Gasledningen Nordstream 2

Interpellationsdebatt 17 juni 2016

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 125 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Maria Weimer har frågat mig vad jag anser om den planerade utbyggnaden av Nordstream 2 och kopplingen till att uppnå Parismålen samt hur jag agerar inom EU för att uppmärksamma EU-kommissionen och viktiga länder, som Tyskland, på problematiken med att EU fortsätter utbyggnaden av fossila energikällor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig börja med att instämma i interpellantens positiva bedömning av klimatavtalet i Paris. Det är ett oerhört viktigt avtal. Världens länder enades om att begränsa den globala uppvärmningen till så långt under två grader som möjligt, och helst under en och en halv grad. Jag påminner också om att de industrialiserade länderna har ett ansvar att gå före genom att minska utsläppen i snabbare takt än utvecklingsländerna.

EU förbereder nu genomförande av klimatavtalet genom konkret klimatlagstiftning på EU-nivå. Sverige arbetar för att lagstiftningen ska komma på plats så snart som möjligt och utformas på ett sätt som möjliggör att EU fullt ut kan delta i klimatavtalets femåriga översynscykler för att höja ambitionsnivån.

Herr talman! Maria Weimer är orolig för naturgas och Nordstream 2. Jag delar oron för att inlåsning i fossil energi kommer att göra det svårare att nå våra klimatmål. Ska vi lyckas med målsättningarna från Paris måste större delen av den fossila energin stanna där den är i dag - i marken.

Regeringen anser därför att Sverige ska använda sitt inflytande i det multilaterala samarbetet och i de internationella finansiella institutionerna för att investeringar och stöd till fossil energi ska fasas ut på sikt. Sverige verkar för att avsevärt minska sådana investeringar och betydligt öka investeringar i förnybar energi som ett förstahandsval för att trygga länders långsiktigt hållbara energiförsörjning.

Regeringen driver också på inom EU så att investeringar som finansieras av bland annat fonder kopplade till EU:s utsläppshandelssystem bidrar till uppfyllandet av EU:s långsiktiga klimat- och energimål, främst genom att investera i förnybar energi, energieffektivisering och elinfrastruktur.

Regeringen arbetar för fossilfrihet och 100 procent förnybar energi och driver aktivt på för en ambitiös klimatpolitik på EU-nivå. Samtidigt kan jag konstatera att det specifika valet mellan olika energislag är upp till varje medlemsstat att bestämma. Självklara utgångspunkter för detta arbete är att EU:s regelverk ska följas och att klimat- och energimålen ska respekteras.

Om Nordstream 2 ansöker om regeringens tillstånd för sträckningen av en ny rörledning i svensk ekonomisk zon kommer bolagets ansökan att prövas noggrant enligt svensk och internationell rätt.


Anf. 126 Maria Weimer (L)

Herr talman! Tack, klimatministern, för svaret!

Planerna på att bygga en andra rysk gasledning genom Östersjön oroar av många skäl. Det finns en utrikes- och säkerhetspolitisk oro, som jag diskuterade i morse med utrikesminister Margot Wallström. Vi anser att det strider mot den utrikes- och säkerhetspolitiska inriktning som Sverige och EU har.

Det finns försvarspolitiska orosmoln. Det får negativa konsekvenser för säkerheten i vårt närområde. Jag anser att det även energipolitiskt bryter mot de mål som energiunionen har om att diversifiera gasmarknaden. Men det är de klimatmässiga skälen som interpellationen handlar om och som vi ska fokusera på.

Det är överflödigt att säga att klimathotet är vår största framtidsutmaning. Parisavtalet har ju gett världen lite av en spark i baken för att öka tempot i klimatarbetet.

Vi vet också att den största boven i de globala koldioxidutsläppen är energin. Energisektorn på global nivå släpper ut mer än industrin, mer än jordbruket och mer än transportsektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ska vi uppfylla målen från Paris är det energisektorn som är en av våra stora utmaningar. Klimatministern och jag är nog överens om att vi ska minska utsläppen från fossila energikällor. Vi har lite olika syn på vägen dit. För oss liberaler behöver världen satsa både på förnybar energi och på kärnkraft för att tränga bort de fossila energikällorna. Fokuserar vi bara på förnybart tror jag att vi tappar fart och kommer att få mycket svårt att hinna minska utsläppen i tid.

