EU-regler för förnybar energi

Fru talman! Johan Hultberg har frågat mig för det första vilka slutsatser jag drar av det beslut som ENVI fattade om EU-reglerna för förnybar energi (RED II) den 23 oktober, för det andra hur min och regeringens strategi ser ut för att säkra att EU:s regler för förnybar energi inte kommer att grusa Sveriges ambitiösa planer på att öka användningen av biodrivmedel, fasa ut de fossila drivmedlen och sänka klimatutsläppen samt för det tredje hur jag och regeringen arbetar för att sprida kunskap inom EU om att ett aktivt och ansvarsfullt skogsbruk är ett viktigt redskap i arbetet för att bekämpa klimatförändringarna.

Svar på interpellationer

Bakgrunden till frågorna är att Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, ENVI, i sin behandling av kommissionens förslag till nytt direktiv om förnybar energi nu presenterat förslag som fått viss kritik.

Inledningsvis vill jag välkomna att frågan uppmärksammas. Bioenergi är vår ojämförligt största förnybara energikälla, och 80 procent av denna kommer från skogsbruket samt skogsindustrins biprodukter.

I delar av Europa finns farhågor som lämnat tydliga spår i ENVI:s förslag. Ett exempel är deras definition av begreppet avancerade biodrivmedel, det vill säga en definition som exkluderar ett antal råvaror eftersom de inte är övertygade om fördelarna med att använda dessa i drivmedelsproduktionen. Det handlar om råvaror såsom råtallolja och fleråriga energigrödor.

Jag ser det som min och regeringens uppgift att göra allt vi kan för att skingra dessa farhågor genom att bland annat redogöra för vår långa och breda erfarenhet av hållbart skogsbruk men även av att vara en föregångare i omställningen av energisystemet. Ett exempel är vårt fjärrvärmesystem. Ett annat är vår produktion av såväl konventionella som avancerade biodrivmedel i världsklass. Vi arbetar strategiskt med detta gentemot kommissionen, i ministerrådet samt i våra kontakter med Europaparlamentet.

Jag vill avslutningsvis understryka att detta är ett utskottsförslag och att sista ordet därmed inte är sagt i Europaparlamentet. Innan det slutliga direktivet kan antas har vi även en förhandling mellan rådet och parlamentet. Det finns därmed fortfarande goda förutsättningar att påverka det slutliga regelverket.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Låt mig börja med en bakgrund till min fråga. Jag skulle vilja ta avstamp i Sveriges ambitiösa klimatmål, som jag personligen har varit med och framförhandlat i den parlamentariska Miljömålsberedningen. Det var med stor stolthet som den svenska delegationen deltog på klimattoppmötet i Bonn och kunde åka dit med världens ambitiösaste klimatmål i ryggen, som vi har lyckats enas om i Sveriges riksdag brett över parti- och blockgränserna.

Ett av målen handlar specifikt om omställningen av transportsektorn, nämligen att Sverige till 2030 ska minska utsläppen med hela 70 procent jämfört med 2010. Det är, fru talman, ett ambitiöst mål. Men det är ett mål som vi i beredningen bedömde är möjligt. Det är dock bara möjligt om det går att använda de många olika redskap och verktyg vi ser framför oss i form av snabb elektrifiering av fordonsflottan, ökad cykling och resande med kollektivtrafik. En viktig del är utfasandet av fossila drivmedel och således infasandet av biodrivmedel. En svensk bil rullar i genomsnitt 17 år på de svenska vägarna. Om vi ska nå målet till 2030 får vi inte nöja oss med att bara byta ut bilarna vid nybilsförsäljning, utan vi måste få in andra drivmedel som kan tankas i de bilar som redan finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Skogen har en enorm potential, fru talman, att bidra med de nya biodrivmedlen. Tyvärr ser vi att det kommer initiativ och förslag på EU-nivå som riskerar att kraftigt hämma de möjligheterna och slå undan förutsättningarna för Sverige att verkligen gå i bräschen och visa världen och övriga EU att det är möjligt att snabbt ställa om.

