Demokratin i Guatemala

Herr talman! Tomas Eneroth har frågat mig om jag har tagit några initiativ med anledning av den allvarliga situationen i Guatemala.

Regeringen följer utvecklingen i Guatemala noggrant och kommer fortsatt att stå upp för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. För detta är Guatemala inget undantag.

Regeringen ser med oro på utvecklingen i landet, särskilt händelseförloppet efter den 20 augusti. Regeringen stöder till fullo EU27-uttalandet från den 5 oktober av EU:s höga representant för utrikesfrågor Josep Borrell.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Främjandet av demokrati och rättsstatens principer är en central fråga för Sveriges regering. Detta illustreras inte minst av den miljard kronor som regeringen har avsatt i år genom globalt strategisamarbete för stöd till frihetskämpar över hela världen. Till det kommer Sveriges stöd till multilaterala organisationer som arbetar med bland annat demokratifrågor, såsom FN:s MR-kontor, UNDP, Unicef och Internationella Idea.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för ett kort och koncist svar, och jag tänker att det nu finns utrymme för statsrådet att utveckla regeringens position lite mer. Vi har hört statsrådet tala om att biståndet ska gå till sådant som gör nytta på riktigt och att det ska vara mer flexibelt än tidigare, och nu finns ett sådant utrymme.

För dem som följer debatten kan det vara bra att veta att situationen i Guatemala har förändrats radikalt under senare tid. Sverige har under lång tid haft ett starkt engagemang där. Biståndsinsatser har gjorts, och civilsamhället har varit närvarande. Vi har haft en aktiv och stark närvaro från vår ambassad, som har hjälpt människor som har trakasserats och inte fått sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Det har rått fruktansvärda förhållanden, och många människor har tvingats i exil. Svensk insats har handlat om att stärka rättsväsendet och bedriva juridiska processer samt att ständigt föra upp MR-frågor på dagordningen.

Efter en lång valrörelse har Guatemala fått en demokratiskt vald president - en socialdemokrat skulle man väl närmast kunna kalla honom - som med starkt stöd från befolkningen i hela landet ska kunna ta makten i Guatemala. Under valkampanjen motarbetades han och hans parti, och man försökte förhindra deras möjlighet att agera under valrörelsen. Även efter valet har regeringen och en del myndigheter gjort allt de kan för att förhindra makttillträdet. Den högsta valdomstolen försöker ogiltigförklara Arévalos parti. Man har med polisiärt stöd beslagtagit valurnor för att skapa osäkerhet kring valresultatet.

Detta har väckt mycket reaktioner i Guatemala, där tusentals och åter tusentals människor är ute och demonstrerar, men också internationellt. EU:s utrikeschef Borrell har gjort skarpa uttalanden, och USA har riktat hård kritik mot detta och avser att utöka sanktionerna mot vissa makthavare i Guatemala för att de inte följer principerna. I detta läge kan man förvänta sig att Sverige ska agera.

Bakgrunden till min interpellation är att statsrådet har sagt att regeringens tydliga avsikt är att minska biståndet till Guatemala och fasa ut de insatser som görs eftersom den svenska regeringen bedömer att det i dag finns små möjligheter för det svenska biståndet att påverka utvecklingen. Faktum är dock att det svenska biståndet verkligen har bidragit till en bra demokratisk utveckling. Min poäng är att när vi nu har lyckats skapa institutionsbyggande, stöd till civilsamhället och tilltro till demokrati är det mindre lämpligt att dra sig tillbaka.

I sitt interpellationssvar hänvisar statsrådet till att det finns lite andra pengar man kan använda sig av. Men det råder ingen tvekan om att det är en dramatisk besparing på biståndsinsatserna till bland annat Guatemala och övriga Latinamerika.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utan att ta en diskussion om tidigare besparingar frågar jag: Är regeringen beredd att använda den flexibilitet som Johan Forssell tycker är så viktig i biståndspolitik och stärka de svenska insatserna i Guatemala?

Herr talman! I juni och augusti i år gick Guatemala till presidentval. Det vet alla vi här i kammaren men få utanför. Alla vi som tror på och älskar demokrati, frihet, bekämpande av korruption, ordning och reda samt frihandel har skäl att glädjas åt att antikorruptionskandidaten Bernardo Arévalo från Movimiento Semilla valdes till president i Guatemala.

