Folkrepubliken Kinas agerande i Hongkong

Fru talman! Hans Wallmark har frågat mig vad Sverige, företrädesvis tillsammans med andra, kan göra för att ytterligare markera mot Folkrepubliken Kina vad gäller agerandet mot Hongkong. Vidare har Hans Wallmark frågat mig hur jag ser på risken för en eskalering i regionen, där det som sker mot Hongkong i dag kan följas av ytterligare tryck och ytterst militärt våld mot Taiwan. Slutligen har Hans Wallmark frågat mig om de senaste månadernas händelser - med åtgärder riktade mot Hongkong och ett långsiktigt hot mot Taiwan - på något sätt förändrar regeringens strategiska hållning och syn gentemot Folkrepubliken Kina.

Låt mig börja med att framhålla det allvar med vilket jag och regeringen ser på utvecklingen i Hongkong och införandet av den nya säkerhetslagstiftningen där. Det demokratiska utrymmet i Hongkong har minskat, och individers åtnjutande av mänskliga rättigheter inskränks alltmer, vilket är mycket bekymmersamt. Vi i Sverige har vid flera tillfällen framfört vår syn till kinesiska myndigheter. Det var angeläget att EU tog upp frågan med den kinesiska ledningen vid de toppmöten som skedde mellan EU och Kina i juni och september.

I juli enades EU:s medlemsstater om ett antal rådsslutsatser om Hongkong som anger en rad konkreta åtgärder som svar på händelseutvecklingen, inklusive en fortsatt EU-närvaro vid rättegångar mot företrädare för demokratirörelsen.

Det är viktigt att vi agerar enigt, och en diskussion kommer att föras om vägen framåt. Regeringen verkar för ett fortsatt tydligt EU-gemensamt agerande. Jag har även haft möten och direktkontakt med demokratiaktivister från Hongkong för att få förstahandsinformation och uttrycka mitt stöd.

Det är beklagligt att Kina försöker begränsa Taiwans rörelseutrymme. Meningsmotsättningar mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan måste lösas på fredlig väg och på ett sätt som överensstämmer med viljan hos Taiwans befolkning.

För lite mer än ett år sedan antog riksdagen, efter konstruktiva diskussioner, skrivelsen om arbetet i frågor som rör Kina. Där framgår att regeringen kommer att sträva efter att EU och likasinnade länder samarbetar och agerar gemensamt avseende de säkerhets- och försvarsutmaningar som det ökade kinesiska globala inflytandet innebär. Regeringen kommer att i första hand genom EU och i samverkan med likasinnade ställa krav på Kina att landet ska följa sina folkrättsliga förpliktelser, inklusive åtaganden om mänskliga rättigheter, och ta ansvar för ett regelbaserat multilateralt samarbete.

Fru talman! Jag kommer i denna i grunden djupt allvarliga fråga att försöka vara lika kondenserad och tydlig som utrikesministern var i sitt svar.

Fru talman! Det finns några saker att ta upp. Definierande händelser under 2020; detta var pandemins år. Men jag tror att 2020 i historieböckerna också kommer att präglas av skrivningar om vad som hände i Hongkong med de drakoniska säkerhetslagarna och det mörker som med en förfärande hastighet sänkte sig över Hongkong. Jag är övertygad om att utrikesministern håller med mig om att det har gått snabbare och varit allvarligare än någon kunde förutse. Vi ser hur demokratiaktivister grips och hur böcker rensas ut. Vi såg att de planerade valen som skulle ske under hösten 2020 ställdes in i Hongkong.

För bara någon dag sedan, när ett femtiotal demokratiaktivister greps, slog över tusen poliser i Hongkong till mot 72 platser. De grep några av de mest kända företrädarna för demokrati och frihet i Hongkong. Till detta ska läggas de trakasserier som tidningsmagnaten Jimmy Lai utsatts för, som är en av de centrala demokratiföreträdarna i Hongkong.

