Civilsamhället

Herr talman! Eva Lohman har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att ytterligare stärka civilsamhällets roll.

Civilsamhället är något av det viktigaste vi har i Sverige. Genom många människors engagemang blir vårt samhälle och vår demokrati starkare.

Drygt 53 procent av befolkningen gör ideella insatser, och den tid medborgarna lägger ned på insatser ökar, särskilt hos kvinnor. I snitt gör var och en av dessa ideella insatser ca 4 timmar i veckan.

Det faktum att så många människor engagerar sig ideellt är en enorm resurs för samhället men också avgörande för den enskilda individen. Det är något vi ska vara stolta över och som vi som beslutsfattare ska värna.

Föreningar, organisationer och sammanslutningar av olika slag har stor betydelse för den sociala sammanhållningen i samhället och kan bidra till att överbrygga samhällsklyftor och därmed stärka förutsättningarna för demokratin.

Samhällsarbetet måste bygga på tilltro till och respekt för invånarnas eget engagemang och invånarnas egna organisationer.

Grunden för att det civila samhället ska kunna spela en aktiv roll i demokratin, både i sin röstbärande funktion och i sin dialog med staten, är att det finns goda och långsiktiga förutsättningar för organisationerna att bedriva såväl verksamhet som organisationsutveckling.

Ett starkt, mångfasetterat och engagerat civilsamhälle är omistligt i en demokrati. Omständigheter som försvårar för det civila samhället att vara en aktiv del av demokratin kan handla dels om resursbrist, dels om olika typer av barriärer som påverkar organisationernas insyn i och tillträde till offentliga beslutsprocesser.

Med anledning av detta gav regeringen ett tilläggsdirektiv till Utredningen för ett stärkt civilsamhälle (U 2014:04) att utredaren ska föreslå hur det civila samhällets villkor kan stärkas så att dess roll i demokratin kan värnas och utvecklas (dir. 2015:38).

Med hänvisning till den skrivning i budgetpropositionen som Eva Lohman citerar vill jag också belysa en annan insats för att stärka civilsamhällets roll.

Det civila samhällets organisationer sitter ofta på kunskap och expertis i sakfrågor som regeringen skulle behöva få del av på ett mer effektivt sätt. Regeringen har därför i samråd med det civila samhället tagit fram utkast till en modell för sakråd som nu ska prövas inom Regeringskansliet under våren.

Denna modell är tänkt att användas för att skapa en enhetlig struktur för regeringens samverkan och dialog i olika sakfrågor där organisationernas kunskap och erfarenheter är viktiga att få med i beredning av en fråga inom ett politikområde, till exempel vad avser problemformulering eller överväganden om möjliga alternativ. Modellen kan också användas när en fråga kräver mer tid än ett isolerat möte eller en uppvaktning hos statsrådet.

Sakrådsmodellen bygger på de sex principerna för politiken för det civila samhället och på den europeiska koden för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen.

Jag delar Eva Lohmans ansats: Kulturen är en viktig kraft för ett mer hållbart samhälle. Alla goda krafter behöver i dessa dagar samlas för att möta de utmaningar Sverige står inför. Här spelar kulturen en mycket viktig roll men även det civila samhället och människors engagemang.

Vi har de senaste månaderna verkligen sett hur många människor sluter upp för det grundläggande värdet att alla människor är lika mycket värda och att alla som behöver skydd från förföljelse och förtryck ska få det.

I den situation som nu råder är det även viktigt att vi på bästa sätt kan ge de människor som kommer hit trygghet vid ankomst och sammanhang och mening.

De förslag som kommer från Utredningen för ett stärkt civilsamhälle kommer vi att behandla för att fortsätta att stärka civilsamhället så att det civila samhället kan spela en ännu större roll i de utmaningar vi har framför oss och i vårt gemensamma Sverige.

Herr talman! Jag tackar kulturministern för svaret.

Jag delar kulturministerns syn på det civila samhället och dess organisationer. De är oerhört viktiga för vårt samhälle, ur demokratisk synpunkt, ur delaktighetssynpunkt och så vidare.

Inte minst under de senaste månaderna, då många asylsökande har kommit till Sverige, har vi sett hur bra det civila samhället fungerar. Hade vi klarat denna utmaning om vi inte hade haft alla goda krafter från organisationer och föreningar som ställt upp?

