Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

energibesparande åtgärder

Interpellationsdebatt 22 mars 2005
Hoppa över anförandelistan

  • Dela

    Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 6

Mona Sahlin (S)

Anf. 43 Mona Sahlin (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Sven Gunnar Persson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att en större andel av Energimyndighetens resurser ska användas till forskning om energieffektivisering. Utgångspunkten för Sven Gunnar Perssons fråga är uppgiften att Statens energimyndighet skulle använda 95 % av sina forskningspengar till insatser kring energiproduktion. Det gläder mig att Sven Gunnar Persson delar min bedömning att det är angeläget att öka energieffektiviteten. Det finns goda möjligheter att effektivisera energianvändning både i bebyggelsen och i industrin, och dessa möjligheter ska vi förstås ta till vara. Däremot håller jag inte med om att bara 5 % av forskningsbudgeten skulle gälla just energieffektivisering. Det är i och för sig svårt att entydigt dela upp insatser i produktion och effektivisering, men jag menar att det är betydligt mer än 5 %. Tittar man till exempel på International Energy Agencys statistik över medlemsländernas energiforskning anges att nära hälften av de svenska insatserna gäller energibesparingar. Men jag tror inte det är intressant att diskutera procentsatser när vi förhoppningsvis egentligen är överens. Jag vill i stället framhålla några andra saker. För det första är forskning och utveckling viktigt men det gäller också att använda den teknik som finns och som håller på att utvecklas. Det genomförs en mängd insatser för att främja energieffektivisering i praktiken. Inom 2002 års energipolitiska program beräknas 1 miljard kronor satsas under perioden 2003-2007 på åtgärder för en effektivare energianvändning. Medlen används bland annat till utbildning och information, provning, märkning och certifiering av energikrävande utrustning samt stöd till teknikupphandling och marknadsintroduktion av energieffektiv teknik. En investeringsstimulans för energibesparande åtgärder och konvertering till förnybar energi i offentliga lokaler håller nu på att införas. Det rör sig om insatser för 2 miljarder kronor. Ett program för energieffektivisering i industrin har införts från och med årsskiftet. Regeringen har gett Boverket i uppdrag att föreslå ekonomiska incitament och byggregler för att kunna realisera ytterligare energieffektiviseringar i byggnaders driftsskede samtidigt som en god inomhusmiljö säkerställs. Arbete pågår också med genomförandet av EU-direktivet om byggnaders energiprestanda. För det andra pågår en process för att lägga fast kriterier för prioritering av forskningsinsatserna på energiområdet. Genom beslut om budgeten för 2005 slogs de övergripande målen för de långsiktiga energipolitiska insatserna fast. Energimyndigheten har nu i uppdrag att till den 1 november 2005 redovisa förslag både till operativa kriterier för prioritering av verksamheten och till mätbara mål och indikatorer som kan användas för att följa upp insatserna. Jag kommer förstås att studera dessa förslag noga och se till att de på ett balanserat sätt motsvarar uppgiften att möjliggöra en omställning till ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige. För det tredje har jag nu som samhällsbyggnadsminister ansvaret både för energifrågor och för frågor kring boende och byggande. Jag kan konstatera att en stor del av den totala energianvändningen, 40 %, sker i bebyggelse, bostäder och byggnader, och att det finns stora möjligheter att effektivisera denna. Detta kan göras med en bred ansats och med många olika åtgärder. Det kan gälla förändringar av byggreglerna eller insatser för att se till att den offentliga sektorn tar sitt ansvar och går före. Det kan också ske genom information och utbildning, genom forskning och utveckling och genom åtgärder för att stimulera användningen av ny teknik. Jag tar denna uppgift på stort allvar och kommer fortsatt att arbeta för effektiv energianvändning och energismart byggande. Jag hoppas och tror att jag och Sven Gunnar Persson ska kunna vara överens både om att detta bör göras och om hur det ska genomföras.
Sven Gunnar Persson (Kd)

