Bostadsbyggandet

Fru talman! Markus Kallifatides har frågat mig hur regeringen och jag dels avser att undvika en kollaps i det samhällsekonomiskt helt centrala bostadsbyggandet, dels möta behovet av drygt 60 000 nya bostäder per år fram till 2030.

Att byggbehovet är fortsatt stort är vi överens om. Sverige befinner sig i en utmanande ekonomisk situation. Hög inflation och stigande räntor pressar hushåll och företag, och svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2023. Det ekonomiska läget påverkar i allra högsta grad även byggbranschen. Förutom kostnadsökningar och inflation, som förvärrar problemen, finns strukturella faktorer som måste hanteras för att vi ska få en välfungerande bostadsmarknad. Det är problem som subventioner inte löser.

Sedan en lång tid tillbaka har särskilt markpriserna, men också byggpriserna, ökat betydligt snabbare än konsumentprisindex, KPI, i allmänhet. Kostnadsutvecklingen inom byggsektorn och byggmaterialindustrin präglas av bristande konkurrens med bland annat låg produktivitet.

För att möta det beräknade behovet av nya bostäder behöver det byggas mer över hela landet, men det befintliga beståndet behöver också utnyttjas bättre. Vidare behövs insatser som gör att hela plan- och byggprocessen kan bli mer effektiv.

Reformer ska tas fram för att öka tillgången till byggbar mark, och reglerna för att bygga ska förenklas betydligt. Kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus. Reformer ska genomföras som ger incitament till ökat byggande, inte minst för att tillgängliggöra bostäder för grupper som i dag har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Det ska tas fram reformer som möjliggör för fler att äga sitt boende. Ett ökat eget ägande innebär att fler känner ett ansvar för sitt boende och sin boendemiljö.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag är tyvärr inte så nöjd med svaret och därför inte heller alltför hoppfull om den omedelbara framtiden.

När byggkonjunkturen nu viker kraftigt krävs det faktiskt en handlingskraftig regering som säkrar allas rätt till en god bostad, minskar negativa effekter på svensk ekonomi och förhindrar stora varsel i byggsektorn. I stället möts vi av relativt tomma ord och diffusa löften om åtgärder någon gång i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I oktober lämnade Boverket alltså en reviderad prognos för byggandet av bostäder i landet. Förutsättningarna på bostadsmarknaden har försämrats snabbt under året med kraftigt stigande räntor och energipriser. Hushållens köpkraft har försvagats avsevärt. Bostadsbyggandet förväntas därför minska markant.

I år lämnas startbesked för att börja bygga 60 000 bostäder, enligt Boverkets prognos. Det är 14 procent färre än 2021. År 2023 kommer enligt samma prognos byggandet av cirka 45 000 bostäder att påbörjas, en minskning med 25 procent.

I stället för att ta höjd för riskerna med att hela västvärlden nu rör sig bort från nollräntesamhället väljer den högerkonservativa regeringen att abrupt avskaffa det statliga investeringsstödet för byggande av hyresrätter med lägre hyresnivå. Det kommer att få konsekvenser.

Fru talman! Förra gången som de högerkonservativa partierna satt i regering ökade antalet bostäder konsekvent mindre än bostadsbehoven. Bostadsbristen ökade år för år. Den trenden vände under Socialdemokraternas tid i regering, och för första gången på över ett decennium började bostadsbristen att betas av.

126 av 290 kommuner i detta land uppger att underskott på bostäder kommer att råda även om tre år. Att i detta läge avskaffa investeringsstödet i förtid, utan några andra åtgärder på bordet, är direkt oansvarigt.

Kommuner, regioner och staten måste omgående ta ansvar för bostadsförsörjningen och byggandet. Många S-ledda kommuner drar sitt strå till stacken, men statens medverkan behövs, bland annat genom ökat tryck på motsträviga kommuner. Men i den nytillträdda högerregeringens budgetproposition finns i princip inga åtgärder på bostadspolitikens område. Och trots enträgna frågor från journalister, branschorganisationer och oss i den politiska oppositionen upprepar Andreas Carlson även här i dag fraser om reformer som ska komma någon gång i framtiden.

