Energiomställning

Interpellationsdebatt 27 april 2021

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 10 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! har frågat mig på vilka fakta och omständigheter jag grundar mitt ställningstagande om att Sverige och vår energipolitik kan hitta framgångsfaktorer i den tyska energiomställningen och energipolitiken. Lotta Olsson har också frågat mig om jag tänker ta några initiativ till förändringar i den svenska energipolitiken med anledning av de uppgifter som har kommit fram i den tyska riksrevisionens rapport.

Först vill jag vara tydlig med att jag inte gjort något sådant uttalande som Lotta Olsson refererar till. Men när det gäller vilka lärdomar vi kan dra för svensk del tycker jag att vi bör komma ihåg att Tyskland har varit med och driver även nu den gynnsamma kostnadsutvecklingen för förnybar elproduktion och batterier. Det är något vi kan dra nytta av i Sverige.

Jag tror också att vi har mycket att vinna på att ta lärdom av andra länders energipolitik, och i det avseendet är den tyska riksrevisionens rapport intressant. Tyskland har ambitiösa klimatmål som för energipolitiken innebär att all kolkraft ska vara avvecklad senast till 2038, med en storskalig avveckling redan till 2023. Parallellt med detta ska även kärnkraften vara avvecklad nästa år samtidigt som det finns stora investeringsbehov i det tyska elnätet. Det är därför tveksamt om vi bör dra alltför långtgående slutsatser utifrån rapporten när det gäller den energipolitik som förs i Sverige i dag.

I Sverige har vi förvisso också vissa utmaningar inom elsektorn som regeringen aktivt arbetar med. I det sammanhanget vill jag också beklaga att Lotta Olssons parti valde att lämna samarbetet inom energiöverenskommelsen där framtida utmaningar diskuterades i en bred politisk krets för att möjliggöra så stabila och långsiktiga spelregler som möjligt.

Men med det sagt är det viktigt att komma ihåg att vi har mycket goda möjligheter att ställa om till ett förnybart elsystem och att möta kommande elektrifiering av industri och transportsektor. Med vår vattenkraft har vi unika möjligheter att balansera elförbrukningens variationer och även elproduktionen när exempelvis vindkraftsproduktionen är hög eller låg. Vår kärnkraft förväntas också utgöra en del av energimixen i Sverige under överskådlig framtid.


Anf. 11 Lotta Olsson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, energiminister Ygeman, för svaret!

Den tyska motsvarigheten till Riksrevisionen har en större frihetsfaktor än den svenska och jobbar mer självständigt. Den har riktat väldigt skarp kritik mot landet i fråga om energiomställningen.

I Tyskland har man det högsta energipriset i EU. Trots att Tyskland per capita har motsvarande hälften av den energiåtgång som Sverige har är detta tungt för de tyska hushållen och den tyska industrin. I Tyskland är energipriset 43 procent högre än EU-genomsnittet. Detta är naturligtvis kostsamt, och ändå har man i Tyskland inte den tunga industri som vi har.

Det har därför kommit skarp kritik både mot energiomställningen och mot hur energipolitiken bedrivs. Man har även varit väldigt tuff mot det tyska finansdepartementet och menar att detta förslösar tyska skattebetalares pengar och att det är vanliga tyska hushåll som får betala för den inkonsekventa eller orationella energiomställningen. Den energipolitik som har bedrivits ses som väldigt kostsam.

Tyskland har en grund med mer fossil energi, såsom kol och gas, men nu ställer man om väldigt mycket till vindkraft och fasar ut basenergin från kärnkraft. Det man nu vill göra är att öka överledningskapaciteten från Ryssland med fossil gas. Det här är ingen väg som Sverige vill gå.

Det är därför väldigt konstigt att energiministern inte ser någon fara i att vi förändrar vår energimix så att vi får mycket mer vindkraft utan att vi samtidigt balanserar upp det hela med mer kärnkraft. Det är svårt att öka produktionen av vattenkraft. Vi talar om att man kanske skulle kunna höja vattennivåerna i vattenmagasinen, men det är ändå en försumbar mängd energi.

