Citytunneln i Malmö

Herr talman! Sten Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta i syfte att undvika att kostnaderna för Citytunneln i Malmö skenar i väg på sätt som hittills gjorts. Jag vill först säga att alla investeringar i både järnvägar och vägar är behäftade med osäkerheter. Den främsta orsaken till kostnadsöverskridanden är att beslut om genomförande och budget ofta fattas i ett tidigt skede av planeringsprocessen. Vi kan i dag konstatera att den kostnadsberäkning för Citytunneln i Malmö som togs fram 1996 var för låg trots att SVEDAB gjort grundläggande undersök- ningar och beräkningar för genomförande av projek- tet. Först när Citytunnelprojektet var etablerat med en egen projektorganisation lyckades man ta fram en kalkyl för projektet som bedöms vara av god kvalitet. Det har jag försäkrat mig om genom att låta en inter- nationell expertgrupp granska projektets kalkyler och bedömningar. Ett annat problem som jag upplever har funnits och som verkat kostnadsdrivande är den splittrade organisation som Citytunnelprojektet har haft. Tidiga- re har Citytunnelkonsortiet haft fyra uppdragsgivare. Det har varit kommunen, regionen, Banverket och SJ. Projektet har varit uppdelat i sex delprojekt där upp- dragsgivarna haft olika ansvar. Det har gjort det svårt att skapa en effektiv styrning samtidigt som det gett utrymme för suboptimering i enskilda delar. Nu har jag sett till att en tydligare ansvarsfördel- ning skapats med Banverket som huvudman för hela projektet. Nu har också en definitiv avgränsning gjorts av projektets omfattning. Det nya avtalet innebär som tidigare att kostna- derna för investeringen kommer att delas mellan staten, kommunen och regionen. Avtalet innebär också att det nu finns en tydlig princip för hur even- tuella kostnadsfördyringar ska fördelas mellan parter- na. Om betydande kostnadsfördyringar ändå skulle uppstå så kommer frågan om Citytunnelns färdig- ställande att underställas riksdagen för nytt beslut.

Herr talman! För en kort stund sedan kunde vi lyssna till en debatt om Värmland. Utan jämförelser i övrigt - detta är en annan division rent ekonomiskt sett - är det intressant att höra att vi rör oss mellan både små och stora summor här i riksdagen. Herr talman! Jag inser att Citytunneln har sina fördelar. Men frågan är som alltid: Är det värt priset? I dag talar vi om närmast ofattbara 9 000 miljoner kronor. Det är en enorm kostnadsökning på bara några få år. Och detta, herr talman, trots att ingen enda spade ännu har satts i marken. Nu erkänner näringsministern att det har före- kommit brister. Man kan t.o.m. påstå att han i detta svar riktar stark kritik mot dem som har hanterat kalkyler i detta projekt tidigare och organisationen. Han säger t.o.m. att han är beredd att ompröva det om kostnaderna skulle skena i väg ytterligare. Min fråga blir då: Vad är det egentligen som säger att just denna kalkyl som nu är aktuell är helt korrekt? Det är inte så länge sedan vi i denna riksdag dis- kuterade tragedin gällande tunneln under Hallandsås. Innan detta bygge vid Hallandsås startades var en rad experter och politiker helt överens om att detta var korrekt och att det skulle hålla från alla synpunkter. Tyvärr vet vi nu att Hallandsås förmodligen är 90- talets största ekonomiska och miljömässiga fiasko. Och vi har tyvärr ännu inte sett slutet på det projektet. Vi vet inte heller om vi faktiskt en gång får en tunnel under Hallandsås. 9 000 miljoner kronor är en ofattbart stor summa. Jag tror inte att någon har begrepp om hur mycket man kan få för 9 000 miljoner. Jag tycker att vi får för lite för dem, om det nu blir prislappen på Citytunneln i Malmö. Det handlar om tidsvinster. En sak ska vi veta: Citytunneln i Malmö är inte som man tänker sig en tunnelbana i andra större stä- der, utan det finns en station inne i Malmö centrum. Sedan finns det inga fler stationer från där tunneln börjar till där den slutar. Något förvånansvärt är följande. När man en gång ändå projekterade för en tunnel trodde nog de flesta att man skulle låta även godstågen gå i tunneln. Men det ska de inte göra, utan de ska fortfarande gå genom områden i Malmö med flerfamiljshus och genom stora villaområden. Skulle något hända där med far- ligt gods kan det alltså bli en stor katastrof. Man kan raljera lite grann här och säga: Denna stora summa betalar man för att de människor som åker med tågen ska passera Malmö så fort som möj- ligt. Även om man inte ska raljera är det faktiskt "pointen" i det hela. Herr talman! Jag hoppas att kostnaderna inte ske- nar i väg ytterligare. Om de gör det, då kommer - det kan jag garantera - det folkliga stöd som eventuellt finns i dag att försvinna.