Då den sittande presidenten Alejandro Giammattei twittrade positivt om ett fredligt maktöverlämnande såg vissa det som positivt. Andra var mer skeptiska eftersom utvecklingen för demokratin i Guatemala är tydligt negativ. Många menar att det är de korruptas pakt, alltså en blandning av ekonomisk och politisk elit, som de facto styr landet. Denna elit kastade för ett par år sedan ut FN:s antikorruptionskommission och har också tvingat domare och åklagare som bekämpade korruption att gå i landsflykt.

Och just nu går det snabbt åt fel håll. En tyst kupp håller på att genomföras i Guatemala. I juli försökte - precis som Tomas Eneroth så förträffligt berättade - riksåklagaren Consuelo Porras, som är en del av de korruptas pakt, få partiet Movimiento Semilla förbjudet och förhindra Arévalo att delta i andra valomgången. Det som händer just nu är att samma riksåklagare har krävt att polis och militär ska stoppa de demonstrationer som nu genomförs. Detta har fått inrikesministern att avgå, för han har insett att detta kommer att sluta med ett blodbad. Då har riksåklagaren i stället gått till konstitutionsdomstolen, som bara häromdagen sa ja till begäran. Det finns alltså nu en tidsfrist som går ut i kväll, eller i natt svensk tid, där polis och militär kommer att skingra demonstrationerna. Därför har bland andra USA:s viceminister för Latinamerika gått ut och manat till lugn.

Regeringen och regeringsföreträdare har gett uttryck för vikten av goda transatlantiska relationer mellan Sverige och USA, och USA har i flera omgångar uttryckt att Sverige är en viktig part i Guatemala. Då blir naturligtvis min kompletterande fråga till statsrådet: Vad gör regeringen i en sådan här situation, när USA så tydligt uttrycker att Sverige har en roll att spela i Guatemala? Vad gör regeringen när situationen håller på att glida ur händerna på många av oss, och vad kan regeringen göra inom ramen för EU för att på riktigt stoppa den tysta kupp som pågår i Guatemala just nu?

Herr talman! Precis som har beskrivits både i interpellationen, i mitt svar och i det som sägs i anförandena här finns det stora demokratiska utmaningar i Guatemala. Det finns en utbredd korruption som vi har diskuterat i debatter här tidigare. Respekten för mänskliga fri- och rättigheter samt för rättsstatens principer är negativ. Det är alltså ett allvarligt läge.

Det är såklart väldigt viktig att den av folket valde Arévalo får tillträda presidentposten som tänkt den 14 januari nästa år. De försök som nämndes här tidigare att omkullkasta valresultatet efter den senaste valomgången går ju emot både internationell praxis och landets konstitution. De personer som ligger bakom de våldsamheter som faktiskt har varit i landet den senaste tiden bör ställas till svars för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt är det regeringens uppfattning att bistånd är viktigt men att man måste se det i ett sammanhang. Vi tror inte att man kan adressera den här situationen enbart med hjälp av bistånd. Vi har som regering varit väldigt tydliga med att vi stöttar de demokratiska krafterna i Guatemala i deras strävan att värna landets demokrati, både genom vår ambassad på plats samt från Bryssel och Stockholm. Sverige står bakom de uttalanden som EU har gjort kring den oroande utvecklingen. Att ge politiskt stöd åt demokratiska krafter är en prioriterad fråga för regeringen. Både genom uttalanden och engagemang kan vi även med små medel verka för en positiv demokratisk utveckling.

Vi har också pekat på vikten av att samarbeta med andra likasinnade, utöver det svenska biståndet. Både USA och EU är naturligtvis viktiga samarbetspartner i detta arbete. Jag kan lugna ledamöterna i den frågan. Det finns ingen otydlighet i regeringens konsekventa ståndpunkt att det alltid är viktigt att allokera skattebetalarnas resurser på ett strategiskt viktigt sätt. Problemet i sammanhanget är dock följande: Vi ser växande behov i en lång rad länder och regioner världen över. Vi har inte minst i vårt eget närområde ett krig som vi inte hade före februari i fjol. Man måste se allt sådant i ett sammanhang.

Jag vill ändå påpeka för ledamöterna att stödet till Guatemala sänktes 2022 genom de limiter som den tidigare socialdemokratiska regeringen införde. Vi har nu som regering faktiskt satt ett tak för avräkningen. Tittar man också på hela regionen Latinamerika är biståndsvolymen näst intill lika stor som efter dessa limiter. Jag vet ärligt talat inte i kronor och ören räknat hur stor skillnad det egentligen är i den delen.

Vi kommer att fortsätta driva dessa frågor. Vi kommer att stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter, både i den volym vi faktiskt har och i den strategi vi har i hela regionen samt i den strategi för människorättsförsvarare som vi i år kunde öka till 1 miljard kronor och som kan sökas globalt.