Jag förstår inte när Anders Ygeman i debatten ofta hävdar att det går så bra för Sverige, att vi exporterar energi och att vi exporterar vindkraft. Vi kommer de facto att få samma balansproblem och kostnader som man har i Tyskland. Där har de problemet att de snart inte har någon kärnkraft kvar, och de har heller ingen vattenkraft så som Sverige har.

Det här är extra bekymmersamt för Sverige, eftersom vi har en tung industri. Anders Ygeman och jag använder som medborgare i Sverige, med allt vad vi producerar i landet och med vår privatkonsumtion, dubbelt så mycket elenergi som en vanlig tysk medborgare. Jag blir allvarligt oroad över vår konkurrenskraft om vi ska upp i samma klass.

Av detta skäl hade jag förväntat mig att Anders Ygeman skulle vara mer bekymrad över den tyska rapporten om hur det har gått när man har ställt om och inte gjort riktiga konsekvensanalyser. Man borde titta på ekonomin och se vilka effekter det totalt sett får på landet.


Anf. 12 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Det står naturligtvis Lotta Olsson fritt att vara orolig över vad som helst, men jag har som sagt aldrig uttalat något positivt om den tyska energiomställningen. Därför faller hela grunden på vilken interpellationen vilar.

Lotta Olsson svarar själv på den enda fråga hon ställer, nämligen att Sverige till skillnad från Tyskland har stora resurser av vattenkraft. Det är något som vi ska vara glada och stolta över.


Anf. 13 Lotta Olsson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Nu är det så att Anders Ygeman de facto har reviderat vad han tror om energibehovet i Sverige på några års sikt. Det måste man ge honom all heder för. Vi har sett att vi kommer att behöva fördubbla energikonsumtionen när vi ställer om vår tunga industri. Det har varit något av vårt flaggskepp i Sverige. Vi ställer om tung industri i Norrland till att vara fossilfri. Då försvinner ju all den vattenkraft som Anders Ygeman vill att vi ska balansera upp vindkraften i södra Sverige med.

Därför tycker jag att det är min plikt när jag jobbar med de här frågorna att lyfta fram detta innan vi är i samma läge som Tyskland. Jag vet inte riktigt hur Anders Ygeman tänker på ekonomin och hur vi ska kunna finansiera det här. Tyskland är också ett enormt exportberoende land, fru talman, men för oss är hälften av bnp beroende av vad vi exporterar. Ska det bli dubbelt så dyrt med energin kommer varken Anders Ygeman eller jag att kunna räkna hem så här mycket export till andra länder. Det är nu många andra länder som också ställer om till fossilfri produktion. Vi har haft en konkurrensfördel genom att vi har kunnat göra väldigt gröna och fina produkter, men sådana kommer att produceras i många andra länder också.

Oavsett om Anders Ygeman har sagt så om Tyskland vill jag hävda att tysk vindkraftspolitik är ett jättebra exempel på hur Anders Ygemans faktatänkande bakom det här ser ut, och det håller ju inte. Dessutom är det, med tanke på vad Anders Ygeman sa i interpellationssvaret, naturligtvis det här som är grunden till att det är svårt att göra överenskommelser. Om Anders Ygemans politik bygger på helt andra fakta och en helt annan research om vad som händer när man ställer om så stora system som hela det svenska energisystemet är det enormt svårt att komma överens. Om Anders Ygeman tror på jultomten och vi inte gör det är det enormt svårt att göra en överenskommelse. Men som sagt är Tyskland ett exempel på att det kommer att bli enormt mycket dyrare för oss. Vi kommer att ha en helt annan problematik.

En annan effekt av den här omställningen - och den har ju vi i Sverige också - är att man kommer att behöva bygga ut mycket mer infrastruktur. Vi tog förra veckan, fru talman, ett beslut om att tillåta att man bekostar mer infrastruktur i Sverige, och det har vi från moderat håll varit positiva till. Vi har fortfarande många luftledningar. Vi har trånga sektorer till Stockholm, till Skåne och så vidare. Vi har mycket högre pris i energiområde 3 och 4, vilket vi tycker är positivt.

