Framtidens samhällsnät för mobil kommunikation

Fru talman! Anti Avsan har frågat inrikesministern om utredningen om en utvecklad och säker kommunikationslösning för polisen, försvaret och räddningstjänsten har lämnat information till regeringen, vilken slutsats han drar av den information som i förekommande fall har lämnats, om han och ytterst regeringen är beredd att ta initiativ till att undanta en del av 700-megahertzbandet från det auktionsförfarande som PTS har beslutat om och att avsätta denna del av bandet för vital samhällskommunikation och om han i en situation där det inte föreligger något annat realistiskt alternativ till lösning bör tillämpa försiktighetsprincipen, som rimligtvis innebär att en auktion av det frekvensutrymme som behövs för vital samhällskommunikation undantas tills vidare.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Sedan interpellanten skrev frågan har regeringen fattat beslut om att sändningsutrymmet 694-790 megahertz får upplåtas för tillståndspliktiga tv-sändningar till och med den 31 maj 2018.

Beslutet innebär att det så kallade 700-megahertzbandet inte är tillgängligt för andra ändamål. Det har föranlett Post- och telestyrelsen att ställa in den auktion som var planerad att starta den 1 december. Regeringens ambition är att det ska skapas förutsättningar för en så snar tilldelning av frekvenser inom bandet som möjligt. Beroende på resultatet av de åtgärder som regeringen nu vidtar, det vill säga den rättsliga översynen och uppdraget till MSB, är det tänkbart att det kan finnas förutsättningar för tilldelning före den 31 maj 2018.

Bakgrunden till beslutet är att den säkerhetspolitiska utvecklingen gör det alltmer viktigt att aktörerna inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar kan kommunicera och utbyta information effektivt och säkert med varandra.

Regeringen gör bedömningen att det finns behov av en rättslig översyn av den reglering som styr rätten att använda radiofrekvenser i delar som avser samhällsviktiga aktörers intressen och avser att återkomma i frågan.

Det behövs frekvenser för bättre mobiltäckning och bredbandstillgång i alla delar av Sverige. Användningen och behovet av mobilt bredband ökar. På landsbygden är behovet extra stort eftersom det många gånger inte finns fast bredband i form av fiber med hög kapacitet. Samtidigt är det nödvändigt att aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar kan kommunicera och utbyta information effektivt och säkert med varandra.

Regeringens uppfattning är att behovet av mobiltäckning och bredbandstillgång i alla delar av Sverige samt behovet av kommunikation för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar ska gå att förena.

Det är PTS som prövar frågor om tillstånd att använda radiosändare i olika frekvensband. Denna uppgift utför myndigheten med stöd av lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. PTS är en mycket kompetent myndighet som ligger långt framme när det gäller spektrumförvaltning. Regeringen har fullt förtroende för PTS som spektrumförvaltande myndighet.

Regeringskansliet gav den 28 juli 2016 en utredare i uppdrag att föreslå en utvecklad och säker kommunikationslösning för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar. Utredningen berör också frågor om frekvensutrymme och ska slutredovisas den 28 februari nästa år.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kommer också, i enlighet med ett regeringsbeslut den 31 oktober 2016, att starta ett förberedelsearbete för hur en framtida kommunikationslösning för samhällsviktiga aktörer ska kunna utvecklas. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2017.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Situationen på regeringens sida har förändrats lite grann efter det att jag skrev interpellationen, men det är ändå viktigt att peka på betydelsen av denna fråga. Det finns omfattande synpunkter från många myndigheter, som pekar på vikten av att hitta en lösning som fungerar.

Rakel, som är det system vi har i dag för samhällsviktig verksamhet och kommunikation mellan olika aktörer, uppfyller inte dagens krav. Bland annat saknas möjligheten till bildöverföring, och det finns även andra brister.

