EU:s grundläggande värderingar

Fru talman! Matilda Ernkrans har frågat mig om jag och regeringen delar den beskrivning av den nya polska regeringen som framförts offentligt av regeringens samarbetsparti i riksdagen och om jag i så fall avser att vidta några åtgärder. Matilda Ernkrans undrar också om jag anser att rättsstatens principer i EU hotas av Sverigedemokraternas systerpartier i EU. Slutligen vill Matilda Ernkrans veta om jag och regeringen avser att ta några nya initiativ för att upprätthålla rättsstatens principer i EU-samarbetet.

Som Matilda Ernkrans är väl medveten om är rättsstatens principer en prioriterad fråga för regeringen. Under Sveriges EU-ordförandeskap anordnades såväl artikel 7-utfrågningar med Polen och Ungern som ett rättsstatssymposium som mynnade ut i rekommendationer för kommissionen och kommande ordförandeskap.

EU är ett unikt djupt och brett samarbete mellan självständiga stater - politiskt, ekonomiskt och rättsligt. En förutsättning för att samarbetet ska kunna fungera är att rättsstatsprincipen och övriga värden som det vilar på upprätthålls i alla delar av unionen. Regeringen har därför varmt välkomnat den polska regeringens tydlighet när det gäller att komma till rätta med situationen rörande rättsstatsrelaterade frågor.

I samband med allmänna rådets möte i februari presenterade den polska regeringen en handlingsplan och åtgärder för att återställa förtroendet för rättsväsendet. Det togs emot mycket positivt i medlemsstatskretsen, och jag välkomnade den polska regeringens ambitioner och intentioner. Kommissionen har därefter fattat beslut som innebär att polska ansökningar om utbetalning av tidigare frysta medel nu kan prövas.

Det bör understrykas att oavsett vilket motstånd som reformarbetet i Polen kan möta är förväntan att det genomförs på ett sätt som är förenligt med de värden som reformerna ytterst syftar till att värna.

Utvecklingen i Polen är en glädjande och positiv aspekt av situationen för de grundläggande värdena i EU. I andra delar av unionen finns det fortfarande oroväckande inslag och tyvärr även tecken på att utvecklingen går åt fel håll. Det är alltså nödvändigt att fortsätta arbetet för att se till att alla medlemsstater lever upp till dessa värden och de alldeles frivilliga åtaganden de gjort genom att bli medlemmar i unionen.

Mot den här bakgrunden kommer regeringen att förbli en aktiv deltagare i arbetet med att värna EU:s grundläggande värden. För egen del fortsätter jag att företräda Sverige i allmänna rådet i rådets rättsstatsdialog som omfattar samtliga medlemsstater. Jag kommer också att säkerställa att Sveriges röst hörs i pågående artikel 7-processer på ett sätt som är anpassat till läget i respektive process. Regeringen kommer också att löpande pröva när det finns anledning för Sverige att engagera sig i pågående rättsfall i EU-domstolen. Sist men inte minst vill vi också att arbetet med att värna rättsstatens principer ska återspeglas i EU:s strategiska agenda och genomsyra nästa kommissions arbete.

Fru talman! EU-samarbetet vilar på ett antal grundläggande demokratiska värderingar som varje medlemsland skriver under och ska leverera på. Ett av dessa grundläggande värden är rättsstatens principer, en central del för hur unionen ska fungera. Det handlar om att vi ska vara en union där vi kan lita på varandra, där vi kan vara trygga med att våra EU-medel används till rätt saker och där vi står upp för vår gemensamma demokrati.

EU-ministern har själv i riksdagens kammare uttryckt en oro för att rättsstatens principer är hotade inom EU-samarbetet. Bland EU:s medlemsländer finns två länder där EU-kommissionen har öppna ärenden gentemot landet på grund av att landet inte lever upp till rättsstatens principer. Orbáns Ungern har 27 öppna ärenden. Även Polen har öppna överträdelseärenden på grund av att landets förra regering bland annat avskaffade domstolarnas oberoende och minskade pressfriheten. Polen har alltså under åtta år styrts av det nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa, ett parti som sitter i samma partigrupp i Europaparlamentet som våra svenska sverigedemokrater.

I det senaste valet fick Polen en ny regering under Donald Tusk. Jag tror att nästan alla partier i den här riksdagen välkomnar den nya regeringen i Polen liksom att Polen nu är på väg mot en mer demokratisk utveckling med en starkare rättsstat. Det gäller även EU-kommissionen, som nu har lyft de pengar till Polen som man tidigare har hållit inne för att visa EU:s stöd till de reformer som den nya polska regeringen nu genomför.

