Beskattning av personbilar

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! David Josefsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder i miljöstyrande riktning till följd av att skillnaden i förmånsvärde mellan konventionella bilar och vissa miljöbilar beräknas minska med anledning av kommande förändringar i regelverket för bilförmån.

Med nuvarande regelverk underskattas förmånsvärdet för de flesta bilar i förhållande till den faktiska kostnaden av ett bilinnehav. Regeringen har därför remitterat ett förslag på en justerad beräkning av bilförmån. Syftet med förslaget är att låta förmånsvärdet bättre spegla kostnaden för ett innehav av en privatägd bil och därigenom uppnå neutralitet mellan inkomst i form av kontant lön och bilförmån i enlighet med lagstiftningens intentioner. Förslaget går alltså ut på att komma till rätta med den felaktiga värderingen av bilförmån som bland annat innebär att skattesystemet gynnar fossildrivna bilar i förhållande till andra varor och tjänster.

I dag premieras miljöanpassade förmånsbilar genom den så kallade permanenta nedsättningen. Nedsättningen innebär att miljöbilens nybilspris vid beräkning av förmånsvärdet sätts ned till nybilspriset för närmast jämförbara konventionella bil. Det remitterade förslaget innebär inte någon förändring av denna miljöstyrning. Fram till årsskiftet fanns även en tidsbegränsad ytterligare nedsättning av förmånsvärdet om högst 10 000 kronor för vissa särskilt miljöanpassade bilar. Den nedsättningen var sedan den infördes tidsbegränsad och upphörde till följd av befintligt regelverk. För de allra flesta miljöbilar har den permanenta nedsättningen en större effekt på förmånsvärdet än vad den tidsbegränsade nedsättningen hade. För elbilar innebär exempelvis den permanenta nedsättningen att det förmånsgrundande priset i genomsnitt sätts ned med cirka 45 procent.

För att de av riksdagen antagna klimatpolitiska målen ska nås inom utsatt tid behöver omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta påskyndas. Bonus-malus-systemet är ett styrmedel riktat till nybilsköpare och syftar till att göra det mer attraktivt att köpa en bil med låga utsläpp än en bil med höga utsläpp. Dessutom premieras även miljöanpassade förmånsbilar genom den permanenta nedsättningen av förmånsvärdet.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Man kan ha olika åsikter om politiken ska göra det enklare eller svårare för exempelvis en småbarnsförälder att ha bil för att få vardagspusslet att gå ihop. Bilen är i dag en tydlig politisk konflikt i Sverige.

I Göteborg, som jag kommer ifrån, beslutade det förra rödgröna styret med Magdalena Anderssons partikamrater i spetsen 2015 om en trafikstrategi för staden. Där var det uttalade målet att biltrafiken skulle minska med 25 procent. Medlet blev att göra det så svårt som möjligt för vanliga människor att välja bilen genom allt från höjda p-avgifter till färre parkeringsplatser och avstängda gator.

Här i riksdagen väljer den rödgröna regeringen, med samma parti i spetsen, att driva en skattepolitik som ska göra det dyrare för vanliga människor att ha råd med en ny bil. Konsekvensen blir att i slutändan kan endast den som har pengar köra bil. Tjänstemannen från Torslanda får avstå bilen, medan direktören från Östermalm kan fortsätta köra sin suv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har full respekt för att man kan ha olika åsikter och olika perspektiv i en demokrati, herr talman. Det är därför man som väljare kan rösta på mig eller på Magdalena Andersson i allmänna val. Men jag blir ändå förvånad när regeringens reformering av förmånsbilssystemet inte ger effekten att det blir billigare att köra en klimatvänlig bil och dyrare att köra en bil som går på fossila bränslen. Det är tvärtom.

Samtidigt som regeringen nu gör det dyrare att köra en laddhybrid från exempelvis Volkswagen eller Volvo gör man det billigare att köra bränsleslukande lyxbilar från BMW eller Porsche. Låt mig ta några räkneexempel.

Enligt beräkningar presenterade i SVT den 12 januari kommer förmånsvärdet per månad för en Volkswagen Passat laddhybrid att öka med 2 253 kronor. Samtidigt får en BMW X5 som går på diesel en minskning av förmånsvärdet på 468 kronor i månaden.

Det kanske märkligaste av allt är att regeringen vill chockhöja förmånsvärdet för små elbilar. Som ett exempel ökar förmånsvärdet för en Renault Zoe från 2 058 kronor till 3 810 kronor. Det är en ökning med 85 procent.

Tittar man på hela kostnaden för att köra en förmånsbil blir kostnaderna ännu högre för ett klimatvänligt fordon. Det är en konsekvens av att regeringen också ändrar i det så kallade bonus-malus-systemet.

Det är ändringar som för övrigt med närmast kirurgisk precision slår mot många av de laddhybrider som utvecklats och designats i min hemstad Göteborg. Enligt siffror från Volvo Cars ökar den totala kostnaden för en Volvo V60 laddhybrid med nästan 1 000 kronor i månaden i ett vanligt leasingupplägg.

