Hälsoundersökningar av asylsökande

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Karin Rågsjö har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att säkerställa att alla asylsökande, som en självklar rättighet, erbjuds hälsoundersökningar och vilka åtgärder jag tänker vidta för att säkerställa att barn som varit på flykt får ett fullgott hälsoskydd.

En viktig uppgift för regeringen är att underlätta för myndigheter, landsting, vårdgivare och deras medarbetare att hantera situationen, både på kort och på lång sikt. Flera uppdrag har getts till våra myndigheter för att stödja hälso- och sjukvården i arbetet med att erbjuda vård till de asylsökande och nyanlända. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att göra en fördjupad analys av hälso- och sjukvårdens inklusive tandvårdens möjligheter och utmaningar när det gäller att tillhandahålla vård till asylsökande och nyanlända. Socialstyrelsen ska dessutom göra en kartläggning av hur stödet avseende andra språk än svenska ser ut inom hälso- och sjukvården och tandvården för att underlätta för asylsökande och nyanlända att kommunicera med vården.

Som Karin Rågsjö skriver i sin interpellation ska alla asylsökande erbjudas en hälsoundersökning. Hälsoundersökningen syftar bland annat till att tidigt upptäcka akuta sjukdomar, så att den enskildes hälsa inte riskeras, och att upptäcka behov av smittskyddsåtgärder. Hälsa är en viktig förutsättning för en framgångsrik etablerings- och integrationsprocess. Det är därför viktigt att eventuell hälsoproblematik uppmärksammas i ett tidigt skede genom hälsoundersökningarna.

Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att stödja landstingen i deras arbete med att erbjuda hälsoundersökningar till asylsökande. I uppdraget ingår det att se över möjligheterna att förenkla och effektivisera hur hälsoundersökningar bör genomföras. I oktober 2015 beslutade regeringen om att avsätta medel till Sveriges Kommuner och Landsting för en förstudie som handlar om att möta ohälsan hos nyanlända och asylsökande. Förstudien syftar bland annat till att samla in kunskap och goda exempel på hur landstingen arbetar med hälsoundersökningar.

För att underlätta kontakten mellan asylsökanden och hälso- och sjukvården har landstingen efterfrågat tillgång till bland annat asylsökandes mobilnummer. Den 28 januari 2016 beslutade regeringen om en ändring av förordningen om hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera som innebär att Migrationsverket ska lämna uppgifter om hemland, telefonnummer och e-postadress till landstingen. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 mars i år.

Skatteverket har dessutom fått i uppdrag att i samråd med Migrationsverket, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån och Statens skolverk utreda förutsättningarna för att låta samtliga asylsökande i Sverige erhålla samordningsnummer samt föreslå hur ett sådant förfarande bör utformas.

Asylsökande barn ska vaccineras i enlighet med det nationella vaccinationsprogrammet upp till 18 års ålder. Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att göra en kartläggning och analys av behoven av vaccinationer hos asylsökande och vid behov ta fram ett underlag med förslag på åtgärder för att underlätta för hälso- och sjukvården, inklusive barnhälsovården och elevhälsan, att kunna erbjuda asylsökande vaccinationer enligt tillämpliga vaccinationsprogram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utöver dessa uppdrag har regeringen betalat ut knappt 1,5 miljarder kronor som en engångsutbetalning till landstingen för att hantera den rådande flyktingsituationen. Medlen avses även täcka kostnader som förväntas uppstå 2016. Detta sker utöver regeringens satsningar på hälso- och sjukvården som syftar till att stärka området, bland annat avsätts 1 extra miljard 2016.

Jag vill avsluta med att säga att regeringen har och kommer även fortsättningsvis att ha en nära dialog med landstingen, berörda myndigheter och SKL i det fortsatta arbetet.

Herr ålderspresident! Tack, herr statsråd, för svaret!

Regeringen har ju fått ta över ett ganska dysfunktionellt system efter den förra alliansregeringen. Allianspartierna har nu tyvärr glömt bort att de själva inte gjorde särskilt mycket i den här frågan. Det har ju sett ganska illa ut länge. Politik, tycker jag, ska även innehålla en dos självrannsakan. Det är aldrig fel.

