Forskning och utveckling i små och medelstora företag

Herr talman! Det är en mycket förkyld minister som ska försöka svara på de här frågorna. Thomas Östros har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att säkerställa att forskningen i de små och medelstora företagen fortgår trots avvecklingen av FoU-satsningen Forska och väx. Regeringen genomför nu en politik som ska göra Sverige till ett av världens bästa länder att starta och driva företag i och som ska ge flera jobb. Ett antal åtgärder genomförs successivt för att förbättra företagens villkor, inte minst vad gäller de små och medelstora företagen. Dessa insatser ger ökade möjligheter för företagen att avsätta resurser för att satsa på till exempel forskning och utveckling. Bland annat ska företagens administrativa kostnader för samtliga statliga regelverk minskas med 25 % under en period av fyra år. Dessutom genomförs ett antal reformer inom skatteområdet. En särskild satsning om 100 miljoner kronor görs också för att främja företagande bland kvinnor och öka forskningen och kunskaperna om kvinnors företagande. Ett program för att öka kvinnors företagande ska tas fram. Nuteks program, Produktutveckling i små och medelstora företag, visar på mycket goda resultat. Hittills har 111 miljoner kronor satsats i programmet. Jag delar helt uppfattningen att Sverige behöver flera små och medelstora företag som bedriver eller beställer forskning. Forskning och utveckling har en mycket betydelsefull roll för utvecklingen av näringsliv och samhälle och för att Sveriges konkurrenskraft ska kunna upprätthållas i den alltmer integrerade världsekonomin. Samarbetet med näringslivet genom gemensamt finansierade FoU-program spelar här en avgörande roll. Regeringen har i budgetpropositionen aviserat en stor forskningssatsning som fram till och med 2009 kommer att höja nivån på forskningsanslagen med 900 miljoner kronor. Det finns dessutom beslut om kraftiga ökningar av stödet till bland annat Vinnova och industriforskningsinstituten under kommande år, som Thomas Östros väl känner till. Vinnova kommer 2008 att kunna satsa över 1,7 miljarder kronor. Sammantaget ger detta goda förutsättningar för att de små och medelstora företagens användning av FoU i sin verksamhet ska kunna öka.

Herr talman! Får jag börja med att gratulera Maud Olofsson till näringsministerposten. Det är första gången som vi debatterar sedan den nya regeringen tillträdde. Får jag också önska att Maud Olofsson kryar på sig. Det går ju väldigt bra för svensk ekonomi. Det är en mycket stark utveckling. Nyföretagandet är rekordhögt. Vi har aldrig haft så många nystartade företag i Sverige som vi har haft det senaste året. Företagen anställer också, inte minst småföretagen. Tjänstesektorn växer så att det knakar, och det här är väldigt glädjande för Sverige. Då gör regeringens politik mig väldigt bekymrad. Vad gör man från den 1 januari? Jo, man ökar arbetsgivaravgifterna kraftigt, särskilt för de minsta företagen. Det är sammantaget 4 ½ miljarder. Man halverar exportfrämjandet, de insatser som små företag får hjälp med för att komma ut på exportmarknaderna. Det är en dramatisk besparing. Sedan tar man bort forskningsstödet till småföretagen, en mycket framgångsrik åtgärd som vi nu har ett års erfarenhet av och som är mycket populär. 1 200 företag har sökt - man får ta del av de här pengarna för att kunna göra en forskningssatsning i sitt företag. 166 företag har hittills beviljats stöd. Totalt har man sökt stöd för 1,2 miljarder, och man har varit beredd att sätta till lika mycket av företagets egna pengar. Det är en väldigt positiv respons. Beskedet från regeringen under hösten, när regeringen tog bort stödet, har varit att det var ett misstag. Men det kan väl knappast sägas vara ett misstag. Tittar man i budgetpropositionen ser man att det är mycket tydligt beskrivet. Där står det att den tidigare regeringen aviserade en ökning av forskningsstödet med 100 miljoner kronor från och med 2007 för en förlängd satsning på forskning och utveckling i små och medelstora företag inom ramen för programmet Forska och väx. Och så skriver regeringen: Regeringen bedömer härmed att denna satsning bör utgå. Misstag blev det alltså först när företagen med ett