Väldigt få bostäder kommer att byggas genom uttalanden om regeringens ambitioner, fru talman. Problemen är noll statligt stöd för byggandet, kommunal vägran att planera för byggande, stor ekonomisk osäkerhet och en efterfrågan som inte räcker till för att möta kostnadsbilden i nyproduktion. Lösningen är offentligt stöd för nybyggnation.

Jag upprepar därför frågan som allt fler ställer sig: Tänker den här regeringen låta byggandet kollapsa?

Fru talman! Jag vill tacka Markus Kallifatides för hans engagemang i frågan. Det är välkommet. Men det hade varit nödvändigt också under den föregående regeringens år vid makten.

Jag har på tisdag varit bostadsminister i åtta veckor. Den förra regeringen hade åtta år på sig. Vi hade varit i ett betydligt bättre läge om man hade genomfört strukturellt riktiga reformer som såg till att vi var rustade för den mycket tuffa situation som vi nu går in i och om den föregående regeringen hade tagit sitt ansvar och om Markus Kallifatides hade visat samma engagemang under de tidigare åtta åren som han tycks ha känt under de senaste åtta veckorna.

Jag ska inte på något sätt raljera över engagemanget. Men man kan inte komma ifrån att det inte går att vända en mycket tuff situation på bostadsmarknaden, oavsett vilka förslag som skulle presenteras, under åtta veckor. Däremot har vi redan pekat ut på vilka områden som reformer ska tas fram. Där har det saknats väldigt mycket under de senaste åtta åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Markus Kallifatides tar upp att vi avskaffar investeringsstödet. Det är inte på något sätt en nyhet att regeringen skulle avskaffa investeringsstödet. Det beslutade riksdagen redan 2021. Nu genomför vi det, vilket alla väljare kunde förutse. Vi tror inte att dyra subventioner med låg träffsäkerhet är vägen framåt för att komma åt problemen på svensk bostadsmarknad. Det tycks inte heller Socialdemokraterna tro, vill jag notera. Socialdemokraterna föreslår i sin skuggbudget inte ett öre mer i anslag till investeringsstöd för kommande år.

Jag tror alltså att här finns en bra grund för en möjlig gemensam bostadspolitik framöver. Kanske kan vi lägga investeringsstödet, det vill säga de dyra byggsubventionerna, till historien och titta framåt på vilka riktiga strukturella reformer som på allvar skulle kunna komma åt de strukturella problemen på bostadsmarknaden.

Jag skulle också vilja få fört till protokollet att jag har gjort ganska många intervjuer och svarat på många olika frågor under mina första åtta veckor som bostadsminister, fru talman. Jag kommer att fortsätta göra det, men vi kommer också att ta fram reformer som förenklar byggreglerna och ser till att få fram mer byggbar mark och gör att fler kan ta steget till sitt första boende. Det har regeringen redan aviserat, och vi kommer att återkomma med många reformer under de kommande åren. Jag kommer att leda det arbetet, och jag fortsätter gärna att ha en god dialog om det med alla partier i Sveriges riksdag.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Han behöver inte tvivla på mitt även fortsättningsvis stora engagemang i dessa frågor.

Jag vill ändå uppehålla mig lite mer vid nuläget. Skanska Sveriges vd intervjuades av Svenska Dagbladet i förra veckan. "Det är upplagt för dramatik i byggbranschen", påstås det i artikeln. Det kallas en slakt - bostadsbyggandet är nu på väg mot "ett blodbad", säger Gunnar Hagman, vd för Skanska Sverige. Vi läser vidare i artikeln: "Byggbolagen räknar med tvärnit för nya bostadsprojekt nästa år."

Statsrådet Andreas Carlson intervjuades i Dagens Nyheter den 29 november. På frågan vad regeringen kan göra åt kommuner som inte vill bygga svarar han: "Vi kan uppmana och stimulera att kommunerna höjer sin planberedskap. Det är det vi har slagit fast i budgeten." Så säger Andreas Carlson. Hur avser regeringen att göra det, fru talman?