Herr talman! Är det verkligen finansministerns avsikt att det ska bli dyrare att köra ett klimatvänligt fordon som en elbil eller en laddhybrid men billigare att köra en stadsjeep? Är finansministern nöjd med att det kommer att bli dyrare för tjänstemannen i Torslanda att köra en modern laddhybrid men billigare för direktören på Östermalm att plocka ut en ny diesel-suv?

Herr talman och finansministern! Sverige är ett avlångt och stort land. Bor man utanför Stockholms innerstad är man oerhört beroende av bilen för att ta sig till jobbet, skjutsa sina barn till träningar och idrottsaktiviteter etcetera.

Min fråga till finansministern är följande: Tycker finansministern det är rimligt att man höjer skatten för nya bilar medan det är billigt för gamla bilar? Är det bra för miljön? Om man verkligen vill åt bilarna och utsläppen från bilarna borde det vara tvärtom. Det borde vara låg skatt på nya fordon och hög skatt på gamla.

I går var jag och besökte en bilhandlare i min valkrets. Jag frågade: Hur går det? Jo, det gick hyggligt bra, trots pandemin. Dock säljer vi väldigt lite nya bilar, sa han. Det är väldigt få, och det är fortfarande mest företag som köper.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är nu stor ovisshet om förmånsbeskattningen. Det frågade de mig om. Jag kunde inte redogöra för detaljerna om den, men de var bekymrade. Men begagnatmarknaden gick som tåget. De säljer också gamla bilar till andra sidan Östersjön. De som inte stjäls säljer man dit.

Herr talman! Jag ställer ytterligare en gång frågan till finansministern. Tycker finansministern att det är korrekt att ha höga skatter på nya bilar som släpper ut mindre och lägre skatter på gamla bilar?

Herr talman! Den stora förändring som regeringen har gjort är att göra om förmånsbilssystemet. Det är mot bakgrund av vad utvärderingar har visat. Att ha en förmånsbil ska skattemässigt inte se annorlunda ut än att ta ut det som lön. Det ska finnas en balans. Vi vill inte ha ett incitament i skattesystemet att ta ut lön som bil snarare än som vanlig inkomst.

När man har tittat har det visat sig att om man ska ha en neutralitet är förmånsbilsvärdena som de var tidigare underskattade för bilparken som helhet. Det innebär att vanliga löntagare som inte alls har möjlighet att ha en förmånsbil är med och subventionerar dem som har en förmånsbil. Det gäller både tjänstemännen på Torslanda och direktörerna på Torslanda. De får alltså en subvention från butiksbiträdet som jobbar på Focus mittemot Liseberg. Det är så det har fungerat de senaste åren.

Det här tycker jag är svårt att motivera, och det var inte heller tanken med lagstiftningen att man ska ha en inneboende subvention från dem som inte har möjlighet att ha en förmånsbil till dem som har en förmånsbil - och det är i huvudsak personer som har lite högre inkomster och som är boende i våra storstäder. Det var därför vi gjorde om systemet.

När vi tittade på systemet såg vi att i genomsnitt var många bilar undervärderade, och därför behövde vi justera det. Men det fanns faktiskt också några bilar som hade för högt förmånsvärde, och det var framför allt dyra bilar. Då sa vi: Vi kan inte bara justera dem som har haft ett för lågt förmånsvärde, utan vi måste också justera dem som har haft ett för högt förmånsvärde. Det är anledningen till att en del av de riktigt dyra bilarna nu får ett lägre förmånsvärde. Det beror på att de tidigare hade haft ett alltför högt förmånsvärde. Detta är den stora omläggningen.

I denna omläggning förändras inte alls balansen och relationen mellan miljöbilar och icke-miljöbilar. Det som däremot påverkar är den tillfälliga nedsättning som gick ut nu vid årsskiftet. Den har funnits under ett antal år för att man ska föra in fler miljöbilar på marknaden, men det har också varit tydligt hela vägen att den kommer att avvecklas.

Som vi läser Moderaternas förslag här i riksdagen vill inte heller Moderaterna förlänga denna nedsättning. Mot den bakgrunden är jag lite överraskad över interpellationen.

Herr talman! Tack, finansministern, för svaret!

I flera intervjuer och utspel har finansministern lyft klimatfrågan som en av våra största utmaningar och beskrivit hur finanspolitiken kan användas för att styra mot ett mer klimatvänligt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är också, om man frågar regeringen, anledningen till att man införde bonus-malus-systemet. I ett pressmeddelande från finansministerns stab den 24 mars 2017 beskrevs syftet med bonus-malus som "att öka andelen miljöanpassade fordon och bidra till att uppnå målet om en fossilfri fordonsflotta".

Det finns bara ett stort men här, herr talman. Från bland annat Riksrevisionen har man konstaterat att systemet inte når detta syfte och att klimatnyttan av bonus-malus är försumbar. Det är också anledningen till att vi moderater är kritiska till det systemet.

Herr talman! Om man ska ta finansministern på orden och driva en finanspolitik som styr mot ett mer klimatvänligt samhälle ska man alltså inte driva hennes egen politik.