Fru talman! Låt oss se på det förslag som man har röstat om i EU:s miljöutskott lite mer konkret. Det handlar bland annat om att utskottet vill sätta ett tak för första generationens biodrivmedel, det vill säga de som är grödobaserade, till exempel raps eller vete, som vi i dag producerar RME eller etanol av. Där ska max sättas till 7 procent, uppräknat till de svenska klimatmålen, och de ska helt fasas ut till 2030.

Detta är en delvis gammal fråga som ministern har debatterat många gånger i kammaren. Jag lämnar den frågan lite vid sidan, och i stället fokuserar jag på den andra delen som handlar om de avancerade biodrivmedlen. Det är andra generationens biodrivmedel, till exempel talloljediesel producerad av företaget Preem i Sverige. Här vill utskottet begränsa möjligheterna att använda restprodukter från skogsbruket och skogsindustrin för att få fram råvarorna.

Nu blev jag både hoppfull och lite pessimistisk när jag tog del av ministerns svar. Å ena sidan är ministern tydlig med att han och regeringen kommer att göra allt för att försöka sprida kunskap och skingra de farhågor som finns ute i Europa om biodrivmedlen. Å andra sidan upplever jag, fru talman, att ministern spelar ned riskerna med förslaget och till exempel säger att det har framförts viss kritik mot förslaget. Lyssnar man på svenska aktörer är det inte viss kritik, utan det är en skarp och hård kritik. Vi kan till exempel lyssna till vad Svebios expert sa, nämligen att förslaget förnekar jordbrukets möjligheter att bidra till klimatomställningen. 2030sekretariatet sa att det var ett förödande slag mot biobränsleutvecklingen.

Jag skulle vilja be ministern att vara lite mer konkret. Hur ser den svenska strategin ut? Det var det jag frågade om. Man säger att man jobbar strategiskt, men hur ser strategin ut för att verkligen undanröja de allvarliga hinder som förslaget kan tänkas utgöra?

Fru talman! I Sverige är vi helt överens. Det beror på våra goda erfarenheter. Det beror också på det föga kända faktumet att bioenergi, såväl biodrivmedel som biomassa, är vår största energikälla. Det har varit så under en längre tid, och vi har nu erfarenheter av att det går att göra på ett hållbart sätt eftersom det råder strikta krav på det skogsbruk som levererar det stora flertalet av produkterna.

Det är bara att titta ut över Europa. Det var en av de första sakerna jag gjorde som nybliven energiminister. Det är huvudsakligen Sverige och Finland som använder och har bäst erfarenhet av bioenergi. I många andra länder råder en helt annan debatt och diskussion. Det sker naturligtvis inte i någon form av vakuum. Man måste också vara medveten om att det här råder konkurrens. Det finns många andra användningsområden för produkterna, och det pågår en kamp. Lägg därtill att fossilindustrin kanske inte heller alla gånger välkomnar en ökad användning av biodrivmedel, inte minst därför att det är förnybart. Man får inte vara naiv i sammanhanget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ja! Branschen, miljöorganisationerna, regeringen och riksdagen, alla är vi överens. Vi är också överens med våra finska kamrater. Vi har bedrivit ett strategiskt arbete huvudsakligen mot de olika EU-institutionerna -rådet, kommissionen, parlamentet. Men det innebär inte att det inte finns ett motstånd.

Jag var så sent som i maj och träffade ett stort antal Europaparlamentariker som jag visste på förhand är skeptiska till användningen av biodrivmedel. När man beskriver vad vi gör och vilka krav vi ställer brukar vi ofta höra: Ja, ja, men det som importeras från andra länder? Så är en annan diskussion igång. Naturligtvis måste vi kunna möta de frågorna.

Vi har bearbetat kommissionen genom att redovisa exakt vad vi gör, vilka ambitioner och mål vi har samt att arbetet kan göras på ett hållbart sätt. Vi har också bjudit hit dem och visat på plats. Jag har personligen gått runt med såväl energikommissionären Miguel Arias Cañete som kommissionens vice ordförande Maros Sefcovic och visat vad vi gör i Värtaverket - i det fallet tillsammans med Fortum, som äger verket - för att visa konkret hur vi jobbar i alla steg för att försäkra oss om att det vi gör är hållbart.

