Entreprenörskap i gymnasieskolan

Herr talman! Luciano Astudillo har frågat mig vilka initiativ jag avser att vidta i syfte att entreprenörskap och företagande tydliggörs i examensmålen och ämnesplanerna för samtliga program i gymnasieskolan. Det är en viktig uppgift för gymnasieskolan att ge elever kunskaper i entreprenörskap. Det framgår av regeringens strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet och av propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199) som riksdagen nyligen fattat beslut om. Just nu pågår ett omfattande arbete med att reformera svensk gymnasieskola. Regeringen har givit Skolverket i uppdrag att förbereda de förändringar av gymnasieskolan som riksdagen har fattat beslut om. Regeringen beslutar om examensmål, vilka karaktärsämnen som ska vara gemensamma på ett program samt vilka inriktningar som ska finnas. Skolverket beslutar i sin tur om ämnen och kurser för gymnasieskolan samt om vilka kurser som ska ingå i en inriktning. Skolverket beslutar även om innehållet i gymnasieskolans ämnen och kurser. Av uppdraget till Skolverket framgår det tydligt att myndigheten vid genomförandet av uppdraget ska beakta regeringens strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet. Skolverket ska utforma och besluta om kurser som ger utbildning i entreprenörskap och företagande. Sådana kurser ska kunna ingå bland de programgemensamma kurserna på vissa områden eller inom en inriktning. För övriga program ska de kunna erbjudas som programfördjupning och individuellt val. Skolverket ska även överväga hur entreprenörskap kan behandlas i övriga ämnesplaner i skolan. Förslag till ämnesplaner och vilka kurser som Skolverket avser att föreskriva som programfördjupning bör enligt uppdraget finnas tillgängliga för huvudmännens, för kommunernas och skolornas, planering senast den 1 juni nästa år. Som jag tidigare nämnt har regeringen redan tydliggjort sin syn på entreprenörskap i gymnasieskolan. Eftersom det är Skolverket som beslutar om innehåll i inriktningar, ämnesplaner och programfördjupning avser jag inte att vidta några ytterligare åtgärder i detta avseende. Skolverket har även fått i uppdrag att utforma förslag till examensmål för gymnasieskolans nationella program. När det gäller yrkesprogrammen ska dessa förslag tas fram i samarbete med de nationella råden för yrkesprogrammen. Vad gäller de högskoleförberedande programmen ska Skolverket samråda med universitet och högskolor samt med Högskoleverket. Skolverket har valt att arbeta öppet med sitt reformuppdrag och publicerar fortlöpande material på sin webbplats för att inbjuda till debatt och diskussion och för att ge olika intressenter möjlighet att lämna synpunkter. Förslagen till examensmål ska lämnas till regeringen senast den 15 februari 2010. Skolverkets redovisning i februari kommer att bilda underlag för regeringens beslut.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag har tagit Skolverket på orden och medverkar således till att diskussionen kommer i gång också här i riksdagen. Jag uppfattar att vi är överens i grundfrågan. Grundutgångspunkten är att skolan framöver mycket starkare ska präglas av ett fokus på entreprenörskap och företagande, av många skäl - bland annat av jobb- och tillväxtskäl. Vi vet att många av de nya jobben kommer i små och medelstora företag och genom nyföretagande. Att fler vågar och kan prova på att driva företag kommer att vara viktigt när det gäller att klara framtidens arbetsmarknad, framtidens jobb. Men det gäller mer än så. Allt fler unga människor ser just företagandet som en väg till frihet, som en väg för att skapa sin egen arbetsmarknad, sitt eget jobb. Det är någonting som vi absolut ska omfamna och uppmuntra. Att vara sin egen, att skapa något eget och att våga gå efter en dröm, om det så är en affärsidé, är egenskaper som i grunden är positiva och som skolan ska bejaka och uppmuntra. Nu har Skolverket presenterat ett utkast om examensmål och ämnesplaner. Men jag hoppas verkligen att Björklund inte är nöjd, för enligt förslaget kommer elva av dagens arton, alltså inte alla, gymnasieprogram att innehålla möjligheten att välja kurser i entreprenörskap och företagande. Endast åtta av programmen kommer att följas upp med ett examensmål. Dock vet jag från andra sammanhang att detta med kreativitet och med att lyckas och misslyckas kanske inte varit Björklunds signum när det gäller den svenska skolan. Men just när detta sammankopplas och så intimt förknippas med att starta och driva eget skulle det kanske lite bättre falla även utbildningsministern på läppen. Jag hoppas därför att utbildningsministern nu väljer att agera och att med hela handen peka på just detta område som viktigt. Det räcker inte att stå här i kammaren och säga att man tycker att det är viktigt, utan det gäller också att verkligen förverkliga de ambitioner som man som ansvarig på området har.