Anf. 44 Sven Gunnar Persson (Kd)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag vill tacka ministern för svaret även om hon säger att det inte är så intressant att diskutera procentsatser utan i stället tar tillfället i akt att berätta om ett och annat gott och fint som regeringen företar sig. Det är väl ett bra och smart drag. Vi kan väl återkomma till det. Jag hörde en intressant illustration till den här frågeställningen i går morse, när Sveriges Radios eminente Berlinkorrespondent Kristian Åström beskrev de bilder som satellitfotografering av Europa, och för all del också andra världsdelar, givit. Det var mörkt på sina håll - det här skedde alltså på natten. Det var mörkt på sina håll, men i Europa var det en oerhörd ljusstyrka. Det var, som han kallade det, en ljusnedsmutsning på natten. Det var gatubelysning, det var reklamskyltar och det var upplysta fasader på hus. Detta får till konsekvens att 15 miljarder insekter, hade någon räknat ut, dör i de där ljusbränderna. Flyttfåglar kommer ur kurs på grund av detta, och människor har svårt att sova på grund av den här ljusstressen. Det är också ett gigantiskt energislöseri. Som han uttryckte det: 400 miljoner människor i Europa går i ljusterapi på natten tack vare detta. I Lombardiet och Tjeckien har man lagstiftat mot den här "ljussmoggen". I Augsburg i Bayern har man bytt ut 25 000 utomhuslampor till lågenergilampor med mildare sken, visste han också att berätta. Jag tror att vi har en liknande situation på många håll i Sverige, inte bara runt Stureplan kanske. Då handlar det, och där vill jag hålla med ministern, dels om att använda känd teknik. Väldigt mycket vet vi om, men vi är så fördärvat dåliga på att göra som vi vet att vi bör göra. Det handlar alltså om att använda känd teknik för att spara. Dels handlar det också om att jobba med forskning för att få fram ny teknik och nya tillämpningar. Där är svaret lite oklart, och jag vill ge ministern chansen att utveckla det ytterligare. När jag pratar om att det är en väldigt liten del av Energimyndighetens forskningsbudget som går till energieffektivisering har jag fått det från energirådgivarnas organisation. Då frågar jag mig: Är det så, när ministern i sitt svar säger att betydligt mer går till energieffektivisering, att hon tar i beaktande all forskning, alla forskningsanslag? Det verkar så av svaret. Likadant ska hon studera detta noggrant när Energimyndigheten nu till den 1 november ska lägga fram strategier för framtiden så att det blir en balans. Då skulle det vara intressant att höra vad ministern menar med balans. Jag vill också ställa frågan igen: Delar ministern min uppfattning att andelen forskning inom Energimyndigheten, och för alla del även på andra håll, som handlar om energieffektiviseringar bör öka?
Lars Tysklind (Fp)

Anf. 45 Lars Tysklind (Fp)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag håller helt med statsrådet när hon i sitt svar tar upp att det finns stor potential att spara energi på bostads- och fastighetssidan, att det behövs ekonomiska incitament och att man behöver stimulera användningen av ny teknik. Nu kommer vi naturligtvis lite grann ifrån precis den frågeställning som Sven Gunnar Persson tog upp här, men jag hänvisar till svaret i stället. Då vill jag ta in en annan dimension, där det finns kontraproduktiva regler inom systemet. Det har ju funnits perioder med investeringsstimulanser för energieffektiva fönster, att man ska övergå till biobränslepannor och så vidare. Men alla dessa typer av energiinvesteringar, även dem som man gör frivilligt, för ju med sig att fastighetsvärdena stiger. Det gör i sin tur att man får betala fastighetsskatt för att man gör en miljöinvestering. Det blir ett motsatsförhållande. Jag skulle väldigt gärna vilja höra vad statsrådet har för uppfattning i den frågan. Vi har många gånger här i riksdagen, eller i alla fall vid ett flertal tillfällen, diskuterat hur man ska komma åt detta. Jag skulle vilja veta om statsrådet tycker att det är rimligt att det är på det här sättet eller om hon anser att det egentligen är ett stort problem.
Mona Sahlin (S)