Även Sverigedemokraterna har gjort uttalanden om detta och mytifierat att flyktingar inte vill ha hälsoundersökningar. Hälsoundersökningar är ju en rättighet, och det vi nu talar om är att man inte får, inte att man inte vill ha. Det vill jag säga direkt, som en inledning på den debatt eller det samtal som statsrådet och jag nu ska ha.

Hälsoundersökningar är en självklar samhällsservice. Vi vill ha mindre byråkrati och mer action. Vi tycker fortfarande att det saknas. Det är ju nu vi har chansen att hitta bra modeller för just hälsoundersökningar. Det är ett måste.

Man har som sagt jobbat med det här väldigt länge på olika sätt. Det har varit flera års försök och projekt för att nå en hyfsat acceptabel nivå när det gäller hälsoundersökningar. Av statistik från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, framgår att ungefär hälften av alla asylsökande genomgick en hälsoundersökning 2014. Det är dåliga siffror, kan man säga. Dessvärre har siffrorna sjunkit mellan 2012 och 2014, från 46 procent till 44 procent. Det går alltså bakåt. Det var under alliansregeringens tid, vill jag säga, så det är ingen ny fråga där vi säger: Oj, nu ska vi fixa det här, och ni har inte gjort någonting.

I januari 2012 hade Folkhälsomyndigheten eller dåvarande Smittskyddsinstitutet ett stort projekt på gång för att hitta olika vägar när det gällde just hälsoundersökningar. Tre år senare är det uppenbart att antalet hälsoundersökningar inte har ökat trots den stora satsningen, som var väldigt bra.

Det finns många idéer, men de har inte implementerats i landstingen. Det tror jag är en tendens vi kan se i Sverige. Vi har många projekt på gång som är som tomtebloss. De brinner väldigt kort tid, helt enkelt.

Vi vill gärna att man går från ord till handling. Myndigheterna är på gång. Vi har väldigt bra myndigheter i Sverige. De har tagit den här bollen. Men att sedan få landstingen att göra någonting är lite mer problematiskt, verkar det som. Vi kan inte heller ha en tombola i Sverige. Man kan säga att vi har det på hälso- och sjukvårdens område. Det beror på var du bor om du ska få en hälsoundersökning eller inte. Vi hoppas alltså på raska tag från landstingens sida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Alla de människor som har flytt till Sverige under obeskrivligt svåra förhållanden är verkligen i behov av en hälsoundersökning. Det gäller inte bara den fysiska hälsan, utan också den psykiska hälsan. Många är förstås väldigt traumatiserade av händelser i hemlandet men också av händelser på vägen till Sverige. Traumabearbetning är alltså någonting stort i den här frågan.

Barnens rättigheter måste tas till vara. Vaccinationsgraden i de länder som folk kommer ifrån är betydligt lägre än i Sverige. Det är oerhört viktigt att barn kommer in i vaccinationsprogrammet ganska snart.

Vi tycker att det saknas någon form av konkretisering och hoppas att landstingen ska sätta lite fart. Det system som vi har haft under den förra regeringen har helt enkelt inte funkat. Man måste få upp siffrorna betydligt från de 46 eller 50 procenten till helst 100 - det vore väl bra.

Herr ålderspresident! Jag vill börja med att tacka Karin Rågsjö för att hon ställer den här interpellationen. Det är en oerhört viktig fråga. Jag har många gånger varit frustrerad över att det när frågan om hälsoundersökningar ställs är precis som Karin Rågsjö säger. Den har ställts utifrån ett perspektiv där man vill misstänkliggöra både asylsökande och intentionerna med den här typen av hälsoundersökningar. Jag är glad över att vi kan diskutera det som faktiskt betyder någonting: hur vi får upp andelen hälsoundersökningar och kan erbjuda alla en undersökning som kan underlätta inte bara den fysiska hälsan utan också den psykiska hälsan.

Jag vill ge Karin Rågsjö rätt på den punkten att det här har varit ett försummat område under många år. Liksom på andra områden i samhället, vilket jag djupt beklagar, tror jag att en orsak har varit att det handlar om utsatta grupper som många gånger har svårt att göra sin röst hörd. Vi har också sett det inom socialtjänstens område, till exempel.

