett rättvist sätt.

Jag vill också bara ha sagt att de allra flesta skattebetalare, oavsett om det är företag eller individer, är hederliga och vill göra rätt för sig - och också gör det. Detta visar också Skatteverkets återkommande attitydundersökningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag också har sagt tidigare arbetar den här regeringen med full kraft för att motverka skatteundandragande, skatteflykt och aggressiv skatteplanering. Vi har under våren gjort det väldigt aktivt tillsammans med andra EU-länder och fått igenom DAC 8, som jag nämnde tidigare, vilket är väldigt centralt för att se till att ingen undandrar sig skatt.

Man ska komma ihåg att även tioårsregeln är ett slags exitskatt. Det är inte så att Sverige inte har en exitskatt. Det som Socialdemokraterna tidigare så gärna har velat få igenom i denna kammare, utan att lyckas, är ett annat förslag till lagstiftning, som alltså inte vunnit gehör i kammaren. Man ska komma ihåg att det såklart inte bara finns en lösning när det gäller exitskatt. Andra länder gör på olika sätt, för man har delvis olika skattesystem, naturligtvis, men också olika förutsättningar.

Frågan om vilket OECD-lands modell jag skulle tycka var intressant passar kanske bättre för ett seminarium - jag kommer gärna och deltar i ett sådant och ger min syn på hur olika länder gör. Jag ser att ordföranden för skatteutskottet nickar.

Som jag har sagt, nu i den tredje debatten, är detta en fråga som bereds på Regeringskansliet, och jag har inga nya besked att ge i denna fråga i dag.


Anf. 52 Hanna Westerén (S)

Fru ålderspresident! Jag är inte helt säker. Jag hörde finansminister Elisabeth Svantesson säga att hon värnar principen om skatt efter bärkraft, men jag tror att svaret på min fråga egentligen var nej - det kommer nog inte att bli någon ny exitskatt. Det är lite oklart för mig varför, givet att så pass många länder, som Elisabeth Svantesson själv lyfter, har infört en sådan skatt utan att det mig veterligen har haft menlig inverkan på handel och konkurrenskraft. Om svaret nu är nej vill jag understryka vad jag anser att detta för med sig.

Kapitalbeskattning vid utflyttning bör övervägas och så småningom införas eftersom det genererar tillskott till välfärden och stärker principen om skatt efter bärkraft. Men i det fall skatt efter bärkraft och även en ny exitskatt inte attraherar finansministern vill jag passa på att påminna om vad hon skulle kunna få för pengarna.

Det råder en relativt stor och i vissa avseenden fluffig konsensus i Sveriges riksdag kring några riktigt stora utmaningar i vår tid, som till exempel försvarets utbyggnad, gängvåld, klimatförändringar och en välfärd med otroligt stora behov.

När finansminister Elisabeth Svantesson säger nej till kapitalbeskattning vid utflyttning och till den potential som finns i detta anser jag att det också är ett nej till fler klimatsatsningar. Det är ett nej till fler kanoner, konstaplar och kriminaltekniker. Såvida det inte finns någon annan, för mig dold, intäktskälla - det får i så fall Elisabeth Svantesson gärna upplysa mig om - är det för mig helt obegripligt att man inte tydligare påskyndar kapitalbeskattning vid utflyttning och den potentiella intäkt som där ryms.


Anf. 53 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru ålderspresident! Vi har alltså en utflyttningsbeskattning. Det är det som vi kallar tioårsregeln. Jag kan också konstatera att under det senaste decenniet har fusket, felen och bedrägerierna blivit otroligt omfattande i många av våra system, speciellt i välfärdssystemen. Delvis handlar det om att man använder företag som verktyg för kriminalitet, men det är också många människor som på olika sätt bedrar våra system. Här finns väldigt många miljarder att hämta som i stället kan och bör gå till det som är viktigt, alltså kärnverksamhet som välfärd, försvar, polis och rättsväsen.

Vi har ett stort fokus på detta, och vi har också stort fokus i vårt samarbete med andra EU-länder på att tillsammans göra saker och ting bättre, så att företag inte ska kunna skatteplanera och dra sig undan beskattning. Det har varit ett fokus för mig under de här månaderna. Jag har lagt mycket kraft på just detta.