Jag har gjort det i samtal med andra länder som vi på förhand vet är lite skeptiska. Bara de senaste veckorna har jag diskuterat detta med såväl den franska som den tyska regeringen, och jag tycker att vi både i rådet och i kommissionen möter allt större förståelse.

Men det finns fortfarande delar av Europaparlamentet som är skeptiska och som ofta hänvisar till skövling av regnskog och till hur man odlat grödor för energiändamål och därmed trängt undan matproduktion. Sådana exempel finns också. Men det viktiga för oss är att kunna visa att, ja, det finns dåliga sätt att göra det, men det vi vill göra är absolut hållbart. Det arbetet måste vi fortsätta göra, och det gör vi på bredden.

Jag för också en tät dialog med branschen och med skogsindustrin om att långsiktigt vända utvecklingen. Den här typen av brandkårsutryckningar har vi gjort såväl under tidigare regeringar som under denna regering, men för att vi ska kunna ha en hållbar utveckling för bioenergi och biomassa krävs det att vi lyckas vända utvecklingen. Ska vi göra det räcker det inte med någon enskild insats, utan nu måste arbetet fortsätta. Jag välkomnar naturligtvis riksdagen och Moderaterna i det arbetet.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag delar verkligen ministerns uppfattning att det är viktigt att vi jobbar långsiktigt med kunskapsspridning om det svenska skogsbruket, hur hållbart det är och vilken fantastisk möjlighet det har att bidra till lösningen på klimatutmaningen och den omställning som vi vill se och som måste ske bort från det fossila till det biobaserade.

Faktum är ju att vi i Sverige avverkar mindre än tillväxten i skogen. Vi har sedan början av detta århundrade flerfaldigat det svenska virkesförrådet. Vi är ett exempel - med det privata skogsägandet och äganderätten i grunden har vi lyckats bygga ett hållbart brukande som levererar jobb, tillväxt och nu dessutom väldigt hållbara produkter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan tyvärr bara konstatera att det inte är alltid som ministerns alla kollegor på ett lika förtjänstfullt sätt talar väl om den svenska skogen. Jag blir ibland bekymrad när jag lyssnar inte minst på miljöministern och hör hur hon uttrycker sig om skogsbruket.

Ett litet tips till statsrådet här är att också tala med partikollegorna i Europaparlamentet. Jytte Guteland hade möjlighet att rösta nej till de väldigt skadliga förslagen i miljöutskottet. Hon tog tyvärr inte den chansen utan avstod från att rösta i slutomröstningen, vilket jag beklagar. Det är en minst sagt bekymmersam fråga hur vi ska lyckas få stöd i parlamentet om inte ens de svenska parlamentarikerna står upp för det svenska skogsbruket och för våra möjligheter att bruka det gröna guldet för att få bort den svarta oljan och det svarta kolet.

Faktum är ju att Sverige har kommit extremt långt i omställningen. Vi har fasat ut det fossila när det gäller kraftproduktionen och värmeproduktionen, och redan i dag kommer mer än en tredjedel av vår energi från bioenergin. Men i Europa är över 80 procent av energiförsörjningen fossilbaserad, så här har vi i Sverige minst sagt en läxa att lära ut till våra kollegor runt om i Europa.

Jag vill inskärpa att i det här fallet är det viktigt att regeringen inte lutar sig tillbaka utan verkligen är aktiv och proaktiv och inte tror att det här kommer att lösa sig för att miljöutskottet inte ensamt beslutar om detta.

Vi såg när det gällde till exempel LULUCF, alltså diskussionen om klimatredovisning av markanvändning och indirekta effekter av markanvändning, att regeringen inledningsvis var alldeles för passiv. Vi från riksdagen och inte minst miljö och jordbruksutskottet var tvungna att driva på ganska skarpt för att Sveriges intressen skulle tas till vara på ett bra sätt.