ramaskri, förstås, hörde av sig till Näringsdepartementet. Det är djupt sorgligt att det upphör, säger Fredrik Bruhn, vd på Ångström Aerospace, i Ny Teknik. Det borde satsas mer. Man borde växla upp i stället för att dra ned, säger Henrik Ljungcrantz, vd på Impact Coatings. Det är varken brist på innovativa idéer eller företagens kapital, säger handläggarna på Vinnova. Och Michael Treschow, ordförande i Svenskt Näringsliv, undrar vad regeringen gör när man tar bort en så framgångsrik satsning. Vår uppfattning är att det här är oerhört viktigt för småföretagens konkurrenskraft. Det handlar om att få möjlighet att gå till forskning och utveckling och därmed utveckla sina produkter, stärka sin konkurrenskraft och kunna anställa flera och växa, både i Sverige och internationellt. I dag kallade vi till oss Näringsdepartementets statssekreterare, Maud Olofssons statssekreterare, till näringsutskottet för att höra hur det misstag som regeringen nu säger sig ha gjort ska rättas till. Det enda som har hänt sedan regeringen drog bort dessa 100 miljoner kronor är att man har minskat utgifterna för näringspolitik med ytterligare 40 miljoner kronor. Det har inte tillförts ett öre för att rädda de här viktiga forskningssatsningarna. Och mycket riktigt hade inte heller statssekreteraren något som helst besked att ge annat än att det verkar som att det ska tas ur Vinnovas budget, det vill säga tas från andra forskningssatsningar. Det kan vara forskning i miljöteknik för småföretag. Det kan vara forskning i bioteknik där vi har växande små och medelstora företag. Det kan vara forskning i trafiksäkerhet där vi har fordonsindustrins underleverantörer som behöver mer forskning för att klara konkurrensen. Det var det besked som gavs. Det misstag som man säger sig ha gjort, vilket är obegripligt att man kan påstå, har alltså inte lett till någon förändring i budgeten. Därmed innebär det försämringar för småföretagen.

Herr talman! Jag tycker att detta är en oerhört viktig fråga. Jag har förstått av debatten och när jag har läst budgetpropositionen att detta uppenbarligen var någonting som regeringen glömde bort eller sjabblade bort. Jag vet inte riktigt hur detta har gått till. Jag tycker att det varit intressant att lyssna på, när man har fått redogörelser från Vinnova, vad de här pengarna verkligen har lett till. Det är också väldigt intressant att veta att bara vart tionde företag som har sökt de här pengarna hittills har kommit i fråga just av den anledningen att kön har varit så lång. Det finns så mycket projekt som det finns en stor vilja att utveckla, och det tror jag på något sätt vittnar om någonting som är väldigt positivt. Det finns en väldigt stark framtidstro i det här landet, och det tror jag att vi ska ta fasta på i den här kammaren. Jag skulle vilja fråga näringsministern ett par saker. Jag läste ett pressmeddelande som låg på Vinnovas hemsida. Där står det: Tack vare ett positivt besked från näringsministern och statssekreteraren Jöran Hägglund räknar vi - alltså Vinnova - med att minst 100 miljoner kronor tillförs Vinnovas budget år 2007 för Forska och väx. Då blir min fråga kanske lite liknande Thomas Östros: Innebär detta att medel tas från något annat håll? Eller kommer man att göra andra typer av förändringar i årets statsbudget för att kunna ge till Vinnova eller någon annan som får minska sina anslag? Vänsterpartiet har skrivit en motion i den här frågan med anledning av budgetpropositionen. Då har vi tagit upp en annan idé. Det är något som finns i Norge nu som man kallar för SkatteFUNN, ett skattemässigt avdrag som företagen kan göra som en stimulans för att kunna satsa på forskning. Eftersom vi tidigare har tillhört en majoritet i den här kammaren har vi också drivit de här frågorna i många år tillsammans med andra partier. Vi kanske var det parti som först över huvud taget tog upp den här frågan. Vi gjorde det med två olika metoder, via anslag men framför allt skulle vi snegla lite mer på Norge och dra lärdom av dem. Min andra fråga till näringsministern blir då: Kan regeringen tänka sig att titta på det norska exemplet och ta till sig det som ett gott exempel på hur vi ytterligare skulle kunna stödja små- och medelstora företag i deras forskningsinsatser?