Låt mig ta upp två saker. Jag tror att vi ska sätta stort hopp till den nya amerikanska administrationen. Det man kan höra från inkommande president Biden och hans team är att man gärna vill formera alliansen av fria stater och demokratier. Det vore värdefullt, och det skulle kunna vara en tydlig front och flank mot Folkrepubliken Kina, som ytterst utövar detta hot och dessa övergrepp mot Hongkong.

Jag såg i samband med gripandet av de 50 demokratiaktivisterna för någon dag sedan att det gjordes ett gemensamt uttalande från regeringarna i Storbritannien, Kanada, Australien och USA. Det är oerhört centralt att Europa - EU - samordnar sig med de fyra. De är de länder som kan stå upp för rättsstat, demokrati och frihet globalt - inte bara i Hongkong men just i den frågan i Hongkong.

Fru talman! Om 2020 var ett definierande år inte minst när det gäller pandemin och i fråga om Hongkong, döljer 2021 att det var hundra år sedan som det kinesiska kommunistpartiet bildades. Jag tror att vi kommer att se olika saker som kommunistpartiet vill manifestera i samband med det.

År 2049 fyller folkrepubliken 100 år. Det jag oroar mig för är att Taiwan, med den vilja som finns att införliva det militärt, skulle kunna ses som kronjuvelen i det firandet.

Det är därför jag tror att det är viktigt att man fokuserar på och iakttar det som sker i Taiwan. Det bästa sättet att göra det är att hela tiden prata om Taiwan, att säga att det går att ha demokrati, rättsstat och mediefrihet på kinesiska eftersom Taiwan är ett sådant område, och att på alla sätt och i alla sammanhang där det är möjligt se till att Taiwan kan inbegripas i internationella sammanhang.

Fru talman! Jag håller helt med Hans Wallmark om att det är viktigt att ta upp Taiwan, att prata både om det som sker i Hongkong och om de risker som finns för Taiwan och att diskutera det i denna kammare.

Kinas starkare ställning påverkar fler och fler frågeområden. För svensk del är det viktigt att EU och Sverige med den Kinastrategi som riksdagen antog 2016 upprätthåller bred enighet gentemot Kina. Jag tror att det är bra att vi är eniga i kammaren, och jag tror att det är bra att vi både i EU och tillsammans med de länder som Hans Wallmark nämnde försöker påverka Kina - också när det sker illavarslande saker.

Det är viktigt att det transatlantiska samarbetet är starkt också när det gäller Kina. Där, precis som i många andra frågor, hoppas jag på den nya administrationen och att vi ska kunna ha ett bra samarbete.

Det finns en ovisshet om utvecklingen på medellång och lång sikt när det gäller Kina, men det är helt klart att Kina försöker öka sitt globala inflytande på olika sätt. Samtidigt har Kina en rad interna utmaningar, och man har ett politiskt system som inte kan lösa interna konflikter. Det som sker i Kina får då globala följder och återverkningar i stora delar av världen. Kina är en multilateral och mycket inflytelserik aktör. Jag tycker mig också ha sett att när USA dragit sig tillbaka har Kina gått framåt i flera multilaterala organisationer - inte minst Världshälsoorganisationen, som är särskilt aktiv nu eftersom vi har en pandemi.

Precis som Hans Wallmark är jag orolig för Taiwans ställning. Vi har sedan väldigt lång tid, under både socialdemokratiskt ledda och moderatledda regeringar, haft ett bra utbyte med Taiwan. Senast tog vi emot den taiwanesiska forskningsministern här i Sverige därför att det är ett bra utbyte. Vi tycker att det är viktigt att Taiwans befolkning får inflytande över sin egen situation.

Med det sagt fortsätter regeringen med den så kallade ett-Kina-politiken tillsammans med övriga EU-länder, vilket naturligtvis sätter vissa begränsningar för formaliteterna.