Jag vill verkligen uppmana regeringen att fortsätta med det arbete som statsrådet här intygar sker: att bygga koalitioner och samarbeten, inte minst med vår granne på andra sidan Östersjön, Finland. Faktum är ju att när Sverige, Österrike och Finland gick med i EU mer än fördubblades EU:s totala skogsareal. Det är väl en av förklaringarna till att vi ibland har svårt att nå ut med förståelse för skogens betydelse och den svenska skogsbruksmodellen. När man talar med en holländare om vad skog är har vederbörande kanske en något annorlunda syn.

Återigen: Driv på, och gör det i tid! Jag vill också uppmana regeringen att genomföra reformer här i Sverige för att ytterligare höja produktionen i den svenska skogen. Här upplever jag att regeringen inte är tillräckligt aktiv. Det finns mycket att göra.

Från Moderaternas sida har vi lagt fram konkreta förslag om att se över när man får göra slutavverkning, vilka omloppstider som ska vara uppfyllda, regelförenklingar i form av att man inte behöver avverkningsanmälan för mindre arealer och så vidare. Det finns mycket att göra också på hemmaplan.

Fru talman! Den svenska skogen är verkligen ett strategiskt viktigt intresse för Sverige. Det är den för jobben, för ekonomin, för att klara klimatutmaningen och egentligen på alla sätt och vis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ser också en utveckling framåt där skogen som material kan användas i alla möjliga delar av samhället - i transportsektorn för att klara de utmaningar vi har där, i kemisektorn som talar om en stor omställning och i andra delar.

Vi ser också, vilket vi ska komma ihåg, att Sveriges skogsbruk är om inte det allra mest så i alla fall ett av de allra mest hållbara i världen. Vi har de jämställda produktions och miljömålen med stort ansvarstagande av enskilda skogsägare på ett utomordentligt och föredömligt sätt.

Men vi är rätt många som känner viss oro för det arbete som nu sker i Europa. Som både Johan Hultberg och ministern har varit inne på har man också olika synsätt i olika länder beroende på hur mycket skog man har, traditioner och annat. Det finns en oro för vad som kommer att hända med det svenska skogsbruket och möjligheterna att nyttja denna goda resurs. Det utfall som kom i ett av utskotten i Europaparlamentet var ju direkt dåligt för Sverige.

Jag tycker att det finns några frågor som ministern bör svara på här i kammaren.

En sådan är att jag utgår från att Regeringskansliet gör en solid genomgång och analys av vad effekterna av ett sådant utfall skulle kunna bli. Det skulle vara intressant att höra ministern beskriva vilka effekter ett sådant utfall skulle kunna få för den svenska skogsindustrin och på till exempel klimatfrågan.

En annan fråga är vad regeringen egentligen vill i detta. Jag vet att ministern har åkt runt - det kan bara uppmuntras, tycker jag - och haft olika möten och kontakter, både här i Sverige för att visa upp och ute i Europa. Men det skulle också vara intressant att höra vad regeringen konkret vill i ett antal av de nyckelfrågor som nu diskuteras. Finns det saker ni absolut vill se komma igenom och beslutas i detta? Omvänt, vad finns det för delar i de förslag som nu diskuteras - som alltså inte finns på kartan - som är en sorts red line för regeringen? Det vore intressant att höra ministern tydliggöra detta för kammaren.

Fru talman! Det är ju så att i denna kammare - och, skulle jag vilja säga, brett i Sverige baserat på de erfarenheter vi har - är vi överens. Jag tror att det är en stor styrka, inte minst när vi i ett senare skede både i samarbetet med andra länder men också i dialogen med kommission, Europaråd och parlament ska närma oss de här frågorna.

Vår hållning är helt klart att vi har ett hållbart skogsbruk även om det naturligtvis alltid finns utrymme för förbättringar; man får aldrig slå sig till ro. Jag skulle till och med hävda att vi har ett av världens absolut mest hållbara skogsbruk, baserat på att vi genom åren har ställt ganska strikta krav. Det faktum att vi har det största uttaget av skogsprodukter på väldigt länge och likväl har nettotillväxt i skogen visar på detta. Det är bra.