Herr talman! Först vill jag tacka för gratulationerna. Jag tycker att det är jättebra att både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna ökar sitt intresse när det gäller småföretagandet. Det finns väldigt mycket positivt som vi kan göra för att stärka småföretagandet. Även om det går bra för Sverige så anställer tyvärr inte småföretagen i den utsträckning som vi skulle behöva för att motsvara det tapp som vi har i de stora företagen. Det är också därför som regeringen har den kraftfulla satsningen på just de små och medelstora företagen. Vad Thomas Östros än säger så är alltid 14 miljarder mer än 5 miljarder, hur man än räknar. Det första budgetåret kommer vi att satsa 14 miljarder riktade direkt till små och medelstora företag. År 2 kommer vi att satsa 17 miljarder. Sedan ska man lägga till alla de övriga insatser som regeringen gör för att just stärka småföretagens situation. Jag delar uppfattningen att det är väldigt viktigt att de här små företagen får en kontakt med forskarvärlden, genom direkta forskningsinsatser men också genom olika traineesystem och annat som småföretagen har stor nytta av. Jag delar också uppfattningen att Forska och väx har varit ett bra program. Jag förstår att Thomas Östros har svårt att acceptera en förklaring som att det försvann i den snabba budgetprocess som den nya regeringen hade, men det är faktiskt sanningen. Sedan får man tycka vad man vill om det. Men jag tror att det är bättre att politiker erkänner misstag än att man låtsas som om det är någonting annat. Thomas Östros får välja att tro på det eller inte. Vi har haft dialoger med Vinnova. Jag har också sett en utvärdering som de har gjort som vi är nöjda med. Vi har kommit överens om att vi ska kunna fortsätta den här satsningen. Vi kommer att återkomma i budgetarbete kring den finansieringen, men vi är helt klara över att detta ska fortsätta. Vinnova har också påbörjat utdelningen av pengar till den kölista som finns när det gäller de små och medelstora företagen. Vinnova får ju ett plus under den här budgetperioden fram till 2008 med 575 miljoner kronor. Det är en rejäl satsning som går just till Vinnova för att regeringen har en ambition att stärka den företagsnära forskningen. Vinnova är mycket nöjda med de satsningar som regeringen gör. Vi ska i dialog med Vinnova utvärdera det de gör men också ge tydliga signaler om vad de ska göra framöver. Forska och väx är en del av detta, men jag vill också påpeka att det finns många andra forskningsprogram som näringslivet är ytterst intresserat av. Marie Engström talar om skattemässigt avdrag för FoU i företag. Jag har en inställning som är ungefär så här: Låt oss pröva alla goda idéer! Jag tror att vi behöver hjälpas åt för att stärka småföretagens position i Sverige. Jag är beredd att pröva alla idéer förutsättningslöst för att se hur man kan komma fram. Vi i regeringen har sagt att vi vill stimulera flera donationer när det gäller forskning, vilket också kan komma företagen till del. Vi ska se över om vi kan göra donationerna avdragsgilla, allt för att öka möjligheterna till forskning i vårt land. Det finns många som är beredda att ge dessa donationer. I de länder där man har det här systemet har det varit framgångsrikt. Det har också mottagits väldigt väl av dem som i dag behöver forskningsanslag. Så sammanfattningsvis är det rejäla satsningar på småföretagen, rejäla satsningar på forskning och rejäla satsningar på forskning till små och medelstora företag.

