EU:s medlemskapsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien

Fru talman! Ludvig Aspling har frågat statsrådet Hans Dahlgren vad regeringen kommer att göra för att Albaniens och Nordmakedoniens rättsstatliga problem inte ska glömmas bort i medlemskapsförhandlingarna. Arbetet i regeringen är fördelat så att det är jag som besvarar frågan.

Allmänna rådet beslutade den 25 mars 2020 att inleda anslutningsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien. För Albaniens del var beslutet villkorat med att ytterligare ett antal reformer skulle genomföras innan förhandlingar kan inledas. Bland annat måste Albanien reformera vallagen och genomföra fortsatta reformer av rättssystemet. Albanien måste även stärka kampen mot korruption och organiserad brottslighet.

Ramverken för anslutningsförhandlingarna med Albanien och Nordmakedonien förhandlas nu i rådet. Anslutningsförhandlingarna ska införliva EU-kommissionens förbättrade metod för utvidgning som allmänna rådet godkände den 25 mars 2020. Detta innebär att ytterligare fokus läggs på bland annat rättsstatsfrågor, objektiva kriterier och konditionalitet. Det ska exempelvis bli enklare att bromsa eller avbryta förhandlingar om reformframsteg uteblir. Rättsstatens principer och demokrati ska genomsyra hela anslutningsprocessen och sätta takten för förhandlingarna. Regeringen verkar för att den nya metoden ska införlivas fullt ut i ramverken för de framtida anslutningsförhandlingarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den dag då medlemskapsförhandlingar formellt inleds kommer regeringen att fortsätta att vara pådrivande för fortsatta reformer i Albanien och Nordmakedonien. De länder som inte helt och fullt uppfyller kriterierna ska inte bli medlemmar i EU.

En nära relation med länderna på västra Balkan är viktig för vår gemensamma säkerhet och ekonomi. Det som händer i regionen har en direkt påverkan på EU, och vice versa. Listan över det vi behöver lösa tillsammans med våra grannar är lång, nämligen från den pågående spridningen av covid-19 till miljöomställning, säkerhet, migration och kampen mot organiserad brottslighet.

Fru talman! Nyligen beslutade rådet att inleda anslutningsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien. Regeringen stödde det beslutet medan vi var mer skeptiska. Jag är villig att erkänna att det finns argument både för och emot, vilka utgår från lite olika perspektiv på frågan. Anledningen till att jag har bett utrikesministern att komma hit i dag är att jag tycker att det bara är ett perspektiv som får genomslag i hur regeringen resonerar.

Argumenten för att länderna ska gå med i EU utgår mycket från det geopolitiska perspektivet. Länder som Ryssland och Turkiet, och en del andra stater, försöker skaffa sig inflytande i regionen, vilket innebär ett direkt hot mot deras demokratiska utveckling och ett indirekt hot mot Europa.

Argumenten mot är mer vardagliga. Exempelvis greps nyligen en person med ett skarpladdat automatvapen på en skolgård precis bredvid huset där jag bor och där mina barn brukar leka. Det är inte alls roligt, och många svenskar har liknande historier att berätta. Varför tar jag upp det? Jo, statistiskt sett är det inte otroligt att dessa vapen kommer från den regionen - även om jag inte exakt vet var vapnet kom från i det här fallet.

Samma sak gäller mycket av den narkotika som smugglas in i EU och den människohandel som bedrivs här.

Mot den bakgrunden tycker jag att det är lite märkligt att meddelandet från Europeiska rådet i november inte över huvud taget nämner de problem som finns med till exempel smuggling av vapen och narkotika.

Ytterligare ett tecken på att man från rådets sida inte tar frågorna på tillräckligt stort allvar är det working paper som släpptes i början av mars i år, Update on the Republic of Albania and the Republic of North Macedonia. Det handlar om just korruption och organiserad brottslighet. Men det papperet har inte fått någon uppdatering sedan man fattade beslut om att inleda förhandlingar. Vi hade gärna velat se vad som har hänt sedan mars innan man fattade beslutet.