Många välkomnar alltså detta, men det gör inte regeringens eget samarbetsparti Sverigedemokraterna fullt ut. I utrikesdebatten för ett par veckor sedan valde den sverigedemokratiske ledamoten Markus Wiechel att rikta hård kritik mot den nyvalda polska regeringen. SD-ledamoten, som också tjänstgör i riksdagens utrikesutskott, framförde att regeringsskiftet i Polen hotar den polska befolkningens friheter och att den nytillträdde premiärministern Donald Tusk "gör sitt yttersta för att eliminera kritiska medier genom att använda regeringsmakten".

Med detta gör sig Wiechel till talesperson för det polska nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa, ett parti som har gjort allt i sin makt för att underminera valresultatet i Polen. Vid sin sida har Markus Wiechel Sverigedemokraternas Björn Söder som, inte i denna kammare men offentligt, har lyft fram sin "dear friend", en politiker från SD:s systerparti i Polen och dennes upprördhet över just den debatt som vi har här och nu i riksdagens kammare.

I juni går Europa till val. Det är ett viktigt val. Vår tid behöver ett starkt och demokratiskt Europa som stöttar Ukraina mot Putins Ryssland. Vi behöver skicka företrädare till EU som är för sammanhållning, samarbete och som, i motsats till högernationalisternas splittrande krafter, står upp för demokratin.

Regeringen samordnar sin EU-politik med Sverigedemokraterna. I Europaparlamentet kan vi redan ana en rörelse mot mer samarbete mellan minister Roswalls partigrupp EPP och Jimmie Åkessons partigrupp ECR, där det polska nationalkonservativa partiet är största parti. Inte minst är det ett faktum att Jessika Roswall själv figurerar i spekulationerna om att vara Kristerssons kandidat till ny svensk EU-kommissionär.

Med anledning av detta hävdar jag bestämt att det är av högt värde att få svar på alla de frågor som jag har ställt till Sveriges EU-minister.

Fru talman! Matilda Ernkrans och jag, liksom regeringen, är helt överens om att rättsstatens principer och våra grundläggande värderingar är en grund för det goda samarbetet som EU måste bygga på.

Låt mig ändå kort prata lite grann om de artikel 7-processer som pågår och som jag tog upp inledningsvis. Som Matilda Ernkrans väl vet drev vi detta hårt under det svenska ordförandeskapet med hearingar med just de två länder som Matilda Ernkrans lyfter fram.

Det är viktigt att dessa diskussioner inte blir slentrianmässiga utan att det faktiskt förs en aktiv diskussion på mötena. På det allmänna råd som hölls senast, när Polen tog upp frågan om artikel 7, fördes det en väldigt livfull diskussion. Jag gav mitt fulla stöd till Polens regering, vilket jag hade förankrat i EU-nämnden.

Matilda Ernkrans nämnde kommissionens beslut att bevilja Polen utbetalning av de frysta medlen. Jag tycker att det är viktigt att påpeka att vi nu har villkorlighetsmekanismen. Vi har också möjlighet att ställa specifika krav på medlemsstater för att de ska få pengar ur återhämtningsfonden. Det finns dessutom villkor som medlemsstater måste uppfylla för att de ska få del av strukturfonderna.

En annan del, som Matilda Ernkrans inte tog upp men som ibland är uppe för diskussion, gäller när man ser att medlemsstater systematiskt hotar rättsstatsprincipen. Då har man möjlighet att gå till domstolen. Matilda Ernkrans nämnde öppna ärenden. Här är Sverige en aktiv part. Vi intervenerar i många fall som vi tycker är angelägna ur ett svenskt perspektiv - när det är påkallat att vi går in från Sveriges sida.

Låt mig också säga att det inte är något självändamål att vi har dessa olika formella processer. Målet är ju att vi ska slippa ha dem och att alla medlemsstater följer de gemensamma värderingar som de anslöt sig till när de gick med i unionen. Det är självklart att alla medlemsstater ska följa dem.

Det är korrekt att jag har sagt att jag ser en oroande utveckling i flera medlemsstater. De senaste årens rättsstatsrapporter visar att alla medlemsstater får rekommendationer från kommissionen. Det är därför Sveriges regering är en väldigt tydlig och aktiv part när dessa frågor kommer upp för diskussion i rådet.

Jag vill avslutningsvis säga två saker.

Den ena rör EU-nämnden, som jag besökte i februari. Matilda Ernkrans var också på plats då. Jag informerade om att Polen skulle ta initiativ till en diskussion om artikel 7 på efterföljande allmänna råd. Jag kan konstatera att alla partier stödde regeringens uppfattning att Polens intentioner när det gäller att reformera rättsstaten och när det gäller domstolsväsendet bör välkomnas.