Vår omvärld är osäker, och vi står inför stora utmaningar både inom Sverige och när det gäller yttre påverkan. I morgon kommer vi bland annat att behandla ett betänkande här i kammaren om hybridhot. Det är högst relevant när man tittar på denna typ av frågor. För att möta både dagens och morgondagens utmaningar behöver Försvarsmakten, polisen, räddningstjänsten, ambulans och annan samhällsviktig verksamhet kunna kommunicera säkert med robust mobilt bredband.

Jag ska inte nämna alla händelser där man kan dra lärdomar, men det finns åtskilliga. Jag ska ändå nämna två svenska, nämligen terrorattentatet på Bryggargatan i Stockholm 2010 och Västmanlandsbranden 2014, som påvisar olika brister i system som skulle kunna åtgärdas med ett bättre, välfungerande mobilt bredbandssystem för vital samhällskommunikation.

Man kan konstatera att 700-megahertzbandet har en mycket god täckning i hela landet och skulle vara ett bra alternativ för ett nytt samhällsnät för mobil kommunikation. Som expertmyndigheten har påpekat kommer det inte att finnas någon motsvarande möjlighet de närmaste 20 åren.

Det som möjligtvis är lite anmärkningsvärt, oavsett vilken lösning det blir i slutändan, är att Post- och telestyrelsen inte ställde några särskilda krav på robusthet och säkerhet i samband med den auktionsprocess som skulle ha påbörjats nu, om inte regeringen hade fattat det beslut den gjorde.

Jag tycker att det var bra att regeringen gjorde så att säga en halvhalt för att försöka lösa frågan om behovet av samhällskommunikation.

Jag nämnde att ett frekvensband inte blir ledigt förrän om 20 år. Det talas också om andra lösningar. Men frågan är om de fungerar.

Regeringen tillsatte en utredning efter Post- och telestyrelsens beslut. Jag vill minnas att det var den 28 juli som den utredningen tillsattes. I direktiven sägs det att man ska lämna information till regeringen, och det skulle ha skett den 15 oktober. Jag vet inte i vilken form som informationen har lämnats. Den har kanske varit muntlig. Men enligt direktiven skulle huvudsakliga slutsatser redovisas i lämplig form. Jag antar att det är den informationen som har lett till regeringens ställningstagande i denna fråga, nämligen att man inte skyndar på utrymningen av 700-megahertzbandet.

Min fråga till statsrådet är därför: Har den information som lämnades lett till regeringens ställningstagande?

Såvitt jag förstår ska det också lämnas över ytterligare en delredovisning - ett skriftligt underlag - den 15 november. Kommer det att göras?

Fru talman! Som svar på Anti Avsans frågor kan jag säga att det är två utredningar som regeringen väntar på. Den ena ska lämna sitt svar den 28 februari och den andra den 1 november nästa år. Detta hänger ihop med att det har förts en dialog och diskussion under lång tid om hur man ska använda det så kallade 700-megahertzbandet och om behovet från blåljusmyndigheternas sida att ersätta Rakel och att utveckla nya system för framtiden för en säker kommunikation i både fredstid och i mer osäkra tider. De diskussioner som har förts inom regeringen, och inom tidigare utredningar som har lämnat sin information, har landat i att det ändrade säkerhetspolitiska läge som har utvecklats under ganska lång tid är bakgrunden till beslutet om att användningen av 700-megahertzbandet förlängs så att tv kan fortsätta sändas fram till en bit in på 2018. Detta i sin tur har gjort att PTS stoppar den auktion som var tänkt att ske i närtid.

I detta läge inväntar vi ett klargörande från MSB och den utredning som är tillsatt sedan tidigare för att kunna se hur läget utvecklas och klargörs. I takt med att detta görs kommer PTS sannolikt att fatta nya beslut.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för den kompletterande informationen. Om jag ska vara riktigt krass vill jag nog påstå att det säkerhetspolitiska läget är allvarligt och ansträngt, och så har det varit en tid. Det är möjligen så att det direkta skälet till att regeringen ändå tar ställning på detta positiva sätt inte är att det har inträffat någon avgörande förändring på den absolut senaste tiden. Även om statsrådet inte uttrycker det klart och tydligt antar jag att det snarare är så att det faktiskt är information som har kommit regeringen till del, kanske från den utredning som lämnade huvudsakliga slutsatser i lämplig form den 15 oktober.