Fru talman! Den 25-årige, väldigt uppmärksammade studentaktivisten Joshua Wong skriver på Twitter: Tillfälligt i fängelse, kontot hanteras av vänner.

Det här säger något. Det är emblematiskt för situationen i Hongkong just nu, och det är därför det är så oerhört viktigt att reagera och agera.

Därför tycker jag, och jag delar det synsättet med utrikesministern, att det är centralt med samordning och koordinering. EU är oerhört viktigt här. Det är också av betydelse att EU samordnar med centrala aktörer som USA, Storbritannien, Australien och Kanada.

I ljuset av det är det också väsentligt att man diskuterar investeringsavtalet mellan EU och Folkrepubliken Kina. Ett sådant investeringsavtal får inte betraktas som eller kunna ses i ljuset av någon form av legitimering eller uppskattning av det Kina gör. Tvärtom måste man vara oerhört tydlig mot Folkrepubliken Kina.

Det som dessutom är ett problem är att Folkrepubliken Kina uppenbarligen inte följer ingångna avtal. I samband med att Storbritannien återlämnade Hongkong till Kina undertecknades ett avtal mellan länderna som bygger på "ett Kina två system". Men det avtalet är ju inget värt med det man nu gör med de drakoniska säkerhetslagarna. Det gör att jag tror att det är viktigt att man i allt större utsträckning inser vad Folkrepubliken Kina är för part att ha att göra med.

Fru talman! Utrikesministern hänvisar också till Kinaskrivelsen. Jag hör till dem som är stolta över att vi i Sveriges riksdag över alla åtta riksdagspartier kunde framförhandla i utrikesutskottet ett enigt betänkande. Det här är en svår och viktig fråga, och den enighet, samordning och koordinering som jag gärna vill se i EU tycker jag har varit bra i sådana här frågor också i Sverige. Men det är klart att man kommer till en punkt då man måste justera, förnya och reformera tidigare skrivelser, och i alla fall för egen del måste jag säga att tillslaget för några dagar sedan mot över 50 demokratiaktivister, med 1 000 poliser som stormade in på 70 platser, är ett allvarligt tecken på hur skymningen lägger sig över Hongkong. Det är det som kräver reaktion och handling från omvärlden.

(forts.)

Fru talman! Regeringens utgångspunkt i arbetet med Kina är den vi har redovisat för riksdagen i vår skrivelse förra hösten, Arbetet i frågor som rör Kina. Regeringen slår där fast att EU är en grundsten i regeringens arbete i frågor som rör Kina. Det är av central betydelse för Sverige att EU driver en gemensam, kraftfull och tydlig Kinapolitik.

Regeringen kommer att i första hand genom EU och i samverkan med likasinnade ställa krav på Kina att landet ska följa sina folkrättsliga förpliktelser och ta ansvar för ett regelbaserat multilateralt samarbete. Detta gäller den allvarliga händelseutvecklingen i Hongkong liksom Kinas agerande i Taiwan. Regeringen ser med stort allvar på situationen i Hongkong och verkar, som jag tidigare har framhållit, för ett fortsatt tydligt EU-gemensamt agerande. Regeringen kommer även framledes att stödja Hongkongs självstyrande ställning.

Sverige har, likt övriga EU-medlemsländer, erkänt Folkrepubliken Kina. Det betyder att vi alla följer den så kallade ett-Kina-politiken. Det är beklagligt att Kina försöker begränsa Taiwans rörelseutrymme. Sverige och EU har ett intresse av att säkra Taiwans deltagande i internationella organisationer, inklusive internationella expertorgan som WHO. Meningsmotsättningarna mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan måste lösas på fredlig väg och på ett sätt som överensstämmer med viljan hos Taiwans befolkning. Taiwan är en välutvecklad demokrati med god efterlevnad av de mänskliga rättigheterna.

Det är avslutningsvis av stor vikt att varken Kina eller någon annan stat undergräver den regelbaserade världsordningen. Regeringens ståndpunkt är härvidlag tydlig.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.