Herr talman! Det gläder mig att statsrådet Johan Forssell så tydligt deklarerar att regeringen står bakom Borrells uttalanden och engagerar sig i kampen för mänskliga rättigheter. Det är viktigt. Det är också en viktig svensk profilfråga där vi har stått på barrikaderna så länge vi har funnits, höll jag på att säga.

Tanken var väl inte att vi skulle ha en debatt om historiken, men jag tror att ramanslaget för Latinamerika under vår tid var 1,9 miljarder, och nu är det nere på 570 miljoner. De besparingar som ändå aviseras nu från regeringens sida spår många skulle innebära att engagemanget och närvaron minskar med mellan 40 och 60 procent i Guatemala.

Min poäng är att om man nu eftersträvar flexibilitet och effektivitet i biståndet - och jag kan dela den uppfattningen; jag tror att det finns en poäng i att vi kan styra om en del av de resurser vi har; inte minst satsningen och omprioriteringen till Ukraina som vi inledde under vår regeringstid var ju väldigt viktiga sätt att göra detta - kanske det i detta sammanhang, nu när åratal av investeringar i biståndsarbete i Guatemala ger resultat, är viktigt att inte dra sig tillbaka precis när man är på väg att faktiskt erövra och demokratisera och på allvar kunna bryta decennier av korruption. Passa på nu att använda den flexibilitet som finns! Se till att säkerställa att den verksamheten som civilsamhället bedriver i Guatemala inte avvecklas!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Svenska eller andra internationella organisationers insatser har inneburit att man med hjälp av människorättsadvokater och lokala och regionala juridiska ombud har stöttat dem som har utsatts för människorättsbrott i Guatemala. Det som händer om man då drar sig tillbaka - det kan vara viktigt för många som följer debatten att veta - är att det nästan inte finns något annat alternativ för dessa människor än att gå i exil, att lämna sitt land. Så har redan skett i många fall. Faktum är att riksdagens MR-nätverk - ett särskilt nätverk för mänskliga rättigheter som finns här i riksdagen -alldeles nyligen träffade representanter från Guatemala som kunde vittna om hur de tvingas lämna landet. Amnesty har en lång lista på personer som har fått göra detta.

Nu finns det en chans att faktiskt ge människor möjlighet att återvända, att demokratisera. Då är det olyckligt att regeringen håller fast vid att det ska vara en väldigt stram budget för Guatemala. Regeringen hänvisar till de mer generella resurser som finns, men jag tror att både statsrådet och jag vet att förutsättningarna för att större delen av de resurserna skulle allokeras till Guatemala är begränsade. Det är så lite som regeringen behöver göra för att göra stor nytta: Det är att i kommande regleringsbrev peka på vikten av insatser, att fortsätta att utveckla de stödinsatser som civilsamhället har gjort i Guatemala, men också att säkra den närvaro som vi har haft via vår ambassad och det starka engagemang som finns. Och jag tror, precis som Mathias Tegnér tidigare lyfte fram, att när nu USA så tydligt betonar detta och pekar på Sveriges roll, och när också EU och Josep Borrell i några sammanhang har påpekat att det finns flera europeiska länder som har ett starkare engagemang, däribland Sverige, blir signalen väldigt konstig om Sverige i det här fallet, i den här situationen, drar sig tillbaka.

Jag kan ha all respekt för att vi som socialdemokrater eller moderater kan ha olika uppfattningar om hur biståndet generellt ska hanteras; det kommer vi att fortsätta att ha. Men i den här situationen, när demokratin får chansen till genombrott, tycker jag att det är underligt om regeringen inte tar tillfället i akt att använda den flexibilitet som man nu säger sig vilja eftersträva.

Herr talman! Jag vill återigen bara understryka att vi ser väldigt allvarligt på att en folkvald tillträdande president systematiskt motarbetas. Och vi ser, som sagt, väldigt allvarligt på denna utveckling.

Glädjande nog är det samtidigt så att Sverige inte står ensamt i denna kritik, utan det är många som står upp för den. Vi delar, som sagt, den kritik som har riktats från EU:s höge representant och även USA:s engagemang i frågan.