Den andra saken gäller Matilda Ernkrans påståenden om olika partigrupper. Det är ingen nyhet att denna regering samarbetar med alla i olika sakfrågor. I Europaparlamentet sker ett brett samarbete mellan olika partigrupper, till exempel när det gäller stödet till Ukraina. Detta är väldigt viktigt. Jag har inga problem med att samarbeta med någon så länge vi har samma åsikt. Vi kan tycka olika om olika saker, men vi kan samarbeta i de frågor där vi tycker lika.

Fru talman! Socialdemokraterna står på demokratins sida och står upp för rättsstatens principer. Det är minister Roswall, hennes regering och hennes valda kompisar - samarbetspartiet Sverigedemokraterna - som svajar. Det är ju alldeles uppenbart att det är Sverigedemokraterna och deras partifamilj som vänder sig bort från demokratin och urholkar inte minst EU:s grundläggande värderingar. Vi ser det i Ungern, och vi har sett det i Polen.

Här och nu har vi i Sveriges riksdag ledande sverigedemokratiska företrädare som gör sig till megafoner för det nationalkonservativa partiets intressen i Polen. Dessa högernationalistiska och populistiska krafter hade makten i Polen i åtta år. De inskränkte medborgerliga fri- och rättigheter, monterade ned domstolars och domares oberoende och gav sig på yttrandefriheten genom kontroll av medier. Dessa krafter samarbetar Sverigedemokraterna med i Europaparlamentet. Sverigedemokraterna allierar sig med dem i kampen mot den liberala demokratin och socialdemokratin.

En tidigare minister från det nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa, uppbackad av sverigedemokrater i sociala medier, menar att alla vi som har kritiserat hur Polens tidigare regering monterat ned rättsstaten är hjärntvättade. Jag menar att vi måste fortsätta att granska de krafter runt om i Europa som hotar demokratin, inte minst inför det stundande EU-valet.

Utvecklingen i Polen under Lag och rättvisa var ett skolboksexempel på hur man bygger en autokrati. När Lag och rättvisa tillträdde 2015 var något av det första man gjorde att stifta lagar som skulle politisera statliga organ och maximera kontrollen över statliga medier, rättsväsen och offentlig förvaltning. Man ändrade Polens medielag och tillsatte journalister och tjänstemän inom statlig förvaltning som tydligt sympatiserade med regeringens politik. Man har dömts ett flertal gånger i EU-domstolen för de ingrepp man gjorde i rättsväsendet.

Den polska valrörelsen i höstas var ovanligt smutsig. Lag och rättvisa iscensatte en hatkampanj mot oppositionsledaren Donald Tusk och stiftade lagar som skulle ha kunnat hindra honom från att ställa upp. När Donald Tusk och hans medborgarallians trots allt stod som tydliga vinnare i valet i höstas vägrade Polens president, som tillhör det nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa, att utse honom till regeringsbildare.

Samtidigt jobbar Sverigedemokraterna och partiet Lag och rättvisa nära och förtroendefullt för att forma Europa utifrån sina ideal - till och med till den grad att Sverigedemokraterna vill göra sig till talespersoner för de polska högernationalisterna i svenska medier och i Sveriges riksdag. Man kan fråga sig varför.

Jag vill hävda att det är mycket rimliga frågor som har jag ställt till EU-ministern gällande den nya polska regeringen under Donald Tusk och den kritik som har framförts av SD. Kommer statsrådet att vidta några åtgärder med anledning av detta?

Anser statsrådet att rättsstatens principer i EU hotas av Sverigedemokraterna och deras systerpartier i EU? Hur ställer sig EU-ministern till att samarbeta med fler sådana högernationalister i EU-parlamentet? Jag och många med mig undrar hur EU-ministern ser på ett samarbete mellan hennes egen europeiska grupp i parlamentet, EPP, och Sverigedemokraternas och polska Lag och rättvisas grupp ECR efter valet. Kan hon stänga dörren till det?

Hur blir det med rättsstatens principer och grundläggande demokratiska värden tillsammans med dessa högernationalistiska krafter? Är det inte dags att stänga dörren till detta, EU-minister Roswall?

Fru talman! Jag kommer att säga detta två gånger; det är lika bra att jag avslöjar det: Regeringen svajar inte och har inte gjort det.

Jag är här eftersom jag är EU-minister i Sveriges regering, som står upp för rättsstatens principer. Jag är väldigt stolt över vad vi har gjort under den tid - ett och ett halvt år - som vi har suttit i regeringsställning.