Herr talman! När det gäller vikten av entreprenörskap är det glädjande om vi är överens i denna kammare. Tidigare var det inte så. Den förra regeringen var helt ointresserad av de här frågorna. Men jag blir väldigt glad om det skett en omvärdering i de rödgröna partierna så att man nu tycker att detta är viktigt. Det är ju först med den nuvarande regeringen som frågorna om att företagande och entreprenörskap ska in i skolan lyfts upp på dagordningen. Till syvende och sist är det regeringen som ska fastställa examensmålen för gymnasiets olika program. När Skolverket är färdigt med sitt förslag kommer vi att värdera det. Jag kan försäkra att detta med entreprenörskap är viktigt för regeringen. Men det vore inte korrekt av mig som minister att under den tid Skolverket arbetar ha en diskussion offentligt om dess förslag och att här och nu offentligt värdera förslagen. Den värderingen kommer vi i stället att göra när man avlämnat sina slutförslag. Men jag kan försäkra Luciano Astudillo om att vi tycker att entreprenörskap är mycket viktigt. Det kommer naturligtvis att avspeglas i vår värdering av förslagen.

Herr talman! När det gäller vikten av entreprenörskap är det glädjande om vi är överens i denna kammare. Tidigare var det inte så. Den förra regeringen var helt ointresserad av de här frågorna. Men jag blir väldigt glad om det skett en omvärdering i de rödgröna partierna så att man nu tycker att detta är viktigt. Det är ju först med den nuvarande regeringen som frågorna om att företagande och entreprenörskap ska in i skolan lyfts upp på dagordningen. Till syvende och sist är det regeringen som ska fastställa examensmålen för gymnasiets olika program. När Skolverket är färdigt med sitt förslag kommer vi att värdera det. Jag kan försäkra att detta med entreprenörskap är viktigt för regeringen. Men det vore inte korrekt av mig som minister att under den tid Skolverket arbetar ha en diskussion offentligt om dess förslag och att här och nu offentligt värdera förslagen. Den värderingen kommer vi i stället att göra när man avlämnat sina slutförslag. Men jag kan försäkra Luciano Astudillo om att vi tycker att entreprenörskap är mycket viktigt. Det kommer naturligtvis att avspeglas i vår värdering av förslagen.

Herr talman! När det gäller vikten av entreprenörskap är det glädjande om vi är överens i denna kammare. Tidigare var det inte så. Den förra regeringen var helt ointresserad av de här frågorna. Men jag blir väldigt glad om det skett en omvärdering i de rödgröna partierna så att man nu tycker att detta är viktigt. Det är ju först med den nuvarande regeringen som frågorna om att företagande och entreprenörskap ska in i skolan lyfts upp på dagordningen. Till syvende och sist är det regeringen som ska fastställa examensmålen för gymnasiets olika program. När Skolverket är färdigt med sitt förslag kommer vi att värdera det. Jag kan försäkra att detta med entreprenörskap är viktigt för regeringen. Men det vore inte korrekt av mig som minister att under den tid Skolverket arbetar ha en diskussion offentligt om dess förslag och att här och nu offentligt värdera förslagen. Den värderingen kommer vi i stället att göra när man avlämnat sina slutförslag. Men jag kan försäkra Luciano Astudillo om att vi tycker att entreprenörskap är mycket viktigt. Det kommer naturligtvis att avspeglas i vår värdering av förslagen.