Vi har ett engagemang i Guatemala på olika sätt, både i landet och regionalt. Den regionala strategi som vi tog över innebar 590 miljoner kronor, och den är nu 575 miljoner kronor. Skillnaden är 15 miljoner kronor. Det finns många olika uppfattningar och mycket kritik här. Men ärligt talat vet jag inte riktigt vad som skiljer oss. Det blir lite av charader i dessa diskussioner. När man sedan tittar i budgeten och måste göra prioriteringar är regeringen och Socialdemokraterna väldigt överens i denna del. Så ser det faktiskt ut svart på vitt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har en pott för flexibla medel. Vi använder alltid den utifrån var vi ser att den strategiskt kan göra nytta. Jag tänker inte föregripa detta nu, utan vi gör alltid löpande bedömningar.

Vi har sagt att en tydlig prioritet ska vara just Ukraina och situationen i närområdet där behoven är enorma. Det ser ut på det sättet på en lång rad områden. Men det allra mesta av Sveriges bistånd kommer även fortsättningsvis inte att hamna i Ukraina, eller i Moldavien för den delen, utan utanför Europas gränser. Så kommer det att fortsätta att vara. Så vi lär säkert få anledning att återkomma till denna fråga.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag kan förstå behovet av att ibland triangulera och försöka säga att det inte råder så stora åsiktsskillnader, även om det i detta fall ekonomiskt verkligen gjorde det. Det var 1,9 miljarder kronor i ramanslag för Latinamerika när vi hade regeringsmakten och 570 miljoner kronor när Johan Forssell hade gjort sitt regleringsbrev.

När detta väl är sagt: Ta tillfället i akt att triangulera nu. Låt oss se till att vi kan bli överens. Låt oss använda den flexibilitet som regeringen nu ändå tycker är eftersträvansvärd i biståndspolitiken till att göra särskilda insatser för just Guatemala. Jag tror nämligen att Johan Forssell som biståndsminister med sitt engagemang för frihet och mänskliga rättigheter under lång tid skulle kunna driva denna fråga i regeringen. Det är nämligen så otroligt viktigt att vi nu ger stöd till ett land där demokratin står och väger. Det är inte så ofta det händer.

Flera av oss här har varit politiskt aktiva väldigt länge och snarare sett hur demokratin har försämrats i många av världens länder, vare sig det handlar om länder i tredje världen, där vi trots långa biståndsinsatser har sett korruptionen tillta, eller om det handlar om Kina, Ryssland eller Wagnergruppen som ibland har skaffat sig makt på demokratins bekostnad.

Det är få tillfällen när demokratin ändå träder till och har möjlighet att faktiskt vinna mark. Nu finns ett sådant tillfälle, dessutom i Latinamerika och i ett land där Sverige har haft ett långt och starkt engagemang. Det vore väl en otroligt viktig insats i ett läge där vi också från svensk sida numera ibland internationellt uppfattas som att vi drar oss tillbaka från resten av världen och bara tar ett regionalt ansvar, som ju är regeringens huvudagenda. Visa nu någonting annat och ta engagemanget för Guatemala på allvar och se till att göra extrainsatser där just nu! Det behövs.

Herr talman! Jag triangulerar inte. Jag redogör bara för vad som mötte mig första dagen på Utrikesdepartementet. De siffror som Tomas Eneroth använder var före limiterna. Det som vi fick ta del av första dagen var 590 miljoner kronor. Det var utgångspunkten. Jag är helt övertygad om att Tomas Eneroth kände till det eftersom han själv satt i den regering som införde dessa limiter. Det var alltså 590 miljoner kronor när vi tillträdde, och det är 575 miljoner kronor i dag. Det är alltså 15 miljoner kronor som det skiljer. Det låter kanske inte riktigt så i denna debatt, eller i den förra heller för den delen. Jag tror att vi egentligen är ganska överens om grunddragen här.

Det finns väldigt stora behov i världen, inte minst kopplat till demokrati och mänskliga rättigheter. Vi gör vad vi kan med de begränsade medel som vi har. Vi är en generös givare, men våra resurser är inte obegränsade. Jag måste vara så tråkig att jag fastslår det i den delen. Vi har ett mindre anslag som kan användas flexibelt. Vi tycker att det är viktigt för att just hantera uppkomna situationer. Vi kommer att återkomma till hur dessa medel ska användas framöver. Det handlar om den lokala strategin, men jag vill även peka på just den regionala som faktiskt uppgår till nästan 600 miljoner kronor och även den strategi som till exempel just gäller MRförsvarare.

Jag vill ge interpellanten helt rätt i att alla dessa pengar inte kommer att hamna i Guatemala. Det vågar jag påstå här i talarstolen. Men några kronor även från den strategin kanske kan hamna i Guatemala. Vi kommer att få anledning att återkomma framöver kring eventuellt andra besked.

Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.