Det statliga våldet i Paraguay och Brasilien

Fru talman! Lorena Delgado Varas har frågat mig om regeringen kommer att kräva att Paraguays regering agerar angående morden på Lilian och María Villalba, 11 år, och försvinnandet av Carmen "Lichita" Oviedo Villalba, 14 år, samt om regeringen fortfarande ställer sig villkorslöst positiv till handelsavtalet Mercosur utan att ta hänsyn till det statliga våldet i Paraguay och Brasilien.

Sveriges ambassad i Buenos Aires och EU-delegationen i Asunción följer situationen för de mänskliga rättigheterna i Paraguay, inklusive detta mycket tragiska fall. I februari uppmanade FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter paraguayanska myndigheter att genomföra en snabb, självständig och effektiv utredning av omständigheterna kring fallen. Det är angeläget att uppgifter om övergrepp och kränkningar utreds och att de ansvariga i förekommande fall ställs till svars.

De politiska kontakterna mellan Sverige och Paraguay är oregelbundna, men mänskliga rättigheter tas regelbundet upp med Paraguay inom ramen för EU:s mekanism för politiska konsultationer med Paraguay, som äger rum vartannat år.

Med hjälp av finansiering från EU bedriver Idea International ett stort projekt för att stärka kvinnors politiska deltagande och inflytande i Paraguay, och Europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR) driver ett projekt för att skydda kvinnor och flickor från våld. Svenskt bistånd finansierar även Diakonias arbete med mänskliga rättigheter samt social och ekonomisk rättvisa i Paraguay.

Vad gäller associeringsavtalet med Mercosur innehåller det skrivningar om att genom politisk dialog samarbeta för att främja respekten för de mänskliga rättigheterna och urfolkens rättigheter. Avtalet skulle kunna utgöra en viktig plattform för EU och Sveriges dialog med Paraguay och Brasilien, inklusive i frågor om mänskliga rättigheter. Regeringen har via handelsministern i denna kammare redan tidigare uttryckt att länders agerande, då gällande Brasiliens hantering av Amazonas, kan få effekter för ratificeringen av avtalet, och det gäller fortfarande. Kommissionen arbetar nu på förslag som ytterligare kan stärka hållbarhetsaspekterna kopplat till Mercosuravtalet.

Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret.

Jag konstaterar hur viktigt språket är när man definierar vad som händer inom politiken och vår relation till den.

I underlaget om Paraguay till FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter kan man läsa bland annat att kommittén mot tortyr och kommittén för mänskliga rättigheter är oroade över rapporter om tortyr, utomrättsliga mord, godtyckliga kvarhållanden och försvinnanden som begås av militärpolisens specialstyrka. Det här är alltså statligt våld mot folket i Paraguay.

När de elvaåriga flickorna mördades firade Paraguays president detta på Twitter. Många ser detta som ett sätt att byta fokus från de stora sociala protesterna som pågår i Paraguay.

I Paraguay finns områden, urfolkssamhällen, som lever i skräck. De blir anklagade för att vara terrorister, och därför riskerar de att dö, förföljas, torteras och fängslas. Hittills har ett argentinskt rättsmedicinskt team stoppats från att säkra bevisen på morden. Barnens advokater har inte fått ta del av dokumentationen i fallet, och advokaterna har även flaggat för att regeringen redan har förstört bevis. Även FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter har konstaterat att bevis har förstörts. Vi kan alltså inte förvänta oss att ett sådant land ska prioritera utredningen av morden. Här har organisationer för mänskliga rättigheter krävt att FN självt ska skicka en utredningskommission.

Fru talman! I regeringens utrikesdeklaration uttalade sig utrikesministern på följande sätt: "I denna tid är det viktigare än på länge att bedriva en feministisk utrikespolitik för kvinnors och flickors rättigheter." Visst är regeringens satsning på Idea International i att kvinnors politiska deltagande och inflytande i Paraguay ska öka samt att de driver projekt för att stärka kvinnors rättigheter och skydda kvinnor och flickor från våld bra och viktigt. Men man önskar att dessa välkända handelsverktyg, som några menar kommer att leda till demokrati och utveckling, skulle användas i högre grad för att trycka på i just de här frågorna.

Avrättningarna av 11-åriga Lilian och María Villalba och försvinnandet av 14-åriga Carmen Oviedo Villalba var ingen slump. Det är en del i de illvilliga attackerna på urfolkssamhällena i Paraguay, på kvinnor och flickor, och ett sätt att hålla folket i rädsla.

I den här situationen räcker det inte att luta sig tillbaka och svara att de politiska kontakterna mellan Sverige och Paraguay är oregelbundna och att mänskliga rättigheter i Paraguay tas upp inom EU vartannat år - särskilt med tanke på att Sverige är en stor supporter av Mercosuravtalet, där även Paraguay ingår.

