Dataroaming inom EU

Interpellationsdebatt 21 oktober 2016

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 59 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Riksdagsledamot Erik Ottoson har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit och tänker vidta för att säkerställa att hanteringen av grossistpriser för dataroaming inom Europeiska unionen blir rättvis och främjar god konkurrens på unionens inre marknad samt inte drabbar svenska konsumenter ekonomiskt.

Låt mig först säga att Erik Ottoson och jag är överens om att det är viktigt att konsumenter ska känna sig trygga med att använda sin mobiltelefon när de reser inom EU utan att vara oroliga för att få en jätteräkning när de kommer hem. Det är viktigt inte bara för den enskilde konsumenten utan även för digitaliseringen och förverkligandet av EU:s digitala inre marknad. Då är det viktigt att avskaffandet av tilläggsavgifter på slutkundsnivå, det som populärt kallas roam like at home, genomförs på ett hållbart sätt som inte skadar konkurrensen.

Det var därför regeringen i förhandlingarna om den så kallade TSM-förordningen, som ligger till grund för det förslag som nu förhandlas, drev igenom att också grossistavgifterna behöver sänkas ytterligare. Det är tack vare regeringens och andra likasinnade medlemsstaters arbete som vi över huvud taget förhandlar om grossistavgifter i rådet för närvarande.

Det är komplicerade förhandlingar med starka intressen. Jag och regeringen driver på för att de så kallade avgiftstaken, det vill säga de maxavgifter som operatörer får ta ut av sina konkurrenter för att koppla upp deras abonnenter, ska vara så låga och kostnadsorienterade som möjligt. Detta för att möjliggöra ett hållbart avskaffande av tilläggsavgifter för roaming. Om grossistavgifterna blir för höga finns det nämligen en risk för att svenska operatörer inte får kostnadstäckning för de avgifter de behöver betala till operatörer i andra länder när deras abonnenter kopplar upp sig utomlands. Det i sin tur kan leda till högre priser i Sverige, vilket vore olyckligt om de länder som kommit längst vad gäller digitalisering och dataanvändning skulle bromsas av för höga grossistavgifter.

Jag och regeringen har tillsammans med elva andra medlemsstater skrivit ett brev till kommissionen i vilket vi framför dessa argument. Vi kommer också att fortsätta att argumentera för och driva på för lägre grossistavgifter i rådet och i andra kanaler så att vi ska kunna ha låga roamingavgifter i framtiden.


Anf. 60 Erik Ottoson (M)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det här är en fråga som jag tror att alla i kammaren är rörande överens om är viktig. EU:s digitala inre marknad är en strategi som jag tror är en av de i nuläget mest framgångsrika, också med tanke på att det gungar i en del andra frågor inom Europeiska unionen. Därför är detta också ett viktigt exempel på hur bra det kan bli när man hjälps åt att dra tillsammans åt rätt håll.

Som statsrådet redogör för finns det ju olika uppfattningar kring hur grossistpriser ska regleras, och det är klart att det också finns lite olika nationella intressen i detta.

Jag undrar dock om statsrådet, som ju ändå har en hel del erfarenhet av det europeiska samarbetet, gör bedömningen att det är framkomligt och att det finns en potential i frågan så att vi kommer fram i den riktning som vi ändå har utstakat, eller om han bedömer att det finns en risk att vi får en för Sverige negativ lösning på reglering av grossistpriser. Finns det en framkomlig väg här, eller ska vi förbereda oss på att hitta andra lösningar för att hålla de svenska teleabonnemangskostnaderna nere?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Är det så att man inte lyckas reglera grossistpriserna på ett fördelaktigt sätt kommer det alltså inte bara att gå ut över dem som reser mycket, utan det kommer även att gå ut över kostnaderna för telekommunikationstjänster generellt på den svenska marknaden, eftersom det med befintlig reglering blir svårt för telekomoperatörerna att bara avgiftsbelägga dem som reser mycket. Det är ju det som hela frågan om roamingbegränsning handlar om. Det gör att det kan uppstå en överföring av kostnader till konsumenter som kanske inte reser alls, och det blir såklart inte heller bra.

Frågan är alltså om statsrådet tror att det finns en framkomlig väg här och om ni kan ro frågan hela vägen hem.

Jag undrar också vilka samarbetspartner i detta som regeringen har identifierat inom det europeiska samarbetet, vilka övriga stater man har en samsyn och krokar arm med och bedömer kan vara till stöd och hjälp. Det varierar lite grann beroende på vem man frågar vilka det är som stöttar den svenska linjen. Gör statsrådet bedömningen att det är fler och fler som ansluter sig till den linjen, eller blir det färre och färre som håller samma linje som Sverige har haft så här långt?