Herr talman! Låt mig konstatera att man aldrig kan garantera kostnaderna. Det är väldigt svårt vare sig det gäller järnvägsutbyggnader eller det gäller vägutbyggnader. Tunnelprojekt är ibland, som sades här, särskilt svåra att bedöma. Berggrunden under Malmö är i det sammanhanget särskilt komplicerad. Mycket få platser i landet har en motsvarande berggrund med kalksten och sandsten, vilket gör att mängden kunskap kan vara begränsad. Det innebär alltså en risk. Jag vill framhålla att just därför har planering och projektering för Citytunneln varit särskilt omsorgs- fulla. Motsvarande geologiska förhållanden finns framför allt i Köpenhamnsområdet. Bl.a. därför har projektorganisationen för Citytunneln knutit till sig just experter från Danmark. De arbetar både inom projektet och som konsulter och har erfarenheter från bl.a. byggandet av Öresundsförbindelsen och Köpen- hamns nya Metro. Det har talats om att man bara skulle få kortare restid för Öresundståg och för fjärrtåg mot Köpen- hamn. Det är sant. Där ligger en del av vinsten med Citytunneln. Jag vill därför framhålla några andra effekter som uppkommer genom en utbyggnad. För att resande med kollektivtrafik ska kunna bli riktigt attraktivt i konkurrensen med bilresandet krävs det bl.a. att en bekväm tågresa kan nå städernas cent- rum. För lokal- och regionaltågsresande gäller också att de kan nå olika platser i städerna. Citytunneln kommer att kunna trafikförsörja tre stationer inom Malmö tätort. Det kommer att avsevärt öka tillgäng- ligheten till kollektivtrafiken men också öka tillgäng- ligheten till Malmö för dem som bor i regionen. Jag vill också framhålla att det är i och i närheten av våra större städer som bästa möjligheterna finns att stimu- lera till ökat resande med kollektivtrafiken. Citytunneln innebär också att flera i dag separata länsjärnvägar i Skåne kan knytas samman till bättre fungerande lokal- och regionaltågsnät. Jag ser fram- för mig att det blir möjligt att resa bekvämt från t.ex. Trelleborg eller Svedala till Lund eller Landskrona för arbete eller studier. Samtidigt finns möjligheter att på resan stanna till i Malmö, som med ett kraftigt utbyggt lokal- och regionaltågsnät kan få en ökad roll som regionalt centrum. De nya Öresundstågen kommer att gå längre in i Sverige och längre in i Danmark. En smidig tågpas- sage av Malmö kommer därför att bidra till en region- förstoring som positivt kan bidra till möjligheterna att bekvämt nå bostad, arbete eller studier samt som kan stimulera ekonomin i den större Öresundsregionen. Självklart handlar det alltså inte bara om tid, utan det handlar också om hur hela transportsystemet ska kunna sammanbindas. Alternativet finns att göra en säckstation någonstans i Malmö stad, men då gör man väldigt stora förluster när det gäller trafiken.

Herr talman! Jag tar det sista påståendet först - alltså alternativet att göra en säckstation i Malmö. Men det kan också vara ett alternativ att bygga en station utanför Malmö. Det borde inte vara helt ute- slutet. Jag vet inte om man tänkt på detta i sin plane- ring, men mig synes det ganska logiskt. Jag blev lite rädd när statsrådet pratade om berg- grunden i Malmö - att den är unik och att det varit en så darrig kalkyl tidigare. Då kan man faktiskt undra hur stor slutsumman för projektet kommer att bli. När det gäller stationer i Malmö gäller det alltså Centralstationen där tunneln börjar. Sedan har man en station mitt i stan och en station där tunneln slutar - alltså tre stationer, med en station mellan början och slutet. Fortfarande innebär det att stora krav kommer att ställas på bussförbindelser inne i Malmö. Alla jobbar ju inte precis där tunnelstationen finns, dvs. mitt i Malmö. Jag inser fördelarna men tycker att priset för tun- neln nu börjar närma sig astronomiska höjder. Jag hoppas att man i alla fall kan hålla denna nivå, att det inte blir ytterligare en ökning. Det här med att det är svårt att garantera kostnaderna förstår också jag. Men kunde man inte tidigare ha lagt in detta i kalkylen? En sak som jag vill säga till statsrådet är att när den kalkyl presenterades som statsrådet direkt påstår är felaktig och som gällde till för något år sedan var allting klart och okej. Det är precis som man sade när det gällde Hallandsås: Inga problem. Vi fixar allting. I dag handlar det dock om en flerdubbling av den summa som var aktuell från början. Herr talman! Som jag sade i mitt första inlägg: Låt icke denna summa skena i väg till avsevärt högre belopp därför att då kommer förtroendet både för lokalpolitiker och för politiker i Sveriges riksdag att om inte regna bort så i varje fall till stor del försvinna.

Herr talman! Andersson nämner möjligheten att i stället bygga en station i utkanten av Malmö. För närvarande gör regeringen en tillåtlighetsprövning av Citytunneln enligt 17 kap. miljöbalken. Ärendet handläggs av Miljödepartementet. I samband med denna prövning har jag uppdragit åt Banverket att belysa just ett alternativ med en station vid Östervärn som kan ersätta Malmö C och en yttre godsbana en- dast för godståg. Vidare handlar det om att Konti- nentalbanan endast trafikeras med persontåg och om ett spårvägssystem genom centrala Malmö. Banverket har nyligen avlämnat sin utredning. Den bereds för närvarande i Regeringskansliet. Som regeringen meddelat i infrastrukturpropositionen ska detta alternativ bredda underlaget för tillåtlig- hetsprövningen. Det är den prövningen som kommer att resultera i vilken teknisk utformning som en för- bättrad järnvägskapacitet genom Malmö ska ske.

Herr talman! Jag vill bara helt kort ställa en fråga. Statsrådet talar här om att man ska undersöka möjlig- heterna för annan järnvägsdragning i Malmö. Är det som ett alternativ till tunneln, eller är det ett komple- ment så att tunneln ska vara kvar och järnvägssats- ningen läggs ovanpå det?

Herr talman! Det är ett alternativ.