Ett mer effektivt sätt hade varit att underlätta för svenskar att köra mer klimatvänliga bilar, exempelvis genom att kraftfullt investera i laddinfrastruktur. Man skulle kunna titta på olika regelverk kring exempelvis trängselskatt och parkeringsavgifter men också på trafikregler, något som har tillämpats med framgång i vårt grannland Norge. Men regeringen väljer att inte tillämpa de här lösningarna.

Det är uppenbart för mig att den här regeringen väljer plakatpolitik framför verkningsfull politik som fungerar. Annars blir min fråga igen, herr talman: Varför tar inte regeringen klimatfrågan på större allvar och lyssnar på kritiken mot bonus-malus-systemet om bristande klimatnytta? Och varför gör regeringen det dyrare för vanliga svenskar att köra en bil med minimalt klimatavtryck men billigare att köra en fossil-suv?

Herr talman! Då måste ändå frågan till David Josefsson bli: Menar David Josefsson att vi skulle göra om systemet med förmånsbilar och bara korrigera de förmånsvärden som var för låga och inte dem som var för höga? Eller menar David Josefsson att det är korrekt att de som är butiksbiträden ska vara med och subventionera förmånsbilarna för tjänstemännen och direktörerna i Torslanda?

Vad gäller bonus-malus ser jag stora möjligheter att utveckla systemet. Det kan säkert bli både mer effektivt och mer träffsäkert, och det är någonting som vi jobbar med.

Men den stora fördelen med bonus-malus-systemet är att det är ett så kallat slutet system. De som köper en bensinslukande bil får alltså betala till dem som köper en klimatsmart bil, till exempel en elbil. Det är en stor poäng.

De som inte har råd att köpa nya bilar behöver inte alls vara med och bidra till elbilarna, och det är en stor poäng jämfört med den miljöbilsbonus som fanns under alliansregeringens tid. Då fick vanliga löntagare vara med och bidra till dem som hade råd att köpa nya bilar. Nu är det de som har råd att köpa bensinslukande bilar som får betala till dem som köper klimatsmarta nya bilar. Det tycker jag är en stor poäng med bonus-malus.

Herr talman! Finansministern frågar mig vad jag egentligen menar med frågeställningen. Min poäng är att ni måste ha ett system och en miljöstyrning som styr mot mer klimatvänliga fordon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är själv född i Torslanda, där Volvo Cars huvudkontor ligger. När jag växte upp stod det en Volvo på nästan varje garageuppfart i radhusområdet Trollrunan. Det fanns en stolthet i att man i Göteborg då byggde världens säkraste bilar. Den stoltheten finns kvar i Göteborg än i dag.

Men i dag handlar stoltheten också om att företaget bygger några av världens bästa elbilar och hybrider. Vi göteborgare är stolta över att vi har en fordonsindustri som ligger i framkant i omställningen till en mer klimatvänlig fordonspark, i Sverige och i världen.

Företagets mål är att hälften av alla sålda bilar ska vara elbilar och den andra hälften hybrider. Men, herr talman, som moderat tror jag inte att man ska ge företag vare sig positiv eller - för den delen - negativ särbehandling. Volvo behöver inga subventioner från staten för att vara världsledande i att ställa om fordonsflottan till fossilfritt. Men Volvo behöver inte heller regelverk som i det närmaste verkar designade för att slå extra hårt mot just deras bilmodeller. Det är det som nu sker i och med ändringarna i bonus-malus och i förmånsvärdena.

Finansministern inför nu ändringar som gör det dyrare för vanliga svenskar att köra en hybridbil från Volvo men billigare för direktören på Östermalm att köra en BMW-suv. Finansministern behåller ett skattesystem som bevisligen saknar klimatnytta trots att världen inte kan vänta på en omställning till förnybart. Finansministern inför skatteändringar som med kirurgisk precision slår mot Göteborgs fordonsindustri.

Jag bara undrar, herr talman: Varför då?

Herr talman! När man lyssnar på David Josefsson kan man lätt få intrycket av att Moderaterna har förslag om att miljöstyrningen ska ökas. Men så är inte fallet. Moderaterna säger allmänt att de gärna vill ha ett effektivare bonus-malus-system. Men de har inget konkret förslag. Det är lätt att önska sig, men något konkret förslag från Moderaterna finns inte.

Moderaterna är emot den omläggning som vi gör av förmånsbilssystemet som innebär att vanliga löntagare inte längre ska subventionera de förmånsbilar där snittinkomsten bland dem som har dessa bilar är 50 000 kronor i månaden. Det ska vanliga löntagare subventionera; det tycker Moderaterna. Det är en omvänd Robin Hood-politik.

Jag är väldigt stolt över att vi gör denna omläggning, för jag tycker inte att vanliga löntagare runt om i hela Sverige ska subventionera de förmånsbilar som vi vet i huvudsak används i våra storstäder och av personer med en genomsnittsinkomst på 50 000 kronor - något som vanligt folk bara kan drömma om. Man känner igen de gamla moderaterna.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.