Det gläder mig att den migrationsöverenskommelse som regeringen gjort gav 105 miljoner extra till civilsamhället och dess organisationer.

Bakgrunden till att jag ställde interpellationen är dels det tilläggsdirektiv som ska presenteras i februari och som handlar om att ytterligare stärka civilsamhällets roll, dels migrationsöverenskommelsen, som jag hoppas ska komma många människor till del. Det är 105 miljoner till framför allt nyanlända eller asylsökande. Det är bra med samarbete ibland.

Men jag har en liten fundering: Vad exakt ska de 105 miljonerna användas till, hur ska pengarna fördelas och vem som ska göra det?

Herr talman! Jag tackar riksdagsledamot Lohman för frågorna.

Jag delar ledamotens syn. Det civila samhället är viktigt. Det civila samhället har under de senaste månaderna verkligen visat vilken kraft det är och hur viktiga, kanske avgörande, dess organisationer är för Sverige.

Den överenskommelse som träffades mellan regeringen och Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna den 23 oktober innebär bland annat att det civila samhällets organisationer erhåller hela 200 miljoner i engångsmedel.

Medlen kommer att fördelas mellan det civila samhällets olika delar. Idrotten kommer att få sin del, folkbildningen kommer att få sin del och det civila samhällets organisationer - mer samlat - kommer att få sin del.

Precis som Lohman beskriver rör det sig om delar av de 200 miljonerna. Just nu arbetar vi med fördelningen av medlen. Det är centralt att de kommer till rätt organisation, som har möjlighet att växla upp och göra det bästa av pengarna.

Det är skattepengar som vi i en bred överenskommelse mellan alla demokratiska partier i riksdagen ser som en viktig insats för det Sverige vi vill bygga och där det civila samhället spelar en viktig roll.

Det är ännu inte helt klart hur fördelningen kommer att se ut. Täta och intensiva diskussioner pågår, och jag kommer att få anledning att återkomma och kommunicera om detta med riksdagsledamoten och förhoppningsvis hela riksdagen inom kort.

Herr talman! Vi har 200 000 organisationer i Sverige. Vi är 9,5 miljoner invånare, och över 80 procent av oss är med i minst en förening. Det finns alltså en oerhörd kraft i vårt samhälle.

Jag kommer osökt att tänka på gåvoavdraget, som år 2014 gav 1,5 miljarder kronor till civilsamhällets godkända organisationer, vilket var en rejäl ökning jämfört med 2013. Det var 820 000 människor som gav.

Tänk vilket komplement till det offentliga livet det hade varit om dessa pengar hade kunnat komma samhället till del nu. De hade kunnat stärka människors makt och gynna all kraft som finns i civilsamhället. 1,5 miljarder kronor är väldigt mycket pengar - lite för mycket för att man ska kunna säga att det är ett komplement till de 105 miljonerna till civilsamhället.

Jag saknar gåvoavdraget. Jag tycker verkligen att det är synd att det tas bort. Det var ett uttryck för människors vilja att hjälpa varandra och stå upp för vårt samhälle.

Tycker kulturministern att gåvoavdraget i dag, i den situation vi har med tusentals människor som kommer varje vecka, hade varit ett bra komplement till civilsamhällets organisationer och frivilligarbetarna i dag?

Herr talman! Regeringen och jag är övertygade om att människor i Sverige ger därför att de vill, inte för att få skatteavdrag. Det har människor i Sverige manifesterat under det senaste året.

Många av civilsamhällets organisationer har slagit rekord i insamlade medel. Vi är övertygade om att människor ger av helt andra anledningar än att de ska få skatteavdrag.

Det är viktigt för regeringen att vi har en aktiv civilsamhällespolitik och att vi gör verklighet av de ord som vi trycker på och lyfter hela tiden. Vi menar att det civila samhällets organisationer spelar en stor och viktig, kanske avgörande, roll för Sveriges nutid och framtid.

Vi stärker därför det civila samhället, bland annat genom det arbete mot rasism som bedrivs intensivt av mitt departement. I en handlingsplan mot rasism som vi kommer att presentera under nästa år har vi en tät dialog med det civila samhällets organisationer.

De förslag till aktiviteter som vi får hade aldrig blivit så bra och hade kanske heller inte kommit fram om det inte hade varit för det civila samhällets organisationer, där människor frivilligt samlas för att bidra till vårt samhälle.