Det finns i och för sig ytterligare krav på att Albanien ska uppfylla vissa kriterier innan förhandlingarna sätter igång på riktigt, precis som utrikesministern säger, men jag tycker att det här är en något märklig ordning. Varför fattar man ett beslut om att inleda förhandlingar för att sedan säga att förhandlingarna inte börjar på riktigt förrän landet har uppfyllt ytterligare kriterier? Det sänder dubbla signaler, tycker vi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utrikesministern är kunnig och har befunnit sig i toppolitiken under lång tid. Men jag tror att det finns en risk att personer som befinner sig i toppolitiken för länge tappar den vardagliga medborgarens perspektiv i sådana stora geopolitiska frågor.

Jag vill därför fråga statsrådet vad hon kommer att göra för att se till att det perspektivet inte glöms bort.

Fru talman! EU-närmandet är ett av de viktigaste verktygen vi har för att stödja demokrati och rättsstatens principer på västra Balkan. Möjligheten att på sikt bli medlem är viktig, inte minst som en drivkraft för ett fortsatt reformarbete i regionen och för ett samarbete som rör vår gemensamma säkerhet.

Det finns tydliga utmaningar på rättsstatsområdet i Albanien och i Nordmakedonien. Regeringen tar detta på stort allvar. Från svensk sida är vi konsekventa med att lyfta fram och stödja stärkandet av rättsstaten som en central del av ländernas EU-närmande. Detta gör regeringen inte bara inom ramen för EU-förhandlingarna om utvidgningen utan också i våra egna samtal med länderna i regionen och genom vårt reformstöd.

Genomgripande reformer återstår innan Albanien och Nordmakedonien kan bli medlemmar i EU. Förhandlingsprocessen är robust och tar tid. Regeringen framhåller återkommande vikten av att kandidatländernas reformframsteg bedöms utifrån ländernas egna meriter. Objektiva kriterier måste uppfyllas för att förhandlingarna ska gå framåt. Detta är mycket viktiga beståndsdelar i den förbättrade metoden för utvidgningen som rådet har kommit överens om.

Fru talman! Organiserad brottslighet är ett tydligt exempel på en gemensam utmaning som kräver att vi samarbetar. Jag kan inte för mitt liv begripa hur Ludvig Aspling kan tro att han och hans familj är de enda som drabbas. Det är väldigt många som drabbas, inklusive vi som är ministrar. Det var ett slag under bältet, kära interpellant!

Som jag nämnde i utrikesdeklarationen gör nu också utrikesförvaltningen en särskild satsning för att stödja arbetet mot organiserad brottslighet som är riktad mot Sverige. Det särskilda sändebudet som regeringen har utnämnt för arbetet mot organiserad brottslighet bidrar till denna satsning. Det gör också ett antal av våra utlandsmyndigheter, bland annat på västra Balkan. Uppdraget handlar i första hand om att i nära samarbete med andra delar av Regeringskansliet stötta de svenska brottsbekämpande myndigheterna i deras internationella kontakter och samarbeta med UD på området.

Vi kommer att fortsätta verka för att stärka arbetet mot organiserad brottslighet och förstärka rättsstaten i regionens länder. Det är också en viktig del av det reformarbete som är nödvändigt för ländernas EU-närmande.

Jag och inrikesminister Mikael Damberg besökte helt nyligen regionen för samtal om hur vi kan stärka samarbetet mot internationell organiserad brottslighet. Det handlar i de här ländernas fall specifikt om att många vapen kommer till Sverige från dessa länder eftersom det efter Balkankrigen fanns väldigt många vapen som cirkulerade fritt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har talat med premiärministern i Albanien om detta. Han var mycket engagerad i hur vi skulle kunna hjälpas åt. Vi talade med flera andra ambassader som nu gör samma sak i Albanien för att stävja den organiserade brottsligheten. Jag har också talat om denna fråga med min nordmakedonska motpart, utrikesminister Osmani.