Som företrädare för en regering som ser som en av sina viktigaste uppgifter att värna den svenska modellen tycker jag att vi också på detta område måste ha en politik som värnar dem som inte kan föra sin egen talan. Vi måste också se till deras bästa.

Dock är det viktigt att påpeka att det vi har sett under de senaste månaderna och det senaste året är en enorm ökning av antalet asylsökande. Det har ställt våra system, inte minst hälso- och sjukvården, inför stora utmaningar. Det har också varit uppenbart att vi har behövt utveckla systemen och hitta nya kreativa sätt att genomföra inte minst de här hälsoundersökningarna.

Det är mycket riktigt att andelen inte har gått upp så som den borde ha gjort, men antalet undersökningar har ökat enormt mycket under den här tidsperioden. Det tycker jag ändå att man ska se. Ibland är det också viktigt att se antalet och inte bara prata om andelar, för det är en fantastisk insats som professionen inte minst inom asylhälsan har gjort när man har kunnat öka antalet undersökningar på det här sättet.

Jag kan också konstatera att det parallellt med de myndighetsuppdrag som pågår sker en enorm aktivitet ute i landstingen, där man försöker se hur man kan effektivisera sin verksamhet och få bättre fart på hälsoundersökningarna. Fler och fler landsting har börjat med mobila team. I stället för att låta asylsökande åka, som i mitt eget hemlän Västmanland, fem timmar tur och retur med kollektivtrafik för att genomgå en kvarts eller en halvtimmes hälsoundersökning åker man nu ut till boenden eller är åtminstone närmare geografiskt för att kunna genomföra detta. Det är en enorm kvalitetshöjning både för vården och för den enskilde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan också konstatera att de ställen där hälsoundersökningar tycks fungera bäst och där man får upp volymerna ganska snabbt är ställen där det är en sammanhållen vård. Där har man inte fragmentiserat vården till olika vårdcentraler utan har en tydlig asylhälsa som har kunnat jobba upp rutinerna.

Detta sätter fingret på en annan viktig utmaning: att komma bort från det tänkande som har rått under det borgerliga styret, där man har velat fragmentisera vården, bryta upp den och sälja ut den till privata alternativ. Vi behöver i stället se hur vi kan skapa en hälso- och sjukvård där vi kan ha sammanhållning, där vi kan se till att vi kan lita på professionerna och deras kompetens och erfarenhet och där vi också kan styra enligt andra filosofier än den hittills rådande New Public Management-teorin.

Herr ålderspresident! Vi är så överens att det är oroväckande när det gäller en del saker här, Gabriel Wikström.

Vi har, som jag sa tidigare, myndigheter i Sverige som verkligen har tagit den här bollen och gör ett superjobb. Det gäller Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och så vidare. Det ska man veta. Problemet är: Hur ska de bra idéerna implementeras? Det tycker vi är ett problem.

Vi har mödravårdscentraler, barnavårdscentraler och ett fantastiskt nätverk. Men nu måste vi också bli världsbäst på att hitta just effektiva metoder för att nå nyanlända i Sverige.

Det är Migrationsverkets ansvar att se till att landstingen får uppgifter från Migrationsverket. Det har blivit bestämmelser om det från den 1 mars i år. Det är vi väldigt glada för. Då kanske det blir lite rappare tag.

Men man kan tänka på hur det skulle vara om du och jag, herr minister, skulle landa i något annat land där vi inte kan språket. Det är en väldig språklig barriär. Man måste jobba väldigt mycket med kommunikation. Det handlar också om att guida sig i det svenska sjukvårdssystemet. Det kan ju vara svårt för vem som helst, speciellt på orter där man har fragmentiserat vården, precis som du tar upp, Gabriel Wikström. Det här måste man också landa i.

Jag tänkte passa på att ge några tips från Vänsterpartiet. Vänsterpartiet är ett väldigt kreativt parti - det kanske ni vet. Hur ska man nå de asylsökande? Man kan ta fram informationsfilmer på andra språk. Man kan tänka sig att de filmerna visas på de boenden som finns. Det finns ju väldigt många boenden där ägarna cashar in ganska mycket pengar. Då kanske det borde ingå i uppdraget att de också gör en minimal satsning. Det skulle betyda väldigt mycket.