Herr talman! Jag tackar ännu en gång för statsrådets svar och hoppas att han i stället för att fokusera på dåtid pratar om framtid. Jag har inte suttit med i någon tidigare regering, men Socialdemokraterna omfamnar entreprenörskapet. Det gjorde vi väldigt tydligt på vår jobbkongress. Som kuriosa kan jag nämna att Företagarna gjort en undersökning av vilka partier som har den mest småföretagarvänliga politiken. Partibeteckning fanns inte med. Det visade sig att Miljöpartiet kom på första plats. På andra plats kom Vänsterpartiet. Därefter kom det första borgerliga partiet. Vi socialdemokrater hade också en stark position. Jag hade väl hoppats på en ännu starkare position för oss, men detta visar att entreprenörskap och företagande är frågor som de rödgröna tar på allra största allvar. Det är därför som vi, som statsrådet vet, på detta område har drivit på. Jag är ändå glad över att statsrådet säger att det här är viktigt och att jag på detta område ska ta honom på allvar. Det kommer jag att göra. Men jag hade också hoppats på att han här i kammaren kunde uttala en tydligare ambition: att alla program ska ha nämnda typ av planer och examensmål inom ramen för sina utbildningar. Då kanske han inte skulle gå in i detaljerna på området men ändå tydliggöra ambitionen. Nu blir det så att till exempel bygg- och anläggningsprogrammet och fordons- och transportprogrammet varken har kurser eller examensmål i det förslag som föreligger. Estetiska programmet har bara en kurs. Vi vet att många av de ungdomar som kommer att gå in i de här programmen, inte minst det estetiska programmet, kommer att tvingas söka sig till att starta ett eget företag. Då är det himla taskigt att inte ge dem de verktygen från början. I det naturvetenskapliga programmet finns varken kurs- eller examensmål. Det borde vara mycket enklare än så här. Uttala bara en tydlig ambition här ifrån kammaren att alla program ska ha såväl examensmål som kurser på området. Svårare än så är det inte! Björklund är ju annars en politiker som är känd för sin rakhet och tydlighet och sina korta svar. Det är det jag hoppas att han kan använda sitt nästa inlägg till - alla!

Herr talman! Jag kommer att vara mycket tydlig den dag vi tar ställning till Skolverkets förslag. Fram till dess har de ett uppdrag från mig och regeringen att ta fram ett förslag, och jag tänker inte skriva dem på näsan under tiden. För oss är entreprenörskap viktigt, och jag är glad för att Socialdemokraterna visar ett intresse för frågorna. Om man ska problematisera lite räcker det inte i nästa steg vad man skriver i planerna, dokumenten och examensmålen. Det som historiskt och i verkligheten har varit problemet, förutom ett ointresse från regeringar, skolmyndigheter och så vidare, är att de som jobbar i skolan själva inte är entreprenörer. Man får inte förväxla entreprenörskap med att lära sig bokföring eller rent tekniska saker runt företag. Entreprenörskap är något mycket mer än så. Skolans problem har varit och är också i framtiden, skulle jag vilja säga, att de som verkar där själva inte har varit entreprenörer i den meningen. De har inte varit företagare själva. Jag tror att man alltid ska ha en stor respekt för skolans svårighet att leva upp till detta. När vi nu lägger på skolan nya åtaganden i det här avseendet, vilket vi verkar vara överens om att vi ska göra, ska vi fråga oss hur vi gör det. Det är lättare att skriva in i läroplanen i svenska att eleverna ska lära sig subjekt och predikat, för det vet läraren hur man ska lära ut. Entreprenörskap är något som är svårare. Det är inte bara mekaniska kunskaper utan en känsla, en inställning och attityder. I stället för att stå och diskutera vem som är mest för entreprenörskap borde vi gemensamt fundera på hur detta ska omsättas i verkligheten i skolan. Det är där utmaningen kommer att komma. Riksdagen kommer ganska snabbt att enas om att detta är viktigt. Men hur ska det sedan genomföras i verkligheten? Det är där svårigheterna ligger. Jag tror också att det finns ett stort behov av utvecklingsarbete när det gäller entreprenörskap i skolan. Vi måste fundera på hur man ska nå de målen i den verkliga undervisningssituationen.