Anf. 46 Mona Sahlin (S)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Först måste jag säga till Sven Gunnar Persson att den här beskrivningen av ljussmoggen, som han kallade det, var väldigt intressant. Detta är också ett uttryck för att det inte är alltid som vi använder vår dyrbara energi där den som mest behövs. Vi använder inte heller alltid den, som vi fortfarande säger, "nya" tekniken, som ofta nu är gammal och väl beprövad men som fortfarande inte används på alla de områden som den skulle kunna användas på. Det var mycket bra exempel på det. Jag menade bara med min procentexercis att jag tycker att det är oerhört svårt, också för de experter som jag har pratat med, att se om det är 5 %, 10 %, 15 % eller 25 %. Så många av programmen går in i varandra när det handlar om att se på energiproduktion och energieffektivisering. Däremot kan jag absolut hålla med om man säger så här: Energieffektivitet som del i energipolitiken över huvud taget måste öka. Det handlar både om forskningen och om den praktiska tillämpningen. Det handlar om att ha detta som motor och drivkraft i bygg- och bostadspolitiken. Det jag har lärt mig som energiminister de här månaderna är att trots att det här är ett område som vi på en del håll, framför allt i industrin, har kommit ganska långt med finns det fortfarande delar där vi kan komma väldigt mycket längre. Sven Gunnar Persson har nämnt några och bostadssektorn över huvud taget är en annan. Så jag svarar gärna ja på frågan om den bör öka. Ja, den bör öka inom alla delar i energipolitiken. Lars Tysklind var inne på en diskussion som är lite vid sidan av. Jag kan svara som jag har sagt förut. Jag kan absolut se motsatsförhållandet som har uppstått här. Man gör en sak därför att samhället vill det. Man energieffektiviserar. Då uppstår en sak i ett annat system, nämligen att värdet på fastigheten ökar och skatten blir högre. Jag ser att det är dubbla signaler som inte är bra. Vi har från regeringens sida sagt att det finns fler delar i skattesystemet som det nu gäller att se över. Det finns fler delar som behöver röra sig mot att vara medverkande och till hjälp och stöd för omställningen och som inte alltid är det. Det är en diskussion som vi har i regeringen och som det finns anledning att återkomma till.
Sven Gunnar Persson (Kd)

Anf. 47 Sven Gunnar Persson (Kd)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Det var jättebra besked från ministern att andelen som går till energieffektivisering inom olika områden bör öka. Där är vi helt överens. Vi hade framtidsdagar här i riksdagen förra veckan. Då hade miljö- och jordbruksutskottet ihop med några andra utskott en intressant seminarieövning med tre kvalificerade och intressanta forskare, Maria Grahn, Arne Jernelöv och Bert Bolin. De tog upp olika aspekter på vårt framtida energisystem och energianvändning. Alla tre var rörande överens om att det fanns en enormt stor potential. Det har en avgörande betydelse vad som händer när det gäller energieffektiviseringar. Man menade på att uppåt 50 % av energiomställningen kan ligga på effektiviseringssidan. De pekade också på att den tekniska potential som redan finns inte utnyttjas fullt ut. Inom EU har man tagit fram siffror som säger att man kan effektivisera 50-65 % när det gäller uppvärmning av bostäder. När det gäller varmvatten i bostäder kan man effektivisera 10-40 %, byggnationer 30-50 % och belysning 90 %. När det gäller gatubelysningar, trafikljus, fasadbelysningar och annat är siffran 90 %. Det finns säkert liknande siffror i Sverige. Mona Sahlin nämnde själv 40 % energieffektivistering för byggbeståndet. Sedan finns alla hushållsmaskiner och alla apparater med stand-byfunktion. Där är frågan om vi kanske måste hitta lagstiftningsvägar för att komma bort ifrån de stand-byversionerna som ständigt drar ström dygnet runt. Den stora utmaningen ligger i att få fram resurser till forskningen. Men det gäller också att mobilisera viljan och kraften hos alla dem med god vilja. Den finns ju när det gäller att använda den här tekniken. Det handlar om att hjälpa människor genom information och engagemang på olika sätt att komma i gång med den energiomställning som är så nödvändig. Där hoppas jag att många partier i den här riksdagen kan hjälpas åt med det arbetet. Det är avgörande för framtiden inte minst ur ett klimatperspektiv.
Lars Tysklind (Fp)

Anf. 48 Lars Tysklind (Fp)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag får tacka för det positiva beskedet. Det är nog det mest positiva besked jag har fått från något statsråd i den här frågan hittills. Folkpartiet kommer att ta upp den här frågan i morgon i den skattedebatt som äger rum. Jag hoppas då att det är lika positiv stämning när det gäller att kunna förändra systemet. Förhoppningen är att man kommer med konkreta förslag i den här riktningen inom en ganska snar framtid.