För svensk del behöver vi inte oroa oss just för elsektorn. Vi har nästan en helt utsläppsfri elsektor. De stora utmaningarna finns, som sagt, hos våra grannländer. Tyskland är ett sådant land.

I Tyskland har man valt att snabbstänga kärnkraften, och därmed har man ökat sitt beroende av kol och gas. Det finns visserligen en utbyggnad av förnybart, men den kommer inte att räcka till.

Tyskland var ett av de länder som var pådrivande för att bygga Nordstream 1. Redan då var det ett felaktigt beslut att upplåta Östersjöns känsliga botten till en gasledning och att bygga ut fossila energikällor. Redan då var det fel att satsa på gas. Redan då skulle ledningen ha stoppats. Nu driver Tyskland på för Nordstream 2, och det är ett dubbelfel.

Herr talman! Den stora skillnaden mellan i dag och när Nordstream 1 byggdes 2009 är just Parisavtalet. Vi har nu en global enighet om att minska utsläppen, och gas är och förblir ett fossilt bränsle. Därav min interpellation till statsrådet Lövin, som nu är Sveriges klimatminister.

Lövin är också partiledare för Miljöpartiet, som vill vara ett grönt parti. Att bygga Nordstream 2 skulle öka Europas beroende av beroende av en fossil energikälla.

Min fråga är då: Vad gör en grön klimatminister åt saken? Hur avser Lövin att agera i den här klimatfrågan?


Anf. 127 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag definitivt delar Maria Weimers engagemang för klimatfrågan och övertygelsen om att det är viktigt med en energisjälvständighet, både för Sverige och för Europa. Det var ju också utgångspunkten för energiunionen och för den breda energiöverenskommelse som slöts här i Sverige förra veckan där Liberalerna valde att ställa sig utanför. Vi är många som har väldigt svårt att förstå att Liberalerna inte ville vara delaktiga i att ge svensk energisektor de förutsättningar för långsiktig planering som man så väl behöver. Övriga borgerliga partier var med på överenskommelsen, vilket vi uppskattar väldigt mycket. Såväl kärnkraftssektorn som övriga energisektorn uppskattar denna överenskommelse.

Som grön är jag väldigt stolt över de framsteg som har gjorts i energipolitiken i Europa bland annat av de gröna krafterna som har arbetat för gemensamma mål. Där har Liberalerna tyvärr inte levererat när det gäller de ambitioner som finns för energieffektivisering. Det är ett av de stora problemen på kontinenten, i Tyskland och inte minst i Östeuropa. Där skulle man kunna minska energibehovet högst väsentligt, om man kunde fokusera på energieffektivisering i bostadsbestånden och inom tillverkningen. Här var det lite tråkigt att Liberalerna under sin tid i regering var med och försökte att sänka Sveriges mål när ramarna för energiunionen skulle tas fram 2014.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Beträffande Nordstream 1 och 2 har vi att förhålla oss till internationell rätt och till havsrättskonventionen Unclos. Här finns det också internationella överenskommelser sedan 1982 om rätten att dra kablar eller pipelines på havsbotten.

Den ansökan som kom in 2013, under den förra regeringen, har ännu inte behandlats, men vi måste förhålla oss till den och ingenting annat. Tysklands energiförsörjning och energipolitik ingår ju i medlemsstatens egen kompetens. Det är ingenting som vi kan ha synpunkter på mer än att arbeta mycket aktivt med att se till att EU:s energipolitik och EU:s klimatpolitik nu anpassas efter klimatavtalet från Paris, som säger att det är nödvändigt att vi höjer ambitionerna och att vi öppnar för nya översyner vart femte år. Ska vi nå upp till 1,5-gradersmålet duger faktiskt inte de målsättningar som vi hittills har åtagit oss att leva upp till. Det är detta som vi arbetar för nu.