Tyvärr får vi nu möta många länders egna, negativa erfarenheter. Nederländerna nämndes som ett exempel. Det är ett land där man under lång tid hade en sådan omfattande sjöfararverksamhet att man högg ned stora delar av sin skog och har de erfarenheterna med sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I andra länder har jag i arbetet med att argumentera för den svenska hållningen upptäckt att man många gånger missförstår vad det är vi gör. När jag var i Europaparlamentet i maj hade jag en dialog med en av de mest skeptiska ledamöterna, som efter en stund hajade till och sa: Menar du att ni inte skickar in hela träd i värmekraftverken? Jag blev paff, för vi tycker ju att det är självklart att vi aldrig skulle göra det.

För det första finns det ingen ekonomi i det. För det andra finns det ingen miljötanke i det. För det tredje kan man bara inte göra så. Men uppenbarligen har man på sina håll ändå uppfattat det så, så vi måste informera om vad vi gör. Därför bjöd vi också in båda kommissionärerna att titta på ett av våra mest moderna värmekraftverk - för att visa vad vi gör.

Vi har också, när det gäller såväl tallolja som grödbaserade produkter, drivit ganska hårt att de ska finnas med. Vi ska vara medvetna om att detta inte handlar om förbud mot användning utan om hur man räknar. Vi menar att detta är hållbart och förnybart och därför också borde räknas med. Jag räknar med att vi när vi har denna diskussion i rådet de kommande veckorna och månaderna också, tack vare det goda fotarbete vi gör, får större gehör än det vi nu ser i Europaparlamentet.

Men vi får inte heller ge upp när det gäller Europaparlamentet, kära ledamöter. Vi måste fortsätta jobba också gentemot dem. Under dessa dagar har jag sökt kontakt med flera av våra ledamöter från ett flertal partier som jag vet är engagerade - såväl Jytte Guteland, som är väldigt engagerad i detta, som företrädare för andra partier: moderater, centerpartister med flera.

Jag ser nämligen detta som ett nationellt intresse. Vi bör inte försöka göra partipolitik av något vi i grund och botten är överens om. Denna fråga är alldeles för viktig för det.

Har vi gjort analyser av vad det skulle innebära? Ja, en kort analys som jag har nämnt tidigare: Jag är tämligen säker på att det inte går att göra det svenska energisystemet helt hållbart och 100 procent förnybart om vi inte får möjlighet att utnyttja restprodukterna från ett hållbart skogsbruk. Det är en grundförutsättning. Exempel är värmesektorn och reduktionsplikten, som ju nu ska vara ett verktyg för att reducera utsläppen från transportsektorn.

Det är därför oerhört viktigt att vi fortsätter att jobba på och utveckla såväl vår skogspolitik som vår energipolitik. Jag är tämligen säker på att om vi kan nå förståelse för detta kommer vi också att kunna göra det.

Fru talman! Mycket av denna diskussion på EU-nivå är av ganska principiell karaktär. Nu lyckades vi i miljöutskottet undanröja de kanske värsta idéerna, nämligen att man från politiskt håll skulle gå in i mycket större utsträckning och reglera vad timmerstocken ska användas till - att man i lag skulle reglera den så kallade kaskadprincipen, till exempel. Det är oerhört viktigt att regeringen verkligen tar den principiella diskussionen och står upp för marknadsekonomin och att det faktiskt är den som bäst avgör var resurser gör bäst nytta och skapar de högsta värdena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan vänder jag mig lite grann mot beskrivningen att det svenska skogsbruket och dess hållbarhet har drivits fram av stränga krav. Jag skulle nog, fru talman, vilja säga att vi har nått dit vi har nått tack vare det stora engagemanget från Sveriges 330 000 skogsägare.

Vi har en skogsbruksmodell i Sverige som bygger på frihet under ansvar: Vi har från lagstiftarens sida ganska översiktligt reglerat hur brukandet ska gå till, och den enskilda ägaren får sedan bestämma mer i detalj.