Dokument

den 24 februari

Interpellation 2004/05:425

 av Sven Gunnar Persson (kd) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin om energibesparande åtgärder

Statens energimyndighet (STEM) bildades 1998 och ska arbeta för att ställa om det svenska energisystemet till ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt system genom att leda statens insatser på energiområdet. Detta ska ske i samverkan med näringsliv, energiföretag, kommuner och forskarsamhälle.

Forskningen är en viktig del av omställningen till ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart system. STEM finansierar fem kompetenscentrum och ett femtiotal forsknings- och utvecklingsprogram inom olika vetenskapliga områden. Energimyndigheten lämnar stöd till både grundläggande och tillämpad forskning.

STEM ger 95 % av sina forskningspengar till energiproduktion. Det betyder att väldigt lite pengar går till konsumtionssidan det vill säga energieffektivisering. Med tanke på STEM:s ansvar för att bidra till omställningen till ett ekologiskt uthålligt energisystem kan man ifrågasätta att en så liten del av pengarna går till energieffektivisering.

För att möta utmaningen att drastiskt minska utsläppen av växthusgaser behöver energipolitiken bedrivas utifrån två parallella strategier: bättre hushållning och ökad satsning på förnybar energi. Ett område där ambitionerna definitivt måste höjas är energisparandet i byggbeståndet. Enligt Miljövårdsberedningen finns en besparingspotential på ca 40 % inom fastighetssektorn. De skriver bland annat i sin rapport att med smarta energieffektiva investeringar kan vi få lika god eller bättre välfärd samtidigt som vi minskar energianvändningen. Många investeringar betalar sig på 3@5 år, men har en betydligt längre teknisk livslängd (5@17 år). Detta ger möjlighet att minska utgifterna för den offentliga ekonomin. Många kommuner kan genom att minska kostnader för energi få utrymme att till exempel anställa fler lärare och omsorgspersonal.

Bostäder och kontorslokaler svarar för ca 40 % av all energianvändning. Analyser inom bland andra Skanska har visat att byggsektorns totala utsläpp av växthusgaser i Europa skulle kunna minskas med minst 25 % fram till 2020. Potentialen för energisparåtgärder inom byggnadssektorn @ både gamla och nya hus, i såväl bostadshus som industrifastigheter @ har beräknats kunna sänka utsläppen av CO2 inom EU med 400 miljoner ton år 2010 vilket motsvarar 12 % av CO2-utsläppen 1990.

Svenska industrianläggningar har stora möjligheter att i framtiden minska elanvändningen långt bättre än i dag. Analyser av Volvos fabriker i Göteborg och Gent visar att Torslandafabriken tidigare gjorde av med ungefär dubbelt så mycket el per producerad bil som anläggningen i Gent. Genom aktiva åtgärder har man reducerat elanvändningen avsevärt. På samma sätt är det när man jämför Electrolux fabriker i Sverige med motsvarande tillverkning i andra länder.

Svensk industri tål inte flera allvarliga nackdelar på kostnadssidan jämfört med omvärlden. Redan i dag flyttar många företag utomlands. Det vore djupt tragiskt om företagsflytten skulle fortsätta på grund av för höga elkostnader. Företagen har länge betraktat de avsevärt lägre priserna som en komparativ fördel. Med framväxten av Europamarknaden kommer situationen att förändras. Därför är det viktigt att hjälpa både företag och hushåll att förstå vilka förändringar som är på gång, och att på alla sätt stimulera åtgärder för bättre elhushållning. Utmaningen består i att framsynt planera för den prisutjämning som kommer att ske.

Ytterligare ett område som är viktigt att uppmärksamma är elåtgången för hushållsmaskiner och elektronisk apparatur. Potentialen för effektiviseringar när det gäller sådan utrustning @ genom införandet av normer och standarder och krav på maximalt en watt för så kallad stand-by-mode @ har beräknats till minst 90 miljoner ton CO2 per år för EU-området.

Med anledning av det ovan anförda vill jag fråga samhällsbyggnadsministern:

Vilka åtgärder avser samhällsbyggnadsministern att vidta för att en större andel av Energimyndighetens resurser ska användas till forskning kring energieffektivisering?