Anf. 128 Maria Weimer (L)

Herr talman! Men regeringen har höga ambitioner i klimat- och miljöpolitiken, i synnerhet Miljöpartiet. Framför oss har vi en viktig klimatpolitisk fråga. Min konkreta fråga är: Hur tänker regeringen agera i EU? Tänker man sitta still och titta på hur EU:s beroende av fossila energikällor ökar och hänvisa till att andra länder får fatta sina egna beslut, hur skadliga de än kan vara för klimatet?

Jag tror att Sverige kan spela en roll här. Lövin är en av 28 klimatministrar i EU som kan påverka sina kollegor när man träffas. Ministern deltar i EU:s klimatmöten, där hon skulle kunna bidra till att lyfta den här frågan.

Det har nog inte heller undgått regeringen att det finns en väldigt stark opinion i EU i dag mot den nya gasledningen. Tio medlemsländer har skrivit ett brev till kommissionen där de uttrycker stor oro för Nordstream 2. Lövin skulle alltså inte behöva att stå ensam i Bryssel. Det finns redan en mycket aktiv grupp av medlemsländer som är kritiska till planerna. Tio medlemsländer utgör en tredjedel av EU:s medlemmar, så det är en rätt stark opinion.

Inte minst har Peter Eriksson, när han var Europaparlamentariker, uttryckt sin kritik mot planerna på att bygga gasledningen. Så det finns företrädare även i det egna partiet som har insett problemen med planerna. Det är alltså inte svårt för Sverige eller ministern att ansluta sig den kritiken eftersom det redan finns en opinion.

Ministern hänvisar också till att EU:s klimatmål ska respekteras. De målen talar ju sitt tydliga språk, att utsläppen måste fasas ut. Parisavtalet är glasklart om att koldioxidutsläppen måste minska.

Min enkla fråga till ministern blir då: Anser ministern att planerna på en ny gasledning i Östersjön är i linje med EU:s klimatmål?


Anf. 129 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Det var inte riktigt så jag sa, att vi måste respektera EU:s klimatmål. Jag sa att vi i ljuset av Parisavtalet måste vi nu öppna för att revidera EU:s klimatpolitik, eftersom det i Parisavtalet ingår en femårscykel. Utifrån IPCC:s kommande rapport 2018 och det transparensramverk som just nu håller på att förhandlas fram inom ramen för IPCC ska man se hur vi kommer att kunna att leva upp till 1½-2-gradersspannet som vi kom överens om i Paris. Intended nationally determined contributions, som hittills har lämnats in, kommer att leda till en temperaturhöjning globalt på troligtvis kring 2,7 grader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kommer att behöva växla upp det här arbetet och vara betydligt ambitiösare. Därför måste vi nu - och jag kommer att närvara vid det första miljö- och klimatmötet nu på måndag - vara väldigt tydliga med att vi i utsläppshandelssystemet och i de andra delarna av klimat- och energipaketet behöver ha öppningar för en översyn av EU:s mål till 2020 och även längre fram. Det är oerhört centralt.

Vi hade gärna sett ambitiösare mål för EU som helhet. Men nu har vi de vi har. Det är väldigt viktigt att jobba med de instrumenten och stärka dem. Inte minst är utsläppshandelssystemet viktigt i detta sammanhang, liksom målen för energieffektivisering.

Det är riktigt att Tyskland och andra länder har ett beroende av gas för tillfället. Energiunionens mål handlar väldigt mycket om diversifiering och att man ska kunna vara självförsörjande. Det hör egentligen inte till min portfölj. Men det är också en energisäkerhetsfråga. Det finns alltså mycket att vinna för unionen.

Vi måste titta på Nordstream utifrån gällande internationell rätt. Det går inte att på något sätt frånse det. Det är havsrättskonventionen som gäller.

Vi får återkomma till diskussionen om huruvida ledningen ska byggas eller inte, men för att kunna stoppa den måste det finnas uppenbara skäl utifrån klimathänseenden. Ett argument för att stoppa den som man skulle kunna använda är att det handlar om att bygga in sig i infrastruktur som sedan är svår att avveckla. Det är en väldigt dyr investering, och vi önskar att investeringar i energi i post-Paris-landskapet ska ske i hållbara energiinfrastrukturer. Inte minst behöver vi mer transmissions- och överföringskapacitet mellan EU-länder för att kunna överföra förnybar energi, som i mycket större utsträckning behöver kunna delas över landsgränserna. Här finns det stora behov som vi måste titta på.