Detta har visat sig vara väldigt framgångsrikt. Man tar större hänsyn än vad lagen föreskriver, man certifierar sina skogsfastigheter och gör frivilliga avsättningar. Man levererar således väldigt stor miljönytta och stora biologiska värden och gör en viktig insats för klimatet, samtidigt som man får fram bra produkter som ger oss viktiga bidrag till lösningen på klimatutmaningen.

Så, fru talman, jag vill bara återigen inskärpa behovet av att regeringen fortsätter att vara aktiv. Jag ser också fram emot att ministern svarar på de högst relevanta frågor som min kollega Lars Hjälmered ställde om var the red line går för Sverige och vilka övriga prioriteringar Sverige har i de fortsatta förhandlingarna.

Fru talman! Den svenska skogen och skogspolitiken och allt som finns runt omkring innebär otroliga möjligheter för vårt land, för den svenska industrin och för användningen. Det är spännande att se både forskningen och vad många företag håller på med, vilket öppnar otroliga möjligheter i form av nya jobb som kan växa fram i olika samhällssektorer.

I det tidigare anförandet, fru talman, ställde jag egentligen två frågor till statsrådet. Den ena gällde vilken analys regeringen gjort och den andra vad regeringen tycker i ett antal kritiska frågor. Jag noterar att statsrådet svarar på analysfrågan och säger att en bedömning, grovt tillyxat, är att man inte kan klara en övergång till ett fullt hållbart energisystem, som jag tror att han uttryckte det.

Jag skulle vilja höra vad analysen säger när det gäller de svenska klimatmålen. Vad gör regeringen för djuplodande analys på det området? Det vore också intressant att höra.

När det gäller den andra frågan, den om regeringens uppfattningar, var enligt statsrådet en fråga hur man får tillgodoräkna sig. Ska man tolka det statsrådet precis sa som att regeringens uppfattning är att alla biodrivmedel ska kunna tillgodoräknas som en del av det svenska åtagandet i klimat och energipolitiken i Europa?

För det andra: Vilka fler skarpa uppfattningar har regeringen när man sitter i olika möten och samtal med kommissionärer, Europaparlamentariker och andra gällande kritiska delar i det som nu diskuteras kring framtiden för skogspolitiken?

Fru talman! Det blir lite konstigt att försöka sig på en partipolitisk diskussion om en fråga där vi i grund och botten är väldigt överens. Ja, ett hållbart användande av skogsbruket är viktigt. Ja, det finns anledning att ha farhågor kring en del av de uppfattningar vi möter, inte minst i Europaparlamentet och delar av EU där man har dåliga erfarenheter historiskt. De erfarenheterna har inte vi. Vi har tvärtom valt en annan väg. Det är därför vi har den utveckling vi har inom skogsbruket och inom energipolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det ställs ett antal frågor om de uppfattningar vi har fört fram. Det är ju så, Lars Hjälmered, att alla uppfattningar som vi för fram i EU-sammanhang, exempelvis i ministerrådet, ska förankras här i riksdagen, såväl i utskotten som i EU-nämnden. Så sker naturligtvis också här, och jag upplever att vi har en ganska stor samsyn.

Sedan är frågan hur vi tänker jobba vidare med detta. Vi kommer, både i det lobbyingarbete vi gör långsiktigt och i de faktiska förhandlingarna, att fortsätta att stenhårt driva den svenska linjen att produkter som exempelvis avancerade biodrivmedel från tallolja fortsatt ska få vara med i det annex som det i grund och botten handlar om. Detta är vår uppfattning av det enkla skälet att vi anser att det är hållbart och går att göra.

Om vi hanterar både klimatmålen och energipolitiken på rätt sätt, vilket jag tycker att det svenska systemet har alla förutsättningar att kunna göra, är det också bra för jobb och tillväxt i vårt land och i Europeiska unionen. Den uppfattningen har vi, och den kommer vi att driva stenhårt. Vi har också goda förhoppningar om att kunna få ett allt starkare stöd såväl i ministerrådet som hos kommissionen och förhoppningsvis också i allt högre grad hos parlamentet.

Överläggningen var härmed avslutad.