Precis som du tar upp handlar det om att specialutbilda flera vårdcentraler i varje län. Det finns många bra embryon till saker som fungerar. Det gäller bara att på något sätt få in det i hela Sverige. Att specialutbilda flera vårdcentraler tror vi väldigt mycket på.

Sedan handlar det om ambulerande verksamhet som är specifik för barnen, barn under sex år. Att få in dem i det svenska vaccinationsprogrammet är oerhört viktigt. Annars kommer de att bli sjuka i mässling, kikhosta och you name it. Det är väldigt onödigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det skulle kunna finnas något slags rättighetspaket på olika språk, så att människor förstår vad de kan få av hälso- och sjukvården. Det vore kanske bra. När det gäller trauman kan man tänka sig att vi har light-KBT på nätet för dem som inte mår alltför illa. Det finns tusen saker som man skulle kunna göra. Man skulle kunna låta Röda Korset utbilda dem som går psykologutbildningen och socionomutbildningen i att jobba just med trauma. Det behövs insatser riktade till kvinnor. Kvinnor är kanske ännu mer traumatiserade av krig än vad män är. Det kan vara något slags kvinnopaket. Det finns väldigt mycket.

Det ska vara låga trösklar och inbjudande. Dit har vi inte kommit än. Det behövs ibland en viss uppluckring av byråkratiska system, och de bra idéer som finns behöver spridas. I en del landsting jobbar man jättebra medan man i en del landsting kanske inte har den öppenhet som man skulle behöva.

I Sverige har vi till och från ett väldigt byråkratiserat system, och då måste vi, utan att kringgå systemen för mycket, luckra upp lite när det gäller vissa frågor.

Herr ålderspresident! Jag tar tacksamt emot alla tips och goda idéer som finns på det här området.

Jag tror precis som Karin Rågsjö att vi har ett system som i många hänseende fungerar väldigt väl. Men vi har också en tendens att organisera oss i stuprör och ibland vara lite tröga i starten. Jag tror att i den situation som vi har befunnit oss i, och fortfarande befinner oss i, är själva nyckeln till att få till en förändring och kunna jobba på nya sätt att kunna vara aktiv och också som nationell sjukvårdspolitiker visa engagemang och utöva någon form av handpåläggning.

Det tycker jag att vi gör, till exempel genom de uppdrag som myndigheterna har fått, varav de flesta ska redovisas i slutet av april. Det gör att vi får helt ny kunskap om hur det faktiskt ser ut och vad mer man kan göra för att komma framåt. Vi får det också tack vare den väldigt goda och nära kontakt som inte minst Socialstyrelsen har direkt med berörda aktörer och också via de egna sjukvårdsdialoger som jag har årligen med alla landstingsledningar. Jag är precis ute på en turné nu för att kunna träffas och bland annat prata om den här typen av frågor.

Vi har alltså en enorm aktivitet, och det är också viktigt att se att vi har en enorm utveckling när det gäller antalet besök och förhoppningsvis snart också andelen hälsoundersökningar som sker.

Det är också viktigt att påpeka i sammanhanget, inte minst eftersom Karin Rågsjö just tar upp barn och kanske särskilt utsatta kvinnor, att det inte finns någonting som tyder på att man skulle ha frångått principen om vård efter behov. Även om det har varit ett ansträngt läge och man inte har kunnat erbjuda hälsoundersökningar så snabbt som man har velat har man ändå prioriterat barn och ett antal andra grupper som har varit viktiga i de fall man vet att det handlar om riskgrupper eller personer som är i särskilt stort behov av en hälsoundersökning.

Man jobbar också på ett väldigt aktivt sätt i hälso- och sjukvården i den brist som ändå finns på utbildade tolkar, eftersom det är många andra verksamheter som också kräver tolktjänster, på att utnyttja den mångfald som finns inom hälso- och sjukvård. Vi har ju redan i dag, och har haft under väldigt många år, i den fantastiska personal som finns inom svensk hälso- och sjukvård ett stort antal människor som har sina rötter i andra länder och därmed också behärskar ett flertal av de språk som nu behövs för att möta asylsökande. Dessa sätts i arbete. De får bidra inte bara som läkare eller sjuksköterska utan också i egenskap av språkkunnig. Vi har samtidigt ett nationellt arbete igång för att se vad vi kan göra för att förbättra tolkservicen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill alltså inte att Karin Rågsjö någonstans ska tvivla på att vi har fullt fokus på frågan, och vi gör allt som står i vår makt för att öka andelen hälsoundersökningar så att alla får sina rättigheter tillgodosedda.