För mig finns det inte många frågor som är lika viktiga som EU:s grundläggande värderingar. Denna fråga är så viktig att vi hade den som en prioritet under det svenska ordförandeskapet. Vi hade utfrågningar, enligt artikel 7, av Polen och Ungern. Vi anordnade ett symposium dit vi bjöd in brett - de inbjudna var till exempel representanter för civilsamhället, domare och kommissionärer. Det fördes bra diskussioner med flera andra medlemsstater. Riksdagen var såklart också närvarande. Detta symposium utmynnade i rekommendationer som det spanska ordförandeskapet, liksom det belgiska, har följt upp.

Som jag sa inledningsvis intervenerar regeringen också kontinuerligt i olika ärenden som ligger hos EU-domstolen.

Vi gör allt vi kan för att försvara de grundläggande värderingarna och rättsstatens principer. Vi har också varit tydliga med att vi stöder och välkomnar Polens avsikt att återupprätta rättsstatens principer, vilket jag känner mig väldigt nöjd och stolt över.

Vi hade, som sagt, en oerhört bra diskussion på det senaste allmänna rådet, där Polens justitieminister och Polens EU-minister redogjorde för det arbete som man gör. De var också mottagliga när vi sa att dessa förändringar kommer att ta tid och att det inte kommer att vara lätt. De var medvetna om detta.

Regeringen svajar alltså absolut inte; det tycker jag har varit tydligt. Vi har visat det.

Vad gör vi då framöver? Detta har jag diskuterat med Matilda Ernkrans flera gånger. Det handlar om nästa strategiska agenda och vad nästa kommission ska syssla med.

För Sverige är frågan om rättsstatens principer viktig. Detta är också väl förankrat i EU-nämnden. Det är en oerhört viktig fråga när det gäller både konkurrenskraften och den utvidgning som står för dörren. Detta är något som vi alla - inte bara regeringen - behöver jobba med. Jag förutsätter att även ledamoten Ernkrans i samband med Cosac och andra möten lyfter fram svenska prioriteringar i denna fråga.

Vi jobbar alltså både med det vi har gjort och med det vi gör strategiskt framåt. Jag känner mig mycket trygg i att regeringen inte svajar i dessa frågor.

Fru talman! Jag tackar EU-ministern för debatten, men som jag inledde med vilar EU-samarbetet på ett antal grundläggande demokratiska värderingar som varje medlemsland skriver under på och ska leverera. En av dessa grundläggande värderingar är rättsstatens principer, vilken är helt central för hur unionen fungerar. Det handlar om att vi ska vara en union där vi kan lita på varandra och vara trygga med att våra EU-medel används till rätt saker och att vi står upp för demokratin.

I Sverige har EU-ministern och hennes parti visat att de är villiga att låta sig och hela regeringen styras av de svenska högernationalister som vägrar välkomna den demokratiska utvecklingen i Polen och verkar vilja hålla kvar Polen i ett styre som åsidosatte rättsstatens principer. Just därför kommer jag att fortsätta att undra om vi verkligen kan lita på engagemanget för rättsstatens principer. Hur ställer sig EU-ministern egentligen till att samarbeta med fler sådana högernationalister i EU-parlamentet? Kommer ni att hålla dörren stängd där eller inte?

Dessutom florerar spekulationer om att minister Roswall är Kristerssons kandidat till att bli EU-kommissionär, och då blir det ännu viktigare att få svar. Vad tycker Jessika Roswall egentligen? Vilka värderingar kommer hon att främja i EU-samarbetet?

Fru talman! Jag vänder mig lite mot Matilda Ernkrans beskrivning av att vissa partier skulle vägra att välkomna utvecklingen i Polen. På EU-nämnden i februari tog jag upp frågan att Polen vill ha med sitt artikel 7-förfarande som en särskild punkt, och där var det precis tvärtom. Alla partier i Sveriges riksdag välkomnade den polska regeringens ambition att säkerställa att Polen lever upp till de grundläggande värderingar som EU-medlemsstater ska respektera.

Matilda Ernkrans och jag är helt överens om att det här är väldigt viktiga frågor, och det går i linje med svensk tradition. Det är inte första och förmodligen inte sista gången vi har denna diskussion, och jag tackar för möjligheten att redogöra för vad regeringen har gjort och avser att göra och vad jag som EU-minister avser att göra.

Jag är positiv till att de nya verktygen på EU:s bord kommer att användas och att vi kan skönja framgångar i Polens artikel 7-förfarande. Jag har nog aldrig sett två EU-kommissionärer så nöjda som vid det sammanträdet.

Fru talman! Återigen, och det är ingen nyhet: Sveriges regering och jag kommer att samarbeta med alla dem vi tycker lika som, och tycker vi inte lika samarbetar vi inte. Detta tror jag på, och det har visat sig vara framgångsrikt.

Tack för debatten!

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.