Men i Tyskland pratar man om gigantiska investeringsbehov som inte alls är i paritet med de svenska investeringsbehoven. Det kommer att kosta mer än 5 000 kronor per hushåll att göra den här investeringen. Då tycker jag att Anders Ygeman är svaret skyldig. Är det den här utvecklingen Anders Ygeman vill se i Sverige, eller ska vi kunna balansera detta på något annat sätt? Är det ett stort vattenkraftverk i södra Sverige man planerar, eller var ska vi få den här balanskraften från?


Anf. 14 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Jack Werner gav för ett par år sedan ut en bok som heter Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå. Det är lite samma debatteknik som Lotta Olsson använder. Hon vet att det hon påstår inte är sant. Hon säger till och med att det inte är sant. Men hon tycker ändå att det är för jäkligt, trots att det inte är sant. Det vore väl bra om vi kunde börja med att utgå från verkligheten och sanningen, Lotta Olsson, i stället för påhittade jultomtar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan ägnar sig Lotta Olsson åt frågan om ekonomin och oroar sig för ekonomin i Sverige. Vi kan väl fråga World Economic Forum. De kom i förrgår med sin rapport där de rankar länder efter bästa omställningsförmåga - vilka som är bäst i världen ned till dem som är sämst i världen. Det är ett antal länder. Jag vet inte om det är alla världens 195 länder, men i den storleksordningen. Sverige är etta. Jag kan säga till Lotta Olssons glädje att Tyskland inte är i topp tre på listan, så det finns kanske andra länder att titta på än Tyskland.

Grundförutsättningarna i Sverige är sådana att vi har de största elöverskotten någonsin och EU:s lägsta priser. Vi har ställt om vårt energisystem, så att vi i dag i energiproduktionen släpper ut en femtedel av koldioxiden och en femtedel av fossilinnehållet jämfört med vad vi gjorde 2010.

Grunden för den svenska energipolitiken - det känns lite ledsamt att behöva nämna det för en moderat - är att den är marknadsdriven. Den tror på teknisk utveckling. Den tror på att olika tekniker konkurrerar med varandra och att den bästa tekniken vinner. Det har gett EU:s lägsta elpriser. Det har också gett enormt låga utsläpp av koldioxid, kanske de lägsta. Vår önskan är att det här ska fortsätta och att vi ska bygga på en faktabaserad, innovationsvänlig och marknadsdriven grön omställning. Jag hoppas att Moderaterna ska lämna tron och tomten därhän och återansluta sig till den svenska linjen.


Anf. 15 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Det är mycket tomtar och troll ute och far här, men som anekdot är detta viktigt.

Anders Ygeman brukar aldrig gilla min debatteknik. Är det så att jag skriver väldigt genomtänkta punkter får jag kritik för att jag läser innantill. Är det så att jag debatterar på ett annat sätt får jag kritik för det. Jag tycker inte att det är en snygg retorik att säga så till debattanter. Man bör i stället lyssna på de argument som framförs.

Bill Gates har skrivit en jättegenomtänkt bok där han har tittat på hur världens energiomställning ser ut. Han kan inte någonstans se att vi kommer att klara detta utan att vi ökar på kärnkraften rätt kraftigt.

Anders Ygeman har rätt om en sak: Vi har historiskt varit väldigt duktiga i Sverige. Vi var tidiga med vattenkraft och kärnkraft. Det här har också kostat mycket för både svensk natur och svenska skattebetalare. Det finns ju filmer att titta på där man ser vilka enorma uppoffringar man har fått göra i Norrland för att bygga ut vattenkraften och vad det kostade att bygga ut kärnkraften. Om vi nu ska utöka med 100 procent till och vi redan i dag har balanseringsproblem förstår jag inte, Anders Ygeman, hur vi ska kunna göra på något annat sätt.