Herr talman! Vad gäller misstagsteorin är det ju mänskligt, men varför har då inte regeringen på något vis rättat till det? Det är snart flera månader sedan regeringen gjorde sitt misstag. Det enda som har hänt i näringsutskottet är att budgeten för näringspolitik har minskat med ytterligare 40 miljoner kronor. Så om det vore ett genuint misstag skulle regeringen naturligtvis, eftersom man har majoritet här i kammaren, se till att det tillkommer 100 miljoner kronor till näringsutskottets förfogande att lägga på Forska och väx. För regeringen säger att det är så viktigt. Men resultatet är att det inte kom några pengar. Svaret från Maud Olofsson i den här interpellationsdebatten är precis detsamma. Det kommer inga pengar för att rädda Forska och väx. Vinnova är den myndighet som vi i den socialdemokratiska regeringen skapade för att få en kraftfull myndighet som samverkar med företagen. När vi lade fram forskningspropositionen för ett par år sedan lade vi ut en mycket kraftfull satsning på Vinnova för att de ska ha en möjlighet att i armkrok med näringslivet, stora och små företag, kunna utveckla forskningen så att Sverige stärker sin konkurrenskraft. De 575 miljoner kronorna som Vinnova nu ökar med är de pengar som den socialdemokratiska regeringen tillförde under de kommande åren för att stärka näringspolitikens forskningsverktyg. Men de pengarna ligger ju inte och skvalpar. Det är pengar som Vinnova tänker använda för spännande, viktiga forskningsprojekt. Maud Olofsson säger som näringsminister: Nu när vi har dragit ned med 100 miljoner kronor från Vinnova får ni ta pengar från något annat forskningsprojekt för att Forska och väx ska hanka sig fram. Statssekreteraren berättade i dag att det inte ens blir i den omfattning det har i dag under nästa år, utan man får skrapa ihop de resurser man hittar och prioritera bort annat. Jag tycker att det är skamligt dåligt när vi har infört ett system som mött en sådan positiv respons från företagen. Varför kan inte Maud Olofsson rakt av säga att man nu tillför 100 miljoner kronor, ändrar utskottets budget och ser till att man kan göra handling av de ord som har kommit under hösten om att Forska och väx, forskning för de minsta företagen, ska värnas och utvecklas? Men så blev det inte. Varför är det så bra med Forska och väx? Jo, det ger småföretagen själva makten och inflytandet över forskningen. Småföretagen kan ofta känna att det är långt till universitetet, till forskningsinstitutet, och man vet inte riktigt hur man ska få samarbetet och kontakten. Men i och med Forska och väx, detta framgångsrika program, får företaget självt makten över detta. För man får resurser, hälften själv, hälften från Vinnova, och sedan tar man kontakt med forskarvärlden och så gör man ett gemensamt projekt. Så utvecklar man sitt projekt, får in mer kunskap, stärker konkurrenskraften, kan sälja bättre, kommer ut på exportmarknaderna och anställer flera. Regeringen gjorde bedömningen: Regeringen bedömer härmed att denna satsning bör utgå. Det ramlade inte mellan stolarna. Det finns en tjänsteman som bevakar varje anslag i budgeten. Det var den bedömningen regeringen gjorde tills protesterna kom in. Misstaget som sägs vara ett misstag orsakar ingen handling från regeringen. Utan det här får man ta i den budget som man har. Det är dålig näringspolitik, det är dålig forskningsinriktad näringspolitik, och det är att sätta Vinnova i en situation där man måste prioritera bort annan angelägen forskning som kommer företagen till del. Det kan handla om miljöteknik, det kan vara bioteknik, det kan vara underleverantörer i fordonsindustrin som nu ska betala för det som Maud Olofsson säger är ett misstag. Återkom till riksdagen med ökade anslag till Forska och väx!

Herr talman! Jag kan instämma i allt det positiva som Thomas Östros sade om Vinnova och dess verksamhet. Det är väldigt positivt att man med utgångspunkt i de medel man har ändå kan göra så mycket som man gör. Det är bara att beklaga att vi i och med att Vinnova inte får de anslag man säger sig behöva helt enkelt kommer att tappa tempo när det gäller miljö, energi och kanske även forskning kring bioteknik. Det är bara att beklaga. Jag fick till vissa delar svar på min fråga om satsningarna på Vinnova tas från andra anslag. Uppenbarligen är det på det sättet. Jag sitter inte i näringsutskottet så jag har kanske inte haft tillgång till den informationen, men jag vill verkligen beklaga att det är på det sättet. När det sedan gäller att stödja forskning via skattesubventioner vill jag uppmana Maud Olofsson att titta i någon skrivbordslåda eller någonting uppe på Näringsdepartementet. Jag har nämligen för mig att det ska finnas ett utkast eller en promemoria kring hur ett sådant system skulle kunna se ut. Maud Olofsson behöver alltså inte uppfinna hjulet en gång till, utan hon kanske kan läsa där och se. Sedan kan vi ta en förnyad diskussion i kammaren så småningom. Vi skulle kanske också kunna ta en diskussion om hur vi i stället för att skattesubventionera hushållstjänster, som regeringen förslår, skulle kunna skattesubventionera forskningsinsatser. Det tror jag skulle ha en bra mycket större betydelse för sysselsättningen och för framgång för Sverige.