Anf. 130 Maria Weimer (L)

Herr talman! Om det är ett klimatministermöte på måndag är det ett ypperligt tillfälle att diskutera den här frågan med kollegorna i Bryssel. Om man menar allvar med den oro som flera regeringsrepresentanter har uttryckt över de här planerna är detta ett bra tillfälle att knyta kontakt med de andra tio länder som har uttryckt kritik mot projektet och ge dem stöd.

När regeringen får en ansökan om tillstånd för en ny gasledning kommer den att prövas noggrant, sa ministern i sitt svar på min interpellation. Vi hörde i morse att utrikesminister Wallström var beredd att inkludera de säkerhetspolitiska aspekterna i en sådan prövning. Att miljöfrågorna kommer att finnas med är en självklarhet. Man tittar på Östersjöns känsliga botten, precis som man gjorde förra gången, och måste bedöma hur stor skada en ny gasledning kan göra på ett redan mycket ansträngt innanhav. Men eftersom den här frågan också har en stark klimatpolitisk anknytning vill jag fråga minister Lövin om hon är beredd att inkludera även klimataspekterna i den prövning som regeringen kommer att göra.


Anf. 131 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det här är en regering med mycket höga ambitioner inom miljö och klimat. Det är en av våra tre prioriteringar, förutom jobb och skola - vi ska lämna efter oss en hållbar planet till våra barn. Det är klart att det faller sig alldeles naturligt att ta med de här aspekterna i de bedömningar som vi gör av vilket projekt det än handlar om. Sedan måste man titta på handlingsutrymmet i den specifika frågan.

Jag är väldigt stolt över de framsteg vi gör på många områden när det gäller internationella investeringar i projekt som gäller det förnybara. Inom Världsbanken och de internationella institutionerna arbetar vi nu väldigt aktivt på policynivå för att ändra investeringspolicyer, så att man ska gynna investeringar i förnybar energi. Genom arbete med policyer, elnät och liknande kan man underlätta för investeringar i förnybar energi och fasa ut det stöd som ges till fossil energi. Detta sker framför allt i utvecklingsländer, men även på europeisk nivå. Vi har ett brett engagemang internationellt genom utvecklingssamarbetet, vårt bidrag till Gröna klimatfonden och vårt nationella arbete.

Här är det viktigt att visa ledarskap, och det tycker jag att Sverige gjorde förra veckan när partier brett gick samman i en energiöverenskommelse. Tyvärr ställde sig Liberalerna utanför överenskommelsen och försvagade den därigenom på ett ganska obegripligt och onödigt sätt. Men annars delar jag Maria Weimers engagemang för klimatfrågan.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2015/16:700 Gasledningen Nordstream 2

av Maria Weimer (L)

till Statsrådet Isabella Lövin (MP)

 

Det ryska energibolaget Gazprom planerar för ytterligare en gasledning i Östersjön, Nordstream II. Det är oroande utifrån flera aspekter både säkerhetspolitiskt och energipolitiskt. Det är också djupt oroande utifrån miljö- och klimatskäl.

I december 2015 enades världens länder i Paris om ett nytt hoppingivande klimatavtal. En central del i avtalet handlar om att minska världens beroende av fossila bränslen. Sverige ligger här i framkant eftersom vi har en klimatsmart energiproduktion baserad på kärnkraft, vattenkraft och förnybar energi. Vi är i dagsläget inte beroende av rysk gas för att klara av att värma upp våra hus.

Dessvärre är flera länder i Europa beroende av fossila energikällor. Rysk gas ses fortfarande som ett alternativ och planeringen av utbyggnaden av Nordstream 2 löper på. Det är oroande eftersom ju mer det investeras i gasledningar desto längre kommer gasen att förbli en del av EU:s energimix.

Med hänvisning till det anförda vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:

  1. Vad anser statsrådet om den planerade utbyggnaden av Nordstream 2 och kopplingen till att uppnå Parismålen?
  2. Hur kommer statsrådet att agera inom EU för att uppmärksamma EU-kommissionen och viktiga länder, såsom Tyskland, på problematiken med att EU fortsätter utbyggnaden av fossila energikällor?