Under de senaste åren har vi förstärkt insatserna för den interreligiösa dialogen. Efter det som har hänt i vår omvärld, nu i Paris en andra gång men också tidigare år, har hoten och hatet mot våra religiösa samfund ökat katastrofalt. Regeringen har därför sett det som oerhört viktigt att stärka de religiösa samfunden, som utgör en stor del av det civila samhällets organisationer.

I arbetet för och med nationella minoriteter har vi aviserat en översyn av lagen om nationella minoriteter. I den översynen är det civila samhällets organisationer viktiga aktörer därför att det är just de som representerar olika nationella minoriteter som har erfarenheter av och kan visa vilka förändringar som behövs för att lagen ska kunna bli bättre. De är alltså en viktig spelare i det förarbete vi nu bedriver.

Statsbidragen är viktiga. Via Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor fördelar svenska staten stöd och medel till många olika organisationer för att de ska kunna bedriva verksamhet, dels löpande verksamhet, dels projekt.

I budgeten för 2016 förstärker regeringen stödet till det civila samhällets organisationer på bred front, från hbtq-organisationer, funktionshindersorganisationer och kvinnojourerna till friluftsorganisationer, idrottsrörelsen, antidiskrimineringsbyråer och studieförbund. Alla de olika föreningarna får ökade anslag.

Att regeringen vidtar åtgärder för att stärka det civila samhällets roll är tydligt. Vi gör verkligen handling av alla de vackra orden.

Herr talman! Jag delar kulturministern syn på civilsamhället. Jag tycker också att det är oerhört viktigt. De olika organisationerna och föreningarna ska ha medel så att de kan bedriva en meningsfull verksamhet. Det är självklart.

Men jag menar att gåvoavdraget hade varit ett komplement till detta. Det kanske hade inneburit ännu mer resurser för föreningarna, och det hade kunnat stärka framför allt frivilligarbetarna. Man hade kunnat satsa mer på det som det statliga bidraget inte räcker för, för det statliga, skattefinansierade bidraget är ju inte manna från himlen, utan det är begränsat.

Jag delar kulturministerns uppfattning. Men jag tycker fortfarande att det är synd att gåvoavdraget försvinner. Jag vet också att många trossamfund hade varit godkända gåvomottagare, och de hade kunnat utveckla och jobba mer med sin verksamhet. Det behöver de. Det ligger 10 miljoner till trossamfunden i den här budgeten.

Jag ser fram emot att tilläggsdirektivet presenteras i februari, för att se hur regeringen har tänkt göra för att stärka civilsamhället ytterligare. Jag ser också fram emot att praktiskt se hur sakrådsmodellen för dialog och samverkan med civilsamhället kommer att fungera i praktiken.

Jag tackar kulturministern så mycket för svaret.

Herr talman! Jag vill tacka riksdagsledamot Lohman för den ställda interpellationen och för ett bra samtal.

Som jag har nämnt tidigare gör regeringen mycket för att stärka det civila samhället. Vi stärker förutsättningarna för det civila samhällets organisationer i arbetet med mottagande och etablering av nyanlända i vårt land, och vi har konstant dialog med det civila samhällets organisationer. Det är en dialog som under det senaste året har intensifierats och stärkts och också öppnat och berett för en bättre dialog och ett ökat förtroende mellan regeringen och det civila samhällets organisationer, något som vi menar är avgörande för att det civila samhället ska kunna leva upp till den betydelse och den potential som det civila samhällets organisationer har.

Vi inväntar som sagt en utredning om hur det civila samhället ska stärkas. Dan Ericsson kommer att lämna över utredningen till regeringen inom kort.

Sammanfattningsvis vill jag betona vikten av att inte ta det civila samhällets organisationer för givna. Det kanske är enkelt att tänka sig att det rullar på. De står för mycket av det som är viktigt och som många människor som kommer till vårt land behöver just nu. Från det offentligas sida och från regeringens sida är vi mycket måna om att inte utnyttja det civila samhället utan verkligen bereda väg för att de olika organisationerna i det civila samhället ska kunna utvecklas och bedriva sin verksamhet utifrån sina stadgar, utifrån sin idé om varför de har bildats. Om vi lyckas hålla den balansgången - respektera det civila samhällets organisationer och deras olikheter - är jag övertygad om att vi har alla möjligheter att bli ett oerhört starkt Sverige som står sig också i en oviss framtid.

Överläggningen var härmed avslutad.