Socialdemokraterna gillar aldrig marknadsekonomi så mycket som när det gäller energi. Men det här är ju ändå en styrd marknad på många sätt. Vi har exempelvis inte forskat på kärnkraftssidan som vi har gjort om alla andra saker. Det har varit politiskt styrt, så det är en marknad med modifikation. Det måste vi ändå erkänna.

Jag skulle önska att Anders Ygeman tog sig från forntiden och började titta mer på framtiden för att se hur vi ska få mer balanseringskraft i vårt elsystem, så att vi kan balansera upp den kraftiga utbyggnad av vindkraft som kommer.


Anf. 16 Statsrådet Anders Ygeman (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Om det är så att Lotta Olsson hittar på saker och sedan fortsätter att vidhålla de saker hon har hittat på och argumenterar utifrån dem får hon nog finna sig i att jag kritiserar hennes debatteknik. Det finns tillräckligt många verkliga saker att debattera i riksdagens kammare för att man ska slippa hitta på saker för att få till en debatt.

Vad gäller den avslutande frågan om balanseringskraft kan jag säga att behovet av sådan säkert kommer att öka. Jag tror att vi kommer att få se en vattenkraft som körs annorlunda än i dag. Det kommer att köras mer vattenkraft när det blåser mindre och mindre vattenkraft när det blåser mer. Vi kommer att få se, exempelvis med Hybritprojektet, att man lagrar vindkraftsenergi i vätgas för att kunna köra den när elpriset är högre och det blåser mindre. Vi kommer att få se havsbaserad vindkraft - det blåser dubbelt så många timmar till havs som till lands i genomsnitt. Vi kommer att få se lagring genom ett antal olika tekniker. Det kan vara vätgas, batterier och värmeinlagring i salt, som Alfa Laval nu bygger en anläggning i Kanada för.

Jag tror att vi kommer att få se betydligt mycket mer flexibilitet i elnätet. Det finns många olika tekniker att dra nytta av. Min poäng är att vi inte ska investera skattebetalarnas pengar i någon teknik som inte är kostnadseffektiv.

Vi ska se till att ha politisk styrning av energipolitiken som gör att vi använder den kostnadseffektivaste tekniken för att klara den gröna omställningen.

På så sätt kan vi bibehålla EU:s lägsta elpris och slippa den utveckling som många andra länder har. De betalar stora summor för kärnkraft och får därmed ett dubbelt eller tre gånger så högt elpris som det svenska.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2020/21:645 Energiomställning

av Lotta Olsson (M)

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Sverige har historiskt haft en god tillgång på energi och en stabil effekt och leverans. Detta har inneburit att vi kunnat vara en stark och konkurrenskraftig industrination. En stor del av den halva bnp Sverige har i form av export är starkt beroende av just en pålitlig och säker elförsörjning.

Energipolitiken är inte bara just energipolitik; den är till stor del ekonomisk politik och jobbpolitik. När vi blir mer beroende av vind- och solkraft finns inte samma stabilitet i elnäten då dessa kraftslag är beroende av just vind och sol.

En utbyggnad av sol och vind kräver också att det finns planeringsbar elproduktion i form av vattenkraft eller kärnkraft. Batterilagring finns men ännu inte med teknik för att lagra i tillräcklig volym.

Tyskland har lämnat kärnkraften och satsat på vind och gas i större skala. En omställning som minister Ygeman i tidigare debatter refererat till som framgångsrik. Nu har den tyska riksrevisionen lagt fram en rapport som visar på motsatsen. Enligt den har den tyska omställningen varit dyr och lett till både flaskhalsar i energiförsörjningen och väsentliga kostnadsökningar. Kostnadsökningar som indirekt hotar konkurrenskraften för den tyska industrin.

Mina frågor till statsrådet Anders Ygeman:

 

  1. På vilka fakta och omständigheter grundar statsrådet sitt ställningstagande om att Sverige och vår energipolitik kan hitta framgångsfaktorer i den tyska energiomställningen och energipolitiken?
  2. Tänker statsrådet ta några initiativ till förändringar i den svenska energipolitiken med anledning av de uppgifter som har kommit fram i den tyska riksrevisionens rapport?