Utan tvekan finns det nämligen ett uppenbart behov av en lösning som ska tillgodose de behov som finns. Jag vill påpeka att vi ofta talar om behov av fungerande mobilt bredband i glesbygd eftersom man inte kan bygga ut kabel överallt och så vidare. Jag vill också understryka behovet av att kunna komma i kontakt med polis, räddningstjänst, ambulans och andra viktiga samhällsfunktioner. Om man inte har den tryggheten i glesbygden spelar tillgången till mobilsurf mindre roll. Denna trygghet måste först och främst garanteras.

När det gäller glesbygden och landsbygden i Sverige finns det ett flertal olika utmaningar för de myndigheter som ska garantera säkerhet i samhället. Detta kräver som det ser ut i dag att en lösning helst ska tillhandahållas inom den kommersiella delen av 700-megahertzbandet. Förslaget från flera myndigheter och andra som har lämnat synpunkter under den process som Post- och telestyrelsen har haft är att det är 2x10 megahertz som borde undantas.

Om regeringen inte kan lösa frågan borde den självklara utgångspunkten i fortsättningen vara att så länge man inte kan säga att det finns en annan lösning som fungerar för vital samhällskommunikation på det sätt som krävs när det gäller robusthet, tillgänglighet, säkerhetsnivå, täckning, absolut prioritet, funktionalitet och möjlighet till samverkan inom systemet ska man inte auktionera ut hela 700-megahertzbandet utan undanta det.

Jag ska inte ge mig in på någon teknisk diskussion, även om jag möjligen skulle kunna göra det i viss utsträckning. Jag är inte skickad att hantera en sådan diskussion fullt ut. Men det finns tekniska problem med de andra lösningar som har diskuterats så här långt. Det finns ingen lösning som så här långt skulle kunna klara alla de behov som behöver tillgodoses inom ramen för en lösning som inte innebär att man så att säga undantar en del i den kommersiella delen av 700-megahertzbandet.

Mot denna bakgrund undrar jag lite grann över det som står i svaret från statsrådet om att det finns behov av en rättslig översyn av regleringen som styr rätten att använda radiofrekvenser i delar som avser samhällsviktiga aktörers intressen. Vilken typ av rättslig översyn handlar det om? Det finns en hel del skrivningar, bland annat i ett yttrande från Teracom, där man talar om att de som hanterar näten inte bör vara de som har ett intresse av konsumenterna längst ut i kedjan. Men vilken typ av rättslig översyn är detta fråga om?

Fru talman! Jag vill börja med att säga att digitaliseringen förändrar samhället i mycket stor utsträckning. Den förändrar förutsättningarna för vårt försvar och säkerheten för blåljusmyndigheterna generellt, och det kräver helt nya möjligheter och metoder för att de effektivt ska kunna kommunicera och använda och utnyttja dessa möjligheter. Det förändrar även förutsättningarna för hushållen. Inte minst viktigt är det att vi har bra tillgång till framtidssäkra nät och internet till hushållen på landsbygden. Det är ofta där som frågorna om säkerhet och hälsa är allra viktigast ur denna aspekt. Där tar det lång tid för en ambulans att komma eller för att man ska få kontakt med vårdcentralen. Där finns det också stora möjligheter. Jag skulle vilja säga att det pågår en revolution inom hälsoområdet som gör att man på plats hemma kan utnyttja sjukvården på ett helt annat sätt än tidigare.