Herr talman! Vi har rättat till den här delen. Vi är helt överens med Vinnova om hur vi ska hantera den här frågan. Vinnova har redan börjat dela ut, och det är som med allt annat budgetarbete: Det tas naturligtvis från andra anslag. Så är det alltid i ett budgetarbete, och det är ingenting konstigt med det. Men kom ihåg: En budgetförstärkning på ytterligare 575 miljoner kommer till Vinnova. Utöver det förstärker vi forskningsanslagen med 900 miljoner kronor under den här mandatperioden. Det är en rejäl satsning - nästan 1 miljard i ökade anslag till forskningen. Det är väl väldigt bra om vi kan få stöd för den satsningen när förslaget kommer hit till riksdagen, om intresset är så stort när det gäller satsning på forskningsdelarna. Det är sant att företagen är väldigt intresserade av detta, och vi behöver ha både grundforskningen och instituten för att kunna stödja den här forskningen. Det är också därför regeringen prioriterar detta område. Vi har heller inte hört några rapporter från Vinnova om att man skulle tappa tempo, utan vi är helt överens om hur vi ska hantera den här situationen. Ni kan alltså vara alldeles lugna när det gäller vad som ska hända framöver. Utöver satsning på forskning på det här området satsar vi också på forskning när det gäller kvinnors företagande och hjälper till på det sättet. Det är ett stort forskningsområde där Sverige tack vare den förra borgerliga regeringen har en framskjuten position och där vi också får ökade kunskaper kring kvinnors företagande, vilket i stor utsträckning handlar om just småföretag. Femprogrammet har varit väldigt uppskattat runtom i världen tack vare de satsningar som vi gjorde tidigare. Där har den förra regeringen inte gjort något. Om det finns förslag om skattesubventionering av donationer på departementet är det intressant att de finns just i byrålådan. Hade det funnits ett rejält intresse hos Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet hade man väl lyft fram det till ett beslut. Men finns förslaget färdigberett i byrålådan är vi beredda att titta på det. Jag kan väl prata med mina tjänstemän om vad ni har gömt undan i byrålådorna på departementet. När det gäller att ställa forskning mot hushållsnära tjänster tycker jag att det är viktigt att satsa på mer än bara forskning. Forskningen är en del av småföretagsutvecklingen, men vi behöver också utveckla tjänstesektorn. Den här regeringen ställer inte dessa åtgärder mot varandra utan tycker faktiskt att man behöver göra både-och. Jag tror att vi kommer att se en ökad tjänstesektor och en ökad tjänstemarknad, och det är något som inte minst gynnar kvinnor och ger dem möjlighet att starta och driva företag. Det är väldigt positivt i det stycket. Till sist ska jag säga att den satsning som vi gör när det gäller ungdomsjobben, det vill säga nystartsjobb och borttagande av sociala avgifter för ungdomar, också är ett sätt att stödja småföretagen när det gäller forskningsinsatser. Många av de ungdomar som i dag är arbetslösa är också högskoleutbildade, och som jag sade tidigare ser jag traineeverksamhet som en viktig del. Vår satsning kommer att öka möjligheterna för små företag att anställa högskoleutbildad arbetskraft vilket kommer att stärka ungdomarnas situation på arbetsmarknaden men också företagen som behöver deras kunskap.