Herr talman! Detta är ett positivt samtal. Jag är glad att Björklund lyfter diskussionen över den partipolitiska pajkastning som han ofta tenderar att hamna i - ni gjorde inte så, nu gör vi allt och så vidare. Jag tycker att diskussionen förs på en bra nivå nu. Först och främst finns det bra organisationer som är duktiga på företagsamhet. Många skolor har anlitat sådana. De skulle kunna bidra på ett helt annat sätt till att implementera den här typen av ny kunskap. Det är precis som Björklund säger; skolan kanske inte är van vid det. Men låt oss fördjupa samtalet ännu mer. I entreprenörskapet handlar det om så mycket mer än det som går att rätta och testa med betyg och raka svar. Det är klart att det handlar om att uppmuntra unga människors kreativitet och skaparkraft, att våga ta egna initiativ, att vara kreativ, att pröva på och kanske misslyckas och kanske lyckas. Mycket av entreprenörskapet handlar just om det. Det handlar om en syn på eleven. Utan att vara för hård och polemisk: Det är klart att det inte är Björklunds skola vi pratar om just på de områden vi beskriver nu. Det är en helt annan skola än den Björklund försöker skapa. Det är dock en annan diskussion, men det är viktigt att ta med sig detta. Jag tror att vi i grunden är helt överens om att entreprenörskap och företag är oerhört viktiga verktyg för unga människor om de ska klara framtidens arbetsmarknad. Det är positivt att regeringen överväger detta nu. Jag hoppas att vi, när vi kommer till januari någon gång, när detta är klart, får höra Björklund säga att alla program ska omfattas såväl i examensmål som i kursplaner när det gäller entreprenörskap för företagande. Dit måste vi förr eller senare, och bättre förr än senare - eller hur?

Herr talman! Jag tror att det är ett misstag att tro att en flumskola skulle befrämja entreprenörskap. Det är en skola där man inte har tydliga och fasta kunskapskrav, där eleverna inte lär sig att man ska komma i tid och där eleverna inte lär sig uppträdande. Det är den typ av skola som vi lämnar bakom oss. Astudillo använder begreppet att Björklunds skola inte är lämplig för entreprenörskap. Jag tror precis tvärtom. Det är en skola där man har tydliga kunskapsmål, tydliga utvärderingar, tydliga krav och höga kunskapsambitioner. Det kommer också att befrämja entreprenörskap. Vi har nämligen prövat den alternativa skolan i rätt många år. Nyföretagandet blev för lågt i Sverige. Om det vore så att en kravlös skola skulle befrämja företagsamhet skulle vi ha ett blomstrande företagsklimat i Sverige. Jag tror inte att det finns någon motsättning mellan höga krav och ambitioner och disciplin i skolan och kreativitet och entreprenörskap. Om man försöker måla upp en sådan motsättning kommer den att leda helt fel, tror jag. Jag tror också att de reformer som vi nu gör på gymnasieområdet och som vi har krävt i årtionden - men som tidigare avvisats - med till exempel lärlingsutbildning är oerhört centrala för entreprenörskapet. När man bedriver en yrkesutbildning i skolans regi på traditionellt sätt lär man sig det mekaniska i yrket. Men när man är lärling ute på ett företag, hos en företagare, en småföretagare, en hantverkare eller en målare lär man sig inte bara att måla. Man lär sig också detta att vara egen företagare. Man lär sig att bli entreprenör därför att den som är handledare och den som man är lärling hos ofta är företagare och entreprenör. Lärlingsutbildningen är en mycket viktig reform vi nu gör för att öka entreprenörskapet i skolan. Där lär man sig hur det faktiskt är att vara företagare och bli företagare. Det är en viktig och central del i detta.