"Det handlar både om att öka tryggheten i utsatta områden men också om att fler ska kunna förverkliga sina boendedrömmar och ta steget in på den ägda marknaden", läser vi vidare i Dagens Nyheter. "Och situationen", säger ministern, är att "många som vill ta det steget och som vuxit upp och bor i utsatta områden, mer eller mindre tvingas att flytta ut från området. Här kommer vi att behöva jobba väldigt aktivt."

Fru talman! Jag ser fram emot massiva stöd till låginkomsttagare för att de ska kunna ta steget till ett ägt boende i kommande vårbudget. I höstens budget finns nämligen inte en enda krona avsatt för detta. Men jag tror att det kanske är som statsrådet Andreas Carlson själv säger på Bostadspolitik.se den 5 december: "Vi har ett tufft ekonomiskt läge där byggtakten ser ut att dämpas. Viktigast för oss är att dämpa effekterna på hushållen och förbereda så att vi kan få fart på byggandet när konjunkturen väl vänder, säger han till Byggindustrin."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag ställde två frågor till statsrådet i min interpellation. Den första var: Hur avser regeringen att undvika en kollaps i det för samhällsekonomin helt centrala bostadsbyggandet? Jag uppfattar att svaret på den frågan är att regeringen inte avser att undvika en sådan kollaps.

Min andra fråga, fru talman, var: Hur avser regeringen att möta behovet av drygt 60 000 nya bostäder per år fram till 2030? Jag uppfattar att svaret på den frågan är att marknaden och möjligen breda subventioner till dyrt och ägt småhusboende är modellen som regeringen tänker sig, fru talman.

Är detta rätt uppfattat, Andreas Carlson?

Fru talman! Jag tror att man ska uppfatta mina svar på Markus Kallifatides frågor utifrån hur jag har svarat.

När det kommer till vilka åtgärder som kommer att vidtas för att möta behovet av fler bostäder kommer det att behövas åtgärder för att alla olika upplåtelseformer ska finnas tillgängliga. Här finns det ju stora utmaningar på bred front i dag, men som frågan antyder kommer vi att prioritera småhus.

Det kommer vi att göra därför att vi ser att byggtakten och nyproduktionsgraden när det gäller småhus är betydligt lägre i Sverige jämfört med i andra länder i EU. Det är bara 20 procent av nyproduktionen i Sverige som utgörs av småhus, att jämföra med snittet i EU, som är 40 procent. Det finns också mätningar som indikerar att sju av tio gärna vill bo i småhus, så det finns en förväntan att vi ska svara upp mot den önskan.

Det innebär inte att vi är emot andra upplåtelseformer; tvärtom behövs en bredd och ett angreppssätt på detta som inte ställer olika upplåtelseformer mot varandra. Det är inte min ambition, och det är det ingen som har påstått heller.

Vad gäller hur vi ska dämpa effekten och undvika en kollaps har vi, som vi har varit inne på, generella stöd till hushållen för att dämpa effekterna och säkra tryggheten och ekonomin för hushållen. Vi gör också betydande insatser vad gäller den sociala aspekten av bostadspolitiken, där vi bygger vidare på det som från början var ett tillkännagivande från riksdagen om att arbeta med en hemlöshetsstrategi på temat bostad först, för att undvika att fler blir utan bostad. Vi förlänger också det tillfälliga bostadsbidraget för att de med den allra tuffaste ekonomiska situationen ska bli avlastade i detta mycket tuffa läge. Det gäller de familjerna men också hela vårt land i den ekonomiska situation vi nu är i.

Det leder mig till en av de andra frågorna som Kallifatides ställde, nämligen den om konjunkturen. Bostadsbyggande har ju alltid påverkats av konjunkturen. Det är inget nytt, och det är inget nytt den här gången heller. Det har varit så tidigare och kommer förmodligen att vara så även i framtiden.