Anf. 61 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Herr talman! Tack för frågan! Jag tycker nog att det finns en väldigt enkel och grundläggande konflikt i diskussionen om roaming inom EU. Den konflikten står mellan dem som använder mycket roaming i andra länder, och därmed vill ha låga avgifter och låga grossistavgifter, och dem som får in turister och andra från andra delar av Europa och därför ser det här utifrån ett inkomstperspektiv: Sänker man avgifterna blir det mindre inkomster till deras företag.

Konflikten inom EU handlar alltså väldigt mycket om vilka nationella intressen man har. Tillhör man dem som betalar, eller tillhör man dem som tar inkomsterna av det här? Det är där skillnaderna ligger egentligen.

Detta betyder i praktiken att det ganska mycket är en nord-syd-konflikt, där länderna i södra Europa är de som, om man sänker roaming- och grossistavgifterna, får mindre inkomster, medan länderna i norra Europa är de som får sänkta kostnader. Det är deras företag som tjänar på det här om man lyckas få till en förändring. Ska vi då hitta likasinnade länder är det länderna i norra Europa, till exempel Danmark, Holland, Baltikum och en del andra, som drar lite grann åt samma håll som vi, medan Spanien och Grekland kanske drar åt andra hållet.

Det här är en fråga där vi tror att vi har möjligheter att komma fram, men det är egentligen flera olika regleringar som påverkar och styr frågan i grunden. För svensk del har vi i stor utsträckning haft kommissionen på vår sida. Det här handlar ju om att öka utbytet mellan länderna och gynna resande. Det ska funka ungefär som hemma, och det är bland annat därför begreppet "roam like at home" har kommit upp från kommissionens ordförande.

Det finns även andra förslag som drar lite åt samma håll men som ligger inom andra delar av telekommunikationsområdet, till exempel wifi-förslaget som innebär att man skulle använda europeiska resurser för att betala wifi på centrala ställen runt om i länderna. Vi har kanske inte drivit det från svensk sida, men det finns ett stort intresse hos en hel del andra länder att komma fram till att EU ska betala möjligheten för framför allt deras invånare att ha internetuppkoppling. Även om man kanske inte har det i sitt hem kan man få det centralt i byn, samhället eller staden. Ett sådant förslag berör ju även turister.


Anf. 62 Erik Ottoson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Statsrådet har såklart rätt i sin problembeskrivning, och innan man drabbas av alltför stor förståelse för de länder som upplever att de förlorar mycket på detta ska man känna till att marginalkostnaderna i systemet för att tillåta en sådan här uppkoppling, överföring av data eller telefon ju i princip är noll. Det är mycket små marginalkostnader för den operatör som tillhandahåller en sådan här tjänst, men man kan dra in ganska mycket pengar på det. Det är klart att det rör sig om ett inkomstbortfall, men det är ju inte så att man inte får täckning för de kostnader man har. Som det har varit tidigare har man kanske haft en orimlig subvention av vissa länders telekomsystem, eftersom man har kunnat dra in så mycket pengar i betalning för någonting som egentligen inte kostar så mycket att tillhandahålla.

Detta är en grundförutsättning som jag tycker att man borde ha i bakhuvudet, och det är jag övertygad om att statsrådet också har.

Det statsrådet nämner om olika förslag kring wifi är såklart också väldigt intressant, även om jag själv inte riktigt är övertygad om att det är en av de bästa och mest framkomliga vägarna. Risken när man gör det i alltför stor utsträckning är nämligen att inte bara turister utan också inhemska konsumenter väljer att använda sig av den sortens uppkoppling i stället för vanlig mobiluppkoppling. Om detta skulle ske i alltför stor utsträckning i Sverige, vilket det bland annat finns planer på från statsrådets partikamrater i Stockholms stadshus på andra sidan vattnet, riskerar det att innebära ett dränage av intäkter som i dagsläget i stor utsträckning används av telekomföretagen för att bygga ut täckning av mobiltelefoni på landsbygden.

Detta gör att ett projekt som betalas med skattepengar i Stockholms innerstad riskerar att tarva ännu mer skattepengar i stora delar av landet eftersom telekomföretagen inte kan använda intäkter från storstaden för att finansiera utbyggnad på landsbygden. Av detta blir två fel som absolut inte summerar till ett rätt.

Jag tror att man ska vara väldig försiktig med den här formen av diskussioner på europeisk nivå, och jag vill möjligen skicka med till statsrådet att om detta sker utifrån ett EU-perspektiv får det såklart samma negativa konsekvenser för telekommarknadens funktionssätt och utbyggnaden av telekommunikationer på landsbygden där som det får i Sverige om Stockholms stadshus finansierar kalaset.

Detta är någonting som jag önskar att statsrådet tar med sig och också begrundar och kanske till och med bistår mig i min uppfattning om han är på det humöret.