Fru talman! Angående min personliga anekdot underströk jag just att många andra svenskar har liknande historier att berätta. Jag vet inte om statsrådet lyssnar när vi står här och pratar.

Ytterligare en fråga som jag tycker är viktig att lyfta fram i det här är huruvida situationen på marken faktiskt ger skäl att inleda förhandlingar.

Om man tittar på tidningen The Economists demokratiindex, som är en tiogradig skala där en tia är en perfekt demokrati och en nolla är en totalt auktoritär stat, ser man att Albanien hamnar i kategorin hybridregim med ett index på 5,89. Ingen nuvarande EU-stat är en hybridregim. Nordmakedonien får ett index på 5,98.

Länderna skulle om de blev medlemmar i dag vara unionens svagaste demokratier - betydligt sämre än både Ungern och Polen, till exempel. Självklart kommer dessa länder inte att gå med i morgon, det är inte det jag säger, men erfarenheten visar ju att EU-närmandet inte verkar göra länderna på västra Balkan mer demokratiska. En sådan effekt har vi än så länge inte sett.

Vad beror då det dåliga betyget på? Listan på problem kan göras ganska lång; det är statsrådet väl medveten om. Men det mest graverande är naturligtvis banden mellan ledande politiker och organiserad brottslighet - tycker jag, i alla fall.

I Nordmakedonien dömdes i september i år den förre premiärministern Nikola Gruevski i sin frånvaro till 18 månaders fängelse för bland annat anstiftan till våldsamt upplopp. Det är andra gången han döms till fängelse, men han lämnade landet efter den första domen och har nu beviljats politisk asyl i Ungern. Ytterligare tre utredningar pågår just nu om bland annat korruption och valfusk under hans tid vid makten.

I Albanien är det allmänt känt att ledaren för socialistpartiet tillika landets premiärminister Edi Rama leder en koalition med dokumenterade band till organiserad brottslighet.

Så här skriver till exempel Balkan Insight, som brukar vara en pålitlig källa: "Prime Minister Rama has been accused for years of being pals with persons with serious criminal pasts. One of his former MPs has received a final sentence for human trafficking in Italy. Another has been designated a persona non grata by the US State Department for corruption. Several Socialist Party mayors have been discovered as having rich criminal pasts as well over the last few years."

Det florerar också anklagelser om att de åtgärder som vidtas mot organiserad brottslighet i Albanien egentligen handlar om partipolitik, då åtal påfallande ofta riktas mot personer med kopplingar till oppositionspartier - som i och för sig troligtvis är precis lika insyltade.

Jag tycker så här:

Att låta dessa länder kontrollera EU:s yttre gräns, vilket är vad som kommer att hända, är minst sagt riskabelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En grundregel borde vara att medlemskapsförhandlingar inte kan inledas förrän dessa länder har visat en total rågång under kanske fem till tio år mellan regering och maffia.

Håller statsrådet med om detta?

Fru talman! Låt mig börja med att fråga varför i hela friden Ludvig Aspling när vi står här och debatterar anklagar mig för att inte lyssna på honom.

Jag står här och lyssnar hela tiden. Jag står här och debatterar. Jag har skrivit ett väl fungerande svar på frågorna, som är väldigt seriösa. Ändå ligger det i ditt politiska intresse att anklaga mig för att tillhöra en elit, att inte lyssna, att inte ha erfarenhet av brottslighet. Det är för att det passar in i din politiska historia, och jag tycker att det är lågt. Det måste jag säga.

Även i anslutningsförhandlingarna som formellt har inletts med Albanien och Nordmakedonien kommer vi att fästa vikt vid reformansträngningarna. Det är så att ett fullständigt och långsiktigt hållbart genomförande krävs när det gäller rättsstatsfrågor och insatser mot korruption. Framstegen i detta sätter också den förbättrade metoden för utvidgning tydligt i fokus. Det ska vara konditionalitet, och det ska bli enklare att bromsa eller avbryta förhandlingarna om en reformstrategi uteblir.