Därför är det mycket viktigt att de strukturella förändringar som krävs för att få igång byggande finns på plats - och att de även finns på plats när det går bra i konjunkturen. Det har de tyvärr inte gjort; det har ju varit åtta år under den tidigare regeringen då man inte har tagit tag i de problem som finns i ett försök att öka byggtakten. Man har hänvisat - och det görs nu igen i debatten - till investeringsstödet, som när det väl prövas i tuffa tider inte matchas med ett enda öre i Socialdemokraternas egen skuggbudget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det fagra talet om investeringsstödet prövas alltså i ekonomiskt tuffa tider. De ansökningar som kommit in motsvarar 16 miljarder kronor, och inte en enda krona kunde Socialdemokraterna lägga in i sin egen skuggbudget när detta prövades. Det är ju förståeligt, eftersom 16 miljarder kronor utgör nästan halva reformutrymmet om man jämför med BP 2023. Inte ens Socialdemokraterna hade alltså kunnat prioritera detta i regeringsställning, tror jag. Det är i alla fall det som indikeras i den skuggbudget som nu ligger på riksdagens bord från just Socialdemokraterna.

Frågan går alltså tillbaka till Kallifatides och hans eget parti: Vad gjorde man under åtta år? Vilka riktiga strukturella reformer, som har sett till att öka byggtakten så att man kan undvika en kollaps när konjunkturen väl vänder, är man stolt över?

Vi kommer att återkomma. Vi har ett högt tempo, och vi har pekat ut mängder av reformer. Men att tro att vi skulle få fram dem på åtta veckor när politiken varit så eftersatt under åtta år - ja, jag får väl vända på det och tacka för tilltron till regeringen.

Jag ser fram emot en fortsatt god dialog i dessa viktiga frågor.

Fru talman! Jag ser också fram emot en fortsatt dialog om dessa väldigt viktiga frågor.

Bostadsbyggandet i Sverige nådde en topp 2021, det vill säga i slutfasen av det socialdemokratiska regeringsinnehavet. Dåvarande statsrådet Johan Danielsson hör enligt min personliga minnesbild till de ministrar i tidigare regeringar som har gett direktiv till allra flest utredningar. Många av dessa kommer Andreas Carlson troligen att vara mottagare av under mandatperioden, så vi kommer att få anledning att diskutera Johan Danielssons initiativ.

Fru talman! Den socialdemokratiska budgetmotionen innehåller ett förslag om ett bemyndigande omfattande 8 miljarder kronor i investeringsstöd. Det är inte noll. 8 miljarder är mer än noll, Andreas Carlson. Jag tycker att det är viktigt att vi håller oss till fakta.

Mitt förslag här och nu för att undvika den slakt som Skanska Sveriges vd talar om och den nedgång som statsrådet själv ser och beskriver i sina svar till mig, till journalister, till branschen och så vidare är att regeringen ska överväga att göra någonting som den är ganska skicklig på, nämligen att kanske bryta lite grann mot ett vallöfte eller två och faktiskt återinföra ett stöd till nybyggnation - för att undvika en kollaps i det för samhällsekonomin så viktiga bostadsbyggandet.

Fru talman! Tack, Markus Kallifatides, för samtalet! Ja, byggbehovet är fortsatt stort. Det är vi överens om. Sedan har vi kanske olika syn på vilka åtgärder som behövs. Men vi kommer att återkomma med en mängd reformer. Det finns en del utredningar som kommer in till regeringen, och vi kommer att överväga de förslagen också.

När det gäller just investeringsstödet är det riktigt att bemyndiganderamen höjs, men några nya medel anslås ju inte. Det är lätt att höja bemyndiganderamen, men det är ganska svårt att betala ut medel om det är tomt på kontot. Det är att bygga ett luftslott, skulle jag vilja säga till protokollet och alla andra som följer debatten med stort intresse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser fram emot att återkomma med reformer som kommer att förenkla byggregler betydligt. Det gäller både småhusbyggen och flerbostadshus. Det handlar om att gå från väldigt detaljerade detaljkrav till mer av funktionskrav.

Det är också viktigt att få fram mer byggbar mark. Detta har varit uppe i debatten, och det kan kanske låta som om detta är lösningen. Men jag vill betona att det inte finns en enskild lösning. Detta visas tydligt av investeringsstödet. Man kan inte satsa allt på en enskild tårtbit. Det kommer inte att lösa de strukturella problem som finns. Det krävs ett bredare angreppssätt och att man har ett högt reformtempo i alla delarna. Det kommer regeringen att ha. Vi kommer att återkomma om detta.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.