Anf. 63 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Herr talman! Jag tog upp frågan kring wifi och EU-kommissionens förslag inte för att jag tycker att det är lösningen för telekommarknaden utan för att visa att det här är ett område där det finns många olika aspekter och förslag som ligger i luften och diskuteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är själv inte säker på att jag tycker att det här totalt sett är någon långsiktigt bra lösning, vilket jag tror att jag sa. Men det är ändå någonting som diskuteras, och jag tror att vi kommer att få se åtminstone i en del länder att det blir vanligt med gemensamma wifi-lösningar från offentlig sida snarare än att man använder marknaden.

Hur detta slår får vi se. Men det är en intressant utveckling vi ser just nu. Från svensk sida måste vi ha inriktningen att detta ska bli en gemensam, fungerande marknad över hela Europa och att man inte ska ta ut överpriser av turister eller andra som reser inom EU.

Jag kan hålla med Erik Ottoson om att det i många fall är begränsade extrakostnader som tillkommer för roamingen, men i de fall där turismen är stor är också kraven från turister och andra som reser ganska höga. De är vana hemifrån vid att ha tillgång till internet hela tiden, och det ska vara bra uppkopplingar. I flera länder har man i dag inte en lika stark utbyggnad av telekommunikation som vi har i exempelvis Sverige. Om man då i de mottagande länderna får krav på sig att bygga ut nätet särskilt i de områden där det är turism men inte för den egna befolkningen är det klart att det kan bli en politisk stridsfråga. Det handlar också om kostnader för dessa länder, även om de har stora intäkter av turismen.


Anf. 64 Erik Ottoson (M)

Herr talman! Jag tror att jag och statsrådet är överens. Som tillägg till det sista som statsrådet sa kan man väl lägga att just intäkterna från turismen under alla omständigheter vida överstiger kostnaderna för telekommunikationsutrustning och täckning i dessa områden, för att inte tala om kapaciteten. Även om jag och statsrådet är överens ska det för dem som lyssnar på debatten tilläggas att man alltså under alla omständigheter kommer att tjäna pengar på detta som tillhandahållare av kommunikationsinfrastruktur. Frågan är bara hur mycket pengar man ska tjäna. Det är väl egentligen detta som diskussionen i förlängningen gäller.

Debatten präglas av stort samförstånd. Med detta tillägg vill jag tacka statsrådet för debatten. Detta är första gången vi möts i kammaren, men det kommer definitivt inte att bli den sista.


Anf. 65 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Herr talman! Jag får säga tack detsamma! Jag tycker att det var viktiga frågor som Erik Ottoson tog upp, både om dataroaming och om 700-bandet. Jag ser fram emot framtida diskussioner inom området.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2016/17:17 Dataroaming inom EU

av Erik Ottoson (M)

till Statsrådet Peter Eriksson (MP)

 

En viktig fråga inom Europeiska unionen (EU) har varit frågan om en digital inre marknad. När stora delar av unionens arbete ifrågasätts mot bakgrund av flyktingkris och ett utträde ur unionen för Förenade kungariket har de digitala frågorna varit en symbol för att EU också kan göra goda insatser för vanliga medborgare. Som EU-vän är jag själv väldigt mån om att arbetet med den digitala inre marknaden går bra och att vi når framgång i viktiga frågor som inbegrips av detta. En av de tyngre frågorna på området är den om dataroaming för dem som reser inom unionen. Målet har varit att det inte ska kosta ohemult mycket pengar att ringa, sms:a eller surfa bara för att man befinner sig i ett annat EU-land. Priserna till konsument har därför nu reglerats på ett sådant sätt att de framstår som mer skäliga, och detta sker också stegvis. Grossistpriserna mellan operatörer är emellertid ännu inte slutligen hanterade på EU-nivå. Statsrådet har inom ramen för sitt ämbete en viktig roll i att säkerställa att den svenska linjen är ansvarsfull och framåtblickande i detta avseende. Det får exempelvis inte bli så att det är dyrare för svenska operatörer att tillhandahålla dataroaming för sina kunder i Sydeuropa än det är för spanska operatörer att tillhandahålla samma tjänst i Nordeuropa. Sådana uppgifter har förekommit. Det drabbar likväl till slut konsumenten, då telekomoperatörerna tvingas täcka dessa kostnader genom generella prishöjningar till kund utan att de på räkningen kopplas direkt till en utlandsvistelse.

Mot bakgrund av bland annat ovanstående vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:

 

Vilka åtgärder har statsrådet vidtagit och tänker vidta för att säkerställa att hanteringen av grossistpriser för dataroaming inom Europeiska unionen blir rättvis och främjar god konkurrens på unionens inre marknad samt inte drabbar svenska konsumenter ekonomiskt?