Herr ålderspresident! Ministern! Det är också så att den flyktingström som vi har haft i Sverige har gjort att det har blivit en väldig fart. Det har hänt mer på ganska kort tid än vad som hände under de åtta åren med den alliansstyrda regeringen som ändå såg att siffrorna låg på 40 procent, med ett mycket lägre antal flyktingar. Det vill jag säga en gång till. Man använder sig heller aldrig av den här frågan på det sätt som exempelvis Sverigedemokraterna gör när de menar de asylsökande inte vill ha hälsoundersökningar. Detta är en samhällsservice som de ska erbjudas. Det är en väldig skillnad på semantiken, tycker jag, och hur den drivs från olika partier.

En fråga som har lyfts fram är också antalet tuberkulosfall i Sverige som har ökat en aning sedan 2003. Då ska man ändå veta att i Sverige har vi generellt väldigt få fall och incidens av tbc. För 2015 var det 8,5 fall per 100 000 invånare och år. Det handlar om personer som har kommit till Sverige, och det tar ungefär fem år att upptäcka att man tyvärr har fått den här sjukdomen som är ganska vanlig både i Europa och i resten av världen.

Vi i Sverige har kommit långt, men det beror på att vi aktivt har jobbat med hälsoreformer för hela befolkningen, något man kanske inte har gjort i alla länder.

Jag skulle ändå vilja avsluta med att säga att det behövs insatser och dessa behöver implementeras. Det måste också finnas i hela Sverige, och man behöver se över det ansvar som ligger på personer som driver flyktinganläggningar att sprida information. Det är viktigt att man kan få till det.

I Rikshandboken i barnhälsovård står det så här: "Erfarenheten är dock att flertalet flyktingar gärna vill genomgå en hälsoundersökning, men att åtskilliga aldrig nås av ett erbjudande." Det finns alltså väldigt mycket vi kan göra. Det görs redan väldigt mycket, men de bra idéer som har kommit fram behöver också implementeras, och vi måste ta bort den värsta byråkratin.

Herr ålderspresident! När det gäller det sista i Karin Rågsjös inlägg, att det är viktigt att ta bort byråkrati och att det är viktigt att se till att alla nås av ett erbjudande om att genomgå en hälsoundersökning, hoppas jag att vi genom att man nu kan lämna ut kontaktuppgifter från Migrationsverket till hälso- och sjukvården men också sedermera med införande av samordningsnummer kan ta bort många av de hinder som har funnits till just att ge ett erbjudande och att söka upp personer som behöver få en hälsoundersökning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ska också komma ihåg att nu pratar vi om den första hälsoundersökningen som man har rätt att komma på. Ett problem i sammanhanget har dock också varit att när man har gått igenom en hälsoundersökning och det kanske har upptäckts att åtgärder behöver vidtas och att det finns besvär som hälso- och sjukvården behöver hjälpa till med, så har det inte funnits kontaktuppgifter. Den asylsökande kanske har flyttat till ett annat boende, och hälso- och sjukvården inte har fått kontakt för att kunna följa upp den här personen.

Det är också någonting som vi kan avhjälpa med hjälp av de insatser som regeringen har gjort på det här området, och därför tror jag att vi ser en utveckling framför oss där man nu i snabb takt kommer att kunna beta av den kö som finns till hälsoundersökningen. Man kommer att nå en stor del av dem som inte har nåtts av ett erbjudande om hälsoundersökning, och tack vare den nödsituation som har rått under hösten har man utvecklat nya metoder för att snabbare ge hälsoundersökningar men också för att effektivisera hälsoundersökningarna i sig.

Jag vill återigen säga att jag är väldigt glad över att Karin Rågsjö lyfter upp det här viktiga ämnet, inte minst för att jag fick chansen att berätta om allt det fantastiska som pågår.

Överläggningen var härmed avslutad.