Det är alltså inte bara blåljusmyndigheternas funktion som kräver bra bredband och bra mobil täckning över hela landet. Även hushållens möjligheter att använda de tjänster som samhället kan erbjuda i framtiden kräver detta. Min bedömning är att det kommer att bli ännu viktigare inom ganska kort tid att få ut detta i hela landet.

Därför måste vi klara av att tillgodose båda dessa intressen. Jag och den övriga regeringen bedömer att det går att tillgodose båda dessa intressen. 700-megahertzbandet är en viktig del för att klara av just tillgången till bra mobil kommunikation i hela landet.

Den modell och metod som Post- och telestyrelsen tidigare förordade innebar inte att man struntade i blåljusmyndigheternas behov och intressen, utan man hade avsatt en del av 700-megahertzbandet för detta. MSB och en del andra av myndigheterna ansåg dock inte att det var tillräckligt bra. I det läget var det givetvis naturligt att återigen ge MSB möjligheten att klarlägga vad det egentligen är för behov myndigheten har och vilka tidsplaner den har när det gäller att tillgodose sina intressen, och det är i stor utsträckning detta som är bakgrunden till det vi diskuterar nu.

När det gäller den rättsliga översyn vi talar om är det inte fastställt vad den ska innehålla, men det skulle i det här sammanhanget till exempel kunna handla om att ge Post- och telestyrelsen ytterligare verktyg för att hantera säkerhetspolitiska intressen i sina bedömningar.

Fru talman! Jag kan väl bara säga att jag har läst de försök med bildöverföring från ambulanser till sjukhus som har förbättrat möjligheterna att ge patienter bra vård och även förbättrat möjligheten att överleva olika typer av olyckor och sjukdomstillstånd. Detta kan inte ske på ett säkert sätt om man inte har möjlighet till bildöverföring - till exempel i en del av 700-megahertzbandet. Det skulle där vara möjligt med bildöverföring för den här typen av verksamhet, inte minst med hänsyn till patientsekretessen.

Om man tittar på tilldelningsbeslutet, eller beslutet om auktionen, från Post- och telestyrelsen kan man se att det som undantogs där var utrymmen som egentligen inte var användbara. De var för så kallad nedläggningskapacitet och måste kombineras med ett annat spektrum. Det finns inget annat land som har licensierat nedläggningskapacitet i enbart 700-megahertzbandet. Man pekade även på andra lösningar, men de som är tekniskt kunniga har sagt att ingen av de lösningarna skulle fungera - i vart fall finns det hittills inget sådant exempel någon annanstans.

Jag tycker att detta är en ganska osäker grund om man faktiskt anser att samhällets och ytterst människors säkerhet är viktig. Jag menar att det ändå är detta som är grunden för att vi ska kunna ge människor möjlighet att leva trygga och bra liv och använda mobilt bredband för allt annat som behövs i livet. Jag delar statsrådets uppfattning att detta ger väldigt stora möjligheter och underlättar livet för människor, men det är också viktigt att garantera den fysiska säkerheten och att kunna ingripa när det händer olyckor och när brott begås.

Fru talman! Vi kanske kan avsluta med att säga att vi i grunden verkar vara överens om att båda dessa intressen är viktiga. Det är viktigt att vi klarar av att förena och uppnå dem, och det är också regeringens utgångspunkt i dessa frågor.

Jag tror inte att man ska behöva vara så orolig för att detta skapar problem. Det jag själv har sett som det mest negativa med de beslut vi nu har fattat är att det blir en viss osäkerhet om hur länge banden står oanvända. Det vi talar om är en begränsad naturtillgång, och det är klart att det finns en stor poäng i att utnyttja den resursen eftersom den nu är efterfrågad på många håll. Jag hoppas alltså att vi så snart som möjligt ska kunna komma fram till en situation där vi får ett beslut och får fram en ny auktion, liksom en ordning där blåljusmyndigheternas intressen tillgodoses.

Överläggningen var härmed avslutad.