Fru talman! Ja, det är ett mycket tragiskt fall med flickorna. Jag blir djupt beklämd av att höra om dem och deras familjer.

Vad jag förstår är omständigheterna kring händelserna fortfarande inte klarlagda. Jag instämmer därför i uppmaningen från högkommissarien för mänskliga rättigheter att utreda omständigheterna.

Jag vill också understryka att godtyckliga frihetsberövanden, påtvingade försvinnanden och utomrättsliga, summariska och godtyckliga avrättningar aldrig kan accepteras. Inte bara innebär det oerhört lidande för de drabbade och deras anhöriga, utan det är även ett uttryck för förtryck och innebär en kränkning av enskildas mänskliga rättigheter. Att utsätta andra för våld utgör en allvarlig kränkning och hindrar både människors och samhällens utveckling. Vi förväntar oss att stater lever upp till sina internationella åtaganden avseende mänskliga rättigheter, inklusive rätten till liv, frihet och personlig säkerhet.

Som jag är säker på att Lorena Delgado Varas är medveten om är Sverige mycket aktivt i internationella sammanhang för att stärka respekten för folkrätten, inklusive de mänskliga rättigheterna. Sverige lade i höstas fram FN-resolutionen om utomrättsliga, summariska och godtyckliga avrättningar, som antogs med historiskt starka röstsiffror, och kommer att fortsätta stödja mandatet för FN:s särskilda rapportör om utomrättsliga avrättningar.

Sverige har en global biståndsstrategi för arbetet med mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer under perioden 2018-2022. Det övergripande målet för strategin är att bidra till fria, trygga, rättvisa och inkluderande demokratiska samhällen där allas lika rättigheter främjas, skyddas och respekteras.

FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter är en viktig partner i genomförandet av strategin. Sverige är största givare av frivilliga bidrag till högkommissariens kontor. Förra året gick det totala stödet upp till 260 miljoner kronor.

Fru talman! Det är fina ord, men ett stort problem är hur man agerar från bland annat Europas sida. Med ena handen bidrar man till sociala organisationer och olika projekt för att stärka kvinnor, men med andra handen lägger man fram avtal som det med Mercosur.

Mercosuravtalet baseras på sänkta eller borttagna tullar, vilket är ett incitament till handeln att främja specifika produkter. För att förstå vad det här innebär lokalt i till exempel Paraguay och Brasilien måste man sätta sig in i hur produktionen ser ut i de länderna.

Både i Brasilien och i Paraguay motarbetas småbrukarna och urfolken. Den småskaliga produktionen får, trots att den är viktig för klimat och biologisk mångfald, varken stöd att överleva eller uppmuntran. Tvärtom går lagar och regeringarnas arbete ut på att driva bort den småskaliga produktionen för att ge plats till den storskaliga. Både Paraguay och Brasilien ger till och med ekonomiskt stöd till de stora agroexporterande företagen.

Lägg till i den ekvationen att Mercosuravtalets morot är att gynna den storskaliga produktionen ännu mer. Inte bara det - vi exporterar förbjudna bekämpningsmedel dit, alltså medel som är förbjudna här men helt okej att använda där. Bara under 2018 var värdet på den exporten till Mercosurländerna över en halv miljard. Sedan importerar vi frukt och grönt som är besprutad med dessa medel. Det borde vara lätt att förstå vilka logiska konsekvenser det här får, men tyvärr agerar varken vår regering eller EU utefter de konsekvenserna.

Den storskaliga produktionen leder inte bara till att småbrukarna och urfolken slås ut ekonomiskt. De jagas bort från sin mark, skogen bränns ned och vatten och jord kontamineras. Som om inte det räckte förföljs, mördas och fängslas de småbrukar- och urfolksledare som försöker protestera mot denna utveckling - och nu även deras barn.

Trots detta avser regeringen att villkorslöst positivt ställa sig bakom Mercosuravtalet. Man har fått in skrivningar om dialog, men dialog räcker inte i det här fallet. Det måste vara mycket mer lagkrav i detta. Jag undrar också var hållbarheten finns i utformningen. Man måste börja prioritera människan, miljön och klimatet över de ekonomiska intressena.

Flera europeiska länder har faktiskt kritiserat Mercosuravtalet, men jag har tyvärr inte hört samma kritik från Sverige. Om vi tittar på det som hänt i Latinamerika de senaste åren ser vi att frågor om miljö och mänskliga rättigheter är starkt förknippade med varandra, så det är verkligen viktigt att Sverige tar ställning i den här frågan.

Fru talman! Ja, regeringen står fortsatt bakom Mercosuravtalet. Vi ser det som en självklarhet att använda EU:s associeringsavtal också som ett verktyg för vårt MR-arbete visavi Mercosurländerna.