Vi har en lång historia av samarbete med länderna på västra Balkan. Sverige är dessutom en av de största bilaterala biståndsaktörerna i regionen. Vårt reformsamarbete syftar till att hjälpa länderna i deras EU-närmande och har tydligt fokus på demokrati och rättsstat, ekonomisk utveckling och miljö och klimat.

Sverige bidrar också till reformarbetet i Albanien och Nordmakedonien genom EU:s handfasta och genomgripande stöd. Rättsstatens principer är en central del i EU:s omfattande föranslutningsstöd.

Vi ser att reformansträngningarna ger resultat när man har en politisk vilja. I Nordmakedonien har flera viktiga lagar antagits, och nu följer det viktiga genomförandearbetet. EU-kommissionens senaste landrapport visar på framsteg bland annat inom domstolsväsendet och i kampen mot korruption och organiserad brottslighet. I Albanien har nya institutioner för ett självständigt juridiskt system skapats. Albanska myndigheter har också stärkt den operativa samordnande förmågan i kampen mot korruptionen. Det har också tagits viktiga steg för att reformera vallagen. Men mycket arbete återstår på flera områden. För Albaniens del återstår också ett antal villkor att uppfylla innan formella förhandlingar kan inledas.

När det gäller att sprida rykten om mina kollegor i andra länder väljer jag att inte besvara det över huvud taget.

Fru talman! Jag har också läst landrapporten och läst om de framsteg som landrapporten tar upp och som statsrådet lyfter fram här i kammaren.

Min kritik gäller inte det arbete som sker, utan min kritik gäller att man väljer att gå vidare så här snabbt utan att först vänta och se om de åtgärder som vidtas har någon faktisk effekt. Det är det min kritik gäller. Jag tror att det här är ett förhastat beslut.

Den sista frågan jag skulle vilja ställa till statsrådet handlar om det lite längre perspektivet.

Den demokratiska utvecklingen överlag är ju ett problem i de länder som tidigare varit en del av östblocket och Jugoslavien. Om vi tittar på demokratiindexet som jag nämnde i mitt förra inlägg ser man till exempel att Europas svagaste demokrati är Rumänien, följd av Kroatien. Flera andra EU-länder som Bulgarien, Ungern, Polen och Tjeckien har liknande problem. Det här är ju välkänt.

Med tanke på att flera av dessa länder har varit medlemmar i Europeiska unionen ganska länge men den demokratiska utvecklingen ändå inte riktigt verkar gå åt rätt håll, anser statsrådet att det finns något som helst skäl att misstänka att unionen tidigare kanske har varit förhastad i sina beslut när man har tagit upp nya medlemmar?

Fru talman! Man hade en annan anslutningsprocess tidigare. I dag är anslutningsprocessen ändrad - den ser annorlunda ut, med större fokus på bland annat rättsstatens principer i ett tidigt skede. Processen är baserad på tydliga kriterier och på egna meriter. Länderna sätter själva takten genom att genomföra de reformer som krävs. Dessa krav förtydligas ytterligare genom den nya metodologi som nu genomförs för Albanien och Nordmakedonien. En noggrann process innebär att länder som inte helt uppfyller kriterierna inte kan bli medlemmar i EU.

Det grundläggande syftet med EU-närmandeprocessen är att långsiktigt främja fred, stabilitet, demokrati och ekonomisk utveckling. Detta innefattar reformer för att bemöta just den typ av utmaningar som interpellanten tar upp.

Det finns ett behov av att göra mer - inte mindre - för att stärka reformarbetet i regionen. Ett närmare samarbete med regionen stärker vår förmåga att möta och hantera gemensamma gränsöverskridande utmaningar, inklusive organiserad brottslighet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.