Återigen: Jag har inget nytt att säga i själva frågan om Socialdemokraternas favorit, nämligen exitbeskattning, som inte har fått stöd här i kammaren. Men vi har en utflyttningsbeskattning, och när det gäller hur den skulle kunna förändras pågår det just nu ett arbete i Regeringskansliet.


Anf. 54 Hanna Westerén (S)

Fru ålderspresident! Jag vidgår gärna att detta är något av en favorit för oss socialdemokrater just för att vi anser att nuvarande beskattning är otillräcklig. Det behövs fler åtgärder, och det behövs mer intäkter.

Med somligt är det ju bråttom för regeringen medan annat uppenbarligen får ligga till sig lite grann. I en tid då utmaningarna är så enorma och skatteintäkterna med fördel får öka på ett rättvist sätt anser jag att en kapitalbeskattning vid utflyttning som är bättre än den vi har i dag vore väl värd att överväga. Varje dag som finansministern medvetet eller omedvetet skjuter upp detta blir det också svårare att finna medel för de satsningar som vi behöver göra för att knäcka kriminella gäng, köpa kanoner åt försvaret och främja ett mindre överhettat klimat. Det är för mig en oerhört knepig prioritering och en dyrköpt väntan.


Anf. 55 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Fru ålderspresident! Tack till alla interpellanter och deltagare i debatten för många bra diskussioner! Vi lär återkomma.

Jag ser en stor samsyn i väldigt mycket i Sveriges riksdag, och det är bra. Vi vill gå efter pengarna. Man ska betala rätt skatt oavsett om man är företagare eller personlig individ. Det finns mycket mer att göra.

Det stora fokuset för regeringen är verkligen att knäcka den grova kriminaliteten, att gå efter pengarna, att se till att fler kommer i arbete och att se till att fler är med och betalar skatt. Det handlar till exempel också om att se till att Utbetalningsmyndigheten nu kommer på plats så snabbt som möjligt, den 1 januari, och kan arbeta så att vi kan förhindra fusk på väldigt många olika sätt.

Tack för den här debatten, och trevlig helg!

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2022/23:306 Kapitalbeskattning vid utflyttning

av Hanna Westerén (S)

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

 

Principen om skatt efter bärkraft har varit förhärskande i Sverige under lång tid, och principen har också borgat för det svenska skattesystemets legitimitet. Därför är det anmärkningsvärt att nuvarande regering lade ned utredningen om exitskatt. Syftet med utredningen av exitskatten var att säkra principen om skatt efter bärkraft och att stävja och motverka skatteflykt och skattefusk.

I en föränderlig tid finns det dock anledning att uppdatera skattevillkor för att bättre spegla rörelser hos människor och kapital, varför utredning och införande av en exitskatt på intet vis vore obruten mark; flera andra länder har gjort så före Sverige och landat i lite olika utformning. Syftet är dock detsamma: att säkra skatteuppbörden och motverka och stävja skattefusk och skatteflykt.

Jag bad riksdagens utredningstjänst att mer fördjupat belysa de olika modeller som förekommer för att kapitalbeskatta vid utflyttning. De undersökta länderna har varierande politisk ledning och i de flesta fall finansiell och inrikespolitisk stabilitet. Bland de undersökta länderna återfinns Australien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Kanada, Nederländerna, Norge, Polen, Spanien, Storbritannien, Tyskland, USA och Österrike. De råkar alla, liksom Sverige, vara OECD-länder. Sverige sticker med andra ord ut genom att inte ha en fungerande kapitalbeskattning vid utflyttning.

Givet de utmanande tider Sverige befinner sig i finns det all anledning att säkra resurser till gemensamma behov och att det råder ordning och reda i våra gemensamma system. Att ha en fungerande kapitalbeskattning vid utflyttning är sett till uppräkningen av OECD-länder här ovan inte ens nödvändigtvis en högervänsterfråga, utan snarare en rimlig väg att följa pengarna. Vilka länder som redan har en kapitalbeskattning vid utflyttning är förhoppningsvis redan väl känt för finansminister Elisabeth Svantesson.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:

 

  1. Om skatt ska betalas efter bärkraft, hur ämnar ministern säkra att den som flyttar ut kapitalbeskattas efter bärkraft?
  2. Är det någon av de befintliga modellerna i de uppräknade OECD-länderna som ministern anser vore intressant även för svenskt vidkommande och i så fall, har ministern för avsikt verka för någon sådan förändring?