Associeringsavtalet innehåller som jag sa skrivningar om att genom politisk dialog samarbeta för att främja respekten för de mänskliga rättigheterna. Med Mercosuravtalet på plats kommer det således att finnas ett institutionaliserat samarbete mellan parterna att använda för att förstärka dialogen i viktiga MR-frågor.

Sedan 1995 är det standard att inkludera en MR-klausul i EU:s associeringsavtal. MR-klausulen brukar vanligtvis inkluderas i det politiska ramavtalet, till vilket frihandelsavtalet kopplas. Klausulen kallas en väsentlig bestämmelse eftersom den gör det möjligt att häva eller bryta ett avtal, antingen helt eller delvis, under vissa omständigheter vid en överträdelse av mänskliga rättigheter. Sådana klausuler blir därmed kraftfulla verktyg för att värna en utveckling som respekterar mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Detta upplägg används även i EU:s avtal med Mercosur, där den väsentliga klausulen om skydd för mänskliga rättigheter finns i den politiska delen av avtalet.

Hållbarhetskapitlet i handelsdelen innehåller skrivningar om mänskliga rättigheter kopplade till arbetsmarknaden - mer specifikt krav på att partnerländerna uppfyller de grundläggande arbetsrättsliga konventionerna, som i sig utgör mänskliga rättigheter.

Från dem som motsätter sig avtalet låter det ibland som om det skulle vara ett hot från EU att inte ratificera avtalet, ett hot som skulle sätta sådan press på Mercosurländerna att de lägger om sin nuvarande politik. Jag är inte övertygad om det. Utan Mercosuravtalet skulle troligtvis deras handel och politik fortsätta som den gör i dag. Skillnaden är att vi då har mindre möjlighet att vara med och påverka.

Samtidigt ska vi ha klart för oss att andra länder, till exempel Kina, verkar i områden för att driva sin dagordning. Vi vet av erfarenhet att vissa länder använder sin ekonomiska tyngd till att utöva politiska påtryckningar. Regeringen är övertygad om att vi har stort intresse av att knyta Mercosurländerna till oss också av det skälet.

Avtalet är således också av politiskt strategisk betydelse. Det knyter två mer eller mindre likasinnade regioner till varandra. Genom ökade kontaktytor får vi ökade möjligheter till dialog för att försöka påverka parterna. Det är viktigt inte minst för att motverka ökad dominans av andra aktörer.

Fru talman! Utrikesministern nämner klausuler. Men hur ofta har vi egentligen sett att Europa använder dessa verktyg för att pausa handelsavtal och så vidare för att göra påtryckningar mot länder där man har gått mot en diktatur snarare än mot en demokrati?

Att hota med Kina räcker inte heller. Här måste vi i första hand stärka demokrati och mänskliga rättigheter och sätta det före de ekonomiska intressena, och det har man hittills inte velat göra i något av avtalen.

Sanningen är att handelsavtalen inte följer tiden. Det är inte okej att vi i handelsavtal använder oss av tullar för att uppmuntra mer köttimport till EU och för att öka importen av soja trots att man vet vilka effekter det får i de här länderna och trots att vi vet att det påverkar transportsträckorna och klimatet. Det innebär att handelsavtalen faktiskt är en illusion kring ett avtal där man lyfter mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter och miljöns rättigheter.

Så vilken utveckling gynnar egentligen Mercosuravtalet? När man pekar ut Parisavtalet men för in element som innebär en utveckling åt andra hållet visar det egentligen bara att man vill upprätthålla att naturresurserna är bundna till Europa.

Fru talman! Sverige agerar för situationen för mänskliga rättigheter överallt i världen, även i Paraguay. Trots att vi har oregelbundna och inte så intensiva kontakter deltar vi via vårt bistånd.

Som jag nämnde finansierar svenska biståndsmedel flera insatser som syftar till att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer i Paraguay. Som medlem av EU bidrar Sverige också till ett projekt för att stärka kvinnor och deras politiska deltagande och till ett annat för att skydda kvinnor och flickor från våld.

Jag gläder mig åt Lorena Delgado Varas intresse för Mercosuravtalets många detaljer på handelssidan. Det är i grunden ett bra avtal som kommer att stärka EU:s möjligheter att hålla Mercosurländerna, däribland Brasilien, vid de åtaganden som är gjorda i Parisavtalen. Jag ber dock Lorena Delgado Varas att framför allt vända sig till handelsministern med dessa frågor eftersom det här är handelsministerns bord.

EU använder dessa instrument aktivt för att skydda mänskliga rättigheter, inte minst arbetstagares rättigheter, till exempel i fallet Kambodja.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.