Herr talman! Det är någonting märkligt med näringsministerns sätt att beskriva näringspolitiken. Man skulle kunna tro att det den 1 januari väntar kraftigt sänkta arbetsgivaravgifter. I själva verket är det kraftigt höjda arbetsgivaravgifter. Efter statssekreterarens besök i utskottet i dag skulle man kunna tro att det kommer stora satsningar på att hjälpa småföretagen med export. I själva verket halverar man de pengar som ska gå till att hjälpa företag med export. Efter att ha hört näringsministerns inlägg här blir man övertygad om att det kommer en stor satsning på småföretagens forskning. I själva verket har man strukit den posten i budgeten. Det programmet avvecklas; det uttrycks mycket tydligt i budgeten. Under hösten har man lovat att detta ska rättas till. Det har inte rättats till. När ministern kommer till riksdagen för att diskutera frågan blir det väldigt tydligt: Det finns inga mer pengar till detta. Men, säger Maud Olofsson, vi har kommit överens med Vinnova. Det är klart att regeringen kan komma överens med sin myndighet, men regeringen säger ju: Ni har en summa pengar till ert förfogande. Använd nu den på ett sådant sätt att ni prioriterar bort det ni har tänkt göra och rädda oss från den här prekära situationen där vi har strukit Forska och väx! Det är klart att det i den meningen inte är någon svårighet att komma överens. Det är ju regeringen som bestämmer och som skriver regleringsbrev. Men det innebär ju mindre forskning riktad mot bioteknikföretag, underleverantörer till fordonsindustrin, mikroelektronikföretag eller företag inom något annat spännande område där Vinnova använder sina pengar. Denna förmåga att komma överens är jag kanske inte helt imponerad av. Dessutom säger statsrådet att Vinnova får mer pengar. Ja, det var den socialdemokratiska regeringen som lade fram den planen för Vinnova och som tog fram de resurserna. Näringsministern har dock inte på något sätt rättat till det misstag som man säger sig ha gjort, väl beskrivet i budgetpropositionen. Det innebär att en av våra mest framgångsrika insatser för företags utveckling nu blir av med sina resurser. Jag tycker att det är urdåligt.

Herr talman! Jag vet inte vad man ska säga är märkligt. Jag bara räknar: 5 miljarder är mindre än 14 miljarder. År 2 är det 17 miljarder kronor. Utöver det lägger vi 585 miljoner på just Vinnova. Vi lägger 900 miljoner kronor på forskning varav en stor del är tillämpad forskning. Var och en som lyssnar till den här debatten kan ju räkna själv: Vad väger tyngre, 14 miljarder eller 5 miljarder, om vi ska ta arbetsgivaravgiften? Vad väger tyngre, 575 miljoner, som den socialdemokratiska regeringen påstod att man skulle satsa i sin budget, eller 900 miljoner ytterligare? Jag tror att var och en förstår att vi satsar mer pengar än vad den socialdemokratiska regeringen hade tänkt. Sedan kan man förstås i dag i sin oppositionsroll vilja försöka lägga fram ytterligare förslag, som om man hade gjort mer ifall man hade haft regeringsmakten, men så är det faktiskt inte. Ni satsade de här 575 miljonerna, påstår ni, men ni satsade inte de 14 miljarder som vi satsar. Jag tror att småföretagen kommer att vara väldigt nöjda när alla de här förslagen genomförs. Utöver detta gör vi de kraftfulla satsningar som jag nämnde på nystartsjobb, på sänkta kostnader för dem som anställer och kvinnors företagande. Vi lägger fram förslag om hur man ska kunna bygga upp riskkapital i bolag och så vidare. Det finns alltså en rad åtgärder som är till just för att stödja småföretagen. Men om nu Socialdemokraterna och även Vänsterpartiet är så angelägna om småföretagen, låt oss göra armkrok! Om vi skulle göra dessa kraftfulla satsningar tillsammans, om vi skulle anstränga oss till det yttersta för att göra småföretagen till de riktigt stora hjältarna, ja, då kanske vi kunde ge jobb till alla som i dag står utanför arbetsmarknaden, de över en miljon människor som ni har lämnat utanför efter er period vid regeringsmakten. Jag tror att det är precis det vi behöver göra. De stora företagen säger upp och rationaliserar, men de små företagen måste få växa och kunna nyanställa. Är Socialdemokraterna och Vänsterpartiet beredda att bidra till det är vi glada.